EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 29.11.2012
SWD(2012) 397 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
Följedokument till
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut
om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020
Att leva gott inom planetens gränser
{COM(2012) 710 final}
{SWD(2012) 398 final}
SV
SV
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
Följedokument till
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut
om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020
Att leva gott inom planetens gränser
SV
2
SV
Denna konsekvensbedömning åtföljer kommissionens förslag till Europaparlamentets och
rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020. Under
utarbetandet av beslutet har kommissionen genomfört ett omfattande offentligt samråd och
beaktat de andra EU-institutionernas synpunkter.
Miljöhandlingsprogram har varit vägledande för EU:s miljöpolitik sedan början av 1970-talet.
EU:s rätt att vidta åtgärder fastställs i artikel 192.3 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet upphörde att gälla i juli 2012 och
Europeiska kommissionen har åtagit sig att lägga fram ett nytt program som tillgodoser kravet
från berörda parter, inbegripet rådet och Europaparlamentet, på ett nytt program. Avsikten
med det nya programmet är att bygga vidare på mervärdet i det sjätte
miljöhandlingsprogrammet samtidigt som dess svaga punkter åtgärdas.
Konsekvensbedömningen visar att förslaget tillför ett mervärde till EU genom att
erbjuda en strategisk ram för miljöpolitiken inom EU,
säkerställa komplementaritet och sammanhang,
säkerställa förutsebarhet och lika villkor,
stimulera till handling på alla styrningsnivåer.
Bakgrunden till utarbetandet av detta program skiljer sig från det som gällde vid tiden för det
sjätte miljöhandlingsprogrammet. Framför allt har EU antagit Europa 2020-strategin – en
övergripande strategi för all EU-politik för att skapa ”smart och hållbar sysselsättning och
tillväxt för alla”. Samtidigt som många medlemsländer i dag kämpar för att klara den
ekonomiska krisen, ger behovet av strukturreformer alla länder nya möjligheter att snabbt
övergå till en inkluderande grön ekonomi.
EU:s miljöpolitik har tre viktiga ömsesidigt förstärkande uppgifter att fylla i detta syfte,
nämligen att se till att
1. Europas naturkapital är tillräckligt motståndskraftigt mot påfrestningar och förändring,
2. ekonomin är ytterst resurseffektiv och koldioxidsnål,
3. invånarnas hälsa och välbefinnande även fortsättningsvis främjas av starkt miljöskydd.
Det nya miljöhandlingsprogrammet bör inriktas på att öka satsningarna för att nå dessa
centrala mål under perioden fram till 2020, med vägledning av en långsiktig vision för miljön
fram till 2050.
I den här konsekvensbedömningen undersöks de främsta problemen och alternativen för att
målen ska uppnås så effektivt och sammanhängande som möjligt.
Även om vetenskapliga bedömningar visar på ett antal positiva trender under de senaste tio
åren, finns det ändå fyra bakomliggande problem som hindrar uppnåendet av dessa centrala
miljömål (se tabell ES1):
1) Bristfälligt genomförande av och luckor i det befintliga regelverket för miljöpolitiken.
2) Bristande sammanhang när det gäller att hantera sammankopplade problem, som också
kräver satsningar på andra politikområden.
SV
3
SV
3) Problem när det gäller stimulansåtgärder för investeringar i miljörelaterade åtgärder.
4) Otillräcklig samordning av uppgifter och information om miljön, luckor i kunskapsbasen
samt nya problem och trender som för närvarande inte hanteras på rätt sätt.
Tabell ES1: Vägledande tabell över de bakomliggande problemens omfattning
Hållbarhet, koldioxidsnål tillväxt
Ekologisk resiliens och klimattålighet
Samman
hang
Belastning på ekosystemen (från luftföroreningar,
övergödning)
++
+
+
+++
Bevarandestatus (skydd av unionens viktigaste
livsmiljöer och arter)
++
+
+++
++
Biologisk mångfald (arter och livsmiljöer på land
och i vatten)
+++
++
++
+++
+
++
++
++
++
+
+
++
+++
+
++
+
Förändringar av den globala medeltemperaturen
++
+
+++
+++
Utsläpp av växthusgaser
++
+
++
+++
Energieffektivitet
++
++
+
++
+
++
+++
+
+
++
+
+++
++
++
+
+++
+++
++
+
++
++
+
+
++
+
+
+
++
+++
+
+
++
++
+++
+
++
Markförstöring (markerosion)
Vattenkvalitet (ekologisk och kemisk status)
Vattenförorening
badvattenkvalitet)
(från
punktkällor
och
Förnybara energikällor
Frikoppling
(bryta
sambandet
resursanvändning och ekonomisk tillväxt)
mellan
Avfallsgenerering
Avfallshantering (återvinning)
Vattenstress (utnyttjande av vatten)
Hälsa och
välbefinnande
Investeri
ng
Miljöfråga
Kunska
p
Genomfö
rande
Bakomliggande problem
Gränsöverskridande luftförorening (kväveoxider,
NMVOC, svaveldioxid, ammoniak, primärpartiklar)
Luftkvaliteten i städer (partiklar och ozon)
Kemikalier
Det nya miljöhandlingsprogrammet ska också ha som mål att ytterligare stärka såväl de
urbana som de globala dimensionerna av unionens miljöpolitik, eftersom dessa rumsliga
skalor orsakar specifika problem och utmaningar vad gäller miljö och klimat, vilket kräver
SV
4
SV
specialriktade strategier. De väsentliga åtagandena från UNCSD 2012 (Rio + 20) återspeglas
också i programmet.
Mot bakgrund av detta granskas alternativen i en tvåstegsmetod.
I första steget bedöms tre alternativ för strategins innehåll:
Alternativ 1: oförändrade förhållanden (business-as-usual). Detta innebär en
fortsättning med den befintliga lagstiftningen.
Alternativ 2: smartare genomförande. Detta omfattar större satsningar för att hantera
bakomliggande problem som betraktas som de främsta hindren för att uppnå målen i den
befintliga politiken och lagstiftningen. Det innebär inte bara att genomförandet förbättras
utan också att det görs på ett smartare sätt med lämpliga investeringsincitament och en
konsekvent politik.
Alternativ 3: smartare genomförande och utnyttjande av ny kunskap. Det här
alternativet omfattar de satsningar som anges i alternativ 2, plus andra satsningar som tar
hänsyn till förändringar i kunskapsbasen och nya problem.
Det andra steget hanterar frågan om vilken typ av miljöhandlingsprogram, om
någon, som skulle erbjuda den effektivaste strategin för att kunna uppnå de tre
specifika målen. Tre alternativ undersöks:
Alternativ A: Nedläggning av strategin med miljöhandlingsprogram.
Alternativ B: Oförändrade förhållanden (business-as-usual)
miljöhandlingsprogram med samma struktur som det sjätte.
Alternativ C: Ett nytt miljöhandlingsprogram som koncentreras på ett begränsat antal
prioriterade mål.
–
Ett
nytt
I tabell ES2 visas en övergripande bedömning av alternativen mot kriterierna effektivitet,
verkningsgrad och sammanhang. Den visar att det bästa alternativet, utifrån de tre kriterierna,
är en kombination av alternativ 3 och alternativ C. Förutom miljöförbättringar förväntas ett
strategiskt nytt miljöhandlingsprogram, som tillämpar principerna med smart lagstiftning och
som främjar sammanhang, även öka konkurrenskraften genom att förbättra
resurseffektiviteten. I tabell ES3 beskrivs åtgärderna enligt detta alternativ, vilket motsvarar
de specifika uppsatta målen och omfattar kompletterande åtgärder som behandlar de
bakomliggande drivkrafterna.
Tabell ES2: Övergripande bedömning av alternativen
Effektivitet
Verkningsgrad
Sammanhang
Alternativ 1
0
0
0
Alternativ 2
+
++
+
Alternativ 3 (det bästa
alternativet)
++
++
++
Steg 1: val av åtgärder
Steg 2: vilken typ av miljöhandlingsprogram
SV
5
SV
SV
Alternativ A
-
-
-
Alternativ B
0
0
0
Alternativ C (det bästa
alternativet)
+
+
++
6
SV
Tabell ES3: Åtgärder enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet och relationen till
specifika mål
Specifika mål
Se till att
Europas
naturkapital är
tillräckligt
motståndskraftigt
mot tryck och
förändring
Åtgärder som i första hand
rör ett enda specifikt mål
Kompletterande åtgärder som rör alla de tre
specifika målen
(lämplig ram)
Fullt ut genomföra EU:s strategi för
biologisk mångfald fram till 2020
Förbättra genomförandet
Utveckla en mer strategisk metod för att
skydda och förbättra skogarna och de
tjänster de ger
-
-
-
Förstärka
integreringen
av
markanvändningsaspekter
i
beslutsfattandet, eventuellt inbegripet
fastställande av mål för jord och mark
-
Vidta ytterligare steg och åtgärder för att
eliminera utsläpp från tätbebyggelsers
och industriers avloppsvatten, från
gödselanvändning och från utsläpp till
luft som leder till övergödning
Förbättra vetenskaps- och kunskapsbasen för
miljöpolitiken
-
Till fullo genomföra ramdirektivet för
vatten, inbegripet att vidta ytterligare
åtgärder för att minska påverkan på
sötvatten, däribland kväve och fosfor
-
Till fullo genomföra ramdirektivet om en
marin strategi inbegripet att minska
marint avfall, eventuellt inbegripet
fastställande av mål
Se till att
ekonomin är
ytterst
resurseffektiv och
koldioxidsnål
-
-
Till
fullo
genomföra
EU:s
avfallslagstiftning och använda avfall
som en resurs, framför allt genom att
säkerställa
tillämpningen
av
avfallshierarkin och effektiv tillämpning
av ekonomiska instrument som att
praktiskt taget eliminera deponering och
begränsa energiåtervinning
-
-
Minska den totala miljöpåverkan av
produktion och konsumtion genom att
framför allt fokusera på livsmedel,
bostäder och transporter, eventuellt
inbegripet fastställande av mål
-
-
Uppdatera EU:s politik för luftkvalitet
och anpassa den enligt de senaste
vetenskapliga
rönen,
fastställa
kostnadseffektiva åtgärder för att
bekämpa luftföroreningar vid källan och
öka satsningarna att nå full efterlevnad
av EU:s lagstiftning om luftkvalitet
Se till att miljö- och klimatmålen stöds med tillräcklig
finansiering genom att: på lämpligt sätt återspegla miljö- och
klimatprioriteringarna i partnerskapsavtal; se till att minst 20 %
av EU:s budget 2014–2020 är klimatrelaterad och öka
användningen av tillgängliga EU-medel till miljöåtgärder med
minst 25 % över aktuella nivåer/2010-års nivåer; utveckla och
tillämpa ett system för att rapportera och följa upp
miljörelaterade utgifter
Successivt fasa ut miljöskadliga subventioner, i ökad
omfattning använda marknadsbaserade instrument, inbegripet
beskattning
Främja och öka finansiering från den privata sektorn för miljöoch klimatrelaterade utgifter, framför allt genom att underlätta
tillgången till innovativa finansiella instrument
Öka satsningarna för att inrätta omfattande mätningar av hur
hållbara våra framsteg är (andra mått än BNP), inbegripet
redovisning av naturkapital
Integrering av miljö- och resurseffektiva hänsyn i den
europeiska planeringsterminen
Förbättra integrering och sammanhang
-
Uppdatera EU:s bullerpolitik och
anpassa den enligt de senaste
vetenskapliga
rönen,
fastställa
kostnadseffektiva åtgärder för att minska
buller vid källan
Integrera miljö- och klimatrelaterade villkor och incitament i
politiska initiativ, på unionsnivå och nationell nivå, och
genomföra systematiska förhandsbedömningar av de
miljömässiga (sociala och ekonomiska) effekterna av politiska
initiativ på unionsnivå och nationell nivå.
Förbättra hållbarheten i stadsområden
-
Öka takten i genomförandet av
dricksvattendirektivet, framför allt för
minde leverantörer, och det nya
badvattendirektivet i syfte att uppnå
efterlevnadsnivåer på över 95 % fram till
2020
SV
Förbättra den vetenskapliga faktabasen för miljöpolitiken,
inbegripet dess tillgänglighet, genom att förenkla, rationalisera
och modernisera insamling, hantering och spridning av
miljödata och -information
Utveckla en systematisk metod för att förutse, utvärdera och
hantera nya miljörisker
Fylla ut de befintliga kunskapsluckorna
Se till att det finns lämpliga incitament för
investeringar
Till fullo genomföra EU:s klimat- och
energipaket fram till 2020
Åtgärda hinder på den inre marknaden
för miljöriktig återvinning inom EU
Se till att
invånarnas hälsa
och välstånd även
fortsättningsvis
främjas med
starkt miljöskydd
Skapa förutsättningar för effektivare miljöinspektioner och
miljöövervakning
Säkerställa tillgången till rättslig prövning
Stödja bättre hantering av klagomål och bättre medlingssystem
på nationell nivå
Etablera informationssystem på nationell nivå med aktiv
spridning av information som visar att EU:s miljölagstiftning
genomförs på ett effektivt sätt
Undersöka vilken praktisk roll partnerskapsavtal kan ha när det
gäller att förbättra genomförandet av specifik miljölagstiftning
Stödja strävan att uppnå minimikriterierna för hållbarhet i de
flesta städerna i unionen.
Säkerställa effektiva internationella åtgärder
7
SV
Specifika mål
Åtgärder som i första hand
rör ett enda specifikt mål
Kompletterande åtgärder som rör alla de tre
specifika målen
(lämplig ram)
-
Utveckla en strategi för en giftfri miljö
genom att ta i tu med de kombinerade
effekterna
från
kemikalier
och
säkerhetsproblem
som
rör
hormonstörande ämnen och utveckla en
omfattande strategi för att minimera
exponeringen för farliga ämnen.
Effektivt hantera problem som rör
nanomaterial via en enhetlig strategi
över olika lagstiftningsgränser
-
-
-
Komma överens om och genomföra en
klimatanpassningsstrategi för EU, som
ska innebära en integrering av
klimatanpassningsaspekter
i
EU:s
centrala
politiska
initiativ
och
politikområdena
-
Ytterligare minska vattenstressen inom
EU
Inrikta samarbetet med EU:s strategiska samarbetspartner på att
gynna bästa praxis inom nationell miljöpolitik och
miljölagstiftning, liksom samstämmighet i multilaterala
miljöförhandlingar
Ratificera återstående eller nya multilaterala miljöavtal i god tid
före 2020 och säkerställa effektivt EU-deltagande i andra
internationella processer
Initiera och genomföra åtgärder för att skydda världens skogar
Fokusera samarbetet med länder som omfattas av den
europeiska grannskapspolitiken på en successiv tillnärmning till
de främsta av unionens miljöpolitiska mål
Aktivt ta del i en internationell arbetsplan om öka satsningarna
för att dämpa klimatförändringen och stödja det konkreta
genomförandet av kostnadseffektiva alternativ för flera olika
begränsningsåtgärder som kan fylla ambitionsluckorna fram till
2020
Till fullo integrera det väsentliga resultatet av UNCSD 2012 i
våra åtgärder på europisk, regional, internationell och global
nivå
Programmets strategiska karaktär innebär att resultatet delvis är beroende av de specifika
politiska verktyg som väljs för att uppnå de fastställda prioriterade målen. Detta avgörs först
efter det att konsekvensbedömningar har genomförts. Det påverkar kostnadseffektiviteten och
får specifika sociala och ekonomiska effekter, men också den roll som nationella, regionala
och lokala myndigheter spelar när det gäller att genomföra politik och lagstiftning som avtalas
på unionsnivå.
Miljöanpassad och effektivare teknik, ökad produktivitet och nya arbetstillfällen kommer att
stödja tillväxt och sysselsättning. En sammanhållen och mer integrerad politisk ram som
stöder resurseffektivitet och miljövänligare produkter kan också hjälpa små och medelstora
företag att bli mer resurseffektiva genom att deras produktionskostnader minskar och deras
tillträde till nya marknader underlättas. Under tiden är det viktigt att se till att vårt ekosystem
klarar att stödja tillväxt och skydda människors hälsa, så att den ekonomiska hållbarheten
ökar.
Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av det nya miljöhandlingsprogrammet
via den ordinarie övervakningsprocessen för Europa 2020-strategin. Eftersom de flesta
åtgärder som anges i denna konsekvensbedömning rör befintliga politikområden, är det
lämpligt att använda befintliga indikatorer för att få korrekt övervakning av framstegen. För
nya och tillkommande problem kommer indikatorer vid behov att fastställas med hjälp av
konsekvensbedömningar som genomförs som en del i processen att fastställa bästa sättet att
hantera problemen. En fullständig utvärdering av programmet ska genomföras före 2020.
SV
8
SV
