Lokal Pedagogisk Planering (LPP)i Religionskunskap för 4-6: Klass 6A
Ansvarig pedagog: Mona Skoogh
Ämnesdel/Tema/Tidsperiod: V 2 - 7
Kartläggning (Vad, Hur)
Gemensamma diskussioner om vad eleverna vet och vad de behöver lära sig
Övergripande kunskapsmål
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och
vardagsliv,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit
till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter
grundade på kunskaper och etiska överväganden,
kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i
livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,
skapande och lärande, och
Syfte
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och
bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska
begrepp och modeller, och
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans
och trovärdighet.
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser i världsreligionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism.
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i världsreligionerna, till exempel
som de uttrycks i religiösa berättelser.
Begreppen religion och livsåskådning.
Religion och samhälle
Identitet och livsfrågor
Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden,
skildras i religioner och andra livsåskådningar.
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och
grupptillhörighet.
Etik
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Normer och värden
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen, och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Elevers ansvar och inflytande
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former.
Skolan och omvärlden
kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, .
Bedömning och betyg
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i
relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Lokala mål
Eleverna ska
ha kunskap om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
kunna föra resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner
Arbetsmetod (fakta, förståelse, färdighet, analys, individ, grupp, klass)
Helklass
Gemensam genomgång inför varje religion
Se på faktafilmer
Grupp
Grupparbete vi redovisning
Individ
Läsa i faktatexter, jobba med arbetspapper, jobba med instuderingsfrågor, göra illustrerande bilder
Bedömning (metoder och verktyg kopplade till planerade mål, bedömas mot kunskapskrav)
Skriftligt prov,
Eventuellt också muntlig framställnign
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och
levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om
likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan
konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva
några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur
fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna
högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt
kultur- och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika
människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att
göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska
begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och
andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt
samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör
till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och
skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa
uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några
grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur
fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna
högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för
svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om
hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan
betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan
innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder
några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om
religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl
fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas
användbarhet.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler
som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade
resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla
samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger
även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan
redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade
jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i
olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor
på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan
innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar
eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan
söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor
på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och
källornas användbarhet.
Utvärdering
Ev. åtgärder
