Night Vision Goggles - Sveriges Kontaktlinsförening

NORDIC
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
Nr.
3
2007
Night Vision Goggles
• BCLA 2007
• Glasrefraktion på bärare av stabila linser
• Profilen: Per-Åke Östman
C263570_nordic_vision_3_07.indd 1
07-06-28 13.42.35
Innehåll Nr 3/2007
3 LEDARE
5 NYHETER I KORTHET
6 OUTLOOK
Good times in Gothenburg
Den rätta vägen?
2007
8 KONTAKTLINSKONGRESSEN
Referat från Björn Johanssons föreläsning
11 BCLA
14 OPTIKEREXAMEN
16 VETENSKAP
Glasrefraktion på kontaktlinsbärare med stabila linser
19 NIGHT VISION GOGGLES
22 KONTAKTOLOGI
24 PROFILEN
Kreativitet i norr
28
EXAMENSARBETE
Kontaktlinser och Neovaskularisation
34 NYA HEMSIDAN
36 PRODUKTNYTT
37 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN
TILL MINNE:
Lars Westerlund
38 SKLF
– Information från SKLFs styrelse
– Kalendarium
C263570_nordic_vision_3_07.indd 2
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR:
Kurt Östlund, ordförande SKLF
tel 073-960 53 40, [email protected]
SKRIBENTER I DETTA NUMMER:
Anita Robertson, Bengt Nordberg,
Fina Kruse, Gitty Rychly, Jan
Bergmanson, Johan Östlund, Kurt
Östlund, Lisa Thorsell, Matilda
Bremme, Mickael Hollinder, Olof
Nesterud
ANNONSBOKNING:
Display i Umeå, tel 090-711 500
Patrik Sandström,
[email protected]
Johan Sandberg,
[email protected]
PRODUKTION/PROJEKTLEDNING:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159, 104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare: Ingrid Båvsjö,
[email protected]
SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00,
fax 08-35 94 90
[email protected], www.sklf.se
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER:
CIBA Vision Nordic
Johnson & Johnson Vision Care
Promosalons Sverige AB
Specsavers Blic Franchise AB
Svenskt Centrum för Optometri
Topcon Scandinavia AB
OMSLAGSFOTO:
Night Vision Goggles
Foto: Joe Raedle/Getty Images
07-06-28 13.42.41
Ge nom ru br i k e n k a n man kanske tro att jag har blivit präst, men så är det nu
inte, åtminstone inte ännu. Om man frågar kollegor om vilken väg som är den rätta
inom optikeryrket så får man många olika svar som pendlar mellan superpraktikerns och
varuförsäljarens. Ett intressant svar ges i intervjun under rubriken Profilen i det här numret.
Många tänkvärda åsikter från en sann profil i norr: Per-Åke Östman.
Men funderingen över vilken yrkesväg som är den rätta är i grunden ganska allvarlig.
Frågeställningen är inte heller särskilt ny, den fanns med redan för fyrtio år sedan när jag
började som sjukhusoptiker i Göteborg. Är det arbetet i undersökningsrummet som lockar
och som är den rätta vägen, eller är det något annat? För den som nyligen har utexaminerats
som optiker är det viktigt att så fort som möjligt konfronteras med så många olika sorters
patienter och synproblem som möjligt. Det är bra att bli varm i kläderna och det är också
viktigt att få arbeta i ett modernt och välutrustat undersökningsrum. Förutom ren
refraktionsapparatur som phoropter och autorefraktor, använd biomikroskop, oftalmoskop och vid behov tonometer och perimeter. Retinoskopera alla patienter som
första steg i undersökningen efter anamnesen. Som nya och gröna är det naturligtvis
bra att ha en mer erfaren kollega som bollplank och att ha mer tid till förfogande.
Det finns inga genvägar om man vill bli en bra kliniker. Se till att bli en bra kliniker,
en riktig optometrist. Det måste ju vara den rätta vägen.
I början av maj i år hade den nya styrelsen i Sveriges Kontaktlinsförening en
konferens på Johannesbergs Slott några mil från Arlanda. Det var ett önskemål från
både gamla och nya styrelsemedlemmar att det första riktiga styrelsemötet efter årsmöte skulle vara ett möte där vi alla lärde känna varandra och kunde utbyta tankar
och idéer om framtiden för både kontaktlinser och annat. Ett nytt inslag i programmet var ett ca 2,5 timmar långt pass som leddes av en pedagog från företaget Puls och som gick ut på att vi skulle lära känna varandra bättre. Programmet genomfördes utomhus och alla var delaktiga i att bland annat
lägga pussel, bygga torn med legobitar och lägga ett rep i en kvadrat, de
båda sistnämnda med förbundna ögon. Det råder ingen tvekan om att vi
som var med fick en större teamkänsla och ser fram emot styrelsearbetet
i föreningen.
Semesterperioden står för dörren och man kan inte önska annat än att
det svenska sommarvädret blir så där bra som bara det svenska sommarvädret kan bli. Ligg gärna i hängmattan när du läser Nordic Vision. Jag
har absolut ingenting emot det. Tvärtom.
Trevlig sommar!
FOTO: MÄSTER BJÖRN
Den rätta vägen?
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 3·2007 3
C263570_nordic_vision_3_07.indd 3
07-06-28 13.42.41
s
NY slin iker
ag mat
d
en stig
a
r
ö
f
Vi har kombinerat fördelarna.
ENDAGSLINS •
Etafilcon A •
LÄTT ATT HANTERA •
• SKARP STABIL SYN
• STABILISERAS PÅ 60 SEK.
• UNIK DESIGN
Ny endagslins
för astigmatiker.
Annons 170x235
Dessutom i brett styrkeomfång
3 cylindrar och 4 axellägen.
Plano till -9.00. Tre cylindrar: -0.75 (Plano till -6.00D). -1.25, -1.75. Axellägen: 90º, 180º, 160º, 20º.
Nya 1•DAY ACUVUE® for ASTIGMATISM kombinerar den unika Accelerated
Stabilization Design från ACUVUE® ADVANCE™ for ASTIGMATISM med
Etafilcon A materialet som används i 1•DAY ACUVUE®. Med 3 cylindrar och
4 axellägen, kan nu astigmatiker erbjudas ett bra urval i endagslinser.
ACUVUE® och ACUVUE® ADVANCE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 4
07-06-28 13.42.44
NYHETER I KORTHET
Dålig linshygien i Skottland
E n l igt de n sko t sk a tidningen ”The
Herald” har kontaktlinspatienterna i Skottland de smutsigaste kontaktlinserna,
åtminstone i Storbritannien. I en undersökning gjord av The College of Optometrists
bar 82 procent av kontaktlinspatienterna
sina linser för länge varje dag och 60 procent sov med sina linser, trots att de hade
blivit varnade för detta.
Och skottarna toppade dessutom listan
över dåliga hygieniska vanor. En av sju personer slickade sina kontaktlinser före isättning och en av fyra satte i sina linser utan
att först ha tvättat händerna. Lika många
erkände att de satte tillbaka linser som de
hade tappat på marken, direkt i ögat, utan
att först ha rengjort dem.
Resistent bakterieinfektion efter LASIK
I e n m u lt i- c e n t e r studie publicerad
av amerikanska forskare i American Journal
of Ophthalmology har de första fallen av
Methicillinresistent Stafylococcus aureus
(MRSA) keratit som en följd av refraktiv
kirurgi konstaterats. Tretton ögon på tolv
patienter, varav nio arbetade inom sjukvården eller var exponerade mot operationssalar, utvecklade MRSA efter LASIK.
Författarna drar den slutsatsen att MRSA
är en allvarlig och ständigt ökande komplikation efter refraktiv kirurgi. Patienter som
exponerats mot en sjukhusmiljö måste inse
att de utsätts för en ökad risk och kirurger
måste bli mer uppmärksamma på problemet.
(Solomon R, Donnenfeld ED, Perry
HD et al. Am J Ophthalmology 2007,
143:4, 629-34).
Vem som helst får inte tillpassa
I de l s tat e n S ödr a Australien rapporterar ”The Advertiser” att delstatsparlamentet nu har godkänt en motion (Optometry Practice Bill 2006), som innebär att
endast registrerade optometrister eller läkare
får tillpassa plana kosmetiska kontaktlinser.
Hälsominister John Hill sa att en ordination
från en optometrist innebär att dessa kontaktlinser har blivit korrekt tillpassade och
kontrollerade. Han hänvisade till ett patientfall där en tonårsflicka i New South Wales
hade förlorat synen på ena ögat efter att ha
lånat ett par linser av en god vän.
(Hur många svenska ögon ska gå förlorade innan Socialstyrelsen inser riskerna
med ohämmad försäljning av kontaktlinser
över disk?)
Ortokeratologi för närsynta barn
M a x i m a l m i n s k n i n g av myopin
redan efter en veckas nattlig ortokeratologibehandling låter som en saga, men visade sig
vara ett faktum i nedanstående studie.
Tjugo ungdomar mellan 10 och 16 år ingick
i en sex månader lång studie med kontroller
efter en dag, en vecka, en månad, två, tre och
sex månader. Sexton ungdomar fullföljde
studien. Den genomsnittliga refraktionen
vid starten var –2,06 dioptrier och efter sex
månader var den –0,16 dioptrier. Den okorrigerade synskärpan förbättrades i genomsnitt från 0,2 till 1,0.
I motsats till tidigare publicerade studier,
där den maximala effekten uppmättes efter
två veckor, blev effekten nu störst redan efter
en vecka. Studien visar också att denna förhållandevis korta behandling av låg till medelstor myopi är säker och effektiv hos barn
och ungdomar.
(Mika R, Morgan B, Cron M, et al. Safety
and efficacy of overnight orthokeratology in
myopic children. Optometric Physician 2007;
78(5): 225-31).
Internationell
standard för
diagnosen torrt öga
E n i n t e r n at i o n e l l vetenskaplig
grupp avser att publicera en rapport i bilagan
till The Ocular Surface, som handlar om det
torra ögat. The Dry Eye Workshop (DEWS),
som gruppen kallar sig, består av 60 experter
på kornea och torra ögon och har arbetat i
tre år på att komma överens om en klassifikation på det torra ögat, dess kliniska bedömning, behandling och epidemiologi.
En internationell panel har tidigare föreslagit klassifikationen ”Dysfunctional Tear
Syndrome”, men vi får se vad som nu kommer att föreslås. Besked kommer.
Warburg Pincus
köper Bausch &
Lomb
I m i t t e n av m aj meddelade Bausch &
Lomb att investmentbolaget Warburg Pincus
köpt aktierna i företaget. Detta dock under
förutsättning att aktieägarna godkänner
affären. Därmed blir Bausch & Lomb ett privatägt företag utanför börsen i New York.
Transaktionen bedöms som gynnsam för
Bausch & Lomb, som kommer att fortsätta
vara det högteknologiska företag som det
alltid har varit och med samma kompetenta
ledning som i dag. För Bausch & Lombs kunder, det vill säga kontaktlinspraktikerna, tros
affären komma att ha en positiv effekt.
Blint öga i Nya
Zeeland sätter fart
på myndigheterna
E n m a n i Auc k l a n d på Nya Zeelands
nordö blev blind på ena ögat efter att ha lånat
en bekants färgade kontaktlinser och låtit
dem sitta i ögonen i tre dygn. Händelsen, som
rapporterats av New Zealand Herald (23/1),
har medfört krav på strängare reglering och
landets hälsominister kommer nu att utreda
försäljningen av nya kontaktlinser. Optometriförbundet i Nya Zeeland har tidigare försökt få regeringen att förbjuda okontrollerbar
försäljning av kontaktlinser.
NORDIC VISION 3·2007 5
C263570_nordic_vision_3_07.indd 5
07-06-28 13.42.45
ANNA REHNBERG
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
Jan Bergmanson examines Annie Ericsson from School of Optometry Technicians in Norrtälje.
Good Times in Gothenburg
First, and on behalf of my colleagues from
Texas, I would like to thank everyone for
welcoming us who came from far away to
Kontaktlinskongressen (the annual meeting
of SKLF). We are especially grateful to the
members of the Board and in particular to
Chairman Kurt Östlund, who was ably
assisted by son Johan. Needless to say we
had a great time at the social events and the
outstanding Toastmaster, Jan Johnsson,
made sure we got involved! The hotel was
great and Gothenburg is a fine city. It was
here I boarded the ship to take me to studies
in England 40 years ago and never to come
back to live in Sweden. It was not my intention at that time. That is just fate.
The program had a lot of information for
all of us in clinical practice. Kurt and the
Board must be complimented for a well
rounded program with lectures and workshops on important and current topics. It
cannot be stressed enough how important
it is to come to meetings like this to stay current and upgrade our knowledge. This is true
for both ophthalmologists and optometrists.
In fact the quality of this meeting should attract an even bigger crowd, since there are few
meetings offered in Sweden. However, I was
heartened by the fact that our workshop, on
safe ways to dilate the pupil and the use of a
78 diopter lens to view the posterior pole, was
overfilled. We accommodated all participants thanks to the support and dedication
the Topcon people provided. This interest in
adopting new techniques speaks well for the
Swedish profession. It is my hope that we can
stimulate more colleagues out in the field to
routinely examine the retina in every patient
and this is best done with a dilated pupil. I
realize this requires a change in the law
governing the practice of Swedish optometrists but we need to start relevant education
before anything will change. In the case of
well educated and competent health care
practitioners the big winner is the patient.
Early diagnosis and intervention reduces the
impact of disease and this cuts the health
care costs too. In other words, socioeconomic benefits are derived from an elevation
in practitioner competence.
Acanthamoeba keratitis still around
Some of you will recall the stir acanthamoeba keratitis caused in the late 80’s, especially
when it finally was diagnosed in Sweden.
Approximately 70 per cent of the victims
were contact lens wearers and that is a great
reason for contact lens practitioners to be
very concerned and well-informed. The
Acanthamoeba keratitis is difficult to diagnose and hard to treat effectively without
destroying corneal tissue. As a result, many
eyes invaded by this organism require a
transplant or the entire eye in some instances
may be lost.
We learned about the importance of
6 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 6
07-06-28 13.42.47
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
We are well advised to emphasize to
our patients the favorable effects of
the rub and rinse.
patient compliance, the dangers of using
dirty lens storage cases and never to use tap
water in the lens care regimen. More frequent
lens replacement probably also helped in curbing the acanthamoeba keratitis epidemic.
Now we are again made aware that this keratitis is still around and that there may be an
increase in its incidence. As a result the Centers for Disease Control and Prevention
(CDC) invited optometry to join them in a
national study to establish the incidence and
better understand the causes of acanthamoeba keratitis. We are requested to report the
details of any ulcerative keratitis.
In the USA acanthamoeba keratitis is still
a very rare occurrence with an estimated
incidence of between 1 and 2 per million contact lens wearers/year. Its devastating ocular
effects make it a condition, for which we
must be on the look out. Clinical presentation involves pain, which may be a foreign
body sensation or severe. The corneal signs
may be benign and limited to punctuate
staining and/or epithelial edema. Eventually
infiltrates will become evident and form the
classic ‘ring infiltrate’ picture. While still
within the corneal epithelium the eye may
be treated by a thorough corneal epithelial
scrape. However, once in the stroma it is
much harder to kill the amoeba as it will
switch to its dormant and very drug resistant
cystic form, in which it may remain for
extended periods. A contact lens patient with
a persistent ill-defined subjective symptomology, which is not explained by the corneal findings, should be referred to a corneal
specialist for corneal scraping to investigate
the presence of the amoeba. Interestingly,
the premiere instrument for the confirmation of the presence of the amoeba is the confocal microscope, which literally visualizes
the movement of these organisms. We have
successfully utilized our confocal for this
purpose on one occasion.
Preferred treatments today are polyhexa-
In vivo confocal microscopy of cornea in patient
with acanthamoeba keratitis. Arrowheads indicate the amoebae and the large white area is
corneal infiltration. Photo courtesy of Dr. William Miller OD, PhD.
methyl biguanide 0.02 per cent and chlorhexidine 0.02 per cent. Sometimes a higher
concentration has been used to achieve the
intended functional disruption of the cell
membrane. The use of corticosteroids is controversial in acanthamoeba keratitis.
The importance of patient compliance
By far the best treatment for acanthamoeba
keratitis is prevention. Earlier research at
Texas Eye Research and Technology Center
clearly demonstrated the amoeba’s preference for fresh water and salt concentrations
at and over 1 per cent made the amoeba
switch to its cystic form. Therefore, tap water
and other fresh water exposures should be
avoided. The incidence of amoeba keratitis
is much higher in Asia than elsewhere in the
world. This is best explained by poor patient
compliance and low water quality in this
region. In addition, practitioner education
in Asia is probably too often not comprehensive.
The amoeba lives from consuming bacteria and other organisms and it follows that
it thrives in less hygienic environments. This
is where the dirty contact lens case comes
into the picture. Removing the tap water
from the lens care regimen that patients are
asked to follow, cleaning of lens cases only
with the care solutions and frequent replacements of the lens case are important and
simple preventive steps we need to stress to
our patients. Finally, we are well advised to
emphasize to our patients the favorable
effects of the rub and rinse. Indeed, I think
it was a mistake to remove this step from
routine lens care. Observing these simple
cleaning precautions will not eradicate this
terrible corneal infection but it will eliminate
a lot of unnecessary suffering. It may even
remove contact lens wear as the most common cause of acanthamoeba keratitis.
References
Illingworth CD, Cook SD. Acanthamoeba
Keratitis. Surv Ophthalmol 1998; 42: 493508.
Larkin DF, Kilvington S, Easty DL. Contamination of contact lens storage cases by
Acanthamoeba and bacteria. BR J Ophthalmol 1990; 74: 133-5.
Lindquist TD. Treatment of Acanthamoeba keratitis. Cornea 1998; 17(1): 11-6.
Pfister DR, Cameron D, Krachmer JH,
Holland EJ. Confocal Microscopy Finding
of Acanthamoeba Keratitis. Am J Ophthalmol 1996; 121: 119-25.
Schaumberg, DA, Snow KK, Dana MR.
The epidemic of Acanthamoeba keratitis:
where do we stand? Cornea 1998; 17(1):
3-10.
Sun X, et al. Acanthamoeba Keratitis
Clinical Characteristics and Management.
Ophthalmology 2006; 113(12): 2377
Watt K, Swarbrick HA. Microbial Keratitis in Overnight Orthokeratology: Review
of the first 50 cases. Eye & Contact Lens
2005; 31(5): 201-208.
NORDIC VISION 3·2007 7
C263570_nordic_vision_3_07.indd 7
07-06-28 13.42.50
KONTAKTLINSKONGRESSEN 2007
REFERAT FRÅN BJÖRN JOHANSSONS FÖRELÄSNING:
Intraokulära linser
och olika optiska lösningar
Björn Johansson, ögonkirurg på Linköpings Universitetssjukhus och med
mottagning i Motala, inledde sitt föredrag med att illustrera värdet av att ha
nöjda kunder. Redan i Babylonien,
1750 f Kr fanns Hammurabis lag som
reglerade en kirurgs arbete; ”om en
kirurg har opererat en adelsman med
bronslansett … och … har tagit bort
en katarakt och ögat gått förlorat, ska
hans händer huggas av”… Dagens
lagar reglerar som tur är inte ögonkirurgens arbete på samma drastiska
sätt. Patienterna däremot blir alltmer
krävande när det gäller synkvalitet.
Föreläsningen fortsatte med en intressant
resa genom kataraktkirurgins historia. Redan
de gamla grekerna åtgärdade katarakt genom
att peta undan den grumlade linsen in i bakre
kammaren. Resultaten var allt som oftast
förödande och slutade med infektion och
blindhet. Under 1700-talet föreslog den franske läkaren Daviel en ny kirurgisk teknik, så
kallad extrakapsulär kataraktborttagning
(ECCE). Utvecklingen fortsatte och i mitten
av 1800-talet börjar man operera med
intrakapsulär kataraktborttagning (ICCE).
Denna teknik dominerade under 1900-talet
fram till 1960 då mikroskopet började användas. Man återgick till ECCE-tekniken under
resten av 1900-talet.
En mycket viktig milstolpe i kataraktkirurgins utveckling är Sir Harold Ridleys upptäckt av den intraokulära linsen. Under andra
världskriget arbetade Ridley i flygvapnet med
skadade piloter. Han upptäckte att plexiglassplitter från cockpit som trängt in i piloternas
ögon inte satte igång en främmadekroppsreaktion. Detta ledde Ridley till att fortsätta
utforska möjligheterna att implantera en lins
i ögat hos patienter med katarakt. Så småningom kom PMMA-linserna som implanterades flitigt under 1970-talet. Dessa var hårda
i materialet och kunde därför inte vikas.
En annan viktig upptäckt var hyaluronsyran som kom på 1980-talet. Av hyaluronsyran tillverkas så kallad viskoelastika, en
geléartad substans som stabiliserar och skyddar vävnaderna inne i ögat under operationen. Intåget av viskoelastika gjorde att kirurgin blev mer effektiv och säker.
Högre precision
Inspirerad av sin tandläkares ultraljudssond
introducerade Charles Kelman 1967
fakoemulsifieringsmetoden. Med hjälp av
ultraljud sönderdelas linskärnan som därefter sugs ut ur ögat. Dessutom kom på 1980talet ett nytt sätt att öppna den främre linskapseln, så kallad kapsulorhexis. Med en
cirkulär, försiktig rörelse river man upp linskapseln. Därefter tas linskärnan bort och
en intraokulär lins kan implanteras inne i
kapseln. Utvecklingen av IOL (intraokulära
linser) har alltid legat steget efter utvecklingen av operationstekniken. På 90-talet
kom de vikbara linserna, vilket innebar att
snittets längd kunde halveras.
”Så var stod vi 2000?” frågade sig Björn
Johansson. Operationssnitten har alltjämt
minskats under åren. Detta på grund av förfinade metoder för att ta bort den grumlade
linsen. Dessutom har implantationstekniken
utvecklats. Kapsulorhexis-tekniken innebär
att den intraokulära linsen kan placeras med
högre precision i linskapseln. Den postoperativa refraktionens träffsäkerhet har ökats
med åren. Tack vare säkrare och effektivare
metoder har operationsvolymerna ökat.
Patienterna är fler, yngre och aktivare. Trots
all utveckling har man upptäckt subjektiva
besvär hos patienter efter ”lyckade” kataraktoperationer. Oftast har dessa patienter synkvalitetsbesvär framför allt i mörker eller vid
låg belysning. Besvären beskrivs som
”oskärpa” och ”ringar runt ljuskällor”. Detta
trots god synskärpa. Frågan man ställer sig
är förstås om optikens kvalitet i linserna kan
bli bättre? Eller som Björn Johansson ställde
frågan: ”kan det vara högre ordningens aberrationer som spökar?”. Olika högre ordningens aberrationer (HOA) påverkar synkvaliteten olika mycket. En av de HOA som påverkar
synkvaliteten i hög grad är den sfäriska aberrationen (SA). SA innebär att de perifera och
centrala strålarna inte bryter till en och
samma punkt på näthinnan. Vid positiv SA
kommer de perifera strålarna bryta mer än
de centrala. Detta skapar en oskarp bild på
näthinnan. Hornhinnan har naturligt en
inneboende positiv SA. Detta gäller även IOL
med standardoptik, det vill säga sfärisk optik.
Då en IOL med sfärisk optik implanteras
kommer ytterligare positiv SA läggas till i
ögats optiska system. Detta sänker synkvaliteten för patienten. Johansson drog slutsatsen att man bör kunna förbättra den optiska
kvaliteten hos IOL genom ny optisk design
för att minimera den SA i ögat. Den första
asfäriska linsen på marknaden var Tecnis®
(Pharmacia/AMO). Den optiska designen
bygger på att inducera negativ SA för att
balansera ut hornhinnans positiva SA. En
mycket viktig faktor när man korrigerar HOA
är att linjera optiken. Problematiken i ögat
är att de olika optiska komponenterna sällan
är helt linjerade – ögat är inget perfekt optiskt
system. Risken vid dålig linjering är att man
istället för att ta bort HOA, inducerar nya.
Ytterligare en asfärisk design kom i och med
Akreos® Advanced Optics (Bausch & Lomb).
8 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 8
07-06-28 13.42.51
KONTAKTLINSKONGRESSEN 2007
Patienterna är fler,
yngre och aktivare
I stället för att inducera negativ SA är optiken
patienter var nöjda eller mycket nöjda med
fri från SA. Detta innebär att inga nya HOA sin syn. Dubbelt så många patienter uppinduceras och optiken är okänslig för even- levde att ögat med Akreos AO® hade en bättre
tuell decentrering. Hornhinnans SA kommer
synkvalitet än ögat med Tecnis®. Dessutom
att kvarstå. Den kvarstående SA bidrar till
rapporterade fler patienter att de hade färre
ett ökat skärpedjup vilket är användbart då
oönskade ljusfenomen i ögat med Akreos
ackommodationen inte längre fungerar. AO®. Så vad blir nu slutsatsen av dessa resulBjörn Johansson kommenterade att uträk- tat? Björn Johansson kom fram till att utjämningsmodeller och optiska beräkningar är
ning av SA inte är det enda som avgör synen sak men betonade en del viktiga fråge- kvaliteten hos kataraktpatienterna. Viktigt
är att påpeka att patienterna i studien inte
ställningar; hur samspelar IOL med ögats
längre kan ackommodera. Kan det vara så
optiska system och med våra syncentra?
Framför allt, vilken optik föredrar patien- att ett bibehållet skärpedjup genom en viss
terna?
mängd bevarad SA kan bidra till en höjning
Under 2005 genomfördes en Svensk mul- av synupplevelsen? Eller är det så att material
ticenterstudie på ögonklinikerna i Umeå, och design påverkar mängden oönskade ljusUppsala, Göteborg och Linköping. Dess- fenomen och därmed patienternas synkvautom medverkade KTH som analyserade de
litet?
optiska resultaten. Man implanterade en
Tecnis® i ena ögat och en Akreos® AO i det
Mindre operationssnitt
andra hos 80 patienter (160 ögon). Ingen sta- ”Vad väntar oss framöver inom kataraktkirurgin?” frågade sig Björn Johansson avsluttistisk signifikant skillnad kunde uppmätas
gällande synskärpa och kontrastseende. HOA ningsvis. Trenden är att operationssnitten
uppmättes med hjälp av vågfrontsteknik. blir allt mindre. Standardsnittet idag är
Precis som de olika optiska designerna är
omkring 2,75mm. Med ny teknologi, så kalltänkta hade ögonen med Akreos® AO något
lad MICS (Micro Incision Cataract Surgery),
mer SA än de med Tecnis®. Dessutom mättes
har man snitt som endast är 1,4-1,8mm. Förpatienternas subjektiva synkvalitet. Samtliga
delen med MICS är att kirurgin blir säkrare
och att mindre mängd korneal astigmatism
induceras. En ny MICS-lins har nyligen lanserats, Akreos AO® MICS (Bausch & Lomb),
som går att implantera genom ett 1,8mm
snitt. En viktig utmaning i utvecklingen av
de nya MICS-linserna är att bibehålla samma
goda stabilitet och optiska fördelar som
dagens linser har.
Björn Johansson berättade även kort om
två olika IOL-lösningar för att få när-, mellan- och avståndsseende. Den ena designprincipen är multifokal och bygger på ett
flertal refraktiva zoner. Den andra principen
bygger på att ackommodationsförmågan
tappats på grund av att linsen blivit stel och
oformlig. Linsen är designad för att flyttas
framåt respektive bakåt i och med att ackommodationsmuskeln aktiveras. På detta vis
får man en form av styrkeökning och minskning. Några patienter i Linköping har fått
multifokala IOL, men Björn Johansson anser
att synresultaten ännu inte är tillräckligt bra
för patienterna. Slutligen fick publiken (efter
omröstning!) se en kataraktoperation med
implantation av en asfärisk lins (Akreos AO
från Bausch & Lomb).
Referat: leg. optiker Matilda Bremme
NORDIC VISION 3·2007 9
C263570_nordic_vision_3_07.indd 9
07-06-28 13.42.51
FRÅN
19
22
07
TILL
OKT.
år
Porte de Versailles
Paris - France
www.silmo.fr
För ytterligare information - Promosalons : Tel : +46 8 660 40 11 - email : [email protected] - www.silmo.fr
NORDIC VISION_Sued_170x235.indd 1
C263570_nordic_vision_3_07.indd 10
16/05/07 14:45:12
07-06-28 13.42.52
THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION
XXX
Professor Louis Catania,
Jacksonville, Florida
”in action”.
The British Contact Lens Association
– ett namn som inger respekt och skapar beundran
text: Kurt Östlund Foto: Phil Weedon
Den 31:a kliniska kontaktlinskonferensen
och utställningen är över. Den engelska kontaktlinsföreningen kan med stolthet lämna
Manchester efter ett fantastiskt väl genomfört evenemang i ett strålande sommarväder.
Det som imponerar mest är hur väl organisationen fungerar med Jonathan Walker som
spindeln i nätet. Alla aktörer är med på
noterna hela vägen. Ingenting tycks lämnas
åt slumpen.
Markandsföringen av kommande kontaktlinskongress (2008: Birmingham) börjar
så fort föregående är avslutad. Annonser,
broschyrer, internetutskick, med mera intensifieras ju närmare konferensdatum man
kommer. Presumtiva konferensdeltagare
kommer från hela världen.
Anmälan till evenemanget gör man enklast via internet. Kongressavgiften betalas
vid anmälan direkt via nätet och samma sak
gäller bokningen av flyg mellan Sverige och
England. Hotellet, från den rekommende-
rade hotellistan, bokas också via nätet, men
betalas på plats. BCLA agerar inte som mellanhand i det avseendet.
De stora kontaktlinsleverantörerna konkurrerar med varandra om att bjuda in delegaterna på olika evenemang kvällarna före
den stora galamiddagen. I år var det Johnson
& Johnson som var den stora magneten på
fredagskvällen. Buffé med generös tilldelning av druvhaltiga drycker och ett medryckande anförande av den före detta
coachen för det engelska rugbylaget som
vann VM på 1990-talet, numera Sir Clive
Woodward. Han är nu bas för ”Elite Performance” i the British Olympic Association.
Årets kliniska konferens på Convention
Center i centrala Manchester var större och
bättre än någonsin. Öppningsceremonin
ägde rum redan på torsdag förmiddag och
sedan var det fullt drag från åtta på morgnarna till sex på kvällarna, ofta i två föreläsningssalar samtidigt parallellt med ett antal
workshops. 71 individuella föredrag, 19 presentationer från olika kontaktlinsleverantörer och sex olika workshops som upprepades
ett antal gånger, innebar en tämligen nödvändig selektering från delegaternas sida.
Avslutningsceremonin var klockan halv fem
på söndagseftermiddagen, men då hade nog
de flesta redan skyndat iväg till sina olika
flygavgångar eller tåg.
Utställningen var som vanligt mycket stor
med 40 företag representerade, fyra bok- och
tidskriftsförsäljare hade egna montrar och
the City University fanns representerat i en
monter. Sammanlagt 64 posters var uppspända runt om i lokaliteterna.
BCLA:s kliniska konferens är den största i
sitt slag i världen och alla stora forskare och
universitetsprofessorer från nästan alla optometriinstitutioner är på plats, vare sig de är
föreläsare eller ej. Över 1 000 deltagare från
40 olika länder, där Storbritannien endast
bidrar med cirka hälften gör konferensen
NORDIC VISION 3·2007 11
C263570_nordic_vision_3_07.indd 11
07-06-28 13.42.53
THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION
mycket internationell. Ryska ögondoktorer
blandas med forskare från Singapore, Spanien, USA och så vidare. Listan kan göras hur
lång som helst. Från Sverige kom Anna Lindskoog Pettersson, lärare på optikerutbildningen på Karolinska Institutet i Stockholm,
och presenterade en undersökning som jämförde tre olika kontaktlinsers påverkan på
aberrationen i ögat. Från Danmark kom
optometristen Tom Löfström och berättade
om sina undersökningar rörande silikonhydrogellinsers påverkan på conjuntiva, så
kallade ”conjuntival flaps”.
Sammantaget är presentationerna av
mycket hög kvalitet med powerpointteknik
inkluderande rörliga bilder och ljudeffekter.
Rena showen stundtals. Ett nytt inslag i årets
presentationer var tolv stycken sex minuter
långa anföranden i en följd. Såväl kända professorer som helt okända forskare i en skön
blandning. Mycket uppskattat av auditoriet.
För övrigt varierade längden på presentationerna från 10 till 60 minuter.
För många på kontaktlinskongressen var
galamiddagen på Manchester Uniteds hemmaarena, Old Trafford, veckans höjdpunkt.
Många av oss tog chansen att bli guidade
runt på arenan innan middagen och det var
synnerligen intressant. Besöket i shoppen
”Mega Store” var en höjdare, där det gällde
att hålla hårt i plånboken. Hela anläggningen
andas renhet, trivsel, stämning och spänning. Omklädningsrum, restauranger, läktare, museum och galamatsalen var oerhört
imponerande.
Galamiddagen var för övrigt sig ganska
lik från tidigare år, med god mat, god service,
dans till levande musik och nya internationella kontakter mellan skål och vägg. Som
vanligt delades Fellowship-diplom ut till förtjänta medlemmar och ordförandebroschen
flyttades över från avgående ordföranden
Christopher Kerr till den nye, Nick Atkins.
Avslutningsvis kan man konstatera att
upplevelsen troligen var värd pengarna (kongressavgiften cirka 5000kronor) och för den
vetgirige kontaktlinspraktikern bör ett besök
på nästa års konferens absolut övervägas.
Den svenska kontaktlinskongressen är förstås ett klart och billigare alternativ att uppdatera sig på nyheter i kontaktlinsbranschen.
Referat från några av föredragen kommer i nästa nummer av
Nordic Vision. Några budskap har dock redan etsat sig fast.
• Tvätta händerna i alla sammanhang.
Innan synundersökning, efter synundersökning, efter toalettbesök, efter
handskakning med någon som är förkyld, etc.
• Rengör all utrustning i undersökningsrummet ofta och noggrant.
• Förskriv inte enbart kontaktlinser utan
även och alltid den desinfektionsvätska
som skall användas tillsammans med
linserna. Antecknas i journalen.
• Vid bedömning av rödögdhet, kärlinväxning, korneafärgning (staining), GPC,
med mera, gradera alltid förändringen
med hjälp av någon ”grading scale”, till
exempel den som gjorts av Cornea and
Contact Lens Research Unit (CCLRU),
School of Optometry, University of New
South Wales, Australien.
• Färga alltid ögonen med fluorescein vid
varje kontaktlinsåterbesök. Även kraftig
korneafärgning kan vara relativt fri från
subjektiva symptom, men potentiellt
riskfylld.
• Lyft upp din kliniska kvalitet med hjälp
av vågfrontsteknologin, innan din närmaste konkurrent gör det. Förstärk din
utrustning med en vågfrontsanalysator.
• Risken att få mikrobiell keratit (MK) är
sju gånger större med kärlinväxning i
kornea.
• Pseudmonas Aeruginosa binder dubbelt så lätt till korneaepitelet vid ortokeratologi som vid normal tillpassning.
• Progressionen av myopi tycks kunna
bromsas eller stoppas upp, om även
den perifera avbildningen i ögat hamnar på näthinnan.
• Ungefär hälften av mjuklinstillpassningarna är för kupiga, åtminstone
efter någon veckas användning.
• Tillverkarna av mjuka kontaktlinser
och silikonhydrogellinser måste kunna
erbjuda betydligt fler linsparametrar
än nu.
Årets mottagare av BCLA:s speciella Fellowship-diplom.
Bröderna Amit och Trusit Dave försöker intressera några
deltagare för Optimeds produkter.
12 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 12
07-06-28 13.42.57
THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION
Sir Clive Woodward höll en
engagerande föreläsning om
hur man coachar engelska
landslag.
Galamiddagsgäster guidas på läktaren på
Old Trafford av en entusiastisk Manchester
United-supporter.
Dansken Tom Löfström berättade i
sitt föredrag om ”conjunctival flaps”.
Johnson & Johnsons platschef Rob
Hollin hälsar Sir Clive Woodward
välkommen till fredagens sponsrade
buffé.
Professor Roger
Buckley, oftalmolog
och optometrist,
fungerade även som
moderator.
Det svängde ordentligt när dansmusiken drog
igång på lördagskvällen.
NORDIC VISION 3·2007 13
C263570_nordic_vision_3_07.indd 13
07-06-28 13.43.11
Examenshögtider
på löpande band
ofta sammanfalla tidsmässigt med dessa examenshögtider och prioriteringen är mycket svår.
I år ägde KI:s examenshögtid rum i Medicinska Föreningens Aula
den 30 maj och SKLF:s resestipendium på 12 500 kronor utdelades till
Helen O´Brien av föreningens vice ordförande Inga-Lill ThunholmHenriksson.
I Kalmar delades resestipendiet på 12 500 kronor ut den 1 juni till
Emma Trulsson av universitetsadjunkt Catarina Ericson.
I Norrtälje hade SKLF:s sekreterare Johan Östlund fått förtroendet
att dela ut bokstipendier den 30 maj till Anna-Maria Andersson,
Jenny Andersson, Magdalena Jonsson och Teuvo Jokinen.
Sveriges Kontaktlinsförening gratulerar varmt alla sina stipendiater och önskar alla nyutexaminerade medarbetare en skön, välförtjänt och avkopplande sommar.
Kurt Östlund
GEORGE GLEFFE
Så är då vårterminen 2007 slut och optikerbranschen har förärats
med nya medarbetare, såväl optiker som optometritekniker. Ett väl
så behövligt tillskott och enligt uppgift har inte heller någon drabbats
av svårigheter att få anställning. Den ljusnande framtiden tillhör oss
alla i branschen.
Som vanligt är kvinnodominansen stor på alla tre lärosätena, inte
bara på optikerutbildningen i Kalmar, som man ser på bilden här
nedan, utan även på optikerutbildningen på Karolinska Institutet
och på optometriteknikerutbildningen i Norrtälje. Det är därför
ingen statistisk slump att det är kvinnlig dominans även när det
gäller de stipendier som delats ut av Sveriges Kontaktlinsförening. I
grunden beror det helt enkelt på att de varit mest förtjänta av diplomen och bokstipendierna.
Det är alltid något förtrollande över en examen och om man inte
har möjlighet att deltaga missar man något riktigt festligt och spännande. Tyvärr råkar den engelska kontaktlinskonferensen (BCLA)
Glada och nöjda lärare i Kalmar, docent Peter Gierow och universitetsadjunkt Catarina Ericson tillsammans med sina nyutexaminerade optiker.
14 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 14
07-06-28 13.43.55
ANDERS PLEIJEL
GEORGE GLEFFE
Karolinska Institutet: Helen O’Brien
TEUVO JOKINEN
Kalmar: Emma Trulsson
Norrtälje: Johan
Östlund, sekreterare i SKLF delar
ut bokstipendier
till Jenny
Andersson (ovan),
Anna-Maria
Andersson (tilll
vänster) och
Magdalena
Jonsson (till höger).
NORDIC VISION 3·2007 15
C263570_nordic_vision_3_07.indd 15
07-06-28 13.43.59
VETENSK AP
Glasrefraktion på kontaktlinsbärare
med stabila linser
Författare: Gitty Rychly, Fina Kruse
Publicerad i ”die Kontaktlinse” nr 3/2007. Översättning: Anita Robertson
Kontaktlinsbärare med stabila kontaktlinser klagar ofta över att de inte
ser bra med sina glasögon efter att
ha tagit ut linserna. Trots att man
känner till att stabila linser påverkar
hornhinnans form genomförs ofta
refraktion för glasögon efter två till
tre dagars linsvila.
Eftersom kunderna inte är nöjda
måste vi ställa oss frågan: är det
meningsfullt att låta patienten vila
från de stabila linserna i några dagar
innan vi gör glasrefraktionen?
I den här studien gjordes fyra
mätningar av hornhinnetopografi och
glasrefraktion under sex till sju dagars linsvila. Utvärderingen visade
följande: sfär och cylinder ändrade
sig, endast sfären ändrade sig, endast cylindern ändrade sig, refraktionen motsvarade inte hornhinnetopografin, andra växlande förändringar
och inga förändringar.
Undersökningens syfte
Med tanke på att kontaktlinsbärare med
stabila linser ofta klagar över att de inte ser
bra med sina glasögon måste man fråga sig
om det är meningsfullt att låta linsbäraren
vila från linserna två till tre dagar innan
man genomför en refraktion för glasögon.
Kan det vara så att en fullkorrektion uppmätt direkt efter att linserna tas ut ur ögonen är lättare att fördra än resultatet man
får fram efter några dagars linsvila?
Denna undersökning ville få fram om
det finns någon skillnad mellan styrkorna
på de egna glasögonen och de mätningar
man får direkt efter att linserna tagits ut.
Undersökningen ingår i ett diplomarbete
i optik från fackhögskolan i Aalen i sam-
arbete med Mueller-Welt´s Kontaktlinsinstitut i Stuttgart. Man ville tillverka ett
par ”kvällsglasögon” som stämde överens
med linsbärarens vanor.
Testpersoner hittades genom annonser
i tidningar, informationsblad som sattes
upp på universitet och fackskolor samt
via medarbetare på tre olika kontaktlinsinstitut.
Kärnfrågan var: Vilka glasögon är lättast
att acceptera. Kan man ge ett ”recept” på
hur och när man ska refraktionera för att
göra glasögon som fungerar för kontaktlinsbärare med stabila linser.
Material och metod
33 testpersoner deltog i undersökningen
varav 26 kvinnor och 7 män. En kvinna
hade ett amblyopt öga. Man hade alltså 65
ögon till sitt förfogande. Mer än hälften av
alla ögon hade en låg eller måttlig myopi.
Styrkeområdet låg mellan – 12 D och + 7
D. Nästan 75 procent av testpersonerna
hade burit sina stabila linser i mer än 5 år.
55 procent av dessa i mer än 10 år. Bärtid
(linser) hos alla utom 2 personer var mer
än 12 timmar per dag.
Alla testpersonerna önskade att glasögonen skulle fungera på kvällen efter att de
tagit ut linserna. Vi hade inte tillräckligt
med tid för att tillpassa linserna. Ingen spe-
Bärtid glasögon
0 timmar
1 timma
2 timmar
Längre än 2 tim
kväll
20
7
6
morgon
23
8
1
1
ciell tillpassningsfilosofi kunde genomföras. Detta motsvarar dock verkligheten.
Ögonläkare och optiker gör ofta refraktion
till glasögon på kontaktlinsbärare med stabila linser som tillpassats av någon annan.
Femtio procent har lite för kupigt tillpassade kontaktlinser.
För att dokumentera förändringarna av
hornhinnans topografi och glasögonrefraktion genomfördes fyra mätningar inom
sex till sju dagar på varje testperson. Av
topografens värden användes cornealradierna och excentriciteten. Subjektiv refraktion genomfördes med hjälp av provbåge
och binokulär röd/grön-test.
Testpersonerna fick vara beredda på att
avstå från linsbärande under testperioden.
Stabila kontaktlinser förändrar hornhinnans kurvatur. Hur kurvaturen går tillbaka
dokumenterades under karensperioden.
För att undvika ”spectacle blur” väntade
man med den första mätningen till 30
minuter efter att linserna tagits ut ur ögonen. Denna mätning användes som
utgångsvärden som alla andra mätningar
jämfördes med. Sedan utfördes mätningar
efter 2-3 dagars linsvila eftersom många
optiker rekommenderar just det.
Det var viktigt att ta reda på när de
största förändringarna i hornhinnan sker
under linsvilan. Därför mätte man även 24
timmar efter att linserna tagits ut. Dessutom är det ett för stort glapp mellan mätningarna efter det att linserna tagits ut och
mätningar efter 2-3 dagars linsvila. Dokumentationen blir inte tillförlitlig. Den sista
mätningen gjordes efter 5-7 dagars linsvila
eftersom även denna viloperiod ofta rekommenderas av optiker.
För varje testperson tillverkades därefter
ett par glasögon med korrektion som skulle
16 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 16
07-06-28 13.44.16
göra det problemfritt att växla från de stabila linserna till glasögon. Glaskorrektionen gjordes enligt den allra första mätningen. Alla linsbärarna behövde ett par
”kvällsglasögon” att bära direkt efter att
linserna tagits ut på kvällen. (Glasen sponsrades av Rupp & Hubrach.)
Efter sex veckors växelbruk gav testpersonerna sitt utlåtande om de nya glasögonen. Avgörande här var om det var problemfritt att växla till glasögon direkt efter
att linserna togs ut på kvällen. Testpersonerna återgick efter testperioden till att
bära sina linser enligt tidigare vanor.
Förändring av sfär och cylinder
Ändring av både sfär och cylinder konstaterades hos 13,8 procent. Man kunde mäta
en förändring av hornhinneradierna som
motsvarade den förändrade refraktionen.
Eftersom förändringarna i hornhinnans
radier stämde överens med förändrad glasrefraktion berodde de förmodligen på växelbruket av linser och glasögon. Förändringarna berodde inte på hur kontaktlinserna var tillpassade.
Medelmåttlig astigmatism i hornhinnan
kombinerad med en kupigt tillpassad kontaktlins ger endast en liten ändring av
refraktionens cylinder. Skillnaden mellan
den kupiga hornhinneradien och kontaktlinsens baksida är relativt liten och därmed
förändras den kupiga hornhinneradien
inte mycket vid linsvila.
Förändring av sfären
På fem ögon förändrades endast sfären
eftersom hornhinnans flataste och kupigaste radier förändrades lika mycket.
Cylindern var densamma.
Den största ändringen syns efter 24 timmar på alla ögon. Om linserna var parallellt
eller något flat tillpassade skedde mellan 50
och 67 procent av förändringarna under de
första 24 timmarna. Resten av förändringarna visade sig därefter först vid den sista
kontrollen. Endast om linserna var flat tillpassade uppstod hela refraktionsskillnaden
mellan den första och andra kontrollen. På
alla ögonen utom en kupig tillpassning uppstod enbart sfärisk förändring mot minushållet på grund av att hornhinnan blev kupigare efter att man slutat bära linserna.
Ändring av cylindern
Cylindern i refraktionen uppkommer
KLAUS-PETER WOLF/SCANPIX
VETENSK AP
Många kontaktlinsbärare med stabila linser har problem med att de inte ser tillräckligt bra med sina
glasögon efter att de tagit ut linserna.
genom att den kupigaste hornhinneradien
blir kupigare och den flatare hornhinneradien förblir oförändrad.
Oberoende av hur linserna var tillpassade uppstod, på åtta av nio ögon, den
största förändringen mellan den första och
andra mätningen. På tre ögon till 100 procent, på tre andra ögon till 67 procent och
på två ögon till 50 procent. Endast i ett fall
uppstod förändringarna först efter den
tredje mätningen.
Om tillpassningsfilosofin är att man
orienterar sig efter den flataste hornhinneradien, vilket här var fallet på åtta av nio
ögon, blir skillnaden mellan radien på en
sfärisk lins och den kupigaste hornhinneradien större med ökande hornhinneastigmatism. Ju starkare hornhinneastigmatismen är desto större blir förändringen av
cylindern.
Inget samband mellan kontaktlinserna
och hornhinnans förändrade parametrar
21,5 procent av mätningarna gav ingen
ändrad refraktion (+/- 0,25D) eller ändring
av hornhinneradierna (+/- 0,06 mm). Varken innertoriska kontaktlinser, vilka tillpassades på hornhinnor med mer än 2
dioptrier astigmatism, eller sfäriska gav
upphov till någon påverkan eller förändring.
Refraktionen motsvarar inte hornhinnans topografi
Vid utvärderingen uppmärksammades tre
ögonpar som föll utanför ramarna. Båda
ögonens mätvärden uppvisade samma
mätfel. Alla hade hög hornhinneastigma-
tism och bar innertoriska kontaktlinser
(-3,00, - 4,50, - 5,50).
Topografens mätvärden och beräknade
hornhinneastigmatism var stabila vid alla
mätningarna medan cylinderstyrkan
genomgick märkliga förändringar mellan
den första och andra mätningen. Skillnaden var i snitt 1,5 dioptrier och stabiliserades först efter den andra mätningen.
De centrala hornhinneradierna var i
stort sett oförändrade men i periferin fann
man efter 24 timmar linsvila två från varandra avgränsade zoner 3-5 mm och 5-7
mm ut från hornhinnans centrum. Efter
att linsen tagits ut blev hornhinnan flatare
i den yttre ringen (5-7 mm ut). Astigmatismen bredde åter ut sig över större delen av
hornhinnan men 3-5 mm ut från centrum
uppstod en kupigare ring.
Om man utesluter den yttre ringen så
stämmer refraktionscylindern överens
med hornhinneradiernas differens. Detta
återspeglas även i den subjektiva refraktionen. Pupillen bländar av så att förändringarna i de yttre delarna av hornhinnan inte
märks när bilden faller på näthinnan.
På fem ögon avviker refraktionens sfäriska värde från den flata radiens hornhinnetopografi. Här kan man utgå ifrån att
ackommodation eller dagsform spelar en
roll.
Övrigt
På grund av ögonlockens tryck och olika
excentricitet i hornhinnan centrerar inte
linser hela tiden. I vissa fall måste man tillpassa kvadrantspecifika, stabila linser. I
NORDIC VISION 3·2007 17
C263570_nordic_vision_3_07.indd 17
07-06-28 13.44.16
VETENSK AP
vår studie var detta fallet på tre ögon där
den av topografen uträknade hornhinneastigmatismen inte stämde överens med
refraktionens cylinderstyrka.
Hornhinnetopografen visar i alla mätningar samma astigmatiska värde; - 2,0 D.
Eftersom knicken sitter under pupillen har
den ingen effekt på den subjektiva refraktionen. Man får fram en betydligt svagare
astigmatism. Under linsvilan breder den
reguljära astigmatismen ut sig, knicken i
hornhinnan försvinner och vid refraktionsbestämningen får man fram hela
hornhinneastigmatismen igen.
I tio fall uppstod en irreguljär hornhinneastigmatism. På sju ögon uppstod den
oregelbundna formen på grund av att man
bar kontaktlinser. Oregelbundenheterna
försvann efter linsvilan. I detta fall berodde
det på att linsen var för kupigt tillpassad.
Om linsvilan fortsatt under en längre
period skulle hornhinnans form förmodligen ändrats ännu mer och slutligen återta
sin ursprungliga form.
På fyra ögon kunde man inte dokumen-
tera förändringarna eftersom linserna
burits.
Diskussion
För att kunna dra slutsatser tittar vi till slut
på hur linserna tillpassats.
36,9 procent av linserna var kupigt tillpassade. Detta är lite uppseendeväckande
eftersom kupigt tillpassade linser inte fungerar bra fysiologiskt. Oftast uppstod en förändring av cylindervärdena (26,3 procent).
Hos 16 procent ändrades både sfär och
cylinder.
I vår studie uppvisade 16 procent en
starkt deformerad hornhinna. Deformationen gick tillbaka under linsvilan vilket
antyder att den beror på metaboliska störningar på grund av dålig tårcirkulation
under kupigt tillpassade stabila kontaktlinser.
Även under parallellt tillpassade linser
kan man se en växelverkan mellan lins och
hornhinna.
Endast i 30,7 procent av fallen kunde
ingen påverkan av kontaktlinsbärandet
konstateras. Det finns inga entydiga tendenser till hur kontaktlinserna påverkade
hornhinnans form och refraktionen. En
växelverkan kunde påvisas oavsett hur linserna var tillpassade.
Vår studie visar dessutom att man bör
revidera begreppet ”spectacle blur”. Nästan
inga linser centrerar hela tiden vilket ger
upphov till att en tårfilmsinducerad knick
uppstår på hornhinnan.
Kontaktlinsbärare som inte uppvisade
någon eller ringa växelverkan hade till 86
procent en nästan sfärisk hornhinna.
Sammanfattning
Om man vill tillverka ett par ”kvällsglasögon” som ska användas direkt efter att de
stabila linserna tagits ut på kvällen bör man
göra glasrefraktionen 30 minuter efter att
linserna tagits ut. De glasögon vi förskrev
på det sättet gav alla optimal korrektion.
Längre linsvila är bra och nödvändig
endast om kunden vill ha ett par glasögon
som inte ska användas direkt efter att linserna tagis ut.
Svenskt Centrum för Optometri
[email protected] - www.optometri.se - 0176-28 60 60 - Wilhelm Mobergsg 8, 761 46 NORRTÄLJE
Optometritekniker
I
METR
P
TO
U
FÖR O
Besök gärna vår hemsida för ytterligare information.
T
NTR
Yvonne eller Annie
Kursledare för KY-Optometritekniker.
ENSK
CE
Intresserad? Hör av er till:
SV
M
Vi håller just nu på att sätta ihop vår 4:e klass.
Behöver ni anställa?
Vi kan förmedla kontakt med våra nya studenter redan vid
kursstart.
De ska ut på 2 praktikperioder under sitt läsår.
Passa på att hitta en bra medarbetare redan nu!
18 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 18
07-06-28 13.44.22
TOBIAS RÖSTLUND/SCANPIX SWEDEN
Helikopter sedd genom
Night Vision Goggles.
Night Vision Goggles
– specialglasögon när det är mörkt och synkraven är höga
Night Vision Goggles, NVG på fackspråk och nattglasögon i dagligt tal,
vad är nu detta? Enklaste svaret är att
det är mörkerglasögon, ett optoelektroniskt hjälpmedel att använda i mörker. NVG förstärker befintlig ljusintensitet när den är mycket svag. Med NVG
kan man med synsinnets hjälp uppfatta omgivningen betydligt bättre än vad
som är möjligt utan detta speciella
hjälpmedel. Om det skulle vara helt
mörkt, vilket knappast förekommer
utomhus, så fungerar NVG inte. Ljusintensiteten måste dock vara begränsad,
vilket innebär att det inte går att använda glasögonen i dagsljus. Enbart ljuset
från stjärnorna är helt tillräckligt och
detta ljus har också en gynnsam spektralfördelning avseende NVG:s känslighetsområde.
Bildförstärkare för speciella krav på
mörkerseendet
En avancerad elektronisk bildförstärkare
kan öka den svaga ljusstyrkan upp till 100
000 gånger. Synskärpan har undersökts i
samband med yrkesmässig användning av
NVG. I vanligt nattmörker har den på olika
försökspersoner uppmätts till 0,95. Detta i
samband med att deras bästa synskärpa utan
NVG var betydligt lägre än 0,1. I normal ljusmiljö hade försökspersonerna synskärpa 1.0
eller mera.
NVG är huvudsakligen en produkt för
militära ändamål och har förekommit i Sverige i detta sammanhang i 25 år. Glasögonen
används av besättningarna i helikoptrar,
flygplan och stridsfordon. Inom räddningstjänsten och för polisen är NVG viktiga tillbehör i samband med navigering och spaning. Andra användningsområden är till
exempel forskning och studier avseende aktiviteter där belysning inte går att använda och
vid kappsegling i mörker.
Hur nattkikare respektive Night Vision
Goggles fungerar
Med nattkikare avses vanliga kikare med
dimensionen 7x50. I dessa är det ett linssystem som förstorar bilden sju gånger. Objektivets diameter är 50 millimeter och utträdespupillerna, diametern på det ljus som
kommer från kikaren till ögonen, är sju
gånger mindre eftersom förstoringen är sju
gånger. Utträdespupillens storlek blir då
drygt sju millimeter, vilket anses matcha
pupillstorleken på ett mörkeradapterat öga.
I NVG blir det ingen förstoring av den bild
som ögonen uppfattar. Det är därför viktigt
att inse att det är helt olika tekniska principer
för NVG respektive det som kallas nattkikare.
NORDIC VISION 3·2007 19
C263570_nordic_vision_3_07.indd 19
07-06-28 13.44.23
..........
.......
....
..........
..........
..........
..
..........
..........
...
..........
..........
...
.................... ..
..........
..........
..........
..........
.......
..........
.........
Ljusförstärkaren ersätter varje inkommande ljuspartikel, foton, med en elektron. I förstärkarplattan frigör varje
elektron upp till 40 000 nya elektroner. Den synliga bilden uppstår när elektronerna träffar bildskärmen.
Nattkikaren fungerar bäst när det är fullt
dagsljus, men dimensionen 7x50 är alltså den
lämpligaste för mörkeradapterade ögon.
Begreppet nattkikare är inte helt entydigt.
Det kan syfta dels på standardkikare 7 x 50,
dels på kikare med inbyggd bildförstärkare
med samma princip som i NVG. Specialkameror, kikare och instrument, till exempel
ubåtsperiskop, med bildförstärkare enligt
samma princip som NVG kallas Night Vision
Device, NVD. Det sistnämnda är ett övergripande begrepp som inkluderar även NVG.
NVG går inte att använda om ljusintensiteten är för hög. Anpassningskraven på NVG
är mycket höga och kräver särskilda kunskaper av användaren. NVG fungerar med batteridrift. Att titta i NVG är en häftig upplevelse, speciellt när man inte har gjort det
tidigare. Enbart ljuset från stjärnorna och
utan månsken en molnfri natt brukar betraktas som en mycket gynnsam miljö för
användning av NVG.
Bilden på förra sidan kommer från en
kamera med NVD-teknik. Ögonens synintryck med NVG blir av betydligt bättre kvalitet. Hjärnans förmåga att tolka den visuella
perceptionen gör att individen får en kvalitativt bättre synupplevelse än vad kamerabilden kan åstadkomma.
Optoelektronisk teknik
I den elektroniska bildförstärkaren används
andra våglängder av den elektromagnetiska
strålningen än de våglängder som ögonen är
mest mottagliga för. Våglängdsområdet i
NVG ligger mellan 600 och 950 nanometer.
Våglängderna för synlig strålning, det ljus
som avbildar omgivningen i våra ögon, är
mellan 400 och 780 nanometer. Infraröd
strålning har våglängder från 780 nanometer och uppåt. Ju kortare våglängd ju mer
energirik är strålningen. De längre våglängderna är lämpligast för den transformering
till våglängderna för det gröna ljus som kommer från NVG till ögonen. Dessa bör vara
adapterade för mesopiskt seende, vilket gör
att de är mottagliga för det gröna ljuset.
Mesopiskt seende innebär att både tappar
och stavar är adapterade så att de samtidigt
tillgodogör sig inkommande ljus. Det är ett
mellanläge mellan tapparnas ljusadaptation
och stavarnas mörkeradaptation. Ljusadapterade ögon uppfattar gult ljus bäst. Detta
har längre våglängder och är mindre energirikt än det gröna ljus, som man upplever
med NVG.
Det fysikaliska händelseförloppet när det
ursprungliga ljuset förstärks innebär att
inkommande strålningsenergi i form av
fotoner exciterar elektronerna i varje atom i
förstärkarplattan till en högre energinivå.
Med foton avses minsta möjliga ljuspartikel
eller annorlunda uttryckt minsta möjliga
fysikaliska mängd av ljuset. Påståendet grundas på partikelteorin, som är en av teorierna
som förklarar ljusets uppkomst och utbredning.
I förstärkarplattan kan varje foton aktivera upp till 100 000 elektroner. Elektronerna går enligt naturlagarna snabbt tillbaka
till sin lägre normala energinivå och sänder
då den tillförda energin vidare till bildskärmen. Bilden som uppkommer på bildskärmen blir ljusintensiv eftersom den stora
mängden elektroner aktiverar ökade mängder nya fotoner. Avbildningen på bildskär-
men i systemet blir föremål på ögats näthinna. Synintrycken som NVG ger har gröna
nyanser på grund av transformeringen från
längre till kortare våglängder. Det gröna ljuset, som har kortare våglängder än det gula
ljuset, medger skotopisk adaptation.
Människans mörkerseende
I mörker är människan nästan blind, men
genom mörkeradaptation förbättras synförmågan inom vissa gränser. Detta innebär att
ögats perifera synreceptorer aktiveras och
att tapparna kopplas ifrån. Det skotopiska
seendet, det vill säga näthinnans stavar, tar
över. Synskärpan kan som bäst bli 0,2. Vid
komplett mörkeradaptation förskjuts näthinnans maximala känslighet från 555 till
507 nanometer. En fullständig mörkeradaptation tar 30 till 45 minuter. Ljusadaptation
däremot tar endast cirka fem minuter och
innebär fotopiskt seende, alltså att näthinnans tappar tar över synprocessen och att
bästa synskärpa uppnås.
En natt när månen är i nedan kan mängden ljus som når våra ögon vara 100 000
gånger svagare än en solig sommardag. Vårt
synsinne har vissa men långt ifrån tillräckliga förutsättningar för att vi ska ha användbar synförmåga i mörker. Flera djurarter har
betydligt bättre mörkerseende. Ögats pupillstorlek avgör hur mycket ljus som kommer
synsinnet till godo.
En jämförelse av pupillstorleken hos människa och katt är intressant. En mörk natt
kan människans pupilldiameter genom normal mörkeradaptation bli upp till 8 millimeter. Det innebär att ytan är 16 gånger större
än vad den är utomhus i solsken, vilket är ett
20 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 20
07-06-28 13.44.25
bidrag till bättre mörkerseende. Kattens
mörkerpupill däremot kan vara 13 millimeter i diameter, vilket ger betydligt bättre mörkerseende än vad människor kan uppnå.
Anpassning och användning av NVG
För att använda NVG för annat än vid ren
spaning i mörker krävs olika typer av anpassning:
1. Anpassning av belysningen i kabinen är
förutsättning för att piloten inte ska bländas. Detta ordnas så att instrumenten på
nära håll avger ljus med våglängder mellan
400 och 600 nanometer och att man genom
NVG utnyttjar våglängder mellan 600 och
950 nanometer för avståndsseendet. Piloten, som är adapterad för mesopiskt seende,
använder glasögon av typ Franklin med
NVG endast i avståndsdelen men inte i närdelen. Våglängderna för avståndsseendet
har transformerats till vågländsområdet
för grönt ljus, som medger mesopiskt
seende. Med närdelen ser piloten instrumenten utan NVG, också med hjälp av sin
mesopiska adaptation. Därmed är anpassningen till ovanstående förutsättningar
optimal.
2. Night Vision Friendly, NVF, är en variant
som medger samarbete mellan aktörerna
i en situation där inte alla använder NVG.
Det gäller främst vid övning. Kraven på
omgivande belysning reduceras och kalllas övningsbelysning men hålls under
strikt kontroll.
3. NVG-skydd är en anpassning så att bäraren
inte ska synas för andra. Den egna ljuskällan ska inte vara synlig för motparten
innan man kommer så nära att man ändå
blir upptäkt. Principen tillämpas i alla
militära sammanhang när NVG används.
4. Covered mood - svenskt uttryck saknas –
innebär att belysningen anpassats till ett
skarpt läge. Positionsljus, varningsljus,
vägmarkerare och liknande hjälpmedel
anpassas så att de syns endast med NVG.
Det är dock möjligt att även motparten har
NVG, så att nämnda hjälpmedel syns även
för dem, men eftersom läget är skarpt får
man ta den risken.
Det är av stor betydelse att alla användare
av NVG genomgår omfattande träning.
Anpassning och användning påverkar individens beteende. Det ger också nya personliga aspekter på visuell perception och upplevelse.
Intervju med Lars Forsberg
Min kurskamrat under optikerutbildningen
Lars Forsberg valde sedan en teknisk inriktning i arbetet som optiker och har arbetat
som ansvarig för försvarsmaktens optoelektroniska komponenter och som expert på
NVG. Det var därför naturligt att ställa några
intervjufrågor till honom.
– För vilka ändamål inom militär verksamhet är NVG mest användbart?
Det används inom en bred sektor av den
militära verksamheten i mörker bland annat
vid fordonstrafik samt vid framryckning till
fots och flygning. Spaning med helikopter
kan utföras på låg höjd i kompakt mörker
utan risk för radarupptäckt. Under samma
betingelser kan terrängfordon framföras
med en hastighet av 50 km i timmen. NVG
kom i militärt bruk i början av 1980-talet.
Kostnaden för de mest avancerade militära
NVG är ungefär 50 000 kronor per styck.
– Samma fråga men när det gäller civil
verksamhet?
Vid olika former av bevakning och vid
eftersökning när man inte vill undvika upptäckt, vid båtfärder ute på havet och vid studier av nattdjur. Om detta står mer att läsa i
artikelns inledning.
Hur ser dina framtidsperspektiv ut när det
gäller NVG och möjligheterna att ytterligare
förbättra hjälpmedlen för att kunna utnyttja
synsinnet i mörker?
Det kommer ständiga förbättringar av
bildförstärkarrören med bland annat mindre haloeffekter, vilket är en form av ljusspridning. Även möjligheterna till breddat
perifert seende är under utveckling. Nuvarande NVG medger perifert seende så att ögonen, genom sina rörelser, kan använda sitt
centrala seende, tappseendet, ut till 40 grader.
Nya NVG med bildpunkter, pixels, mera perifert kommer att medge att ögonen genom
sina rörelser får mer än 50 graders synfält
med högsta synskärpa.
Praktiska erfarenheter
Vid ett tillfälle samlade Lars Forsberg och
jag en grupp på cirka tio personer med diagnosen retinitis pigmentosa på en Syncentral
tillhörande ett av landets landsting. Avsikten
var att göra en enkel undersökning om NVG
kunde påverka personernas mörkerseende.
Vi hade inte hittat någon rapport om att
sådan undersökning hade utförts. Retinitis
pigmentosa är ett samlingsnamn för de ärftliga degenerativa ögonsjukdomar som först
drabbar näthinnans stavar och därmed mörkerseendet och den perifera synförmågan.
Detta innebär att dessa personer har svårt
att klara sig utomhus i mörker. Sekundärt
kan tapparna drabbas och därmed det centrala seendet.
Den centrala synförmågan hos deltagarna
i gruppen var i flera fall nedsatt men fortfarande funktionell. Det var vinterkväll. Platsen var vald så att ljuset från omgivningen
var svagt. Vi kunde konstatera att de flesta
upplevde en tydlig förbättring av det perifera
seendet.
Att titta på stjärnhimlen med NVG är fascinerande. Mängden stjärnor som blir synliga ökar markant. Det är stjärnor som
annars inte syns eftersom de är för ljussvaga
och det är stjärnor med strålning av andra
våglängder än de som våra ögon kan uppfatta.
Referens:
Forsberg, Lars (1999): NVG kompendium.
AerotechTelub
Tips på kompletterande läsning:
Nationalencyklopedins Internettjänst, som
är ett bra uppslagsverk. Där finns information om NVG. Logga in på www.ne.se.
Använd i detta fall sökordet Night Vision
Goggles. För att ha tillträde krävs ett löpande
abonnemang på Nationalencyklopedins
Internettjänst.
Om intresse finns så kan det vara möjligt
att ordna visningar av NVG. Anmäl i så fall
detta till Sklf.
Bengt Nordberg
Principen för NVG är intressant. Det
är också ett tungt skäl att ha
kunskaper om vilka möjligheter som
NVG ger. Kunskaperna ökar
förståelsen för vilken kapacitet våra
ögon och vårt synsinne har när vi
utnyttjar avancerad teknik. Forskning och utveckling för att bredda
och fördjupa mänsklig kapacitet
med hjälp av förbättrad teknik
förekommer i nutid på många håll i
världen. Detta äger rum inom olika
områden både avseende visuell
förmåga och i andra sammanhang
när det gäller mänsklig prestationsförmåga. Förståelse för principerna
kan kanske – för att nu upptäcka
och dra nytta av ytterligare en
kikartyp – fungera som en kognitiv
kikare mot framtiden.
NORDIC VISION 3·2007 21
C263570_nordic_vision_3_07.indd 21
07-06-28 13.44.26
KONTAKTOLOGI
Silikonhydrogellinser
för dagligt bruk
Si l i kon h y dro ge l l i n se r utvecklades ursprungligen för att optimera syretransmissionen till ögat vid dygnet-runtbruk av kontaktlinser. Problemet med silikonmaterialet under resans gång var dess
hydrofoba (vattenavstötande) egenskaper i
förening med högre modulus (styvhet).
Användningen av silikonhydrogellinser
har dock allt oftare under senare tid föreslagits för dagligt bruk, främst för att helt undvika alla eventuella olägenheter orsakade av
syrebrist.
I en studie jämfördes daglig användning av
den första silikonhydrogellinsen avsedd för
dagligt bruk, Acuvue Advance med Hydraclear (galyfilcon A) med en mer konventionell
mjuk lins för dagligt bruk, SofLens 66 (alphafilcon A, grupp 2 material). Galyfilcon A har
Dk/t 86 och vätskehalt 47 %. Alphafilcon A har
Dk/t 17 och vätskehalt = 66 %.
Undersökningen gjordes på 24 kontaktlinsbärare som inte informerades om vilken
lins som bars på respektive öga. Linserna
användes dagligen i två veckor, varvid de
sedan byttes ut mot ett nytt par (tvåveckorsbyte). ReNu Multiplus användes som desinfektionsvätska. Målsättningen med studien
var att jämföra fuktförmågan i ögat med respektive linstyp och testa hur den subjektiva
komforten upplevdes med silikonhydrogellinsen (galyfilcon A).
Resultatet visade att silikonhydrogellinsen
hade en bättre förmåga att bibehålla tjockleken på såväl vätske- som lipidlagret i tårfilmen, än vad den konventionella mjuka linsen
hade. Kliniska rapporter har också visat att
silikonhydrogelmaterialet är att föredra vid
torrhetssymptom. Bakgrunden till detta är
att kombinationen av en låg vätskehalt och
linsens ytbehandling gör att avdunstningen
från linsens yta minskar och därmed blir
fuktningen bättre.
Den högre komforten med galyfilcon A kan
åtminstone delvis förklaras av den bättre fukt-
egenskapen. Mellan blinkningarna avdunstar
tårvätskan sakta och blir instabil. Om tårfilmen emellertid förblir intakt på kontaktlinsens framsida och även över konjunktiva,
fungerar den som en smörjolja (hydrodynamisk smörjning) och friktionen mot konjunktivas palpebrala del blir vid blinkning minimal. Därmed bibehålles den subjektiva komforten hos kontaktlinsbäraren. Friktionskoefficienten i ett torrt öga är tio gånger större än
i ett öga där tårfilmen är intakt. Det är då inte
så underligt att medvetenheten om kontaktlinsens existens i ögat ökar väsentligt.
Konklusionen av studien är att galyfilcon
A har bättre fuktegenskaper i ögat och därmed större acceptans hos kontaktlinsbärarna, i motsats till förhållandet vid användning av alphafilcon A.
(Dr. Michel Guillon, Cécile Maissa, Optometric Technology Group Research & Consultancy, London. Contact Lens & Anterior
Eye, nr. 1, 2007).
Modulus och dess effekt
på kontaktlinstillpassning
At t kon ta k t l i n s e n s design (konstruktion) har betydelse vid kontaktlinstillpassning är väl känt. Ofta kan den till och
med ha en helt avgörande betydelse. Det man
då i första hand refererar till är den optiska
radien och den totala diametern. Många vanliga mjuka linser på marknaden i dag har för
övrigt bara en total diameter och en optisk
radie, möjligen två, att välja mellan. För stabila kontaktlinser är naturligtvis situationen
en helt annan.
Introduktionen av silikonhydrogellinser
för ett antal år sedan (1998) har ökat intresset
för någonting som benämns ”modulus”.
Modulus är en term som används för att
beskriva materialets elasticitet (styvhet) och
dess förmåga att forma sig efter ögats konvexa form. I begreppet inbegrips också materialets (linsens) förmåga att snabbt återgå till
sin ursprungliga form.
Ur praktisk synvinkel har storleken på linsens modulus betydelse när man byter från
en vanlig hydrogel kontaktlins till en silikonhydrogellins. Rent allmänt har silikonhydrogellinser en större modulus än konventionella mjuka linser, men även inbördes är det
skillnad mellan silikonhydrogellinserna.
En större modulus gör att linsen håller formen bättre, är lättare att hantera och det är
lättare att se om den är vänd ut och in. Å
andra sidan är risken något större att den
mekaniska effekten resulterar i en kontaktlinsrelaterad papillär konjunktivit (CLPC),
bågformat skavsår i korneas epitel upptill
(SEAL), hypertrofi i epitelet runt limbus (LEH)
samt att linskanten lyfts upp i någon del av
periferin (eng. fluting). Det sistnämnda fenomenet gör att patienten omedelbart känner
av linsen och irriteras vid blinkning.
Dr. Chris Snyder beskriver ett fall med en
patient (kvinna, 27 år, myopi –7,50 D) som
fick prova två av de först lanserade silikonhydrogellinserna (PureVision och Night &
Day) med nästan samma parametrar som
hon hade med sina konventionella mjuka linser. Genom dessa linsers högre modulus uppstod ”fluting” och patienten irriterades. Den
kupigare varianten av Acuvue Advance gav
dock full täckning av kornea och limbus, vilket även hydrogellinserna Acuvue 2 och Proclear gjorde. Följden av det hela blev att kvinnan fortsatte med sina, som hon uppfattade
det, mer komfortabla konventionella mjuka
kontaktlinser.
Dr. Snyder drar slutsatsen att betydelsen
av rätt optisk radie och total diameter ökar
när kontaktlinsens modulus ökar och att det
därför är viktigt att kontaktlinstillverkarna
tar hänsyn till detta och vidgar produktionen
till att omfatta kupigare silikonhydrogellinser till fördel för patienter med kupigare och
mer myopa ögon.
(Dr. Christopher Snyder, OD,MS,FAAO,
University of Alabama, Birmingham, USA.
Contact Lens Spectrum, febr, 2007).
22 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 22
07-06-28 13.44.26
KONTAKTOLOGI
Jämförelse mellan två dygnet-runt-linser
Air Optix N ight & Day (lotrafilcon A,
Dk/t 175, vätskehalt 24 %) jämfördes med
Acuvue 2 (etafilcon A, Dk/t 33, vätskehalt 58
%) vid dygnet-runt-bruk i sju dygn. De båda
kontaktlinstyperna tillpassades på tjugo
patienter (18 – 25 år) utan att de fick veta i vilket öga respektive lins tillpassades. Innan tillpassningen hade ögonen vilat från linser i
minst två dygn.
Undersökningen gick ut på att låta patienterna svara på frågor om komfort, torrhetskänsla, rödögdhet och synskärpa och om hur
detta upplevdes direkt på morgonen respektive i slutet av dagen. Den subjektiva upplevelsen skulle bedömas efter en skala från 1 – 5.
Den subjektiva komforten såväl på morgonen som på kvällen var till lotrafilcon A:s
fördel. Denna uppfattning står dock i kon-
trast till andra forskare som funnit det motsatta förhållandet eller att komforten är densamma med båda linstyperna. Resultatet är
intressant eftersom komforten är starkt
kopplad till torrhet och linsernas modulus.
Etafilcon A uppfattades av försökspersonerna
som den torrare linsen, såväl på morgonen
som på kvällen, men även här har andra forskare kommit fram till andra resultat.
Majoriteten av försökspersonerna (55 procent) upplevde ingen rödögdhet men lotrafilcon A noterades ge något mer rödögdhet
mot kvällen än etafilcon A. Ingen mätbar
skillnad i synskärpa mellan linserna kunde
noteras, varken på morgonen eller på kvällen, men rent subjektivt tyckte patienterna
att de såg bättre på morgnarna med lotrafilcon A än med etafilcon A. Förklaringen till
detta skulle vara att svullnaden i kornea
under natten är mindre med silikonhydrogellinser än med vanliga mjuka linser eftersom korneas syremättnad är bättre.
Poängmässigt fick lotrafilcon A fler poäng,
3,65 poäng, mot etalfilcon A:s 2,95 .
Författarna drar slutsatsen att vid dygnetrunt-bruk i det korta perspektivet (7 dygn),
är lotrafilcon A mer komfortabel och orsakar
mindre torrhetskänsla såväl på morgonen
som på kvällen. Man påpekar samtidigt att
undersökningen har varit strikt neutral och
att ingen av de inblandade har haft några
finansiella intressen i branschen.
(R.Martin, et al. Contact Lens & Anterior
Eye, nr. 1, 2007).
Synkvalitet efter natt-ortokeratologi
R edu ktion av m yopi genom ortokeratologi är sedan länge ett känt faktum.
Likaså är resultatet, det vill säga förbättringen av synskärpan i det okorrigerade ögat,
lika känt. Modern ortokeratologi innefattar
även användning av så kallade ut- och
invända linser under sömnen, vilket resulterar i önskad effekt redan efter en vecka.
Förbättringen i synskärpan sker som en
följd av att kornea plattas ut över apex, vilket
i sin tur beror på att epitelet över apex blir
tunnare. Det runt apex omgivande epitelet
ökar i stället i tjocklek, varvid resultatet blir
en flatare kornealradie. Den övergripande
topografiska förändringen är dock mer
komplicerad än så. Olika studier visar att
styrkeförändringen över apex svarar för 70
– 100 procent av den totala refraktionsförändringen, men att en förändring i ögats
aberration kan leda till sämre synkvalitet.
Effektiviteten i ortokeratologibehandlingen,
med minskning av myopin och motsvarande
förbättring av den okorrigerade synskärpan,
har påvisats i många studier. Kontentan av alla
dessa studier är att förändringen är betydande
från dag 1 till dag 7, men relativt obetydlig från
dag 7 till dag 30. I början kan en viss daglig
regression av refraktionen inträda, i storleksordningen 0,25–0,75 dioptrier, men i längden
minskar storleken på regressionen och blir till
slut inte signifikant.
Statistiskt signifikanta förändringar i
refraktion, synskärpa, okorrigerad kontrast-
känslighet och okorrigerad låg kontrast synskärpa sker redan efter första natten med
ortokeratologilinser. Den verkliga synkvaliteten efter ortokeratologi under natten är
dock inte utredd. Om den onormala formen
på kornea även framkallar andra mindre
defekter i seendet, helt skilt från refraktionsförändringen, är inte känt.
Nedanstående studie syftade till att undersöka synkvaliteten efter första natten med
ortokeratologilinser och efter åtta nätters
behandling, eftersom de största förändringarna sker under den perioden. (Linserna var
BE Orthokeratology och tillhandahölls av
Capricornia i Brisbane, Australien). Sex
patienter tillpassades med en ortokeratologilins i ena ögat. Det andra ögat fungerade
som kontrollöga.
Okorrigerad synskärpa, subjektiv refraktion, synskärpa i hög kontrast med hög luminans, låg kontrast med hög luminans och
hög kontrast med låg luminans samt kontrastkänslighet mättes innan studien startade, samt efter första natten och efter
åttonde natten. Mätningarna gjordes även
under dagen efter tre, sex och nio timmar.
Resultaten visade att förändringen av synskärpa och refraktion i jämförelse med
utgångsvärdena var signifikanta. Den optimalt korrigerade synskärpan i låg kontrast
med hög luminans var försämrad efter första
natten, men inte signifikant. Andra förändringar var inte heller signifikanta.
Både synskärpan och refraktionen var
mer stabila efter åttonde natten. Den lilla
regressionen av synfelet som inträffade efter
första natten var ännu mindre efter åttonde
natten och i inget av fallen signifikant.
Den här undersökningen av synkvaliteten
efter ortokeratologi stödjer uppfattningen
att ortokeratologi är en metod att räkna med
vid korrektion av myopi. Medan patienter
som genomgått refraktiv kirurgi ofta lider
av försämrad kontrastkänslighet har denna
studie visat att ortokeratologi inte ger någon
sådan förändring. Den skillnad i den högre
ordningens aberrationer som ofta har rapporterats i olika studier har i den här studien
inte haft någon inverkan på synkvaliteten.
Detta bekräftas av att de små högre ordningens aberrationer som kommer från små korneala oregelbundenheter efter ortokeratologi
inte är tillräckligt betydande för att åstadkomma någon signifikant nedsättning av
synförmågan.
Forskarnas slutsats efter denna studie är,
att trots signifikanta topografiska förändringar vid ortokeratologi, ger detta inte upphov till någon störning i seendet. Stabiliteten
i refraktionsförändringen tycks öka med
tiden, om man jämför dag 1 med dag 8. Sammantaget blir slutsatsen att den förändring
som sker i korneas topografi vid ortokeratologi inte tycks påverka synkvaliteten.
(Kate L Johnson, et al. Contact Lens &
Anterior Eye, nr.1, 2007).
NORDIC VISION 3·2007 23
C263570_nordic_vision_3_07.indd 23
07-06-28 13.44.26
PROFILEN
Kreativitet i norr
”P o s i t i v t tä n k a n de g e r mer tillbaka än negativa tankar.” Orden kommer
från Per-Åke Östman i Umeå, en personlighet i optikerkåren som i många avseenden verkligen har fått kämpa för att nå den
position han har i dag. Ingen ifrågasätter
Per-Åke som en av de skickligaste yrkesutövarna inom optometri i landet. Med
fokus på synrehabilitering, vilket är den
självklara uppgiften för en sann optometrist, anser han att en vanlig synkorrektion
också är en rehabiliteringsåtgärd.
Men minnena från barndomen är inte alltid så ljusa. Per-Åke föddes med ”klumpfot”,
vilket innebar att den ena foten var riktad åt
motsatta hållet. Det tog fem år av operationer
innan han kunde gå någorlunda bra. Att
hänga med kompisarna, att springa och åka
skidor var kämpigt, men det gick. En stor
framgång var när han som tolvåring kom
näst sist i en skidtävling - inte sist som han
alltid brukade. Glädjen blev till och med så
stor att Per-Åke satsade på längdskidor och
blev som 14-åring uttagen att representera
sin skola i skol-SM på skidor. Man måste se
framåt var hans kommentar.
Per-Åke växte upp i Sörmjöle några mil
söder om Umeå, där hans far var föreståndare för Konsumbutiken. Familjen med tre
barn, en äldre syster och en yngre bror,
bodde i lägenheten ovanför butiken. På sommarloven arbetade Per-Åke hos sin morfar
som hade ett åkeri. Där skötte han bland
annat stenkrossen. Det var nära att han hade
blivit lastbilschaufför.
Varför satsade du inte på åkeribranschen?
– Jag tyckte inte att det verkade roligt att
köra lastbil eller baklastare hela dagarna. Jag
gillade mera att pilla med små saker som
byggmodeller, mekano och dylikt.
I åttonde klass var det praktisk yrkesorientering och Per-Åke hamnade, som tredjehandsval hos Svante Burman (Burmans
Optik) i Umeå. Svante var vid den tiden ordförande i Sveriges legitimerade Optikers
Riksförbund (SOR).
Varför valde du inte optikerpraktiken i första hand?
– Jag kommer inte ihåg vilka de två första
alternativen var. Optiker kom till som tredje
alternativ eftersom jag nyss hade varit och
kontrollerat synen där. Jag minns att jag blev
besviken när jag skulle prya som optiker, det
var ju bara ett utfyllnadsalternativ.
Du fick ett generöst erbjudande av Svante
Burman. Vilket?
– Han frågade om jag ville bli optiker. Han
skulle betala hela utbildningen och jag skulle
få ett kontrakterat jobb i fyra år. Men jag tackade inte ja den gången.
U n d e r vå rt e r m i n e n ett år senare
återvände Per-Åke till Svante Burman och
frågade om erbjudandet fanns kvar. Det fanns
det och han började på Optikerskolan i Hässelby Strand i Stockholm 1966.
Kändes yrkesvalet rätt i det läget?
– Ja, jag tyckte att yrkesvalet kändes rätt,
framför allt efter första kursen. Första kursen
innehöll mycket matematik och fysik, vilket
intresserade mig.
Op t i k e ru t bi l dn i ng e n på den tiden
var utformad som växelutbildning med fem
veckors teori på Optikerskolan per år och
sedan praktiskt arbete hemma på företaget.
Det hela avslutades med en gesällexamen och
för Per-Åkes del blev det år 1969. Samma år
tog hans gamla klasskamrater studentexamen hemma i Umeå.
Ångrade du aldrig att du hoppade över gymnasiestudierna?
– Inte under basutbildningen, men däremot
senare. Bättre kunskaper i matematik, fysik,
kemi och engelska hade underlättat studierna.
För att förstå engelsk facklitteratur bättre läste
jag en gymnasiekurs i engelska.
M e n y r k e s k a r r i ä r e n var tydligen
inte allt i livet. 1971 blev Per-Åke sambo med
Kristina Holmgren.
Hur träffades ni?
– På en dansbana – som så många andra.
Yrkeskarriären fortsatte sedan och 1972
fick han legitimation som optiker och 1982
kom kontaktlinsbehörigheten.
Du har sagt att kunskap är färskvara med
kort utgångsdatum. Kan Du förklara närmare?
– Kliniska erfarenheter och forskning gör
stora framsteg i allt snabbare takt. Ett exempel är vågfrontsteknologin där man genom
analysatorn i dag kan mäta upp fler aberrationer och göra mer med en kontaktlins än
tidigare.
Efter ett antal år som anställd i tre olika
optikerföretag i Umeå bestämde du dig för
att öppna eget.Vad fick dig att fatta det
beslutet?
– Jag arbetade vid den tiden på Domus Optik
i Umeå och när ledningen bestämde att det
var varuförsäljning man skulle satsa på och
inte i första hand på att hjälpa patienterna med
deras synproblem fick jag nog. Då beslutade
jag att driva mina idéer i eget företag.
Ditt intresse för optisk rehabilitering började tidigt?
– Jag har alltid varit intresserad av problemlösningar och genom den positiva
respons jag fick när jag kunde hjälpa synskadade blev jag ännu mer intresserad.
Verksamheten i företaget Östman Optik
sker utan skyltfönster och annonser i lokaltidningarna. Kollegorna i Umeå gav tummen ned för en sådan affärsidé.
Hur har det gått?
– Det har fungerat alldeles utmärkt och
företaget har växt i lagom takt. I år anställer
vi ytterligare en medarbetare.
Per-Åkes ambition att hjälpa alla patienter
med synproblem resulterade i att Ken Pullum från England, tillsammans med Nordiska Lins i Göteborg, kom till Umeå och
visade hur man tillpassar sklerallinser med
hjälp av provlinsset. Dessa moderna sklerallinser var tillverkade av gaspermeabla material och bättre för ögonen ur fysiologisk synpunkt.
Hur har det gått med den verksamheten
sedan dess?
24 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 24
07-06-28 13.44.27
LISETTE LUNDSTRÖM
PROFILEN
Persondata: Per-Åke Östman
Född: 5/3, 1949 i Umeå.
Yrke: Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet
Utbildning: Växelutbildning på
Optikerskolan, legitimationskurs,
optometrikurs, kontaktlinskurs,
optisk synrehabilitering, arbetsmedicin, m.m.
Familj: Sambo Kristina, Emil (30),
Simon (26).
Bor: Villa i Umeå
Arbete: Chefsoptiker Östman Optik,
Umeå.
Intressen/Hobbies: Matlagning,
idrott, filmredigering och resor.
Äter helst: Nya rätter med
spännande smaksättning samt
spännande viner.
Längsta resa: Maldiverna respektive
Kalifornien.
Senaste film: Casino Royale
Senast lästa bok: Hagamannen
Livsmotto: Målmedvetenhet.
NORDIC VISION 3·2007 25
C263570_nordic_vision_3_07.indd 25
07-06-28 13.44.27
PROFILEN
get strukturerat och kan fånga upp brister så
att verksamheten hela tiden kan utvecklas.
Det finns en hög grad av delegering inom
företaget. De fyra optikerassistenterna utför
många av synmätningarna som autorefraktion, perimetri, ögonbottenfotografering,
tonometri, etcetera.
Anser du att optiker rent allmänt bör delegera mera och själva fokusera på kärnfrågan, det vill säga syndiagnosen, prognosen,
åtgärden och dylikt?
– Enligt min uppfattning är optikerns roll
att bedöma undersökningsresultat och ge
förslag på åtgärder. Optikern ska även ägna
tid åt att förbättra metoder för att kunna ha
den rätta kunskapen i framtiden.
Per-Åke är ofta ute och föreläser och träffar myndighetspersoner av olika slag och
han frapperas av den generella okunskapen
om vad en optiker kan hjälpa till med. Uppfattningen tycks vara att optiker säljer glasögon och kontaktlinser, alltså är rena varuförsäljare.
Är det verkligen sant?
– När jag föreläser för personer utanför
branschen och berättar om vad en optiker
kan utföra får jag ofta höra att de inte hade
en aning om detta. Diskussioner med myndigheter handlar oftast om priser och varor,
alltför sällan om funktioner och problemlösningar som vår yrkeskår kan bidra med.
Hur ser du på framtiden i optikerbranschen?
– Jag tror att branschen kommer att dela på
sig. Mode och varuförsäljning går åt sitt håll,
medan de som är intresserade av syn och synrehabilitering går åt ett annat. Vi kommer tro-
ligen att se fler optiker arbeta med ögonläkare
på privata synhälsocentraler.
M e n n u t i l l ett helt annat område.
Du nämner att matlagning och filmredigering är två av dina hobbys. Det sistnämnda
tror jag att du får förklara lite närmare.
– Jag har sedan tonåren varit intresserad
av att smalfilma och på den tiden klippte jag
ihop familjefilmer om strömmingsfiske,
jordbruk med mera. Numera sker redigeringen framför datorn av filmer från resor
och annat.
Företaget driver du tillsammans med
familjen. Innebär det att hela familjen är
aktiv i verksamheten?
– Vi driver företaget som ett aktiebolag
inom familjen och alla är delägare.
Är generationsskiftet kanske väl förberett
vid det här laget?
– Nej, det hela beror på om pojkarna, Emil
(30) och Simon (26), vill driva företaget
vidare som ekonomer. För min del kommer
jag att arbeta så länge jag orkar.
T ro t s at t jag inte hade möjlighet att
besöka Per-Åke i Umeå den här gången kan
jag ändå visualisera hans tillvaro och gläds
åt att få föra ut hans idéer och livsstil till en
större krets. Per-Åke är en sann profil därför
att han vågar vara annorlunda och stå upp
för detta. Han är också en fighter och det är
ingen slump att hans motto är målmedvetenhet. Vi kan vara stolta över att han är en
av oss.
Kurt Östlund
PRIVAT FOTO
– Jag fortsätter att tillpassa skerallinser när
inga andra kontaktlinser hjälper. Ofta kan
en kornealtransplantation bli överflödig eller
åtminstone senareläggas. Jag tror dessa linser
kommer att finnas kvar i många år och faktiskt öka.
För två år sedan började du med ortokeratologi. Kornealtopograf hade du redan.
Kan du rekommendera dina kollegor att göra
samma sak?
– Ja, absolut. Metoden är en problemlösare
för patienter med torra ögon och i situationer
där varken glasögon eller linser är lämpliga.
Vågfrontsteknologin är en annan teknik
som du har anammat. På vilket sätt kan du
använda den tekniken rent praktiskt för
att förbättra synkvaliteten hos dina patienter?
– Med hjälp av vågfrontsanalysatorn är det
lätt att förklara synfelen som inte går att korrigera.
Korrektion för mörkerseende tas fram av
analysatorn, vilket inte har gått tidigare. Med
hjälp av analysatorn kan man se vilken kontaktlins som ger bästa synkvaliteten, vilket
inte heller har gått tidigare. Det kan faktiskt
vara stora skillnader på samma öga.
Per-Åkes grundinställning är att alla synproblem hos patienterna ska behandlas lika
seriöst och professionellt. Han har en differentierad skala på sina arvoden beroende på
omfattningen av synundersökningen, extra
syntester, åtgärder, etcetera.
Hur uppfattas prissättningen av dina
patienter?
– Vi gör klart för patienten att en synundersökning består av olika moment och då
är det inte konstigt att de debiteras olika. De
flesta vet att tjänster kostar pengar och jag
får ofta kommentaren att det är billigt.
Inom företaget arbetar man med alla sorters kontaktlinser, från enkla endagslinser
till skräddarsydda sklerallinser, tillverkade
efter ögonavgjutning.
Skulle det inte vara mer ekonomiskt och
enklare att bara hålla sig till några få lätttillpassade mjuka linser?
– Det skulle säkert vara mer lönsamt på
kort sikt, men långsiktigt får vi mer kunskap
och företaget utvecklas. Yrket blir mer intressant genom att vi kan hjälpa fler patienter,
allt handlar inte om pengar.
Östman Optik är det första företaget i
detaljistledet som blivit tredjepartscertifierat
i Europa.
Vad var det för mening med det?
– Med ett levande kvalitetssystem är företa-
Lärlingar på Burmans Optik i Umeå 1966; Kent Hellqvist, urmakare, Per-Åke Östman, Per-Erik Jeppsson
(Vännäs Optik), Jarl Gripenstam (Bengtsson Optik Höganäs).
26 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 26
07-06-28 13.44.31
KONTAKTOLOGI
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal.
Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49
www.topcon.se
7JEHBWZFSOB
5JUUBQÌ/PO.ZESJBUJDSFUJOBMLBNFSPSGSÌOUJMMWFSLBSFO
NFEEFUCSFEBTUFQSPHSBNNFU
.PEFMMFOÚWFS53$/8IFUFS53$/84%FOBSCFUBSNFE
FYUFSOBEJHJUBMBTQFHFMSFnFYLBNFSPSBWQSPąTLWBMJUFU
%VCFTUÊNNFSTKÊMWOJWÌOoPDILBOWÊMKBNFMMBO
ÊOEBVQQUJMMNFHBQJYFMTVQQMÚTOJOHQÌ%JOBCJM
EFS#JMEFSOBUBTTPNUJEJHBSFNFELOBQQUSZDLOJOH
QÌTUZSTQBLFO3FTVMUBUFULPNNFSEJSFLUJTLÊSNFO
oPDITLJDLBTTPNUJEJHBSFBVUPNBUJTLUWJEBSFUJMM
CJMECFIBOEMJOHTQSPHSBNNFU501$0/*NBHF/FU
*CBTF)ÊSJGSÌOLBOCJMEFSOBTLJDLBTGÚSCFEÚN
OJOHIPTÚHPOMÊLBSFUJMMTBNNBOTNFESFTVMUBUFU
BWTZOGÊMUTNÊUOJOHSFGSBLUJPO
53$/84NFSBWBODFSBEFNÚKMJHIFUFSFSCKVEFS
ÊWFOTBNNBOTBUUBCJMEFSBWSFUJOBTLNPTBJLGÚSBUU
TBNUJEJHULVOOBCFUSBLUBFOTUÚSSFEFMBWZUBO
53$/84IBSVQQUJMMJOUFSOBmYBUJPOTQVOLUFS
PDIUÊDLFSNFEEFTTBVQQUJMMHSBEFSBW
SFUJOBTZUB­WFOFYUFSOmYBUJPOTCFMZTOJOHÊS
TUBOEBSEPDINFEIKÊMQBWEFOOBLBOJQSJODJQ
WJMLFOEFMBWZUBOTPNIFMTUGPUPHSBGFSBT
*EÏFSGÚSWFSLTBNIFUTVUWFDLMJOHCFIÚWFSJOUFTBLOBTOÊS
UFLOJLFOHÚSEFUNÚKMJHU
7ÊMLPNNFO
NORDIC VISION 3·2007 27
C263570_nordic_vision_3_07.indd 27
07-06-28 13.44.34
EX AMENSARBETE
Kontaktlinser och
Neovaskularisation
Text: Lisa Thorsell, Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering.
Optikerprogrammet 120p
Karolinska Institutet, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Examensarbete 10p
Handledare: Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Universitetsadjunkt, Leg.Optiker,
Jan Ygge, Professor, Leg Läkare
Examinator: Rune Brautaset, Programdirektor, MPhil, PhD
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att
undersöka förekomsten av neovaskularisation (NV) i kornea hos kontaktlinsbärare, samt kartlägga om
det finns ett samband mellan hur
länge kontaktlinser använts och
förekomsten av NV. För att besvara
frågeställningarna undersöktes 58
kontaktlinsbärare, vars förekomst
av NV graderades enligt vald skala.
Även konjunktival kärlfyllnad undersöktes och graderades.
Resultatet visade att NV förekom hos 43 procent av kontaktlinsbärarna, vilket står i kontrast till de
10 procent som i litteratur anges
vara förekomsten. Ingen skillnad
kunde säkerställas i tiden som kontaktlinser använts mellan personer
med- respektive utan NV och inte
heller mellan antalet användningstimmar/vecka för personer med
förekomst av NV respektive utan.
Resultatet visade att det fanns vissa
skillnader i förekomst mellan olika
linssorter, där mellanvätskehaltiga
månadslinser visade den högsta
andelen NV. Viss skillnad fanns
även för de skötselsystem som
användes, där ReNu Moistureloc
hade den lägsta förekomsten. Även
gällande konjunktival kärlfyllnad
kunde ett visst samband med förekomsten av NV observeras.
Introduktion
NV innebär inväxt av kärl i kornea från limbusområdet, och uppstår oftast i samband
med kontaktlinsbärande, exempelvis vid
hypoxi. En idealisk kornea är transparent
och håller sig själv avaskulär. Att kärl växer
in i kornea kan vara en varningssignal för
att denna är i obalans och att åtgärder
måste vidtas. När NV observeras i ett tidigt
stadium kan det associeras med retning i
kornea eller limbus, men i ett längre framskridet stadium där kapillärer växer in över
pupillregionen kan det vara direkt synhotande. Detta speciellt när NV åtföljs av opaciteter i närliggande kornea (Josephson &
Caffery, 2000).
Trots att studier på kontaktlinsrelaterad
NV kan spåras så långt tillbaka som till 1929
(Lauber, 1929) är det först de senaste trettio
åren som intresset hos kontaktlinstillpassare har vuxit sig stort. Detta har skapat en
större medvetenhet och ökat kunskapen,
vilket naturligt har lett till att det förebyggande arbetet har ökat i takt med kontaktlinsanvändandet. En annan stor bidragande
faktor till denna ökning har varit utvecklandet av nya kontaktlinsmaterial, med silikonhydrogelerna som främsta exempel.
Introduktion till ämnesområde
Definition och patologi
Korneal NV kan definieras som nybildning
och utsträckning av kapillärer i och in till
tidigare avaskulära områden av kornea. Det
typiska utseendet är ett stort kärl som
sträcker sig tydligt in från limbus, vanligtvis
i mitten av stromat, och som snabbt utvecklas till finare och mer utspridda grenar.
Detta oregelbundna mönster antas bero på
uppkomsten av oregelbundenhet i stromats
struktur (McMonnies, 1983). Djup stromal
NV utvecklas långsamt, oftast i en redan
påverkad kornea (vid exempelvis keratoconus) och fortgår ofta, liksom ytlig NV, utan
några som helst symptom (Efron, 2002).
”Normal”
Fibro-vascular
pancnus
Vascular
Responses
No lens (0,2mm)
Superficial
neovascularisation
DW RGP (0,4mm)
DW soft (0,6mm)
EW soft (1,4mm)
Deep stromal
neovascularisation
Den kontaktlinsinducerade neovaskularisationens olika utseenden (Efron, 1996). Daily wear
(DW), Extended wear (EW), Rigid Gas Permeables (RGP).
Genom att använda sig av iriskanten
som referenspunkt har man funnit att
medelvärden på inväxande kärl i nedre
kornea ligger på 0,13 mm hos icke-kontaktlinsbärare, 0,22 mm hos stabillinsbärare
och 0,47 mm hos hydrogellinsbärare
(McMonnies et al. 1982). Man har även
kunnat konstatera en ökning med 0,50 mm
associerat med extended wear (EW) av
hydrogellinser (Holden et al. 1986). Trots
att det i många studier inte omnämns
huruvida studien gäller tomma kärl (spökkärl), dilatering av tunna kärl som är
knappt synliga, djupare kärl liggande i stromat eller en kombination av dessa är det
dock tydligt att studierna pekar på att olika
typer av kontaktlinsbärande kan påverka
28 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 28
07-06-28 13.44.35
EX AMENSARBETE
den limbala kärlstrukturen och skapa en
vaskulär respons.
I samband med inväxt av kärl kan man
ibland se en så kallad pannusbildning, vilken består av en inväxt av kollagen och kärl.
Det finns två typer av pannus – aktivt
(inflammatoriskt) och fibrovaskulärt
(degenerativt). Det kliniska utseendet av
det fibrovaskulära är ett blodfyllt band av
kärl som tränger in i kornea, där längden
på kärlen är lika över hela inväxtens bredd.
Detta tillstånd kan ofta ses hos kontaktlinsbärare i samband med övre limbal keratokonjunktivit (Sendele et al., 1983). Ett
aktivt pannus är avaskulärt och består av
subepiteliala inflammatoriska celler. I sena
stadier kan detta associeras med ärrbildning i kornea (Chan & Weissman, 1996).
Etiologi
NV antas resultera i en inflammatorisk eller
hypoxisk störning i korneas immunsystem
(Weissman, 2005). Kronisk hypoxi inducerar stromalt ödem, vilket gör stromat mjukare och mer mottagligt för inväxande kärl.
Sekundära faktorer som stimulerar tillväxt
av kärl kan också vara av betydelse för uppkomst av NV. En sådan faktor kan vara en
mekanisk epitelskada som resulterar i en
frisättning av enzymer. Detta leder till att
inflammatoriska celler samlas runt det
angripna området och frisätter vasostimulerande ämnen som lockar kärl att växa i
den riktningen (Efron, 2002). Forskning
där det rapporteras om olika substanser
som är delaktiga i korneas läkningsprocesser nämner bland annat ämnen som Connective Tissue Growth Factor (CTGF) (Abdiu
et al., 2004) och Exogenous Keratinocyte
Growth Factor (KGF) (Soundararajan et al.,
2004) som bägge tros vara delaktiga i detta.
Det finns även forskning som tyder på att
MMP-2, ett ämne som tidigare rapporterats
vara aktivt vid choroidal (subretinal) NV,
även skulle vara aktivt vid utvecklingen av
korneal NV (Samolov et al., 2004). Den sistnämnda studiens resultat skulle kliniskt
kunna påverka användandet av syntetiska
MMP-antagonister, som då skulle motverka
oönskad kärlnybildning i dessa fall.
Prevalens
Approximativt 10 procent av alla kontaktlinsbärare har någon form av NV. Relaterat
till syretransmissionen i kontaktlinsen
uppvisar <1 procent av stabillinsbärare,
5–10 procent av mjuklinsbärare med daily
wear, DW, och 10–20 procent av mjuklinsbärare med EW klinisk signifikant NV
(Jones & Jones, 2000).
Behandling
Den behandling som tillämpas är främst
förebyggande eller har en tillväxtavstannande effekt beroende på orsaken till NV.
Om orsaken är korneal hypoxi bör den korneala syretillförseln ökas genom retillpassning av en kontaktlins med högre syretransmission och/eller patientens bärtider
minskas och EW definitivt avbrytas. Vid
infiltrat bör linsbärande undvikas tills dess
infiltratet läkt ut. Om orsaken har sitt
ursprung i något annat patologiskt tillstånd
bör optikern remittera till ögonläkare samt
avbryta linsbruk tills behandlingen är klar.
Vid toxisk/allergisk reaktion som framkallar NV bör skötselsystemet bytas ut till ett
system utan konserveringsmedel. Linsbruk
bör även här avbrytas tills eventuella infiltrat försvunnit. Om NV hos patienten
beror på en mekanisk skada som orsakats
av felaktigt tillpassad kontaktlins bör retillpassning med ny optimal lins ske, samt om
kontaktlinsen är defekt bör den bytas ut.
Dessa patienters korneala hälsa kan även
gynnas av tätare linsbyten (Ciba Visions
informationsmaterial).
Prognosen för dessa behandlingar är
god, men kvarvarande spökkärl kan finnas
kvar i månader och år efter det att åtgärder
vidtagits (Jones & Jones, 2000), men då
dessa inte sträcker sig över pupillen orsakar
de ingen synförlust. Vanligt är dock att
dessa spökkärl åter fylls med blod när kontaktlinsbärande återupptas, men så länge
kärltillväxten är avstannad utgör detta
inget hinder för fortsatt linsbruk.
Urval
Försökspersonerna besökte Optiker Törnblom Synsam för sin ordinarie kontaktlinsundersökning under perioden 2006-01-30
– 2006-02-16. Alla som använt kontaktlinser mer än fyra år tillfrågades om deltagande i studien. Totalt deltog 58 personer i
åldrarna 20-80 år. En försöksperson
använde kontaktlins endast på ett öga.
Antal
30
25
20
15
10
5
0
20–30
31–40
41–50
>51
Ålder
Åldersfördelning hos försökspersonerna.
Observation
Undersökningen utfördes med hjälp av biomikroskop i 16-40x förstoring och direkt
samt indirekt retrobelysning. Fynd i form
av kärl i kornea ritades ut på en modell med
zonindelning. Även konjunktival kärlfyllnad bedömdes.
Superior
zon 1
zon 2
Frågeställningar
• Finns det ett samband mellan hur länge
kontaktlinser använts och förekomsten
av NV i kornea, dvs. har de personer som
burit kontaktlinser längre en högre förekomst av NV?
• Har vätskesystemet eller den allmänna
skötseln av kontaktlinserna någon påverkan på förekomsten av NV?
• På vilket sätt påverkas NV av användarens
bärtider?
• Har de personer som har en högre grad
av konjunktival kärlfyllnad också högre
grad av NV?
zon 3
Nasal
Temporal
Inferior
Skissmodell av höger kornea med zonindelning.
(Andersen et al., 1996)
Varje zon motsvarar approximativt
2mm.
NORDIC VISION 3·2007 29
C263570_nordic_vision_3_07.indd 29
07-06-28 13.44.36
EX AMENARBETE
NV –
NV +
Silikonhydrogellinser
gr.9
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Halvårslinser gr.7
Graderingsskala för neovaskularisation (Woods, 1989)
Gradering Klinisk bedömning
Grad 0
Ingen neovaskularisation; vilket innebär förekomst av kärl upp till 0,2 mm
inväxt från limbuskanten.
Grad 1
Ytlig neovaskularisation större än 0,2mm, men mindre än uppsatta normalvärden (0,4mm för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och
1,4mm för hydrogellinsbärare med EW)
Grad 2
Ytlig neovaskularisation större än uppsatta normalvärden (0,4mm för
stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellins bärare med EW)
Grad 3
Ytlig neovaskularisation betydligt större än uppsatta normalvärden (0,4mm
för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellinsbärare med EW), med kärl som sträcker sig mot pupillkanten (vid
normal rumsbelysning).
Grad 4
Utbredd ytlig neovaskularisation med kärl som sträcker sig in över pupillen (vid normal rumsbelysning), samt alla typer av djup stromal neovaskularisation.
Antal
Toriska halvårslinser gr.8
Påverkande faktorer
Linssort
För att underlätta indelningen av försöks-
Månadslinser gr.4
Annons 170x235
Toriska månadslinser
gr.5
Månadslinser gr.6
Resultat
Av 58 undersökta försökspersoner förekom
NV hos 25 personer, vilket innebär förekomst av NV hos totalt 43,1 procent.
Av de försökspersoner där NV förekom,
hade 8 personer burit linser 4–10 år, och 17
personer mer än 10 år. I gruppen där NV ej
förekom hade 11 personer burit linser 4–10
år, och 22 personer mer än 10 år.
Hypotesprövning genom x2-analys
(a=0,05) visade ingen statistiskt säkerställd
skillnad i tiden som kontaktlinser använts
för försökspersoner med respektive utan
förekomst av NV. Sannolikheten att NV
förekommer hos kontaktlinsbärare som
burit linser mer än 10 år fastställdes till
Ip (95%)=0,436±0,156.
Enligt vald graderingsskala bedömdes
33 personer ha NV grad 0, 20 personer grad
1, 4 personer grad 2, 1 person grad 3 och inga
personer grad 4.
personernas aktuella och tidigare linssorter
delades samtliga kontaktlinser in i grupper
(se tabell på sidan 31).
Antal personer med respektive utan
förekomst av NV som vid undersökningstillfället använde linser ur varje linsgrupp
visas i figuren nedan. De personer som tidigare använt kontaktlinser ur en annan linsgrupp än nuvarande visas i figuren på sid
31. För två av försökspersonerna saknades
uppgifter om tidigare linssort, resten hade
de senaste tio åren använt kontaktlinser ur
samma grupp som nuvarande.
Förekomsten av NV hos alla försökspersoner som vid undersökningstillfället eller
tidigare burit kontaktlinser ur grupp 1 var
30 procent (10 försökspersoner ingick i
gruppen). Motsvarande värde var för grupp
3 (40 försökspersoner) 52,5 procent och för
grupp 5 (8 försökspersoner) 50 procent. I
de övriga grupperna ingick endast sex eller
färre försökspersoner, och en procentuell
andel NV var med anledning av detta inte
tillförlitlig.
Månads och
tvåveckorslinser gr.3
vida de aktuella kontaktlinserna används
längre än föreskriven period.
Endagslinser gr.1
Intervjuer
En kort intervju gjordes med varje försöksperson vid undersökningstillfället där frågor ställdes gällande skötsel, bärtider och
vanor runt linsbärandet.
Patienterna fick ange ett medelvärde på
antalet dagar per vecka kontaktlinser
används, samt hur många timmar per dag
under veckan (måndag–fredag) respektive
helgen (lördag–söndag). De fick också uppskatta kvalitén på sin egen kontaktlinshygien på en skala från ett till fyra, där högre
siffra innebär bättre hygien, och ombads
vid denna uppskattning att ta med i beräkningen hur noga de tvättar händerna innan
hantering av kontaktlinserna, gnuggande
vid kontaktlinsrengöring, återanvändning
av linsvätska och utbyte av linsbehållare.
Vidare tillfrågades patienterna om de
ofta upplevde sig vara röda i ögonen, samt
om de använde kontaktlinserna för EW
eller continuous wear, CW, och om så var
fallet hur ofta detta förekom, samt huru-
Efron grading scales – konjunktival kärlfyllnad (Efron, 2002).
Månadslinser gr.2
Bedömning och gradering
Vid undersökningen bedömdes de korneala
kärlens längd med en noggrannhet på tiondels millimeter. Som referenspunkt för mätningen användes den synliga iriskanten.
Dessa värden applicerades enligt Woods
graderingsskala, i steg från 0–4, (se nedan).
Efter gradering delades försökspersonerna
in i två grupper: personer med förekomst
av NV respektive utan förekomst av NV.
En gradering av konjunktival kärlfyllnad utfördes enligt Efrons grading scales.
Histogram visande antal försökspersoner medrespektive utan förekomst av NV som vid undersökningstillfället använde kontaktlinser ur
respektive linsgrupp.
30 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 30
07-06-28 13.44.37
EX AMENSARBETE
Antal
Antal
6
14
4
Medelbärtid
(timmar/v)
12
120
10
100
8
80
Silikonhydrogellinser
gr.9
NV –
NV +
Halvårslinser gr.7
0
Toriska halvårslinser gr.8
20
Månadslinser gr.4
2
0
Toriska månadslinser
gr.5
Månadslinser gr.6
40
Månads och
tvåveckorslinser gr.3
4
Endagslinser gr.1
60
Månadslinser gr.2
6
2
Histogram visande tidigare använda linssorter
hos försökspersoner med- respektive utan förekomst av NV.
Skötselsystem
Totalt användes 7 olika skötselsystem,
varav 6 var så kallade all-in-one solutions.
De försökspersoner som bar endagslinser
använde inget skötselsystem.
1
NV –
2
3
4
5
6
7
8
0
0
1
2
3
Grad NV
NV +
Histogram visande antal försökspersoner med
respektive utan NV som använde respektive
skötselsystem. Varje siff ra motsvarar en vätska,
1 Complete Solution (Eye Q Solution)
2 OPTI-FREE
3 OPTI-FREE Express Lasting Comfort
4 ReNu Multi-Purpose Solution
5 ReNu Moistureloc
6 EXTEND
7 Oxysept 1+2
8 Inget (För endagslinser)
Bärtider
Efter att försökspersonerna fått uppskatta
hur många timmar/dag under veckan respektive helgen samt antal dagar/vecka kontaktlinser användes, räknades det totala
antalet användningstimmar/vecka fram.
Histogram visande medelvärdet i användningstimmar/vecka för försökspersoner med respektive grad NV.
Hygien
Försökspersonerna fick själva uppskatta
sin kontaktlinshygien. Histogrammet på
nästa sida visar andel försökspersoner med
och utan förekomst av NV som betygsatte
sin hygien till respektive grad. I gruppen
försökspersoner med förekomst av NV, uppskattade inga personer att de hade hygien
motsvarande grad 1, 1 person grad 2, 14 personer grad 3 samt 10 personer grad 4. För
försökspersonerna utan förekomst av NV
uppskattade inga personer hygien motsvarande grad 1, 5 personer grad 2, 11 personer
grad 3 samt 17 personer grad 4.
Gruppindelning Kontaktlinser
Grupp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1
Linstyp
Endagslinser
Vätskehalt
52-69%
Dk/t1
24,3-33,3
Månadslinser
Månads- och
2-veckorslinser
Månadslinser
Lågvätskehaltiga
Mellanvätskehaltiga
13-24,2
20-40
Högvätskehaltiga
17-41,5
Toriska Månadslinser
(med prismaballast, )
silikonhydrogellinser
undantagna
Halvårslinser
Halvårslinser
Toriska halvårslinser
med prismaballast
Silikonhydrogellinser
55-66%
13,3-17
Lågvätskehaltiga
Högvätskehaltiga
43%
12
24-29
8
U3
NL72, Permaflex, S75
Ultra T
24-47%
86-175
Acuvue advance, Purevision,
Purevision toric, Night & Day,
Linsernas namn
Biomedics 1-day,
Dailies, 1-day Acuvue
Soflens 38, Frequency 38
Acuvue, Biomedics 55, Focus,
Surevue, Frequency 55, Acuvue 2
Sofl Soflens 66, Medalist 66,
Proclear, Precision UV
Frequency XCEL toric,
Soflens 66 toric, Focus toric,
GMT, Biomedics toric
) Vanligen använt mått på syretransmissionen i en kontaktlins.
NORDIC VISION 3·2007 31
C263570_nordic_vision_3_07.indd 31
07-06-28 13.44.37
EX AMENSARBETE
Andel %
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Antal
6
5
4
3
2
1
1
NV –
2
3
4
Hygien
NV +
Histogram visande andelen försökspersoner
med- respektive utan förekomst av NV som
betygsatte sin hygien till respektive grad.
Observationer
Vid undersökningstillfället observerades
konjunktival kärlfyllnad och graderades
enligt Efron grading scales.
Andel %
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Den person som uppgav det lägsta antalet användningstimmar, 24 tim/v, hade
tidigare använt kontaktlinser betydligt
mer, men fått minska ner på bärtiderna på
grund av NV.
0
1
NV –
NV +
2
3
4
Konjunktival
kärlfyllnad
Histogram visande den konjunktivala kärlfyllnaden hos försökspersoner med- respektive utan
NV. Förekomsten av konjunktival kärlfyllnad
av specifik grad uttryckt i andel (%) av respektive grupps totala antal försökspersoner
Försökspersonerna blev även tillfrågade
om återkommande rödögdhet, varav 17
personer svarade att detta förekom. Av
dessa var 7 personer ur gruppen med förekomst av NV, och 10 personer ur gruppen
utan förekomst.
0
0
1
NV –
NV +
2
3
4
Konjunktival
kärlfyllnadsgrad
Histogram visande antalet försökspersoner med
respektive grad konjunktival kärlfyllnad vid
undersökningstillfället som upplevde återkommande rödögdhet, uppdelat i förekomst respektive icke förekomst av NV.
Övrigt
Av de 58 försökspersonerna uppgav 24 personer att de brukade använda kontaktlinserna längre än föreskriven period. Av
dessa hade 12 personer förekomst av NV. De
resterande 12 personerna saknade förekomst av NV.
Totalt 20 försökspersoner uppgav att de
regelbundet, även om det var sällan,
använde kontaktlinser för EW. Av dessa
hade 9 personer förekomst av NV. Av dessa
9 hade 2 kontaktlinser som var godkända
för EW. De resterande 11 saknade förekomst
av NV. Av dessa hade 3 personer kontaktlinser som var godkända för EW.
Av de försökspersoner som saknade förekomst av NV uppgav en person att en och
samma månadslins tidigare hade använts i
1-1,5 år. En annan av personerna utan NV
uppgav att det aktuella linsparet använts för
CW de senaste 6 månaderna. Inget onormalt
fanns dock att notera i något av ögonen hos
denna försöksperson.
En av försökspersonerna med NV grad 2
uppgav att det tidigare ofta förekommit EW.
Journalen visade även att denna person
tidigare haft en erosion på vänster öga, där
även förekomsten av NV var kraftigast.
Av de försökspersoner med NV grad 1
uppgav en person att de aktuella linserna
ibland kunde användas i flera månader. En
annan av dessa försökspersoner uppgav att
de aktuella månadslinserna ibland användes 1,5 månad längre än föreskrivet.
Diskussion
Huvudsyftet med denna studie var att
undersöka förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare, samt kartlägga om det finns ett
samband mellan hur länge patienten burit
kontaktlinser och förekomsten av NV.
Då optiker som regel blivit mer intresserade av dessa typer av komplikationer
samt bättre på att undersöka och upptäcka
förekomster har många uttryckt funderingar om huruvida den uppgift om 10 procent som i litteratur i allmänhet anges vara
förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare
verkligen är korrekt. Det värde på 43,1 procent som denna studie visat på utmärker
sig inte som ett orimligt värde med tanke
på främst materialen i de kontaktlinser
många patienter länge använt och fortfarande använder.
Att studien inte visade på någon statistiskt säkerställd skillnad i tiden kontaktlinser använts för försökspersoner med
respektive utan förekomst av NV beror troligtvis på att andra faktorer har större betydelse än just denna.
Linssort
Den typ av kontaktlins som de flesta försökspersonerna använde var mellanvätskehaltiga månadslinser. Av dessa personer
var de som hade förekomst av NV något
färre än de som inte hade det. Eftersom
denna typ av kontaktlins under lång tid
tillpassats på de flesta kontaktlinsbärare är
det rimligt att anta att de som börjat uppvisa NV har fått byta till nyare och mer syregenomsläppliga material.
Att den totala förekomsten av NV hos
försökspersoner med endagslinser ligger
på 30 procent jämfört med hela gruppens
43,1 procent, alltså något lägre, skulle kunna
bero dels på faktorer som rör själva endagslinsen, exempelvis att den är tunnare och
därmed mer syregenomsläpplig, och dels
på faktorer som rör hanteringen och är specifika för just endagslinser.
Att de personer som använde, eller tidigare använt, toriska månadslinser med
prismaballast hade en förekomst av NV som
var 7 procentenheter högre än hela grup-
32 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 32
07-06-28 13.44.37
EX AMENSARBETE
pens torde rimligtvis bero på dels de låga
dk/t-värden som dessa linser har, och dels
på att prismaballasten gör kontaktlinsen
så tjock nedtill att många av dessa kontaktlinsbärare uppvisar superior NV.
Då antalet försökspersoner som hade
kontaktlinser ur de resterande linsgrupperna var relativt litet är det svårt att säga
något om utfallet av dessa.
Skötselsystem
Beträffande de skötselsystem som användes av försökspersonerna, är det svårt att
ge något konkret svar på om någon vätska
är bättre eller sämre, däremot kan man se
vissa tendenser. Den vätska flest försökspersoner använde var Complete Solution,
och bland dessa syntes en förekomst av NV
hos 50 procent Detta värde ligger så nära
de 43,1 procent som gäller för alla försökspersoner att denna vätska inte tycks ha
någon, eller en mycket liten, negativ påverkan gällande förekomsten av NV.
Tittar vi däremot på de personer som
använde ReNu Multi-Purpose Solution kan
vi se att antalet försökspersoner som hade
förekomst av NV var dubbelt så stort som
antalet personer som saknade detta. Detta
skulle kunna innebära att kontaktlinsbärare med början till NV tidigt borde ordineras ett annat skötselsystem. Tveksamt är
dock om detta antal försökspersoner är nog
stort för att underbygga en sådan analys.
Bärtider
Att studien inte kunde säkerställa någon
skillnad i bärtider mellan försökspersoner
med- respektive utan förekomst av NV, var
ett förhållandevis oväntat resultat. Det
finns emellertid stora felkällor som skulle
kunna påverka detta resultat nämnvärt,
exempelvis att antalet timmar endast är en
uppskattning gjord av försökspersonen,
samt att denna uppskattning kanske endast
var riktig vid undersökningstillfället och
en kort period före. Det är dock en felkälla
som är svår att komma undan.
Antalet användningstimmar i medeltal
för respektive grad NV skiljer sig inte
mycket åt mellan de olika graderna, vilket
också indikerar att detta inte har någon
påverkan på förekomsten av NV.
Hygien
Att försökspersonerna själva fick uppskatta
sin kontaktlinshygien visade sig göra det
svårt att analysera. Det visade sig även vara
svårt för försökspersonerna att göra uppskattningen, då graderna inte var definierade och bedömningen därmed kunde
skilja sig åt. Tydligt är dock att försökspersoner med förekomst av NV bedömer sin
hygien vara något sämre än personer utan
förekomst av NV. Om detta antagande är
korrekt eller ej är svårt att säkerställa med
tanke på ovannämnda mänskliga faktor.
Konjunktival kärlfyllnad
Sambandet mellan konjunktival kärlfyllnad och NV är av intresse att studera då det
i båda fallen rör sig om en ogynnsam blodkärlsutveckling. När försökspersonerna
delats in i två grupper: betydande konjunktival kärlfyllnad respektive obetydlig konjunktival kärlfyllnad fanns en märkbar
skillnad i förekomst av NV, trots att denna
inte kunde säkerställas statistiskt. Att förekomsten NV i gruppen med obetydlig konjunktival kärlfyllnad uppgick till 38 procent jämfört med 52 procent i gruppen med
betydande sådan talar dock för sig självt,
då 14 procentenheter är en betydande skillnad. Även här skulle ett större patientunderlag kunna visa på ett säkrare resultat.
Övrigt
En märkbar skillnad gällande om kontaktlinserna användes längre än föreskriven
period kunde synas mellan personer med
NV jämfört med utan. Då det bland försökspersoner med förekomst av NV var 48
procent som använde sina kontaktlinser
för länge, och bland försökspersoner utan
NV endast var 36,4 procent, blev skillnaden
mellan dessa 11,6 procentenheter. Detta
tyder även utan vidare statistisk analys på
att förekomsten av NV är betydligt högre
hos dem som inte följer anvisningarna om
användningstid än hos dem som de facto
gör det. Det är också anmärkningsvärt att
24 av 58 personer, d.v.s. 41,4 procent av alla
försökspersoner uppger att de använder
kontaktlinserna för länge. Om orsaken till
detta ligger i non-complience eller brist på
adekvata instruktioner är svårt att fastställa
men skulle vara av intresse att utreda.
Antalet personer som uppgav att de
någon gång använde sina kontaktlinser för
EW och uppvisade förekomst av NV motsvarade ungefär lika stor andel förekomst
NV som för hela gruppen försökspersoner.
Detta talar för att sporadiskt EW inte har
någon betydande påverkan på förekomsten
av NV, även om det är anmärkningsvärt att
av de 20 personer som uppgav EW hade
endast 5 personer kontaktlinser som var
godkända för detta.
Övriga observationer värda att redogöra
för var två försökspersoner varav den ena
uppgav att månadslinser tidigare hade
använts i 1-1,5 år, och den andra som burit
samma par linser konstant dygnet runt de
senaste 6 månaderna, och ingen av dessa
visade några som helst tecken på okulär
ohälsa. Att den försöksperson som tidigare
haft en erosion på vänster öga nu även hade
betydligt mer NV på det ögat kan tolkas
som en bekräftelse på att de två är sammankopplade.
Studien kan sammanfattas med att säga
att förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare har visat sig vara betydligt större än
man tidigare trott. Detta borde motivera
såväl patienter som tillpassare att göra
grundligare och mer frekventa ögonundersökningar, samt att vid samtliga undersökningar uppdatera kontaktlinserna till det
bästa som finns att erbjuda vad gäller syregenomsläpplighet. Detta borde även motivera tillpassare att i större mån förklara
nödvändigheten av täta linsbyten och god
hygien, samt att välja ett skötselsystem som
tar bort och motverkar så mycket beläggningar som möjligt.
Med dagens ökade Internethandel och
bristande respekt för kontaktlinsoptikerns
roll visar sig behovet av undersökningar
och information vara större än någonsin.
Det ligger dock till största delen på optikern
själv att ge information till de kontaktlinsbärare som ännu inte är medvetna om vikten av att ha en god ögonhälsa. Till syvende
och sist är två ögon allt en människa får,
och det är trots allt upp till var och en att
ta hand om dem.
NORDIC VISION 3·2007 33
C263570_nordic_vision_3_07.indd 33
07-06-28 13.44.38
NYA HEMSIDAN
En levande samlingsplats
Som de flesta förhoppningsvis känner till har Sveriges Kontaktlinsförening sedan
början av året en ny hemsida. För dig som ännu inte har haft tillfälle att utforska
den tänkte jag här ge en kort introduktion till vad hemsidan har att erbjuda.
Vi har konstruerat den nya hemsidan med
framför allt två saker i åtanke: att underlätta
kansliets administration av föreningen samt
att skapa en levande och interaktiv samlingsplats för föreningens medlemmar.
Grundtanken med föreningsformen är att
det är medlemmarna som utgör själva kärnan i verksamheten. Föreningens beslutande
och verkställande organ planerar och ombesörjer en rad olika evenemang, men i grunden existerar administrationen (styrelse och
kansli) enkom för att understödja och kanalisera den aktivitet som medlemmarna själva
genererar. Man kan alltså hävda att Sveriges
Kontaktlinsförening är – eller i vart fall strävar efter att vara – ett med sina medlemmar.
Men vad har då detta med hemsidan att göra
kan man ju undra.
En hemsida är ett kostnadseffektivt och
spännande sätt att föra ut information till
föreningens medlemmar samt stimulera
kontakten dem emellan Det är styrelsen helt
enig om. Därför siktar vi nu på att kunna
erbjuda tjänster som underlättar utbytet mellan föreningens medlemmar, vilket i förlängningen förhoppningsvis ska vara till nytta
för den progressive kontaktlinspraktikern i
dennes vardag.
Personligt konto för medlemmar
För att vara lite mer specifik kan jag börja
med att berätta att hemsidan är indelad i en
så kallad publik del, vilken är tillgänglig för
alla, samt en medlemsdel, vilken som namnet antyder är tillgänglig endast för föreningens medlemmar. Tanken med uppdelningen är att vissa funktioner, såsom Kontaktlinsforum och medlemsmatrikel, ska
vara exklusiva för medlemmar.
Medlemsförteckningen, som särskiljer
medlemmar från vanliga besökare, måstemed hänvisning till ovanstående betraktas
som hemsidans ryggrad. Samtliga medlemmar i SKLF har fått ett personligt konto på
hemsidan och medlemsförteckningen baseras naturligt nog på den information som
tillförs via dessa konton. Som sig bör skyddas ditt konto av ett personligt lösenord i
kombination med användarnamn. En rolig
finess i sammanhanget är att man som besökare alltid kan se vem som just i detta nu är
inloggad på hemsidan.
Men låt oss gå vidare. Användardelen av
ditt konto utgörs av ett gränssnitt som på
hemsidan går under beteckningen ”min profil”. Under ”min profil” ändrar du själv vid
behov dina kontaktuppgifter och det är
också det som är grundtanken med hela upp-
34 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 34
07-06-28 13.44.38
NYA HEMSIDAN
lägget: att du som medlem själv ansvarar för
att hålla din profil aktuell. Du kan även
ändra ditt användarnamn och lösenord,
lägga in ett foto på dig själv om du så önskar.
(samt annullera din prenumeration på föreningens nyhetsbrev SKLF Update. Det sistnämnda är dock inget jag rekommenderar.)
Många medlemmar får sitt kurs- och kongressdeltagande bekostat av sin arbetsgivare
och med hänsyn till detta har vi under ”min
profil” även lagt in utrymme för en avvikande fakturaadress. Observera dock att fakturan för din personliga medlemsavgift som
standard alltid skickas till din hemadress.
av Nordic Vision och SKLF Update. Under
dessa respektive sektioner hittar du därför
nu tidigare nummer i pdf- respektive htmlformat. Observera dock att backloggen för
tidningen endast omfattar den ”nya” Nordic
Vision.
för landets kontaktlinspraktiker. För att återknyta till det jag nämnde i början - om att
medlemmarna utgör kärnan i varje förenings verksamhet - så är ett forum en lysande
indikator på just hur väl detta artar sig i praktiken. Ett forum bygger nämligen helt på
Medlemsmatrikeln tillbaka
Kontaktlinskongressen har fått sin alldeMed tillkomsten av det webbaserade med- tanken att medlemmarna själva tillför inne- les egen dedikerade hemsida. Ni som var
lemsregistret har den tidigare i pappersform
håll. Ni ställer frågorna - ni ger svaren. med på kongressen nu i mars har förmodliutgivna, och av många saknade, medlems- Frukta dock intet, som webbredaktör kom- gen redan hunnit bekanta er med denna.
matrikeln nu återupptstått. Eftersom den
mer jag att så långt det är möjligt understödja
Kärnfunktionen i Kontaktlinskongressens
forumet genom att se till att just din fråga
hemsida är den interaktiva kongressanmänya, mer tidsenliga matrikeln baseras på
uppgifter som uppdateras av medlemmarna
blir besvarad av en person som är kunnig
lan. Syftet med att ha en interaktiv anmälan
själva är vår förhoppning givetvis att den ska
inom vad område det än må vara.
på webben istället för att ta emot anmälkunna hållas ständigt aktuell.
Rent praktiskt fungerar forumet så att det
ningar via fax, e-post och telefon är tvåfalt:
Värt att notera är att medlemsmatrikeln
är uppdelat i olika huvudkategorier, som
att avlasta kansliet under den period på året
inte kommer att visa mer känsliga uppgifter, exempelvis ”optometri”, ”utbildning” och
då det är som absolut mest att göra samt –
som till exempel ditt telefonnummer. Men ”ekonomi och handel”. Under dessa huvud- och det här är det viktigaste – att se till att vi
eftersom kansliet är beroende av dina full- kategorier finns det sedan en rad övergri- verkligen får in den information vi behöver
ständiga uppgifter för att vid behov kunna
pande rubriker, som exempelvis ”ortokera- för att kunna göra din vistelse på kongressen
kontakta dig är det ändå viktigt att du håller
tologi”, ”ögonsjukdomar” och ”fallbeskriv- till en så positiv upplevelse som möjligt.
samtliga dina kontaktuppgifter uppdaterade. ningar” - för att bara nämna några. Och det
Webbanmälan fungerade dock ärligt talat
SKLF gör till exempel en rad utskick varje år
inte helt tillfredsställande i år; kalla det barnär under sistnämnda rubriker som du som
och om du inte håller dina kontaktuppgifter
användare själv skapar ett ”ämne”, där andra
sjukdomar. Visa av den erfarenhet vi samlat
uppdaterade riskerar du att missa viktig
användare sedan kan svara eller ha synpunk- på oss går vi nu emellertid vidare och koninformation. Var därför noga med att gå in
ter på det du skrivit. Du sätter själv titeln på
struerar en bättre och mer användarvänlig
och ändra din profil om du flyttar, byter e- ditt ämne och innehållet kan vara precis vad
variant till nästa år.
postadress eller skaffar ny arbetsgivare.
som helst så länge det relaterar till den rubrik
Som slutord skulle jag vilja citera den britMedlemsmatrikeln innehåller även en
som du väljer att lägga ditt ämne under. Viss
tiske premiärministern Winston Churchill:
företagsdel där de företag som betalar servi- moderation kommer här att ske för att se till ”This is not the end. It is not even the beginceavgift till föreningen finns med. Uppdate- att alla ämnen ligger i linje med ”sina” rub- ning of the end. But it is, perhaps, the end of
ringen av företagsuppgifter sker dock även
riker.
the beginning.” Och med det vill jag som ni
fortsättningsvis genom kansliet.
säkert förstår säga att hemsidan kommer att
Efter upprepade önskemål från flera håll
utvecklas ytterligare framöver. Jag har - som
kan företag och privatpersoner sedan en tid
Kontaktlinsforum, din informationsbank
tillbaka nu även annonsera i Kontaktlinsfo- redan nämnts - av styrelsen utsetts till webbEn annan grundbult i hemsidan som vi hop- rum. Är ni i behov av att nyanställa? Söker
redaktör och det går därför utmärkt att
pas mycket på är Kontaktlinsforum. Kon- du nytt jobb? Har ni instrument till försälj- vända sig till mig om du har några förslag
taktlinsforum är ett diskussionsforum där
ning? Lägg då ut en annons i Kontaktlinsfo- till förbättringar av hemsidan. Jag tar med
det är fritt fram för samtliga medlemmar att
rums annonssektion; det är helt kostnads- tacksamhet emot alla tips och idéer.
dryfta allt möjligt som har med kontaktlin- fritt.
ser att göra. Vår vision är att KontaktlinsfoJohan Östlund
rum med tiden ska växa till en omfattande
Nordic Vision på nätet
informationsbank och att ett besök på
Ett annat önskemål som vi tagit fasta på är
forumet ska bli en del av den dagliga rutinen
att ge tillgång till tidigare utkomna nummer
NORDIC VISION 3·2007 35
C263570_nordic_vision_3_07.indd 35
07-06-28 13.44.39
PRODUKTNY T T
Effektivare ögondroppar
mot allergiska besvär
CooperVision introducerar Biomedics EP
A l c on h a r n u lanserat sina nya ögondroppar Pataday (olopatadine hydrochloride ophthalmic solution 0,2 %) mot kliande
ögon vid allergisk konjunktivit. Pataday
innehåller egentligen samma aktiva substans som Alcons Patanol, men i dubbel koncentration. Patienterna behöver därmed
bara en droppe per dag i stället för två.
N u kom m e r Biom e dic s E P, en tvåveckors daglins speciellt konstruerad för att
möta det växande behovet av presbyopilinser.
CooperVision anser att linsen är ett klart
bättre alternativ än monovision eftersom den
binokulära synskärpan är överlägsen vid
såväl avståndsseende, närseende som mitt
emellan.
Företaget säger att Biomedics EP är lätt att
tillpassa och passar bra för patienter med
maximalt 1,50 dioptriers addition. Linsen har
en central sfärisk avståndszon och en omgivande progressiv asfärisk zon som ger ett
utmärkt seende på nära håll och mellanavstånd.
Linsen tillverkas i omafilcon A med en
vätskehalt på 60 procent. Den finns i radien
8,70 mm och diametern 14,40 mm. Styrkor
finns från +4,00 till –6,00 dioptrier i 0,25dioptriers steg.
www.coopervision.com
Studier har visat att säkerheten och komforten är densamma, men effekten är bättre
och sitter i längre. Efter en droppe av Pataday i ögat bör kontaktlinspatienter vänta
minst tio minuter innan kontaktlinserna
sätts i ögonen.
www.alconlabs.com
PureVision med ny modulus
B au s c h & L om b s silikonhydrogellins
PureVision får nu en ny utformning på den
främre linsytan, vilket ska ge bättre komfort.
Materialet får en 28 procent lägre modulus
och linsen blir mjukare utan att syretransmissionen förändras. Effekten märks
mest i slutet av dagen, vilket är positivt efter-
som det ofta är då som torrhetssymptom och
annat gör sig gällande.
Dessutom kommer PureVision inom kort
att finnas med ytterligare en baskurva, 8,3
mm, som komplement till den som hittills
varit det enda alternativet, 8,6 mm.
www.bausch.com
Proclear Toric
Menicon lanserar
SiliconHydrogellins
C o op e rV i s ion h a r utökat parametrarna på Proclear Toric med en skräddarsydd del, kallad XR.
Med den kompletteringen finns nu Proclear Toric i baskurvorna 8,4 och 8,8 mm,
de sfäriska styrkorna från +6,00 till – 8,00
dioptrier och cylinderstyrkorna i –0,75, -1,25,
-1,75, -2,25 från 10 – 180 grader i 10 graders
steg. Genom lanseringen av Proclear Toric
XR finns nu cylinderstyrkor ända upp till
–5,75 dioptrier i 5 graders steg. Linsmaterialet är fortfarande omalfilcon A.
Plasmabehandling
på alla gaspermeabla linser
U lt r aV i s ion h a r meddelat att man
kommer att lansera en ny Plasma-GP lins.
Företaget levererade tidigare gaspermeabla
kontaktlinser med plasmaytbehandling i
materialet Contamac´s Optimum Extra. Nu
kan man emellertid behandla linsytorna på
alla gaspermeabla material, dessutom utan
extra kostnad för kunderna.
Kon ta k t l i ns t i l lv e r k a r e n Menicon har lanserat en ny siliconhydrogelkontaktlins under namnet Menicon PremiO.
Man har använt sig av företagets MeniSilk
och Nanoglas teknologi, vilket ska säkerställa en komfortabel yta, god reproducerbarhet och vätbarhet. PremiO är godkänd
för dagbruk samt upp till sju dygn extendedwear och ska bytas varannan vecka.
Johnson&Johnson
slutar tillverka
Acuvue Toric
F r å n o c h m e d januari 2008 kommer
Vistakon bara att tillhandahålla Acuvue
Toric så länge lagret räcker, eftersom tillverkningen på linsen upphör. Tillverkaren
säger dock att efterföljaren, Acuvue
Advance for Astigmatism, redan nu är den
mest förskrivna toriska kontaktlinsen.
Proclear 1Day
C o op e rV i s i o n bygger på Proclearfamiljen ytterligare i och med att man
släpper Proclear 1Day. Det är en gjuten
lins i Omafilcon A med en vätskehalt på
60 procent. Baskurvan är 8,7 och diametern 14,2. Styrkeomfånget är initialt
–0,25D till –6,50D i 0,25D steg och –6,50
till –10,0D i 0,50D steg. Linsen är hanteringsfärgad, Dk/t är 28 och den är som
namnet antyder ämnad för endagsbruk.
Kommer att levereras i både 30-pack och
5-pack.
Proclearfamiljen består nu av:
Proclear 1Day
Proclear sfärisk
Frequency XC (Proclearmaterial med
asfärisk optik)
Proclear Toric
Proclear Multifocal
Proclear Conventional
www.coopervision.com
36 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 36
07-06-28 13.44.39
Visste du att 73 av 78
läser Nordic Vision regelbundet?
I samband med Kontaktlinskongressen 2007 genomfördes en enkätundersökning med fokus på Nordic Vision och Kontaktlinskongressen.
Vi har här nedan sammanställt resultaten för vad vi anser vara de mest
relevanta frågorna. De fullständiga undersökningsresultaten inklusive de
för Kontaktlinskongressen hittar du på www.sklf.se.
Annons 170x115
Läser du Nordic Vision regelbundet?
Tycker du att Nordic Vision är bra?
Nej
6%
Sisådär
6%
Tycker du att Nordic Vision i sin
senaste design är bättre än tidigare?
Lika
24%
Nej
2%
Övrigt
8%
SKLF-info
7%
Kontaktologi
25%
Produktnytt
9%
Referat/reportage
6%
Ja
94%
Antal svar: 78 st
Vad i Nordic Vision tycker du
är mest läsvärt?
Ja
94%
Ja
74%
Vetenskapligt
28%
Nyheter i korthet
17%
Antal svar: 76 st
Antal svar: 77 st
Antal personer som besvarat enkäten: 78
Till Minne:
Lars Westerlund
Hedersledamoten i Sveriges Kontaktlinsförening, legitimerade optikern Lars Westerlund, avled i sitt hem i Stockholm den 7
april 2007. Han skulle ha blivit 81 år den 2
maj. Dödsorsaken var hjärtinfarkt. Lasse
hade haft hjärtbesvär sedan 21 år tillbaka
då han by-pass opererades.
Lasse drev på sextiotalet Westerlunds
Guld-Ur-Optik i Kiruna. I början på sjuttiotalet gick han kontaktlinskursen i Stockholm och blev mycket intresserad av denna
del av yrket. Som relativt ny medlem i
Svensk Förening för Kontaktlinsteknik
(dåvarande SKLF) inbjöd han medlemmarna till ett höstmöte, tillika 10-årsjubileum, på Hotel Ferrum i Kiruna 1975. Ett
möte man fortfarande talar om.
Senare samma år flyttade Lasse till
Stockholm för att bli kompanjon med
Gunnar Renvall, som hade en kontaktlinsmottagning på Norrlandsgatan 22. De drev
RW-lins under ett par år. Lasse blev ansvarig utgivare för tidningen Kontaktlinsaktuellt. Företaget i Kiruna drev han vidare
på distans. Efter några år öppnade han
Kontaktlinsen, en egen kontaktlinsmottagning på Malmskillnadsgatan, där Lasse
arbetade långt efter pensioneringen. Till
slut såldes verksamheten till en finsk kedja
och Lasse arbetade under en period deltid
på Ögoncenter på Drottninggatan dit hans
trogna kunder var välkomna.
Lasse var en sällsynt entusiastisk och
utåtriktad person och ingenting syntes
omöjligt för honom, ivrig och otålig som
han var. Hans stora fritidsintresse var segling och många är de kollegor som hade
förmånen att följa med Lasse ut på böljorna.
Hans omtanke
om andra människor var stor
och vi minns
vännen Lasse
med stor tacksamhet. Hedersmedlem i Sveriges Kontaktlinsförening blev
han på föreningens höstmöte i Kolmården 1985.
Lasse efterlämnar sambon Ulla, barnen
Eva, Jonas och Ann samt sju barnbarn. Vi
lyser frid över hans minne.
Kurt Östlund
Michael Hollinder
NORDIC VISION 3·2007 37
C263570_nordic_vision_3_07.indd 37
07-06-28 13.44.40
Information från SKLFs styrelse
Nyheter på hemsidan
Efter beslut från styrelsen kan du som är
medlem i SKLF nu annonsera på Kontaktlinsforum. Vi accepterar annonser som rör
erbjudanden om anställning, jobbansökningar samt försäljning av utrustning med
mera. Vanliga reklamannonser tar vi dock
inte emot. För att säkerställa att annonseringen ligger i linje med vad som är avsett
kommer samtliga annonser att granskas
innan publicering. Kontakta kansliet via
[email protected] eller 08-35 05 00 om du behöver hjälp med din annonsering.
En annan nyhet på hemsidan är att tidigare utgivna nummer av Nordic Vision och
SKLF Update nu finns tillgängliga för läsning/nedladdning.
De enkätundersökningar rörande Kontaktlinskongressen och Nordic Vision som
genomfördes i samband med kongressen
har nu efter viss försening blivit sammanställda och resultaten finns att beskåda på
SKLFs hemsida: www.sklf.se.
Vi vill också återigen påminna om att
du som fortfarande inte har varit inne på
hemsidan och uppdaterat dina kontaktuppgifter bör göra det så snart som möjligt.
SKLF:s kansli är beroende av korrekta
adressuppgifter för att kunna kommunicera med dig på ett effektivt och tillfredsställande sätt.
Material från Kontaktlinskongressen
För den som vill friska upp sitt minne från
Kontaktlinskongressen finns delar av det
föreläsningsmaterial som då presenterades
nu tillgängligt på kongresshemsidan:
www.kontaktlinskongressen.se.
Styrelsen har beslutat att Kontaktlinskongressen 2008 kommer att äga rum på
Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta utanför Stockholm. Styrelsens bedömning är
att anläggningen mycket väl svarar mot de
grundförutsättningar som krävs för en
lyckad kongress.
Möte med Optikerförbundets styrelse
Efter initiativ från Optikerförbundet kommer SKLF:s styrelse den 4 september att hålla
ett möte med Optikerförbundets styrelse
för att diskutera optikeryrkets framtid och
andra i sammanhanget relevanta frågor.
SKLF har efter styrelsebeslut gett ett
bidrag på 3000 kronor till Optikeryrkets
Historia.
SKLF:s utbildningsgrupp undersöker just
nu möjligheterna att till hösten anordna
en kurs i stabillinstillpassning. Mer information om detta längre fram.
Fakturorna avseende serviceavgift och
medlemsavgift har blivit något försenade,
men vi räknar med att kunna ha dem ute
i era brevlådor senast i juli månad.
SKLF vill framföra sina varma gratulationer till årets mottagare av SKLF:s resestipendier: Helen O’Brien, Karolinska
Institutet, och Emma Trulsson, Högskolan
i Kalmar. Grattis även till Magdalena Jonsson, Jenny Andersson, Teuvo Jokinen och
Anna-Maria Andersson på Optometriteknikerutbildningen i Norrtälje som erhållit
bokstipendier från SKLF.
Sist men inte minst vill SKLFs styrelse
och kansli passa på att önska alla medlemmar en riktigt skön och rogivande sommar!
Kalendarium
29-31 augusti
Sveriges Ögonläkarförenings årsmöte
2007, Växjö;
www.congrex.se/ogon.arsmote
8-12 september
European Society of Cataract and
Refractive Surgeons.
ESCRS 25:e kongress, Stockholm;
www.escrs.org
14-16 september
New Technology & Treatments in
Vision Care, La Jolla, Kalifornien, USA.
29 september
Optometridagen, Stockholm
www.optikerförbundet.se
3-6 oktober
EVER 2007, Portoroz, Slovenien;
www.ever.be/c_page.php?id=150.
24-27 oktober
American Academy of Optometry
Academy 2007
Tampa, Forida, USA
www.aaopt.org
28-30 november
Medicinsk Riksstämma i Stockholm
25-27 januari, 2008
Global Keratoconus Congress, Las
Vegas, Nevada, USA.
38 NORDIC VISION 3·2007
C263570_nordic_vision_3_07.indd 38
07-06-28 13.44.41
XXX
Förändringar av linsens egenskaper
under användning bidrar i hög grad till
försämrad komfort i slutet av dagen.
Med LACREON -teknologin inbäddas
ett fuktbevarande ämne in i Etafilcon
A-materialet som stannar kvar i linsen1.
™
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
LACREON™ teknologin
för fukt som aldrig tar slut
100
80
60
40
20
0
0
2
4
6
8
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
10 12 14 16 18 20
Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets
naturliga vätande egenskaper. Det frisätts
inte under användning och bidrar till att
bevara tårfilmens stabilitet och linsens
hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
Tid (timmar)
Komfort som varar från morgon till sen kväll
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST™ and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST™ och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006
C263570_nordic_vision_3_07.indd 39
07-06-28 13.44.42
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB
Isafjordsgatan 22B
164 40 Kista
Nyhet!
er
Komm
i april
Focus® DAILIES® Progressives endagslinser
nu med AquaComfort™
Focus DAILIES Progressives tillhör den enda familj av endagslinser som finns tillgängliga som sfäriska, toriska och progressiva
för att möta varje kundtyps behov av synkorrektion
CV/DD/FDPR/PA/070316/SE
Focus DAILIES Progressives, den första och enda endagslinsen för presbyopi med Aqua Comfort, ett unikt fuktande ämne som
frigörs vid blinkning och smörjer linsytan för komfort hela dagen
Focus DAILIES Progressives - ger dig stora möjligheter för tillväxt av din verksamhet med tanke på den ökande andelen
presbyoper i dag. 91% av kontaktlinsbärare mellan 35-55 år vill absolut fortsätta att använda linser*
Låt dina presbyopa kunder uppleva komforten och enkelheten med Focus DAILIES Progressives
För mer information ring vår kundtjänst på 031-722 66 10, eller kontakta din CIBA Vision representant.
* Edmunds F, Reindel W. Optician 2003; 225:30–32.
C263570_nordic_vision_3_07.indd 40
07-06-28 13.44.43