a35 SKÅNSKA DAGBLADET n LÖRDAG 27 FEBRUARI 2016 debatt insändare Debattartiklar ska undertecknas med namn och vara cirka 4 000 tecken. Sänd med en porträttbild. Bifoga adress till redaktionen. Inläggen bör skrivas på dator. Postadress: Debatt, Skånska Dagbladet, Box 165, 201 21 Malmö. Debattredaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. e-post: [email protected] Har du ångest på söndagskvällarna? DEBATT Marie Louise Arendt regionchef Unionen, region sydväst Hur har du det på jobbet? Du har väl inte ångest på söndagskvällarna för att det snart är måndag igen? Känner du att du måste läsa och besvara mejl på kvällar, helger och semestern för att dina kollegor eller din chef gör det? Hinner du återhämta dig eller känner du dig stressad även på din fritid? Får du gehör av din chef om du försöker prata om hur du har det? Det och många andra frågor diskuterade vi på Unionen Sydväst vid ett rundabordssamtal på temat ”balans i arbetslivet” i mitten av februari. Arbetsmiljö och ett arbetsliv i balans är en av Unionens hjärtefrågor, och vi ville få en uppfattning om hur läget är på arbetsmarknaden i stort. Hos Unionens medlemmar, men även på andra håll i samhället. Hur är det med stressen, kraven på tillgänglighet kvällar och helger och hur snälla är vi mot varandra på jobbet? Och vi kunde konstatera att mycket är bra, men att mycket kan bli bättre. Många tjänstemän upplever i dag det som Unionen kallar för det gränslösa arbetslivet. Mycket arbete kan utföras var som helst och när som helst. Det blir lättare att kombinera arbete och fritid när man själv kan bestämma när arbetet ska utföras, men det finns också en hälsorisk med ständig tillgänglighet och att vi aldrig får koppla av. Det är viktigt att försöka skilja mellan arbetstid och ledig tid. För bekymmersamt nog är psykisk ohälsa, som ofta är arbetsrelaterad, den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland Unionens medlemmar (anställda i ideella organisationer och det privata näringslivet)1. även hur vi bemöter varandra på arbetsplatsen är viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbetet bör i allmänhet ses som normala företeelser, såvida handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka en person. Men det är arbetsgivaren som har ansvar för att ingen kränkande särbehandling förekommer, till exempel att förlöjliga någon inför andra, hota, förtala och/eller baktala någon. Det är viktigt att försöka skilja mellan arbetstid och ledig tid, anser debattören. Vad kan vi göra för att få det bättre på jobbet? Unionen förordar att: q företagen tar fram riktlinjer för tillgänglighet i form av en mejl- och mobilpolicy. Att själv sätta gränser är inte lätt på en arbetsplats där tempot är högt och mobilen eller datorn är ständigt närvarande. q företagen stärker sin samverkan med företagshälsovården. På arbetsplatser där det finns tillgång till företagshälsovård svarar cirka 70 procent av de tillfrågade i Unionens rapport från 20152 ”ja” på frågan om det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering för att underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning. Tillgång till företagshälsovård är bra både i det förebyggande och åtgärdande arbetet q arbetsgivare såväl som skyddsombud och anställda sätter sig in i de nya föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)3 som träder i kraft den 31 mars 2016 och som syftar till att människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. FoTo: JohAN NILSSoN/TT/ARKIv Vi arbetar alla för att öka Sveriges välfärd, och vi gör bäst jobb om vi är trygga på arbetsplatsen, hinner vila oss mellan arbetspassen och om vi har ett bra klimat kollegor emellan. Det är bland annat det som ger oss balans i arbetslivet. 1. ”Företagshälsovården – hur den fungerar och hur den kan bli bättre”, 2015 2. -”3. https://www.av.se/globalassets/filer/ publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifterafs2015_4.pdf läsArnAs åsikTEr Onödigt att uppfinna hjulet på nytt Lars Calmfors, professor i ekonomi gör sig till tolk om svensk arbetsmarknad, vilket kan starkt ifrågasättas. Uttalandet i radions P1 vittnar verkligen om okunnighet om svenska kollektivavtalen som träffas mellan arbetsmarknadens parter. Undertecknad vill informera L Calmfors. I dessa avtal finns löneparametrar om lärlingslöner, löner för dem som saknar kompetens, löner för dem som jobbat tidigare i branschen och löner för dem som kan visa yrkesbevis eller betyg till förkommande branscher. Att uppfinna hjulet som redan finns är att betrakta som väldigt oviktigt i kommande lönedebatt. Rekommenderar att L Calmfors tar del av ingångna kollektivavtal och dess lönekonstruktioner som säkerligen kan erhållas av Svenskt Näringsliv. Troligen är utspelet något annat vilket starkt kan misstänkas. Skulle dessa ingångslöner få genomslag kan små och medelstora företag få stora svårigheter att avsätta sina produkter på grund av att köpkraften i landet urhållkas. Flera partier i riksdagen gör sig tolk att vara förhandlingsparter i lönefrågan och uttalar sig att lagstifta om detta. Det är med bestörtning att konstatera vilken okunnighet det skriv till: Skånska Dagbladet, Insändarredaktionen, Box 165, 201 21 Malmö. Fax 040-70445. Insändarredaktionen 040-660 55 58 kl 14–17, e-post: [email protected] Insändare ska vara högst 2 000 tecken. råder i dessa partier. Era utspel ger inget förtroende i kommande val. Det finns säkert viktigare ärende att lagstifta om. Parterna på Svensk arbetsmarknad har mångårigt löst kollektivavtalen och dess konstruktioner och tagit ansvar för landet fortlevande på ett förnuftigt sätt och kan säkerligen vara garanter för detta framöver. Knut Persson Knut Persson rekommenderar att Lars Calmfors tar del av ingångna kollektivavtal och dess lönekonstruktioner. Genarp FoTo: BERTIL ERIcSoN /TT/ARKIv Används signatur, bifoga namn och adress (anonymitet skyddas). Skribent som angriper person måste underteckna med namn. Redaktionen har rätt att korta i text. Manuskript returneras ej.