DANS MOT PSYKISK OHÄLSA
Slutrapport 2014-08-01 – 2015-12-31
Författare/projektledare: Pernilla Hellan
Samverkansparter
Region Jämtland/Härjedalen
Östersunds kommun
Samordningsförbundet Jämtlands län
Föreningen Tingshuset
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................................................. 3
Tidigare forskning ................................................................................................................................ 4
Definitioner ......................................................................................................................................... 5
MADRS-S.............................................................................................................................................. 5
Psychological General Well Being (PGWB) .......................................................................................... 5
Syfte ......................................................................................................................................................... 5
Metod ...................................................................................................................................................... 6
Frågeställning ...................................................................................................................................... 6
Urval .................................................................................................................................................... 6
Avgränsning - Inklusionskriterier......................................................................................................... 7
Avgränsning – Exklusionskriterier ....................................................................................................... 7
Gruppindelning .................................................................................................................................... 7
Sekretess och randomisering .............................................................................................................. 7
Beskrivning av dansgrupp.................................................................................................................... 7
Beskrivning av filmgrupp ..................................................................................................................... 8
Lokal .................................................................................................................................................... 8
Intervention ......................................................................................................................................... 8
Datainsamling ...................................................................................................................................... 8
Databearbetning ................................................................................................................................. 8
Förväntat resultat/ Klinisk betydelse ...................................................................................................... 9
Resultat.................................................................................................................................................... 9
Frågeställningar ................................................................................................................................. 10
Förändras graden av depressionssymtom (MADRS-S; primär effektvariabel) och/eller
välbefinnande (PGWB; sekundär effektvariabel) under interventionstiden?............................... 10
1
Finns skillnader i interventionseffekter mellan grupperna (dans och film)? ................................ 10
Hur har fp upplevt respektive intervention................................................................................... 10
Diskussion och slutsats .......................................................................................................................... 13
Referenser ............................................................................................................................................. 16
Bilaga 1- MADRS-S ................................................................................................................................... 0
Bilaga 2- PGWB ........................................................................................................................................ 0
Bilaga 3- Intervjuguide............................................................................................................................. 0
2
Sammanfattning
Psykisk ohälsa är en av de vanligaste anledningarna till sjukskrivning idag. Det finns forskning
som visar på att kultur och fysisk aktivitet kan leda till upplevelse av ökad självkänsla och
ökad förmåga att hantera problem i vardagen. Ett sådant exempel är en studie som Anna
Duberg, doktorand vid Örebro Universitet genomfört. I studien deltog unga flickor i ett
dansprojekt där huvudsyftet var att ta reda på om dansintervention förbättrade den
självupplevda hälsan hos tonårsflickor med psykisk ohälsa.
Syftet med denna studie har varit att undersöka om dans kan vara ett bra sätt att minska
den psykiska ohälsan hos unga kvinnor. Även kontrollgruppen deltog i en kulturaktivitet i
form av att se på biofilm och vi hoppades på att därmed även kunna urskilja skillnader
mellan ”aktivt” och ”passivt” kulturutövande. Mätningar av den psykiska hälsan har
genomförts före och efter intervention med hjälp av MADRS-S (ett självskattningsformulär
för bedömning av depression) samt PGWB (ett självskattningsformulär för välbefinnande).
Dessutom genomfördes semistrukturerade intervjuer i syfte att dokumentera upplevelser
och reflektioner från deltagarna/forskningspersonerna samt för att erhålla kunskap om
eventuella förbättringsförslag inför kommande, liknande interventioner.
Då deltagarantalet varit för lågt saknar studien dessvärre klinisk betydelse. För de enskilda
deltagarna har den däremot haft betydelse. Samtliga deltagare har förändrat sitt resultat på
MADRS-S och PGWB enligt de mätningar vi gjort. Majoriteteten har förändrat resultatet till
det bättre. Totalt sett har dansgruppen förbättrat sitt resultat mer än filmgruppen
(kontrollgrupp).
Bakgrund
Psykisk ohälsa är en av de vanligaste anledningarna till sjukskrivning idag. WHO förutspår att
depressionssjukdomar kommer att toppa listan över de hälsoproblem som orsakar för tidig
död och arbetsoförmåga år 2030. Därför finns det många skäl för samhället att söka nya och
fler behandlingsalternativ.
Psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnor än hos män, symtom som nedstämdhet och
kroppsliga besvär förekommer dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män (Socialstyrelsen,
2009).
Tio procent av alla svenska kvinnor i åldersgruppen 18 till 24 år har haft någon form av
kontakt med psykiatrisk öppen/sluten -vård eller har använt psykofarmaka (Socialstyrelsen,
2009). Under ungdomsåren, åldern 15-29 år, är risken att dö som följd av psykisk ohälsa
betydligt högre än under barndomsåren. Dödsfall till följd av självmord och olyckor stod
tillsammans för 70 procent av dödligheten bland män och för drygt hälften bland kvinnor.
Självmord har minskat de senaste årtiondena i alla åldersgrupper utom bland ungdomar.
Den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat bland unga sedan början av 1990-talet och
allt fler vårdas för självskadebeteende, självmordsförsök, ångest och depressioner. (Statens
Folkhälsoinstitut 2013).
3
I november 2012 behandlades en motion i Jämtlands läns Landstingsfullmäktige. Den bar
namnet ”Kulturaktiviteter som komplement i behandling” och var skriven av bl.a. Lena
Bäckelin (S). Motionen bifölls och uppdraget att utforma en studie gavs åt Folkhälsocentrum.
I april 2013 tog Föreningen Tingshuset genom Pernilla Hellan kontakt med Ronny Weylandt,
dåvarande chef för Folkhälsocentrum och föreslog ett samarbete kring en sådan studie.
Arbetet inleddes med möten mellan dessa parter och Forsknings och Utvecklingsenheten
genom Thomas Ljung. Konceptet ”Dans mot psykisk ohälsa” arbetades fram. Under
processen knöts även kontakter med projektet Hjärnkoll, Studieförbundet Vuxenskolan och
Navigatorcentrum i Östersund. Samt med ett flertal sakkunniga inom dans och film.
I juni 2014 beviljade Samordningsförbundet i Jämtlands län ansökan om projektmedel och
arbetet med genomförandet av studien kunde dra igång.
Dans är en kulturell aktivitet som i många kretsar anses mycket utvecklande för den psykiska
hälsan (ex. Landstinget i Uppsala Län, lul.se).
På en del ställen i landet har man, på prov, börjat skriva ut ”Kultur på recept” som ett
alternativ eller komplement till andra terapiformer vid psykisk ohälsa. Ett exempel är Kultur
på recept 2.0, eller ”Skånemodellen”, en studie som pågick under fyra år, till 2014. Kultur på
recept 2.0 syftade till att undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och
kulturupplevelser kan vara en del i en rehabiliteringsprocess. I projektet skapades även en
arena för metodutveckling när det gäller kultursektorns möten med nya grupper, vilket i sin
tur kan bidra till att målen om ökad delaktighet och tillgänglighet uppnås.”
(www.skane.se/kulturparecept)
Det finns forskning som visar på att kultur och fysisk aktivitet kan leda till upplevelse av ökad
självkänsla och ökad förmåga att hantera problem i vardagen.
Den antidepressiva effekten av fysisk träning är välbelagd. Det finns även ett fåtal studier
som talar för att dans har liknande verkan. Enligt Fyss, manualen som beskriver fysisk
aktivitet som behandling bland annat för depression, är det essentiellt att en fysisk aktivitet
upplevs som lustfylld för att den som behandlas ska upprätthålla aktiviteten. I Fyss framförs
några hypoteser om vad som är själva verkningsmekanismen. De listar även några andra
positiva effekter: ”Fysisk träning har visat sig befordra positiva tankar och känslor, ökad
tilltro att klara av saker, ge ökat självförtroende och förmåga till självkontroll” (Fyss kap 22Depression).
I den här studien har vi fokuserat på det lustfyllda i dansen och den kulturella upplevelse
som det innebär att utöva dans. Att vi valde just dans för vår studie beror på att det är en
kulturaktivitet som vi tror tilltalar unga kvinnor. Det går inte att utesluta att uppnådda
antidepressiva effekter delvis kan tillskrivas den fysiska aktivitet som dans också utgör. Fokus
i studien har ändå legat på dansen som kulturell och själslig aktivitet.
Tidigare forskning
Anna Duberg, sjukgymnast vid Universitetssjukhuset i Örebro och doktorand vid Örebro
Universitet har gjort en studie på unga flickor i ett dansprojekt där huvudsyftet var att ta
reda på om dansintervention förbättrade den självupplevda hälsan hos tonårsflickor med
psykisk ohälsa (Duberg, 2013).
4
Medicine doktor Eva Bojner Horwitz, har genomfört studier som visar på ökad självkänsla
hos patienter som fått delta i en dansgrupp. I boken ”Kultur för hälsans skull” förklarar
författaren Eva Bojner Horwitz hur olika kulturella aktiviteter, i vid bemärkelse, påverkar
kroppen och hur ett förändrat medvetande ökar livskvaliteten (Bojner Horwitz 2011).
Definitioner
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att
människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i
samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.
Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska
besvär och psykisk sjukdom. Det beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på
psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De
psykiska besvären kan, beroende på typ och omfattning, i olika grad påverka
funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och
är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. (Sveriges Kommuner och
Landsting www.skl.se).
MADRS-S (se bilaga 1) är en skattningsskala som är speciellt utvecklad för att vara känslig för
förändring i grad av depression. MADRS-S består av nio ”items” som motsvaras av
symtomen: Sinnesstämning, Oroskänslor, Sömn, Matlust, Koncentrationsförmåga,
Initiativförmåga, Känslomässigt engagemang, Pessimism samt Livslust. Varje symtom skattas
enligt en sjugradig skala med fyra definierade och tre mellanliggande icke-definierade
skalsteg. Skalan utformades av Montgomery & Åsberg 1979 (Montgomery & Åsberg 1979)
Psychological General Well Being (PGWB) (se bilaga 2) är ett livskvalitetsinstrument som
används för att mäta graden av subjektivt välbefinnande. Det har tidigare bl.a. använts för
att undersöka skillnader i livskvalitet mellan landsortsbor och storstadsbor, mellan gifta och
ogifta, mellan patienter med olika besvär, mellan patienter som erhållit olika terapier och vid
utvärdering av olika behandlingar. PGWB har således använts för att jämföra grupper eller
för att mäta effekter av en intervention/behandling på den subjektiva upplevelsen av
välbefinnande. Formuläret har god reliabilitet och validitet vid jämförelse med andra
etablerade metoder som mäter psykiskt välbefinnande. PGWB omfattar 22 frågor vilka är
indelade i sex delskalor; hälsa, självkontroll, nedstämdhet, oro, vitalitet och välbefinnande.
För var och en av de 22 frågorna finns sex svarsalternativ vilka poängsätts från ett till sex.
Värdet ett är mest negativt, och värdet sex mest positivt (Dupuy 1984, Dimenäs 1993, Aziz
2004)
Syfte
Att undersöka om dans kan vara ett komplement eller alternativ till övrig behandling mot
psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Studiens resultat förväntas i ett längre perspektiv kunna
5
användas för att styrka värdet av kulturell aktivitet som behandlingsform och ligga till grund
för ett framtida införande av ”Kultur på recept” i Region Jämtland Härjedalen.
Metod
Frågeställning
1. Förändras graden av depressionssymtom (MADRS-S; primär effektvariabel) och/eller
välbefinnande (PGWB; sekundär effektvariabel) under interventionstiden?
2. Finns skillnader i interventionseffekter mellan grupperna (dans och film)?
3. Hur har fp upplevt respektive intervention (dans resp. film), vilka eventuella hälsoeffekter
(såväl psykiska som fysiska) har fp upplevt under interventionstiden och vilka
förändringsförslag rörande interventionernas utformning framkommer (intervjuer)?
Urval
Unga kvinnor 18-29 år som visar mätbar psykisk ohälsa i form av lätta till måttliga
depressionsliknande symtom. Studiedeltagare rekryterades bland annat via annonsering,
affischering, besök på skolor och kommunala instanser, via efterlysningar genom föreningar
och organisationer samt via projektet Hjärnkoll. De som anmälde sitt intresse fick göra ett
MADRS-S självtest, resultatet av testet visade vilka som var lämpade att delta i studien. Vi
valde att inkludera personer med 13-34 poäng på skalan, vilket motsvarar lätt till måttlig
depression. Just dessa grupper är också de som bedöms ha bäst effekt av fysisk aktivitet på
recept enligt Fyss, (kapitel 22).
De som inkluderades i studien (se inklusions och exklusions -kriterier nedan) randomiserades
till antingen dans eller filmgrupp.
Totalt bokades 58 individer in för screening med MADRS-S. 3 av dem dök inte upp och gick
inte att nå. Av de återstående 55 hade 5 för låga värden för att delta, 2 hade för höga värden
för att delta, 11 utvärderades av psykolog p.g.a. höga värden på punkten 9 ”livslust” och
samtliga av dessa erbjöds sedan plats i studien, 36 individer erbjöds plats i studien direkt
efter screening.
Av de totalt 47 individer som erbjöds plats i studien efter inledande screening gav 4 individer
inget besked och gick inte att nå. 12 individer avböjde medverkan innan interventionens
start. Av dessa 12 avböjde 8 innan gruppindelning skett och 4 efter gruppindelning skett. Av
dessa 4 hade 3 blivit randomiserade till filmgrupp och 1 till dansgrupp.
Sammanlagt 31 personer påbörjade interventionen. 6 av dessa avbröt sin medverkan under
loppet av de tio veckorna.
16 personer utövade dans, två grupper om 9 respektive 7 personer, en under våren 2015
och en under hösten 2015. Av dessa avbröt 4 sin medverkan innan 10 veckor gått.
15 personer tittade på och samtalade om film, två grupper om 9 respektive 6 personer, en
under våren 2015 och en under hösten 2015. Av dessa avbröt 2 sin medverkan innan 10
veckor gått. Se figur 1.
6
Avgränsning - Inklusionskriterier
De som ansågs lämpliga för studien var personer med 13-34 poäng på MADRS-S, vilket tyder
på lätt/måttlig depression.
Deltagarna skulle vara positivt inställda till både dans och film och själva vilja delta i studien.
Deltagarna skulle kunna ta till sig instruktioner, kunna läsa på svenska och förstå film som
visas på svenska.
Deltagarna skulle ha möjlighet att delta i interventionen som pågick två ggr/v i tio veckor.
Deltagarna skulle underteckna ett informerat samtycke.
Avgränsning – Exklusionskriterier
Personer med poäng högre än 34 på MADRS-S-skalan eller som valde alternativ 4 eller högre
på fråga 9, benämnd ”livslust” hänvisades till psykolog för bedömning.
Funktionsnedsättning-Personer med en så grav funktionsnedsättning att de vore förhindrade
att ta till sig dansundervisning eller filmvisning.
Språksvårigheter-Personer som inte kan läsa och förstå svenska eller ta till sig film som visas
på svenska.
De som inte kunde delta i interventionen som pågick två ggr/v i tio veckor. Möjlighet erbjöds
till deltagande under såväl dag som kvällstid.
Gruppindelning
Två dansgrupper
16 personer utövade dans, två grupper om 9 respektive 7 personer, en under våren 2015
och en under hösten 2015.
Rörelse till musik +tid till samtal vid vart fjärde tillfälle, då deltagarna även bjöds på fika.
De två grupperna leddes av utbildade och erfarna danslärare.
Två filmgrupper (Kontrollgrupp)
15 personer tittade på och samtalade om film, två grupper om 9 respektive 6 personer, en
under våren 2015 och en under hösten 2015
Filmvisning + diskussion. Tid till samtal vid vart fjärde tillfälle, då deltagarna även bjöds på
fika.
De två grupperna leddes av personer med kunskap om film som pedagogiskt verktyg.
Sekretess och randomisering
Alla deltagare tilldelades ett tresiffrigt kodnummer som användes istället för namnet vid
ifyllande av enkäter. Endast projektledaren och huvudansvarig forskare har tillgång till
kodnyckeln som kopplar siffran till en specifik individ. Indelningen i grupper skedde genom
en enkel randomisering då deltagarnas tresiffriga kodnummer skrevs på lappar som lades i
en hatt och drogs av projektledaren.
Beskrivning av dansgrupp
Dansinterventionen ägde rum under 10 veckor med 2 träffar per vecka á 90 minuter. Vart
fjärde tillfälle förlängdes med 30 min för reflektionssamtal med gemensam fika. Tiden
7
uppdelades i: inledande samtal, uppvärmning, dans och rörelse till musik, stretchning,
avslappning och reflektion samt tid till ombyte.
Danslärarna uppmanades att vara lyhörda för gruppens behov och önskemål och anpassa
övningarna efter dessa.
Beskrivning av filmgrupp
Träffarna hölls i en mindre biolokal under 10 veckor med 2 träffar per vecka á 90 minuter.
Vart fjärde tillfälle förlängdes med 30 min för reflektionssamtal med gemensam fika.
Kontrollgrupperna träffades för att se på film tillsammans. De samtalade om film och
ledaren fanns tillgänglig för att svara på frågor och diskutera. De filmer som visades var både
fiktion och dokumentär och valdes av filmledarna.
Filmledarna uppmanades också att vara lyhörda för gruppens önskemål vad gällde filmval
Lokal
”Gamla Tingshuset”, Samuel Permans gata 13, Östersund. Dansen skedde i Tingssalen och
filmen i källarbion.
Intervention
10 veckor dans med 2 tillfällen/vecka, à 90 min/gång = 3 tim./vecka*
10 veckor film med 2 tillfällen/vecka, à 90 min/gång = 3 tim./vecka*
*Var fjärde pass innehöll lite längre samtal och fika, (med två pass/vecka innebär det således
ett pass om 120 min varannan vecka).
Datainsamling
Sammanlagt fyra mätningar av den psykiska hälsan genomfördes med hjälp av MADRS-S och
sammanlagt tre mätningar av välbefinnande med PGWB. Mätning 1 med enbart MADRS-S
skedde vid screening, innan interventionen startade, mätning 2 skedde i anslutning till
interventionsstart, mätning 3 + Intervju skedde kort efter interventionens slut och mätning 4
ska ske 6 månader efter interventionens slut. Mätning 4 har genomförts med vårgrupperna
men inte med höstgrupperna, som kommer att få sina enkäter i juni 2016.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes efter interventionen. Intervjuerna syftade till att
dokumentera upplevelser och reflektioner från deltagarna/forskningspersonerna för att
utröna hur deltagarnas subjektiva välbefinnande påverkats under interventionstiden. Samt
för att erhålla kunskap om eventuella förbättringsförslag inför kommande, liknande
interventioner.
Databearbetning
Då antalet deltagare varit mycket lägre än det förväntade så kan inga hållbara slutsatser
dras. Enligt metodbok från SBU (kap.6 sid.46) saknar studien, på grund av sitt låga
deltagarantal informationsvärde. Detta gör resultatet meningslöst att analysera. Materialet
kan ändå vara till nytta för utförare av kommande studier inom detta område.
8
Förväntat resultat/ Klinisk betydelse
Vi förväntade oss inledningsvis att resultaten från denna studie skulle ge en indikation på
huruvida dans kan vara ett alternativ/komplement till annan behandling av psykisk ohälsa i
form av depressionsliknande symtom hos unga kvinnor. Då deltagarantalet varit för lågt
saknar dock studien klinisk betydelse. För de enskilda deltagarna har den däremot haft
betydelse, vilket framgår under ”Resultat”.
Figur 1. Figuren beskriver interventionsprocessen så som den sett ut för deltagarna. Mätning
1 är enbart MADRS-S, mätning 2 och 4 sker med både MADRS-S och PGWB, mätning 3 sker
med både MADRS-S och PGWB samt intervju.
Resultat
Av de 31 deltagarna i intervention avbröt 6 personer sin medverkan innan tio veckor gått.
Hos de 25 deltagare (13 i filmgrupp och 12 i dansgrupp) som fullföljt interventionen och
genomfört både mätning 2 och 3 kan vi se följande resultat. Här räknas en förändring med
minst 3 poäng nedåt på MADRS-S och minst 7 poäng uppåt på PGWB som positiv (minst 5 %
förbättring enligt bedömningsskalan). Förbättringar om mindre än detta räknas som
neutrala.
Till negativt resultat räknas alla förändringar från 3 poäng uppåt på MADRS-S och 7 poäng
nedåt på PGWB (Minst 5 % försämring enligt bedömningsskalan). Försämringar om mindre
än detta räknas som neutrala.
Antal deltagare med positivt resultat på båda enkäterna: 16 varav 7 i filmgrupp (54 %) och 9 i
dansgrupp (75 %)
9
Antal deltagare med negativt resultat på båda enkäterna: 3 varav 3 i filmgrupp (23 %) och 0 i
dansgrupp (0 %).
Antal deltagare med motstridiga resultat på de båda enkäterna: 6 varav 3 i filmgrupp (23 %)
och 3 i dansgrupp (25 %)
Då deltagarunderlaget är allt för lågt kan inga slutsatser dras av resultatet. De svar vi kan
uppskatta oss till utifrån de ursprungliga frågeställningarna är därmed inte heller definitiva.
Efter sex månader har deltagarna kontaktats för att fylla i enkäterna en fjärde och sista gång.
I de första grupperna, som var i intervention under våren 2015 besvarade 11 av 18 deltagare
enkäterna. De grupper som var i intervention under hösten 2015 får sina enkäter i juni 2016.
Då resultaten från uppföljningen inte är kompletta kommer de inte att redovisas här.
Frågeställningar
Förändras graden av depressionssymtom (MADRS-S; primär effektvariabel) och/eller
välbefinnande (PGWB; sekundär effektvariabel) under interventionstiden?
Samtliga deltagare har förändrat sitt resultat på MADRS-S och PGWB enligt de mätningar vi
gjort. Majoriteteten har förändrat resultatet till det bättre. Totalt sett har dansgruppen
förbättrat sitt resultat mer än filmgruppen.
Finns skillnader i interventionseffekter mellan grupperna (dans och film)?
De skillnader som kan upptäckas är mycket små men med en lite högre andel positivt
resultat i dansgruppen. Dansgruppen har också generellt sett förbättrat sitt resultat med en
högre procentandel än filmgruppen.
Hur har fp upplevt respektive intervention
(dans resp. film), vilka eventuella hälsoeffekter (såväl psykiska som fysiska) har fp
upplevt under interventionstiden och vilka förändringsförslag rörande interventionernas
utformning framkommer (intervjuer)?
Vid en genomgång av resultaten från de semistrukturerade intervjuer (se bilaga 4intervjuguide) som genomförts med samtliga deltagare som fullföljt interventionen kan
följande mönster skönjas:
De som deltagit i dans upplever att deras psykiska hälsa har förbättrats märkbart.
”det är mer glädjefyllt att dansa istället för att sitta och prata med någon om
sina problem. För det är inte så att man går in så djupt i det när man är i en stor
grupp och dansar. Då tänker man ju inte på det som är dåligt och negativt. Man
får ju sån positiv energi.”
10
”Det har blivit bättre. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Mitt privatliv har ju
inte direkt förändrats så. Men jag märkte när jag skulle fylla i enkäten att det
blev lägre siffror. Då tänkte jag ”Hmm, okej, vad hände här?”
”Ja, men just det här med att, alltså eftersom jag tog mig för att göra nånting
nytt. Jag tror att det påverkar en mycket psykiskt. Alltså att man vågar göra
nya saker och kommer in och träffar nya människor och så … jag får som en ny
lust att prova nya saker.”
En del upplever även fysiska förändringar.
”Jag gick ner litegrann i vikt faktiskt.”
”Och då har jag liksom känt att dans är ju ett roligt sätt att träna. Så, nu är jag
sugen på att prova yoga och såna grejer också. Så det har verkligen öppnat nya
dörrar.”
Ingen av de som deltagit i filmvisning uppger att deras fysiska hälsa påverkats men menar att
den psykiska hälsan har påverkats något i en positiv riktning.
”Jag tror att det har påverkat stressmässigt i och med att man, som sagt, fick ta
fyra timmar varje vecka och bara planera in en lugn stund som jag nog inte
skulle ha tagit annars”
”Det påverkade nog mest depressionen, att jag inte var så ledsen när jag var
där.”
”jag tror att den har påverkats på så sätt att jag har blivit med medveten. Jag
har blivit glad när jag gått ifrån filmen, men jag tror just det här med till
exempel prestation. Att ge sig själv tid att göra saker som inte kräver nånting.
Men också det här med känslor, att tillåta dem och släppa ut dem. Även om det
inte är i kontexten film. Så det har hjälpt mig att handskas med mitt psykiska
tillstånd.”
Men det finns också de som upplevt motsatsen.
”Ja, några filmer gjorde det, kände jag. Att det inte blev så bra stämning
efteråt, inombords. Och då behövde jag gå hem och samla energi, och få upp
den igen. Så därför blev det också lite motigt efter ett tag, att behöva gå
tillbaka, just några tillfällen.”
På frågan om vad som varit ”mindre bra” under interventionstiden har de som deltagit i
dansgruppen inte kunnat peka på något specifikt, medan deltagarna i filmgruppen haft
lättare att hitta exempel.
11
”Negativt på så sätt kändes det väl inte, det var bara det att jag visste att det
fanns en dansgrupp, och jag hade inte hamnat i den. Så det var det enda, ingen
tackar väl nej till att få gå och kolla på bio två gånger i veckan”
”Det har väl varit en så här, extra ”måste”-grej att göra, men samtidigt älskar
jag att kolla på film. Det har mest varit en uppoffring med tid. Eftersom jag har
den här depressionen så har jag lite svårt att motivera mig i allmänhet”
Det framkommer i intervjuerna att den större majoriteten av forskningspersonerna hoppats
på att hamna i dansgruppen. Detta genom kommentarer i stil med ”jag blev glad när jag
insåg att jag skulle få dansa” eller ”jag blev besviken när jag förstod att jag hamnat i
filmgruppen”. I informationen till fp har vi varit tydliga med att indelningen är helt
slumpmässig och att det genomförs mätningar i båda grupperna men att filmgruppen agerar
kontrollgrupp.
De som inledningsvis varit negativa till att delta i filmgruppen har dock ändå sett ett värde
med sitt deltagande. Det som oftast uttrycks är att man fått en rutin och viss struktur i
tillvaron och att det varit skönt att ha tid inplanerad för att ”göra ingenting” eller ”göra
något bara för sig själv”.
De som deltagit i dansgruppen har upplevt att deras glädje över att hamna i dansgrupp bara
har ökat under interventionstiden. Några uttrycker att de varit nervösa eller rädda och även
oroliga för att inte vara tillräckligt duktiga, men att den nervositeten lagt sig redan efter
första tillfället.
Många, i båda grupperna, uttrycker att det varit skönt att veta att alla är där på samma
villkor. Det faktum att alla deltagare lider av psykisk ohälsa har skapat en känsla av
gemenskap som inneburit att man kunnat känna sig avslappnad i gruppen.
Man kan konstatera att känslan av sammanhang har spelat roll för deltagarnas mående. I
dansgruppen har aktiviteten i högre grad upplevts som en gruppaktivitet och man har lagt
mer tid på att prata med varandra. Där har också deltagarna tagit initiativ till att fortsätta
träffas efter interventionens slut. I filmgruppen har frånvaron varit stor och deltagarna har
aldrig kunnat vara säkra från gång till gång på vilka personer som kommer att finnas på plats.
Man har inte upplevt gruppen som en enhet.
När det kommer till förändringsförslag rörande interventionernas utformning så tycker de
flesta att det varit bra som det varit. 10 veckor bedöms vara en tillräckligt lång tid även om
vissa, särskilt i dansgruppen, gärna skulle fortsätta längre.
Fikatillfällena, vid vart fjärde tillfälle, uppskattades också. Många tyckte att själva fikat var en
fin gest men att det viktigaste var att få en liten stund utan aktivitet till att prata med
varandra. Särskilt i filmgruppen fanns det önskemål om att det lagts till extra tid vid varje
tillfälle som kunde användas till att ”bara prata” eller ”diskutera filmen”.
”…det är ändå alltså en grupp kvinnor, tjejer som är, alltså som uttalat vet att
de inte mår skitbra. Och ibland hade det kanske varit bra med nåt inslag av
någon som tar upp en diskussion. Alltså att man får känna att man får utlopp.
12
För här får man bara ta emot, men det hade varit fint med något inslag där
man faktiskt delade med sig tycket jag.”
Samtliga forskningspersoner upplevde att de fått all information de behövde för sitt
deltagande och också att de visste var de skulle vända sig om de behövde få reda på något.
Diskussion och slutsats
Arbetet med den här studien har varit mer omfattande än vad vi inledningsvis trodde. Vad
som framförallt har dragit ut på tiden har varit rekryteringen av deltagare. Det har i sin tur
inneburit att interventionsstarten har fått skjutas upp vid flera tillfällen.
Denna utdragna process har bland annat inneburit att vi mist dans och film- ledare som varit
tilltänkta att leda grupperna. De har antingen flyttat eller inte haft tid när det väl blivit dags
för start. Personer som arbetar inom kultursektorn är ofta egna företagare med stor
variation i arbetstider. Vi har kunnat hitta nya fullgoda ledare till grupperna men situationen
ger ändå anledning till reflektion kring hur man sköter kontakten med projektmedarbetare.
Till exempel involverade vi en dansledare väldigt tidigt i processen, som bidrog med
synpunkter kring upplägg och utformning av dansinterventionen. När hon sen hann flytta
innan interventionsstart så gick hon miste om den lön hon skulle ha fått som ledare för
dansgrupperna. Jag, som projektledare, kan se att det hade varit rimligt att ha en budgetpost
som var vikt för avlöning av konsulter i det inledande arbetet.
Vi fick också uppleva en förlust av annan karaktär då en av de tre ursprungliga
initiativtagarna till studien avled efter ett plötsligt insjuknande innan interventionerna
hunnit börja. Ett oväntat dödsfall som berörde på ett personligt plan men också på ett
organisatoriskt, då en ersättare måste sättas in i processen och fylla den ansvarsposition
som blev tom.
När det kommer till själva rekryteringen av deltagare har det gått att urskilja ett antal
förbättringsområden. Med tanke på det befolkningsunderlag vi arbetat med (omkring 60000
personer i Östersunds kommun) är det tänkbart att inklusionskriterierna varit för snäva. Då
vi bara vänt oss till kvinnor inom ett visst åldersintervall och med en viss form av psykisk
ohälsa har vi krympt den möjliga rekryteringsbasen avsevärt. Valet av målgrupp var mycket
medveten, då det är en grupp där den psykiska ohälsan ökar som mest och vi också ville göra
en slags komplettering till Dubergs studie på tonårsflickor. Dock, med en bredare målgrupp
hade vi kanske kunnat förkorta rekryteringstiden och nått vårt mål om 48 personer i
intervention.
Studiens syfte var att undersöka om dans kan vara ett komplement eller alternativ till övrig
behandling mot psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Eftersom vårt deltagarunderlag varit för
lågt så kan vi inte anse det bevisat att dans generellt sett har den önskade effekten. På
individnivå har det bevisligen haft en viss effekt och flera av deltagarna i dansgruppen har
uttryckt sitt gillande inför möjligheten att dans skulle kunna ingå i ett ”kultur på recept”–
koncept i Region Jämtland/Härjedalen. Vi har inte i denna studie upptäckt några effekter av
dansintervention som skulle kunna vara skadliga för målgruppen varför jag vill påstå att dans
mycket väl skulle kunna användas som ett komplement till övrig behandling. Vi har däremot
13
inget stöd för att dansen skulle kunna användas som ett alternativ till konventionell
behandling.
Några deltagare har antytt att de upplevt informationen som ”för strikt”. I vår strävan att
lämna korrekt information i alla led kan man konstatera att vi missade de mjukare aspekter
som kan verka mer lockande för tänkbara deltagare. Det går att förmedla samma budskap på
olika sätt och om vi valt att lyfta sådant som har direkt betydelse för deltagaren
(gruppaktivitet, kostnadsfritt, erfarna ledare, fritidssysselsättning) och tona ner sådant som
har mest betydelse för studien (mätningar, intervju, sekretess) så är det möjligt att fler hade
vågat söka sig till oss.
Sammantaget så går det att diskutera om det hade varit en bättre strategi att, när vi märkte
att rekryteringen gick väldigt trögt, lägga ner det vi påbörjat och återgå till ritbordet för att
formulera en ny projektplan.
Vi hoppades på att göra en studie som kunde publiceras i vetenskapliga tidskrifter och
utgöra en del av grunden till en större förståelse för kulturen som hälsofaktor. Istället för 48
deltagare, som vi räknat med, fick vi 25. För dessa 25 personer har den här studien betytt ett
avbrott i vardagen och en chans att fokusera på något positivt. Vårt arbete har inte varit
förgäves, men för att uppnå ett resultat som kan understödja idén om kultur på recept
kommer fler studier att behövas.
Vid eventuella kommande studier kan man ta med sig att utöka tiden för fika och/eller
samtal. Fikandet uppskattades av de flesta deltagare eftersom det gav ett tillfälle till
samvaro utanför den egentliga aktiviteten. Jag tror att man skulle kunna uppnå ett större
positivt resultat i båda grupperna genom att lägga till en stunds samvaro, med eller utan
fika, vid varje tillfälle.
Vidare har den här studien inneburit samarbete mellan aktörer som kanske normalt inte har
så mycket med varandra att göra. Detta har nästan uteslutande varit positivt, då vi har olika
expertisområden och har kunnat stärka projektet på olika sätt.
Region Jämtland Härjedalen har haft det övergripande ansvaret för den forskningsmässiga
kvaliteteten. Föreningen Gamla Tingshuset har lämpliga lokaler och kontakter inom
kultursektorn. Studieförbundet Vuxenskolan har stått för försäkring till deltagarna.
Samordningsförbundet i Jämtlands län (SamJamt) har erbjudit stöd och även expertis kring
samverkansprojekt. Östersunds kommuns Navigatorcentrum har erbjudit en väg in till
Socialförvaltning och andra kommunala instanser. Projektet Hjärnkoll är experter på psykisk
ohälsa och har kontakter inom brukarföreningar. Alla tillsammans har bildat en bred och
stabil grund att stå på för vår studie.
Samverkan mellan den offentliga och den ideella sektorn rekommenderas även vid
kommande studier.
Som avrundning kommer två kommentarer från deltagare i dansgruppen:
14
”Absolut att man ska göra flera studier tycker jag! Det är jätteviktigt! ... Psykisk
ohälsa finns och den ska tas på allvar. Och att det liksom hjälper med rörelse,
eller kultur överlag liksom. Att göra nånting.
Medicin hjälper, absolut. Det har jag märkt, att ibland hjälper det och man
måste ha det. Men i väldigt många fall behövs det inte. Utan det räcker med,
att göra nånting som man mår bra av.”
”Det är ju som en högre form av terapi!”
15
Referenser
Aziz A. Prophylactic Oophorectomy at Elective Hysterectomy, Effects on Sexuality and
Psychological Well-being. 2004, Göteborg, Sahlgrenska Akademin
Bojner Horwitz, E. (2011). Kultur för hälsans skull. Stockholm: Gothia Förlag
Dimenäs E, Glise H, Hallerbäck B, Hernqvist H, Svedlund J, Wiklund I. Quality of life in
patients with upper gastrointestinal symtoms. An improved evaluation of treatment regimens?
Scand J Gastroenterol. 1993;28:681-687
Duberg A, Hagberg L, Sunvinsson H, Möller M. Influencing Self-rated Health Among
Adolescent Girls With Dance Intervention. A Randomized Controlled Trial. JAMA Pediatr.
2013;167(1):27-31
http://archpedi.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1390784
Dupuy, HJ. The Psychological General Well-Being (PGWB) Index. In: Wenger NK, Mattson
ME, Furberg CF, Elison J. Assessment of quality of life in clinical trials of cardiovascular
therapies. New York: Le Jacq Publishing Inc.;1984:170-183
FYSS Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling www.fyss.se/ 201308-06
Informationsdatabas för formulär www.fbanken.se 2013-12-27
Landstinget i Uppsala län http://www.lul.se/sv/Kultur/Dans1/Dans-och-halsa/Dans-ochrorelse-som-psykoterapeutisk-behandling-friskvard-och-halsovard/ 2014-02-10
Länstidningen www.ltz.se/nyheter/ostersund/1.5336335-kultur-pa-recept-blir-landstingetsnya-grepp 2013-08-06
Montgomery SA, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. Br J
Psychiatry 1979;134:382-389
Region Skåne, vårdgivarwebben http://www.skane.se/kulturparecept 2014-02-10
SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014:46
Socialstyrelsen. Artikelnummer 2009-126-71. (2009). Folkhälsorapport 2009. ISBN 978-91978065-8-9.
16
Statens Folkhälsoinstitut. Rapport 2005:23 (2005). Kultur för hälsa, ISBN 91-7257-359-7
http://www.fhi.se/PageFiles/3318/r200523kulturforhalsa0510.pdf
Statens Folkhälsoinstitut. Rapport 2013:02 (2013) Barn och unga 2013. ISBN 978-91-7521079-7 http://www.fhi.se/PageFiles/17198/R2013-02-Barn-och-unga-2013.pdf
Svenska Dagbladet www.svd.se/nyheter/idagsidan/kropp-och-halsa/kroppen-kan-lakasjalen_6884649.svd 2013-08-06.
Sveriges kommuner och landsting www.skl.se 2013-08-06
17
Bilaga 1- MADRS-S
MADRS-S (SJÄLVSKATTNINGSSKALA)
Formuläret innehåller en rad påståenden om hur man kan må i olika avseenden.
Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt
uttalat obehag.
Välj det alternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre
dagarna. Klicka endast i ett alternativ per fråga. Tänk inte alltför länge, utan försök
arbeta snabbt.
Sinnesstämning
Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller
dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i
humöret eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma
ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt.
0
Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter
omständigheterna.
2
Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det
kännas lättare.
4
Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan
inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad.
6
Jag är totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig
värre.
Oroskänslor
Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och
ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur
intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits hela tiden.
Jag känner mig mestadels lugn.
0
2
Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro.
4
Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket
stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra.
6
Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga
ångestkänslor.
Sömn
Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god
sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt
sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din
markering vid 0.
Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov.
0 Jag har inga särskilda svårigheter att somna.
Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att
2 somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt.
Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag
4 vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd.
6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2-3 timmar per natt.
Matlust
Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skilt sig
från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, markera då det
på 0.
Min aptit är som den brukar vara.
0
2
4
Min aptit är sämre än vanligt.
Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och
jag måste tvinga mig att äta.
6
Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig,
måste jag övertalas att äta.
Koncentrationsförmåga
Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig
på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad
av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TVtittande.
Jag har inga koncentrationssvårigheter.
0
2
4
6
Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant
som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (till
exempel läsning eller TV-tittande).
Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som
normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (till
exempel läsning eller samtal med andra människor).
Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting.
Initiativförmåga
Här ber vid dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt
för att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du
måste över vinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något.
Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter.
0
2
4
6
När jag skall ta itu med något, tar det emot på ett sätt som
inte är normalt för mig.
Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång
med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre
rutinmässigt.
Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste
vardagssysslor.
Känslomässigt engagemang
Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra
människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje.
0
2
Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den,
och det bereder mig både nöje och glädje.
Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera
mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att
bli arg när det är befogat.
4
Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens
för vänner och bekanta.
6
Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig
smärtsamt likgiltig även för mina närmaste.
Pessimism
Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk
efter i vilken utsträckning du ger dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och
om du oroat dig oftare än vanligt för till exempel din ekonomi eller din hälsa.
Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget
0
ganska nöjd med mig själv.
2
Ibland klandrar jag mig själv och tycker att jag är mindre
värd än andra.
4
Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig
mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda.
6
Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det
känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och
som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det
hemska jag gjort.
Livslust
Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så
fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg?
0
2
4
6
Jag har normal aptit på livet.
Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå
inte att jag vore död.
Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag
egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas
som en möjlig utväg.
Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö,
och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att
ta mitt eget liv.
Ditt resultat:
Bilaga 2- PGWB
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE (PGWB)
Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan
1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste veckan?
ˆ På utomordentligt gott humör
ˆ På mycket gott humör
ˆ För det mesta på gott humör
ˆ Humöret har varierat
ˆ För det mesta på dåligt humör
ˆ På mycket dåligt humör
2. Har Du BESVÄRATS av SJUKDOM, FYSISK ÅKOMMA, SMÄRTA eller VÄRK den
senaste veckan?
ˆ Hela tiden
ˆ För det mesta
ˆ Ganska ofta
ˆ Ibland
ˆ Någon gång
ˆ Inte alls
3. Har Du känt Dig NEDSTÄMD den senaste veckan?
ˆ Ja, till den grad att jag känt det som om livet inte är värt att leva
ˆ Ja, till den grad att jag inte har brytt mig om någonting
ˆ Ja, mycket nedstämd nästan varje dag
ˆ Ja, ganska nedstämd vid flera tillfällen
ˆ Ja, lite nedstämd då och då
ˆ Nej, inte alls nedstämd
4. Har Du haft GOD KONTROLL över Ditt UPPTRÄDANDE, Dina TANKAR och
KÄNSLOR den senaste veckan?
ˆ Ja, definitivt
ˆ Ja, för det mesta
ˆ I allmänhet
ˆ Inte särskilt bra
ˆ Nej och det är ganska störande
ˆ Nej och det är mycket störande
5. Har Du känt Dig NERVÖS eller OROLIG den senaste veckan?
ˆ Extremt mycket – till den grad att jag inte kunnat sköta vardagliga sysslor
ˆ Väldigt mycket
ˆ En hel del
ˆ En del – tillräckligt för att bekymra mig
ˆ Lite grand
ˆ Inte alls
6. Har Du känt Dig ENERGISK, PIGG och VITAL den senaste veckan?
ˆ Full av energi - jättepigg
ˆ För det mesta energisk
ˆ Min energi och vitalitet har varierat
ˆ Inte så värst pigg eller energisk
ˆ För det mesta slö och i stort sett utan energi
ˆ Ingen energi och vitalitet alls – jag har känt mig helt urlakad och färdig
7. Jag har känt mig LEDSEN och MISSMODIG den senaste veckan.
ˆ Inte alls
ˆ Någon gång
ˆ Ibland
ˆ Ganska ofta
ˆ För det mesta
ˆ Hela tiden
8. Har Du känt Dig SPÄND den senaste veckan?
ˆ Extremt spänd hela tiden
ˆ För det mesta mycket spänd
ˆ Ganska spänd vid flera tillfällen
ˆ Lite spänd då och då
ˆ Inte särskilt spänd
ˆ Inte alls spänd
9. Har Du känt Dig LYCKLIG, TILLFREDSSTÄLLD, och NÖJD MED LIVET den
senaste veckan?
ˆ Utomordentligt lycklig – jag skulle inte kunna vara mer nöjd och tillfreds
ˆ För det mesta mycket lycklig
ˆ I allmänhet lycklig och tillfredsställd
ˆ Ibland lycklig – ibland olycklig
ˆ I allmänhet olycklig och tillfredsställd
ˆ Alltid eller för det mesta mycket otillfredsställd och olycklig
10. Har Du känt Dig så FRISK att Du kunnat GÖRA SÅDANT SOM DU VILL eller
MÅSTE GÖRA den senaste veckan?
ˆ Ja, definitivt
ˆ Ja, för det mesta
ˆ Min hälsa har begränsat mig avsevärt
ˆ Jag har bara orkat ta hand om mig själv
ˆ Jag har behövt en del hjälp för att klara mig
ˆ Jag har behövt hjälp med i stort sett allting
11. Har Du känt Dig så LEDSEN, MODFÄLLD eller UTAN HOPP att Du funderat på
om någonting överhuvudtaget varit meningsfullt den senaste veckan?
ˆ Extremt mycket, till den grad att jag varit färdig att ge upp
ˆ Väldigt mycket
ˆ En hel del
ˆ En del – nog för att bekymra mig
ˆ Lite grand
ˆ Inte alls
12. Jag har känt mig FRÄSCH och UTVILAD när jag vaknat den senaste veckan.
ˆ Inte alls
ˆ Någon gång
ˆ Ibland
ˆ Ganska ofta
ˆ För det mesta
ˆ Hela tiden
13. Har Du varit BEKYMRAD eller OROLIG FÖR DIN HÄLSA den senaste veckan?
ˆ Extremt mycket
ˆ Väldigt mycket
ˆ En hel del
ˆ En del
ˆ Lite grand
ˆ Inte alls
14. Har Du känt det som Du håller på att FÖRLORA FÖRSTÅNDET ELLER TAPPA
KONTROLLEN ÖVER DINA KÄNSLOR, TANKAR och HANDLINGAR den senaste
veckan?
ˆ Inte alls
ˆ Endast lite grand
ˆ Lite grand, men inte så mycket att det oroat eller bekymrat mig
ˆ En del och det har oroat mig lite
ˆ En hel del och det har oroat mig ganska mycket
ˆ Ja, i väldigt hög grad och jag är mycket oroad
15. Mitt liv har varit FYLLT AV SAKER SOM INTRESSERAR MIG den senaste
veckan.
ˆ Inte alls
ˆ Någon gång
ˆ Ibland
ˆ Ganska ofta
ˆ För det mesta
ˆ Hela tiden
16. Har Du känt dig AKTIV och ENERGISK eller SLÖ och HÄNGIG den senaste
veckan?
ˆ Hela tiden mycket aktiv och energisk
ˆ För det mesta aktiv och energisk – aldrig riktigt slö och hängig
ˆ Ganska aktiv och energisk, sällan slö och hängig
ˆ Ganska slö och hängig – sällan aktiv och energisk
ˆ För det mesta slö och hängig – aldrig riktigt aktiv och energisk
ˆ Hela tiden mycket slö och hängig
17. Har Du känt dig OROLIG, UPPRÖRD eller ÅNGESTFYLLD den senaste veckan?
ˆ Extremt mycket – till den grad att jag känt mig sjuk av oro
ˆ Väldigt mycket
ˆ En hel del
ˆ En del – tillräckligt för att bekymra mig
ˆ Lite grand
ˆ Inte alls
18. Jag har känt mig i BALANS och SÄKER PÅ MIG SJÄLV den senaste veckan.
ˆ Inte alls
ˆ Någon gång
ˆ Ibland
ˆ Ganska ofta
ˆ För det mesta
ˆ Hela tiden
19. Har Du känt dig AVSLAPPNAD och LUGN eller STRESSAD, SPÄND eller
UPPSKRUVAD den senaste veckan?
ˆ Hela tiden avslappnad och lugn
ˆ För det mesta avslappnad och lugn
ˆ Oftast lugn men då och då ganska spänd
ˆ Oftast spänd men vid enstaka tillfällen ganska avslappnad
ˆ För det mesta stressad, spänd och uppskruvad
ˆ Hela tiden stressad, spänd och uppskruvad
20. Jag har känt mig GLAD och SORGLÖS den senaste veckan.
ˆ Inte alls
ˆ Någon gång
ˆ Ibland
ˆ Ganska ofta
ˆ För det mesta
ˆ Hela tiden
21. Jag har känt mig TRÖTT och SLUTKÖRD den senaste veckan.
ˆ Inte alls
ˆ Någon gång
ˆ Ibland
ˆ Ganska ofta
ˆ För det mesta
ˆ Hela tiden
22. Har Du känt dig STRESSAD, PRESSAD eller JÄKTAD den senaste veckan?
ˆ Ja, på gränsen till vad jag orkat med
ˆ En hel del stress
ˆ En del – mer än vanligt
ˆ En del – ungefär som vanligt
ˆ Lite grand
ˆ Inte alls
Bilaga 3- Intervjuguide
Intervjuguide
Generella frågor
Är du nöjd med din tid i forskningsstudien?
Vad var bra?
Vad var mindre bra?
Tycker du att tiden (10 veckor) varit lagom?
Frågor om hälsa
Upplever du att din fysiska hälsa har påverkats under din tid i
forskningsstudien?
På vilket sätt har din fysiska hälsa påverkats?
Upplever du att din psykiska hälsa har påverkats under din tid i
forksningsstudien?
På vilket sätt har din psykiska hälsa påverkats?
Information
Har informationen till dig som deltagare varit lagom?
Vad skulle vi kunna göra annorlunda när det kommer till information?
Ledare
Är du nöjd med ledaren?
Vad gjorde hen bra?
Vad var mindre bra?
Gruppdynamik
Har du trivts i gruppen?
Vad var bra?
Vad var mindre bra?
Fikamöten
Vad tycker du om fikamötena, som ägde rum vid vart fjärde tillfälle?
Vad var bra?
Vad var mindre bra?
Övrigt
Vad skulle vi kunna göra annorlunda om vi genomför en liknande studie igen?
Har du något i övrigt som du vill tillägga?
