Artikel 40.2-3, SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GENOMFÖRANDET AV
DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN
Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skall omfatta den gradvisa
utformningen av unionens försvarspolitik. Den kommer att leda till ett gemensamt
försvar, så snart som Europeiska rådet enhälligt har beslutat detta. Europeiska rådet
skall då rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enligt med deras
konstitutionella bestämmelser.
/…/
Medlemsstaterna skall förbinda sig att gradvis förbättra sina militära resurser.
/…/
Ekonomi
Artikel 15, SAMORDNING AV DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH
SYSSELSÄTTNINGSPOLITIKEN
Unionen skall besluta om åtgärder för att säkerställa samordningen av
medlemsstaternas ekonomiska politik, särskilt genom att anta de allmänna riktlinjerna
för denna politik. Medlemsstaterna skall samordna sin ekonomiska politik inom
unionen.
(Sverige kan inte bedriva en egen ekonomisk politik.)
NEJ till
EU-staten
Kort information om förslaget till EUs nya grundlag
Artikel 177, EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK
Parallellt med detta och på de villkor och enligt de förfaranden som anges i
konstitutionen skall denna verksamhet omfatta en gemensam valuta, euron, samt
fastställande och bedrivande av en gemensam penning- och valutapolitik; denna politik
skall ha som huvudmål att upprätthålla prisstabilitet och att, utan att detta mål
åsidosätts, understödja den allmänna ekonomiska politik som bedrivs inom unionen, i
överensstämmelse med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens.
(Allt är underordnat marknadsekonomi, låg inflation. Offentlig sektor får ingen
särställning och arbetslösheten tas inte ens upp.)
Formalia
Artikel 8, UNIONENS SYMBOLER
Unionens flagga skall föreställa en cirkel av tolv stjärnor på blå botten. Unionens hymn
är hämtad från hymn till glädjen i Ludwig van Beethovens nionde symfoni.
Unionens motto skall vara ”Förenat i mångfalden”.
Unionens valuta skall vara euron.
Den 9 maj skall högtidlighållas i hela unionen som Europadagen.
Framtagen av Folkrörelsen Nej till EU i Nässjö
Bild: Robert Nyberg
Konstitution för
Europa
Vad betyder det egentligen?
(kursiveringar av Folkrörelsen Nej till EU i Nässjö och numreringen av artiklarna är enligt
senaste gundlagsvesionen)
Styrning
Artikel 7, STATUS SOM JURIDISK PERSON
Unionen ska ha status som juridisk person
Artikel 323.2, INTERNATIONELLA AVTAL
Avtal som ingås av unionen skall vara bindande för unionens institutioner och
medlemsstaterna.
(Detta betyder att unionen har rätt att – som en enda enhet - bestämma och sluta avtal
utan att medlemsländerna kopplas in)
Artikel 11.3, GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
Enligt subsidiaritetsprincipen skall unionen på de områden där den inte ensam är
behörig vidta en åtgärd endast och i den mån som målen för den planerade åtgärderna
inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå
eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens
omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.
(Det betyder att unionen ska ta hänsyn till medlemsländernas uppfattning och eventuellt
ompröva sitt förslag, men sedan kan unionen genomföra sitt förslag ändå.)
Artikel 12.1-2, BEFOGENHETSKATEGORIER
När konstitutionen tilldelar unionen exklusiv befogenhet på ett visst område får unionen
lagstifta och anta rättsligt bindande akter, medan medlemsstaterna får göra detta själva
endast efter bemyndigande från unionen eller för att genomföra efter som antagits av
unionen.
När konstitutionen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna
på ett visst område, skall unionen och medlemsstaterna ha befogenhet att lagstifta och
anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna skall utöva sin
befogenhet i den mån unionen inte utövar sin befogenhet eller har beslutat att inte
längre utöva den.
Artikel 6, UNIONSRÄTTEN
Konstitutionen och den rätt som antas av unionens institutioner genom utövandet av
de befogenheter som den har tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas
rätt.
(Unionens lagar gäller framför Sveriges lagar och grundlag.)
Artikel 18.1, FLEXIBILITETSKLAUSUL
Om en åtgärd från unionens sida skulle visa sig nödvändig för att inom ramen för den
politik som fastställs i del III nå något av de mål som fastställs genom konstitutionen,
och konstitutionen inte innehåller de nödvändiga befogenheterna, skall ministerrådet
genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter Europaparlamentets
godkännande vidta de åtgärder som behövs.
(Det betyder att unionen kan utöka sina beslutsbefogenheter utan fördragsändring.
Makt flyttas från de nationella parlamenten till Europaparlamentet som ska godkänna
utökningen av befogenheter. Del III är den del i fördraget där den politik som ska
bedrivas på olika områden beskrivs och slås fast.)
Artikel 33, UNIONENS RÄTTSAKTER
/…/
En europeisk lag är en rättsakt med allmän giltighet. Den skall till alla delar vara
bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.
/…/
(Detta är ett exempel på en ramlag som styr EUs överhöghet över medlemsländerna.)
Utrikes och försvar
Artikel 16.2, GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
Medlemsstaterna skall aktivt och förbehållslöst stödja unionens gemensamma utrikesoch säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet och skall
respektera de akter som unionen antar på detta område. De skall avstå från varje
handling som strider mot unionens intressen eller riskerar minska dess effektivitet.
(Även om Sverige skulle ha en annan uppfattning än unionen så ska vi inte driva den.)
Artikel 28.2, UNIONENS UTRIKESMINISTER
Unionens utrikesminister skall leda unionens gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitik. Utrikesministern skall genom sina förslag bidra till utformningen av
denna politik och skall såsom rådets bemyndigade ställföreträdare verkställa den.
Utrikesministern skall handla på samma sätt i fråga om den gemensamma säkerhetsoch försvarspolitiken.
(EUs utrikesminister blir den som i praktiken företräder Sverige gentemot länder
utanför EU i stället för vår egen utrikesminister.)
