NORDIC VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING Nr. 3 2007 Night Vision Goggles • BCLA 2007 • Glasrefraktion på bärare av stabila linser • Profilen: Per-Åke Östman C263570_nordic_vision_3_07.indd 1 07-06-28 13.42.35 Innehåll Nr 3/2007 3 LEDARE 5 NYHETER I KORTHET 6 OUTLOOK Good times in Gothenburg Den rätta vägen? 2007 8 KONTAKTLINSKONGRESSEN Referat från Björn Johanssons föreläsning 11 BCLA 14 OPTIKEREXAMEN 16 VETENSKAP Glasrefraktion på kontaktlinsbärare med stabila linser 19 NIGHT VISION GOGGLES 22 KONTAKTOLOGI 24 PROFILEN Kreativitet i norr 28 EXAMENSARBETE Kontaktlinser och Neovaskularisation 34 NYA HEMSIDAN 36 PRODUKTNYTT 37 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN TILL MINNE: Lars Westerlund 38 SKLF – Information från SKLFs styrelse – Kalendarium C263570_nordic_vision_3_07.indd 2 Medlemstidning för Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kurt Östlund, ordförande SKLF tel 073-960 53 40, [email protected] SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Anita Robertson, Bengt Nordberg, Fina Kruse, Gitty Rychly, Jan Bergmanson, Johan Östlund, Kurt Östlund, Lisa Thorsell, Matilda Bremme, Mickael Hollinder, Olof Nesterud ANNONSBOKNING: Display i Umeå, tel 090-711 500 Patrik Sandström, [email protected] Johan Sandberg, [email protected] PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: Citat Journalistgruppen Strandbergsgatan 20 Box 30159, 104 25 Stockholm tel 08-610 20 00 Projektledare: Ingrid Båvsjö, [email protected] SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 164 40 Kista tel 08-35 05 00, fax 08-35 94 90 [email protected], www.sklf.se ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: CIBA Vision Nordic Johnson & Johnson Vision Care Promosalons Sverige AB Specsavers Blic Franchise AB Svenskt Centrum för Optometri Topcon Scandinavia AB OMSLAGSFOTO: Night Vision Goggles Foto: Joe Raedle/Getty Images 07-06-28 13.42.41 Ge nom ru br i k e n k a n man kanske tro att jag har blivit präst, men så är det nu inte, åtminstone inte ännu. Om man frågar kollegor om vilken väg som är den rätta inom optikeryrket så får man många olika svar som pendlar mellan superpraktikerns och varuförsäljarens. Ett intressant svar ges i intervjun under rubriken Profilen i det här numret. Många tänkvärda åsikter från en sann profil i norr: Per-Åke Östman. Men funderingen över vilken yrkesväg som är den rätta är i grunden ganska allvarlig. Frågeställningen är inte heller särskilt ny, den fanns med redan för fyrtio år sedan när jag började som sjukhusoptiker i Göteborg. Är det arbetet i undersökningsrummet som lockar och som är den rätta vägen, eller är det något annat? För den som nyligen har utexaminerats som optiker är det viktigt att så fort som möjligt konfronteras med så många olika sorters patienter och synproblem som möjligt. Det är bra att bli varm i kläderna och det är också viktigt att få arbeta i ett modernt och välutrustat undersökningsrum. Förutom ren refraktionsapparatur som phoropter och autorefraktor, använd biomikroskop, oftalmoskop och vid behov tonometer och perimeter. Retinoskopera alla patienter som första steg i undersökningen efter anamnesen. Som nya och gröna är det naturligtvis bra att ha en mer erfaren kollega som bollplank och att ha mer tid till förfogande. Det finns inga genvägar om man vill bli en bra kliniker. Se till att bli en bra kliniker, en riktig optometrist. Det måste ju vara den rätta vägen. I början av maj i år hade den nya styrelsen i Sveriges Kontaktlinsförening en konferens på Johannesbergs Slott några mil från Arlanda. Det var ett önskemål från både gamla och nya styrelsemedlemmar att det första riktiga styrelsemötet efter årsmöte skulle vara ett möte där vi alla lärde känna varandra och kunde utbyta tankar och idéer om framtiden för både kontaktlinser och annat. Ett nytt inslag i programmet var ett ca 2,5 timmar långt pass som leddes av en pedagog från företaget Puls och som gick ut på att vi skulle lära känna varandra bättre. Programmet genomfördes utomhus och alla var delaktiga i att bland annat lägga pussel, bygga torn med legobitar och lägga ett rep i en kvadrat, de båda sistnämnda med förbundna ögon. Det råder ingen tvekan om att vi som var med fick en större teamkänsla och ser fram emot styrelsearbetet i föreningen. Semesterperioden står för dörren och man kan inte önska annat än att det svenska sommarvädret blir så där bra som bara det svenska sommarvädret kan bli. Ligg gärna i hängmattan när du läser Nordic Vision. Jag har absolut ingenting emot det. Tvärtom. Trevlig sommar! FOTO: MÄSTER BJÖRN Den rätta vägen? Kurt Östlund Ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening [email protected] NORDIC VISION 3·2007 3 C263570_nordic_vision_3_07.indd 3 07-06-28 13.42.41 s NY slin iker ag mat d en stig a r ö f Vi har kombinerat fördelarna. ENDAGSLINS • Etafilcon A • LÄTT ATT HANTERA • • SKARP STABIL SYN • STABILISERAS PÅ 60 SEK. • UNIK DESIGN Ny endagslins för astigmatiker. Annons 170x235 Dessutom i brett styrkeomfång 3 cylindrar och 4 axellägen. Plano till -9.00. Tre cylindrar: -0.75 (Plano till -6.00D). -1.25, -1.75. Axellägen: 90º, 180º, 160º, 20º. Nya 1•DAY ACUVUE® for ASTIGMATISM kombinerar den unika Accelerated Stabilization Design från ACUVUE® ADVANCE™ for ASTIGMATISM med Etafilcon A materialet som används i 1•DAY ACUVUE®. Med 3 cylindrar och 4 axellägen, kan nu astigmatiker erbjudas ett bra urval i endagslinser. ACUVUE® och ACUVUE® ADVANCE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 4 07-06-28 13.42.44 NYHETER I KORTHET Dålig linshygien i Skottland E n l igt de n sko t sk a tidningen ”The Herald” har kontaktlinspatienterna i Skottland de smutsigaste kontaktlinserna, åtminstone i Storbritannien. I en undersökning gjord av The College of Optometrists bar 82 procent av kontaktlinspatienterna sina linser för länge varje dag och 60 procent sov med sina linser, trots att de hade blivit varnade för detta. Och skottarna toppade dessutom listan över dåliga hygieniska vanor. En av sju personer slickade sina kontaktlinser före isättning och en av fyra satte i sina linser utan att först ha tvättat händerna. Lika många erkände att de satte tillbaka linser som de hade tappat på marken, direkt i ögat, utan att först ha rengjort dem. Resistent bakterieinfektion efter LASIK I e n m u lt i- c e n t e r studie publicerad av amerikanska forskare i American Journal of Ophthalmology har de första fallen av Methicillinresistent Stafylococcus aureus (MRSA) keratit som en följd av refraktiv kirurgi konstaterats. Tretton ögon på tolv patienter, varav nio arbetade inom sjukvården eller var exponerade mot operationssalar, utvecklade MRSA efter LASIK. Författarna drar den slutsatsen att MRSA är en allvarlig och ständigt ökande komplikation efter refraktiv kirurgi. Patienter som exponerats mot en sjukhusmiljö måste inse att de utsätts för en ökad risk och kirurger måste bli mer uppmärksamma på problemet. (Solomon R, Donnenfeld ED, Perry HD et al. Am J Ophthalmology 2007, 143:4, 629-34). Vem som helst får inte tillpassa I de l s tat e n S ödr a Australien rapporterar ”The Advertiser” att delstatsparlamentet nu har godkänt en motion (Optometry Practice Bill 2006), som innebär att endast registrerade optometrister eller läkare får tillpassa plana kosmetiska kontaktlinser. Hälsominister John Hill sa att en ordination från en optometrist innebär att dessa kontaktlinser har blivit korrekt tillpassade och kontrollerade. Han hänvisade till ett patientfall där en tonårsflicka i New South Wales hade förlorat synen på ena ögat efter att ha lånat ett par linser av en god vän. (Hur många svenska ögon ska gå förlorade innan Socialstyrelsen inser riskerna med ohämmad försäljning av kontaktlinser över disk?) Ortokeratologi för närsynta barn M a x i m a l m i n s k n i n g av myopin redan efter en veckas nattlig ortokeratologibehandling låter som en saga, men visade sig vara ett faktum i nedanstående studie. Tjugo ungdomar mellan 10 och 16 år ingick i en sex månader lång studie med kontroller efter en dag, en vecka, en månad, två, tre och sex månader. Sexton ungdomar fullföljde studien. Den genomsnittliga refraktionen vid starten var –2,06 dioptrier och efter sex månader var den –0,16 dioptrier. Den okorrigerade synskärpan förbättrades i genomsnitt från 0,2 till 1,0. I motsats till tidigare publicerade studier, där den maximala effekten uppmättes efter två veckor, blev effekten nu störst redan efter en vecka. Studien visar också att denna förhållandevis korta behandling av låg till medelstor myopi är säker och effektiv hos barn och ungdomar. (Mika R, Morgan B, Cron M, et al. Safety and efficacy of overnight orthokeratology in myopic children. Optometric Physician 2007; 78(5): 225-31). Internationell standard för diagnosen torrt öga E n i n t e r n at i o n e l l vetenskaplig grupp avser att publicera en rapport i bilagan till The Ocular Surface, som handlar om det torra ögat. The Dry Eye Workshop (DEWS), som gruppen kallar sig, består av 60 experter på kornea och torra ögon och har arbetat i tre år på att komma överens om en klassifikation på det torra ögat, dess kliniska bedömning, behandling och epidemiologi. En internationell panel har tidigare föreslagit klassifikationen ”Dysfunctional Tear Syndrome”, men vi får se vad som nu kommer att föreslås. Besked kommer. Warburg Pincus köper Bausch & Lomb I m i t t e n av m aj meddelade Bausch & Lomb att investmentbolaget Warburg Pincus köpt aktierna i företaget. Detta dock under förutsättning att aktieägarna godkänner affären. Därmed blir Bausch & Lomb ett privatägt företag utanför börsen i New York. Transaktionen bedöms som gynnsam för Bausch & Lomb, som kommer att fortsätta vara det högteknologiska företag som det alltid har varit och med samma kompetenta ledning som i dag. För Bausch & Lombs kunder, det vill säga kontaktlinspraktikerna, tros affären komma att ha en positiv effekt. Blint öga i Nya Zeeland sätter fart på myndigheterna E n m a n i Auc k l a n d på Nya Zeelands nordö blev blind på ena ögat efter att ha lånat en bekants färgade kontaktlinser och låtit dem sitta i ögonen i tre dygn. Händelsen, som rapporterats av New Zealand Herald (23/1), har medfört krav på strängare reglering och landets hälsominister kommer nu att utreda försäljningen av nya kontaktlinser. Optometriförbundet i Nya Zeeland har tidigare försökt få regeringen att förbjuda okontrollerbar försäljning av kontaktlinser. NORDIC VISION 3·2007 5 C263570_nordic_vision_3_07.indd 5 07-06-28 13.42.45 ANNA REHNBERG OUTLOOK | JAN BERGMANSON Jan Bergmanson examines Annie Ericsson from School of Optometry Technicians in Norrtälje. Good Times in Gothenburg First, and on behalf of my colleagues from Texas, I would like to thank everyone for welcoming us who came from far away to Kontaktlinskongressen (the annual meeting of SKLF). We are especially grateful to the members of the Board and in particular to Chairman Kurt Östlund, who was ably assisted by son Johan. Needless to say we had a great time at the social events and the outstanding Toastmaster, Jan Johnsson, made sure we got involved! The hotel was great and Gothenburg is a fine city. It was here I boarded the ship to take me to studies in England 40 years ago and never to come back to live in Sweden. It was not my intention at that time. That is just fate. The program had a lot of information for all of us in clinical practice. Kurt and the Board must be complimented for a well rounded program with lectures and workshops on important and current topics. It cannot be stressed enough how important it is to come to meetings like this to stay current and upgrade our knowledge. This is true for both ophthalmologists and optometrists. In fact the quality of this meeting should attract an even bigger crowd, since there are few meetings offered in Sweden. However, I was heartened by the fact that our workshop, on safe ways to dilate the pupil and the use of a 78 diopter lens to view the posterior pole, was overfilled. We accommodated all participants thanks to the support and dedication the Topcon people provided. This interest in adopting new techniques speaks well for the Swedish profession. It is my hope that we can stimulate more colleagues out in the field to routinely examine the retina in every patient and this is best done with a dilated pupil. I realize this requires a change in the law governing the practice of Swedish optometrists but we need to start relevant education before anything will change. In the case of well educated and competent health care practitioners the big winner is the patient. Early diagnosis and intervention reduces the impact of disease and this cuts the health care costs too. In other words, socioeconomic benefits are derived from an elevation in practitioner competence. Acanthamoeba keratitis still around Some of you will recall the stir acanthamoeba keratitis caused in the late 80’s, especially when it finally was diagnosed in Sweden. Approximately 70 per cent of the victims were contact lens wearers and that is a great reason for contact lens practitioners to be very concerned and well-informed. The Acanthamoeba keratitis is difficult to diagnose and hard to treat effectively without destroying corneal tissue. As a result, many eyes invaded by this organism require a transplant or the entire eye in some instances may be lost. We learned about the importance of 6 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 6 07-06-28 13.42.47 OUTLOOK | JAN BERGMANSON We are well advised to emphasize to our patients the favorable effects of the rub and rinse. patient compliance, the dangers of using dirty lens storage cases and never to use tap water in the lens care regimen. More frequent lens replacement probably also helped in curbing the acanthamoeba keratitis epidemic. Now we are again made aware that this keratitis is still around and that there may be an increase in its incidence. As a result the Centers for Disease Control and Prevention (CDC) invited optometry to join them in a national study to establish the incidence and better understand the causes of acanthamoeba keratitis. We are requested to report the details of any ulcerative keratitis. In the USA acanthamoeba keratitis is still a very rare occurrence with an estimated incidence of between 1 and 2 per million contact lens wearers/year. Its devastating ocular effects make it a condition, for which we must be on the look out. Clinical presentation involves pain, which may be a foreign body sensation or severe. The corneal signs may be benign and limited to punctuate staining and/or epithelial edema. Eventually infiltrates will become evident and form the classic ‘ring infiltrate’ picture. While still within the corneal epithelium the eye may be treated by a thorough corneal epithelial scrape. However, once in the stroma it is much harder to kill the amoeba as it will switch to its dormant and very drug resistant cystic form, in which it may remain for extended periods. A contact lens patient with a persistent ill-defined subjective symptomology, which is not explained by the corneal findings, should be referred to a corneal specialist for corneal scraping to investigate the presence of the amoeba. Interestingly, the premiere instrument for the confirmation of the presence of the amoeba is the confocal microscope, which literally visualizes the movement of these organisms. We have successfully utilized our confocal for this purpose on one occasion. Preferred treatments today are polyhexa- In vivo confocal microscopy of cornea in patient with acanthamoeba keratitis. Arrowheads indicate the amoebae and the large white area is corneal infiltration. Photo courtesy of Dr. William Miller OD, PhD. methyl biguanide 0.02 per cent and chlorhexidine 0.02 per cent. Sometimes a higher concentration has been used to achieve the intended functional disruption of the cell membrane. The use of corticosteroids is controversial in acanthamoeba keratitis. The importance of patient compliance By far the best treatment for acanthamoeba keratitis is prevention. Earlier research at Texas Eye Research and Technology Center clearly demonstrated the amoeba’s preference for fresh water and salt concentrations at and over 1 per cent made the amoeba switch to its cystic form. Therefore, tap water and other fresh water exposures should be avoided. The incidence of amoeba keratitis is much higher in Asia than elsewhere in the world. This is best explained by poor patient compliance and low water quality in this region. In addition, practitioner education in Asia is probably too often not comprehensive. The amoeba lives from consuming bacteria and other organisms and it follows that it thrives in less hygienic environments. This is where the dirty contact lens case comes into the picture. Removing the tap water from the lens care regimen that patients are asked to follow, cleaning of lens cases only with the care solutions and frequent replacements of the lens case are important and simple preventive steps we need to stress to our patients. Finally, we are well advised to emphasize to our patients the favorable effects of the rub and rinse. Indeed, I think it was a mistake to remove this step from routine lens care. Observing these simple cleaning precautions will not eradicate this terrible corneal infection but it will eliminate a lot of unnecessary suffering. It may even remove contact lens wear as the most common cause of acanthamoeba keratitis. References Illingworth CD, Cook SD. Acanthamoeba Keratitis. Surv Ophthalmol 1998; 42: 493508. Larkin DF, Kilvington S, Easty DL. Contamination of contact lens storage cases by Acanthamoeba and bacteria. BR J Ophthalmol 1990; 74: 133-5. Lindquist TD. Treatment of Acanthamoeba keratitis. Cornea 1998; 17(1): 11-6. Pfister DR, Cameron D, Krachmer JH, Holland EJ. Confocal Microscopy Finding of Acanthamoeba Keratitis. Am J Ophthalmol 1996; 121: 119-25. Schaumberg, DA, Snow KK, Dana MR. The epidemic of Acanthamoeba keratitis: where do we stand? Cornea 1998; 17(1): 3-10. Sun X, et al. Acanthamoeba Keratitis Clinical Characteristics and Management. Ophthalmology 2006; 113(12): 2377 Watt K, Swarbrick HA. Microbial Keratitis in Overnight Orthokeratology: Review of the first 50 cases. Eye & Contact Lens 2005; 31(5): 201-208. NORDIC VISION 3·2007 7 C263570_nordic_vision_3_07.indd 7 07-06-28 13.42.50 KONTAKTLINSKONGRESSEN 2007 REFERAT FRÅN BJÖRN JOHANSSONS FÖRELÄSNING: Intraokulära linser och olika optiska lösningar Björn Johansson, ögonkirurg på Linköpings Universitetssjukhus och med mottagning i Motala, inledde sitt föredrag med att illustrera värdet av att ha nöjda kunder. Redan i Babylonien, 1750 f Kr fanns Hammurabis lag som reglerade en kirurgs arbete; ”om en kirurg har opererat en adelsman med bronslansett … och … har tagit bort en katarakt och ögat gått förlorat, ska hans händer huggas av”… Dagens lagar reglerar som tur är inte ögonkirurgens arbete på samma drastiska sätt. Patienterna däremot blir alltmer krävande när det gäller synkvalitet. Föreläsningen fortsatte med en intressant resa genom kataraktkirurgins historia. Redan de gamla grekerna åtgärdade katarakt genom att peta undan den grumlade linsen in i bakre kammaren. Resultaten var allt som oftast förödande och slutade med infektion och blindhet. Under 1700-talet föreslog den franske läkaren Daviel en ny kirurgisk teknik, så kallad extrakapsulär kataraktborttagning (ECCE). Utvecklingen fortsatte och i mitten av 1800-talet börjar man operera med intrakapsulär kataraktborttagning (ICCE). Denna teknik dominerade under 1900-talet fram till 1960 då mikroskopet började användas. Man återgick till ECCE-tekniken under resten av 1900-talet. En mycket viktig milstolpe i kataraktkirurgins utveckling är Sir Harold Ridleys upptäckt av den intraokulära linsen. Under andra världskriget arbetade Ridley i flygvapnet med skadade piloter. Han upptäckte att plexiglassplitter från cockpit som trängt in i piloternas ögon inte satte igång en främmadekroppsreaktion. Detta ledde Ridley till att fortsätta utforska möjligheterna att implantera en lins i ögat hos patienter med katarakt. Så småningom kom PMMA-linserna som implanterades flitigt under 1970-talet. Dessa var hårda i materialet och kunde därför inte vikas. En annan viktig upptäckt var hyaluronsyran som kom på 1980-talet. Av hyaluronsyran tillverkas så kallad viskoelastika, en geléartad substans som stabiliserar och skyddar vävnaderna inne i ögat under operationen. Intåget av viskoelastika gjorde att kirurgin blev mer effektiv och säker. Högre precision Inspirerad av sin tandläkares ultraljudssond introducerade Charles Kelman 1967 fakoemulsifieringsmetoden. Med hjälp av ultraljud sönderdelas linskärnan som därefter sugs ut ur ögat. Dessutom kom på 1980talet ett nytt sätt att öppna den främre linskapseln, så kallad kapsulorhexis. Med en cirkulär, försiktig rörelse river man upp linskapseln. Därefter tas linskärnan bort och en intraokulär lins kan implanteras inne i kapseln. Utvecklingen av IOL (intraokulära linser) har alltid legat steget efter utvecklingen av operationstekniken. På 90-talet kom de vikbara linserna, vilket innebar att snittets längd kunde halveras. ”Så var stod vi 2000?” frågade sig Björn Johansson. Operationssnitten har alltjämt minskats under åren. Detta på grund av förfinade metoder för att ta bort den grumlade linsen. Dessutom har implantationstekniken utvecklats. Kapsulorhexis-tekniken innebär att den intraokulära linsen kan placeras med högre precision i linskapseln. Den postoperativa refraktionens träffsäkerhet har ökats med åren. Tack vare säkrare och effektivare metoder har operationsvolymerna ökat. Patienterna är fler, yngre och aktivare. Trots all utveckling har man upptäckt subjektiva besvär hos patienter efter ”lyckade” kataraktoperationer. Oftast har dessa patienter synkvalitetsbesvär framför allt i mörker eller vid låg belysning. Besvären beskrivs som ”oskärpa” och ”ringar runt ljuskällor”. Detta trots god synskärpa. Frågan man ställer sig är förstås om optikens kvalitet i linserna kan bli bättre? Eller som Björn Johansson ställde frågan: ”kan det vara högre ordningens aberrationer som spökar?”. Olika högre ordningens aberrationer (HOA) påverkar synkvaliteten olika mycket. En av de HOA som påverkar synkvaliteten i hög grad är den sfäriska aberrationen (SA). SA innebär att de perifera och centrala strålarna inte bryter till en och samma punkt på näthinnan. Vid positiv SA kommer de perifera strålarna bryta mer än de centrala. Detta skapar en oskarp bild på näthinnan. Hornhinnan har naturligt en inneboende positiv SA. Detta gäller även IOL med standardoptik, det vill säga sfärisk optik. Då en IOL med sfärisk optik implanteras kommer ytterligare positiv SA läggas till i ögats optiska system. Detta sänker synkvaliteten för patienten. Johansson drog slutsatsen att man bör kunna förbättra den optiska kvaliteten hos IOL genom ny optisk design för att minimera den SA i ögat. Den första asfäriska linsen på marknaden var Tecnis® (Pharmacia/AMO). Den optiska designen bygger på att inducera negativ SA för att balansera ut hornhinnans positiva SA. En mycket viktig faktor när man korrigerar HOA är att linjera optiken. Problematiken i ögat är att de olika optiska komponenterna sällan är helt linjerade – ögat är inget perfekt optiskt system. Risken vid dålig linjering är att man istället för att ta bort HOA, inducerar nya. Ytterligare en asfärisk design kom i och med Akreos® Advanced Optics (Bausch & Lomb). 8 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 8 07-06-28 13.42.51 KONTAKTLINSKONGRESSEN 2007 Patienterna är fler, yngre och aktivare I stället för att inducera negativ SA är optiken patienter var nöjda eller mycket nöjda med fri från SA. Detta innebär att inga nya HOA sin syn. Dubbelt så många patienter uppinduceras och optiken är okänslig för even- levde att ögat med Akreos AO® hade en bättre tuell decentrering. Hornhinnans SA kommer synkvalitet än ögat med Tecnis®. Dessutom att kvarstå. Den kvarstående SA bidrar till rapporterade fler patienter att de hade färre ett ökat skärpedjup vilket är användbart då oönskade ljusfenomen i ögat med Akreos ackommodationen inte längre fungerar. AO®. Så vad blir nu slutsatsen av dessa resulBjörn Johansson kommenterade att uträk- tat? Björn Johansson kom fram till att utjämningsmodeller och optiska beräkningar är ning av SA inte är det enda som avgör synen sak men betonade en del viktiga fråge- kvaliteten hos kataraktpatienterna. Viktigt är att påpeka att patienterna i studien inte ställningar; hur samspelar IOL med ögats längre kan ackommodera. Kan det vara så optiska system och med våra syncentra? Framför allt, vilken optik föredrar patien- att ett bibehållet skärpedjup genom en viss terna? mängd bevarad SA kan bidra till en höjning Under 2005 genomfördes en Svensk mul- av synupplevelsen? Eller är det så att material ticenterstudie på ögonklinikerna i Umeå, och design påverkar mängden oönskade ljusUppsala, Göteborg och Linköping. Dess- fenomen och därmed patienternas synkvautom medverkade KTH som analyserade de litet? optiska resultaten. Man implanterade en Tecnis® i ena ögat och en Akreos® AO i det Mindre operationssnitt andra hos 80 patienter (160 ögon). Ingen sta- ”Vad väntar oss framöver inom kataraktkirurgin?” frågade sig Björn Johansson avsluttistisk signifikant skillnad kunde uppmätas gällande synskärpa och kontrastseende. HOA ningsvis. Trenden är att operationssnitten uppmättes med hjälp av vågfrontsteknik. blir allt mindre. Standardsnittet idag är Precis som de olika optiska designerna är omkring 2,75mm. Med ny teknologi, så kalltänkta hade ögonen med Akreos® AO något lad MICS (Micro Incision Cataract Surgery), mer SA än de med Tecnis®. Dessutom mättes har man snitt som endast är 1,4-1,8mm. Förpatienternas subjektiva synkvalitet. Samtliga delen med MICS är att kirurgin blir säkrare och att mindre mängd korneal astigmatism induceras. En ny MICS-lins har nyligen lanserats, Akreos AO® MICS (Bausch & Lomb), som går att implantera genom ett 1,8mm snitt. En viktig utmaning i utvecklingen av de nya MICS-linserna är att bibehålla samma goda stabilitet och optiska fördelar som dagens linser har. Björn Johansson berättade även kort om två olika IOL-lösningar för att få när-, mellan- och avståndsseende. Den ena designprincipen är multifokal och bygger på ett flertal refraktiva zoner. Den andra principen bygger på att ackommodationsförmågan tappats på grund av att linsen blivit stel och oformlig. Linsen är designad för att flyttas framåt respektive bakåt i och med att ackommodationsmuskeln aktiveras. På detta vis får man en form av styrkeökning och minskning. Några patienter i Linköping har fått multifokala IOL, men Björn Johansson anser att synresultaten ännu inte är tillräckligt bra för patienterna. Slutligen fick publiken (efter omröstning!) se en kataraktoperation med implantation av en asfärisk lins (Akreos AO från Bausch & Lomb). Referat: leg. optiker Matilda Bremme NORDIC VISION 3·2007 9 C263570_nordic_vision_3_07.indd 9 07-06-28 13.42.51 FRÅN 19 22 07 TILL OKT. år Porte de Versailles Paris - France www.silmo.fr För ytterligare information - Promosalons : Tel : +46 8 660 40 11 - email : [email protected] - www.silmo.fr NORDIC VISION_Sued_170x235.indd 1 C263570_nordic_vision_3_07.indd 10 16/05/07 14:45:12 07-06-28 13.42.52 THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION XXX Professor Louis Catania, Jacksonville, Florida ”in action”. The British Contact Lens Association – ett namn som inger respekt och skapar beundran text: Kurt Östlund Foto: Phil Weedon Den 31:a kliniska kontaktlinskonferensen och utställningen är över. Den engelska kontaktlinsföreningen kan med stolthet lämna Manchester efter ett fantastiskt väl genomfört evenemang i ett strålande sommarväder. Det som imponerar mest är hur väl organisationen fungerar med Jonathan Walker som spindeln i nätet. Alla aktörer är med på noterna hela vägen. Ingenting tycks lämnas åt slumpen. Markandsföringen av kommande kontaktlinskongress (2008: Birmingham) börjar så fort föregående är avslutad. Annonser, broschyrer, internetutskick, med mera intensifieras ju närmare konferensdatum man kommer. Presumtiva konferensdeltagare kommer från hela världen. Anmälan till evenemanget gör man enklast via internet. Kongressavgiften betalas vid anmälan direkt via nätet och samma sak gäller bokningen av flyg mellan Sverige och England. Hotellet, från den rekommende- rade hotellistan, bokas också via nätet, men betalas på plats. BCLA agerar inte som mellanhand i det avseendet. De stora kontaktlinsleverantörerna konkurrerar med varandra om att bjuda in delegaterna på olika evenemang kvällarna före den stora galamiddagen. I år var det Johnson & Johnson som var den stora magneten på fredagskvällen. Buffé med generös tilldelning av druvhaltiga drycker och ett medryckande anförande av den före detta coachen för det engelska rugbylaget som vann VM på 1990-talet, numera Sir Clive Woodward. Han är nu bas för ”Elite Performance” i the British Olympic Association. Årets kliniska konferens på Convention Center i centrala Manchester var större och bättre än någonsin. Öppningsceremonin ägde rum redan på torsdag förmiddag och sedan var det fullt drag från åtta på morgnarna till sex på kvällarna, ofta i två föreläsningssalar samtidigt parallellt med ett antal workshops. 71 individuella föredrag, 19 presentationer från olika kontaktlinsleverantörer och sex olika workshops som upprepades ett antal gånger, innebar en tämligen nödvändig selektering från delegaternas sida. Avslutningsceremonin var klockan halv fem på söndagseftermiddagen, men då hade nog de flesta redan skyndat iväg till sina olika flygavgångar eller tåg. Utställningen var som vanligt mycket stor med 40 företag representerade, fyra bok- och tidskriftsförsäljare hade egna montrar och the City University fanns representerat i en monter. Sammanlagt 64 posters var uppspända runt om i lokaliteterna. BCLA:s kliniska konferens är den största i sitt slag i världen och alla stora forskare och universitetsprofessorer från nästan alla optometriinstitutioner är på plats, vare sig de är föreläsare eller ej. Över 1 000 deltagare från 40 olika länder, där Storbritannien endast bidrar med cirka hälften gör konferensen NORDIC VISION 3·2007 11 C263570_nordic_vision_3_07.indd 11 07-06-28 13.42.53 THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION mycket internationell. Ryska ögondoktorer blandas med forskare från Singapore, Spanien, USA och så vidare. Listan kan göras hur lång som helst. Från Sverige kom Anna Lindskoog Pettersson, lärare på optikerutbildningen på Karolinska Institutet i Stockholm, och presenterade en undersökning som jämförde tre olika kontaktlinsers påverkan på aberrationen i ögat. Från Danmark kom optometristen Tom Löfström och berättade om sina undersökningar rörande silikonhydrogellinsers påverkan på conjuntiva, så kallade ”conjuntival flaps”. Sammantaget är presentationerna av mycket hög kvalitet med powerpointteknik inkluderande rörliga bilder och ljudeffekter. Rena showen stundtals. Ett nytt inslag i årets presentationer var tolv stycken sex minuter långa anföranden i en följd. Såväl kända professorer som helt okända forskare i en skön blandning. Mycket uppskattat av auditoriet. För övrigt varierade längden på presentationerna från 10 till 60 minuter. För många på kontaktlinskongressen var galamiddagen på Manchester Uniteds hemmaarena, Old Trafford, veckans höjdpunkt. Många av oss tog chansen att bli guidade runt på arenan innan middagen och det var synnerligen intressant. Besöket i shoppen ”Mega Store” var en höjdare, där det gällde att hålla hårt i plånboken. Hela anläggningen andas renhet, trivsel, stämning och spänning. Omklädningsrum, restauranger, läktare, museum och galamatsalen var oerhört imponerande. Galamiddagen var för övrigt sig ganska lik från tidigare år, med god mat, god service, dans till levande musik och nya internationella kontakter mellan skål och vägg. Som vanligt delades Fellowship-diplom ut till förtjänta medlemmar och ordförandebroschen flyttades över från avgående ordföranden Christopher Kerr till den nye, Nick Atkins. Avslutningsvis kan man konstatera att upplevelsen troligen var värd pengarna (kongressavgiften cirka 5000kronor) och för den vetgirige kontaktlinspraktikern bör ett besök på nästa års konferens absolut övervägas. Den svenska kontaktlinskongressen är förstås ett klart och billigare alternativ att uppdatera sig på nyheter i kontaktlinsbranschen. Referat från några av föredragen kommer i nästa nummer av Nordic Vision. Några budskap har dock redan etsat sig fast. • Tvätta händerna i alla sammanhang. Innan synundersökning, efter synundersökning, efter toalettbesök, efter handskakning med någon som är förkyld, etc. • Rengör all utrustning i undersökningsrummet ofta och noggrant. • Förskriv inte enbart kontaktlinser utan även och alltid den desinfektionsvätska som skall användas tillsammans med linserna. Antecknas i journalen. • Vid bedömning av rödögdhet, kärlinväxning, korneafärgning (staining), GPC, med mera, gradera alltid förändringen med hjälp av någon ”grading scale”, till exempel den som gjorts av Cornea and Contact Lens Research Unit (CCLRU), School of Optometry, University of New South Wales, Australien. • Färga alltid ögonen med fluorescein vid varje kontaktlinsåterbesök. Även kraftig korneafärgning kan vara relativt fri från subjektiva symptom, men potentiellt riskfylld. • Lyft upp din kliniska kvalitet med hjälp av vågfrontsteknologin, innan din närmaste konkurrent gör det. Förstärk din utrustning med en vågfrontsanalysator. • Risken att få mikrobiell keratit (MK) är sju gånger större med kärlinväxning i kornea. • Pseudmonas Aeruginosa binder dubbelt så lätt till korneaepitelet vid ortokeratologi som vid normal tillpassning. • Progressionen av myopi tycks kunna bromsas eller stoppas upp, om även den perifera avbildningen i ögat hamnar på näthinnan. • Ungefär hälften av mjuklinstillpassningarna är för kupiga, åtminstone efter någon veckas användning. • Tillverkarna av mjuka kontaktlinser och silikonhydrogellinser måste kunna erbjuda betydligt fler linsparametrar än nu. Årets mottagare av BCLA:s speciella Fellowship-diplom. Bröderna Amit och Trusit Dave försöker intressera några deltagare för Optimeds produkter. 12 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 12 07-06-28 13.42.57 THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION Sir Clive Woodward höll en engagerande föreläsning om hur man coachar engelska landslag. Galamiddagsgäster guidas på läktaren på Old Trafford av en entusiastisk Manchester United-supporter. Dansken Tom Löfström berättade i sitt föredrag om ”conjunctival flaps”. Johnson & Johnsons platschef Rob Hollin hälsar Sir Clive Woodward välkommen till fredagens sponsrade buffé. Professor Roger Buckley, oftalmolog och optometrist, fungerade även som moderator. Det svängde ordentligt när dansmusiken drog igång på lördagskvällen. NORDIC VISION 3·2007 13 C263570_nordic_vision_3_07.indd 13 07-06-28 13.43.11 Examenshögtider på löpande band ofta sammanfalla tidsmässigt med dessa examenshögtider och prioriteringen är mycket svår. I år ägde KI:s examenshögtid rum i Medicinska Föreningens Aula den 30 maj och SKLF:s resestipendium på 12 500 kronor utdelades till Helen O´Brien av föreningens vice ordförande Inga-Lill ThunholmHenriksson. I Kalmar delades resestipendiet på 12 500 kronor ut den 1 juni till Emma Trulsson av universitetsadjunkt Catarina Ericson. I Norrtälje hade SKLF:s sekreterare Johan Östlund fått förtroendet att dela ut bokstipendier den 30 maj till Anna-Maria Andersson, Jenny Andersson, Magdalena Jonsson och Teuvo Jokinen. Sveriges Kontaktlinsförening gratulerar varmt alla sina stipendiater och önskar alla nyutexaminerade medarbetare en skön, välförtjänt och avkopplande sommar. Kurt Östlund GEORGE GLEFFE Så är då vårterminen 2007 slut och optikerbranschen har förärats med nya medarbetare, såväl optiker som optometritekniker. Ett väl så behövligt tillskott och enligt uppgift har inte heller någon drabbats av svårigheter att få anställning. Den ljusnande framtiden tillhör oss alla i branschen. Som vanligt är kvinnodominansen stor på alla tre lärosätena, inte bara på optikerutbildningen i Kalmar, som man ser på bilden här nedan, utan även på optikerutbildningen på Karolinska Institutet och på optometriteknikerutbildningen i Norrtälje. Det är därför ingen statistisk slump att det är kvinnlig dominans även när det gäller de stipendier som delats ut av Sveriges Kontaktlinsförening. I grunden beror det helt enkelt på att de varit mest förtjänta av diplomen och bokstipendierna. Det är alltid något förtrollande över en examen och om man inte har möjlighet att deltaga missar man något riktigt festligt och spännande. Tyvärr råkar den engelska kontaktlinskonferensen (BCLA) Glada och nöjda lärare i Kalmar, docent Peter Gierow och universitetsadjunkt Catarina Ericson tillsammans med sina nyutexaminerade optiker. 14 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 14 07-06-28 13.43.55 ANDERS PLEIJEL GEORGE GLEFFE Karolinska Institutet: Helen O’Brien TEUVO JOKINEN Kalmar: Emma Trulsson Norrtälje: Johan Östlund, sekreterare i SKLF delar ut bokstipendier till Jenny Andersson (ovan), Anna-Maria Andersson (tilll vänster) och Magdalena Jonsson (till höger). NORDIC VISION 3·2007 15 C263570_nordic_vision_3_07.indd 15 07-06-28 13.43.59 VETENSK AP Glasrefraktion på kontaktlinsbärare med stabila linser Författare: Gitty Rychly, Fina Kruse Publicerad i ”die Kontaktlinse” nr 3/2007. Översättning: Anita Robertson Kontaktlinsbärare med stabila kontaktlinser klagar ofta över att de inte ser bra med sina glasögon efter att ha tagit ut linserna. Trots att man känner till att stabila linser påverkar hornhinnans form genomförs ofta refraktion för glasögon efter två till tre dagars linsvila. Eftersom kunderna inte är nöjda måste vi ställa oss frågan: är det meningsfullt att låta patienten vila från de stabila linserna i några dagar innan vi gör glasrefraktionen? I den här studien gjordes fyra mätningar av hornhinnetopografi och glasrefraktion under sex till sju dagars linsvila. Utvärderingen visade följande: sfär och cylinder ändrade sig, endast sfären ändrade sig, endast cylindern ändrade sig, refraktionen motsvarade inte hornhinnetopografin, andra växlande förändringar och inga förändringar. Undersökningens syfte Med tanke på att kontaktlinsbärare med stabila linser ofta klagar över att de inte ser bra med sina glasögon måste man fråga sig om det är meningsfullt att låta linsbäraren vila från linserna två till tre dagar innan man genomför en refraktion för glasögon. Kan det vara så att en fullkorrektion uppmätt direkt efter att linserna tas ut ur ögonen är lättare att fördra än resultatet man får fram efter några dagars linsvila? Denna undersökning ville få fram om det finns någon skillnad mellan styrkorna på de egna glasögonen och de mätningar man får direkt efter att linserna tagits ut. Undersökningen ingår i ett diplomarbete i optik från fackhögskolan i Aalen i sam- arbete med Mueller-Welt´s Kontaktlinsinstitut i Stuttgart. Man ville tillverka ett par ”kvällsglasögon” som stämde överens med linsbärarens vanor. Testpersoner hittades genom annonser i tidningar, informationsblad som sattes upp på universitet och fackskolor samt via medarbetare på tre olika kontaktlinsinstitut. Kärnfrågan var: Vilka glasögon är lättast att acceptera. Kan man ge ett ”recept” på hur och när man ska refraktionera för att göra glasögon som fungerar för kontaktlinsbärare med stabila linser. Material och metod 33 testpersoner deltog i undersökningen varav 26 kvinnor och 7 män. En kvinna hade ett amblyopt öga. Man hade alltså 65 ögon till sitt förfogande. Mer än hälften av alla ögon hade en låg eller måttlig myopi. Styrkeområdet låg mellan – 12 D och + 7 D. Nästan 75 procent av testpersonerna hade burit sina stabila linser i mer än 5 år. 55 procent av dessa i mer än 10 år. Bärtid (linser) hos alla utom 2 personer var mer än 12 timmar per dag. Alla testpersonerna önskade att glasögonen skulle fungera på kvällen efter att de tagit ut linserna. Vi hade inte tillräckligt med tid för att tillpassa linserna. Ingen spe- Bärtid glasögon 0 timmar 1 timma 2 timmar Längre än 2 tim kväll 20 7 6 morgon 23 8 1 1 ciell tillpassningsfilosofi kunde genomföras. Detta motsvarar dock verkligheten. Ögonläkare och optiker gör ofta refraktion till glasögon på kontaktlinsbärare med stabila linser som tillpassats av någon annan. Femtio procent har lite för kupigt tillpassade kontaktlinser. För att dokumentera förändringarna av hornhinnans topografi och glasögonrefraktion genomfördes fyra mätningar inom sex till sju dagar på varje testperson. Av topografens värden användes cornealradierna och excentriciteten. Subjektiv refraktion genomfördes med hjälp av provbåge och binokulär röd/grön-test. Testpersonerna fick vara beredda på att avstå från linsbärande under testperioden. Stabila kontaktlinser förändrar hornhinnans kurvatur. Hur kurvaturen går tillbaka dokumenterades under karensperioden. För att undvika ”spectacle blur” väntade man med den första mätningen till 30 minuter efter att linserna tagits ut ur ögonen. Denna mätning användes som utgångsvärden som alla andra mätningar jämfördes med. Sedan utfördes mätningar efter 2-3 dagars linsvila eftersom många optiker rekommenderar just det. Det var viktigt att ta reda på när de största förändringarna i hornhinnan sker under linsvilan. Därför mätte man även 24 timmar efter att linserna tagits ut. Dessutom är det ett för stort glapp mellan mätningarna efter det att linserna tagits ut och mätningar efter 2-3 dagars linsvila. Dokumentationen blir inte tillförlitlig. Den sista mätningen gjordes efter 5-7 dagars linsvila eftersom även denna viloperiod ofta rekommenderas av optiker. För varje testperson tillverkades därefter ett par glasögon med korrektion som skulle 16 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 16 07-06-28 13.44.16 göra det problemfritt att växla från de stabila linserna till glasögon. Glaskorrektionen gjordes enligt den allra första mätningen. Alla linsbärarna behövde ett par ”kvällsglasögon” att bära direkt efter att linserna tagits ut på kvällen. (Glasen sponsrades av Rupp & Hubrach.) Efter sex veckors växelbruk gav testpersonerna sitt utlåtande om de nya glasögonen. Avgörande här var om det var problemfritt att växla till glasögon direkt efter att linserna togs ut på kvällen. Testpersonerna återgick efter testperioden till att bära sina linser enligt tidigare vanor. Förändring av sfär och cylinder Ändring av både sfär och cylinder konstaterades hos 13,8 procent. Man kunde mäta en förändring av hornhinneradierna som motsvarade den förändrade refraktionen. Eftersom förändringarna i hornhinnans radier stämde överens med förändrad glasrefraktion berodde de förmodligen på växelbruket av linser och glasögon. Förändringarna berodde inte på hur kontaktlinserna var tillpassade. Medelmåttlig astigmatism i hornhinnan kombinerad med en kupigt tillpassad kontaktlins ger endast en liten ändring av refraktionens cylinder. Skillnaden mellan den kupiga hornhinneradien och kontaktlinsens baksida är relativt liten och därmed förändras den kupiga hornhinneradien inte mycket vid linsvila. Förändring av sfären På fem ögon förändrades endast sfären eftersom hornhinnans flataste och kupigaste radier förändrades lika mycket. Cylindern var densamma. Den största ändringen syns efter 24 timmar på alla ögon. Om linserna var parallellt eller något flat tillpassade skedde mellan 50 och 67 procent av förändringarna under de första 24 timmarna. Resten av förändringarna visade sig därefter först vid den sista kontrollen. Endast om linserna var flat tillpassade uppstod hela refraktionsskillnaden mellan den första och andra kontrollen. På alla ögonen utom en kupig tillpassning uppstod enbart sfärisk förändring mot minushållet på grund av att hornhinnan blev kupigare efter att man slutat bära linserna. Ändring av cylindern Cylindern i refraktionen uppkommer KLAUS-PETER WOLF/SCANPIX VETENSK AP Många kontaktlinsbärare med stabila linser har problem med att de inte ser tillräckligt bra med sina glasögon efter att de tagit ut linserna. genom att den kupigaste hornhinneradien blir kupigare och den flatare hornhinneradien förblir oförändrad. Oberoende av hur linserna var tillpassade uppstod, på åtta av nio ögon, den största förändringen mellan den första och andra mätningen. På tre ögon till 100 procent, på tre andra ögon till 67 procent och på två ögon till 50 procent. Endast i ett fall uppstod förändringarna först efter den tredje mätningen. Om tillpassningsfilosofin är att man orienterar sig efter den flataste hornhinneradien, vilket här var fallet på åtta av nio ögon, blir skillnaden mellan radien på en sfärisk lins och den kupigaste hornhinneradien större med ökande hornhinneastigmatism. Ju starkare hornhinneastigmatismen är desto större blir förändringen av cylindern. Inget samband mellan kontaktlinserna och hornhinnans förändrade parametrar 21,5 procent av mätningarna gav ingen ändrad refraktion (+/- 0,25D) eller ändring av hornhinneradierna (+/- 0,06 mm). Varken innertoriska kontaktlinser, vilka tillpassades på hornhinnor med mer än 2 dioptrier astigmatism, eller sfäriska gav upphov till någon påverkan eller förändring. Refraktionen motsvarar inte hornhinnans topografi Vid utvärderingen uppmärksammades tre ögonpar som föll utanför ramarna. Båda ögonens mätvärden uppvisade samma mätfel. Alla hade hög hornhinneastigma- tism och bar innertoriska kontaktlinser (-3,00, - 4,50, - 5,50). Topografens mätvärden och beräknade hornhinneastigmatism var stabila vid alla mätningarna medan cylinderstyrkan genomgick märkliga förändringar mellan den första och andra mätningen. Skillnaden var i snitt 1,5 dioptrier och stabiliserades först efter den andra mätningen. De centrala hornhinneradierna var i stort sett oförändrade men i periferin fann man efter 24 timmar linsvila två från varandra avgränsade zoner 3-5 mm och 5-7 mm ut från hornhinnans centrum. Efter att linsen tagits ut blev hornhinnan flatare i den yttre ringen (5-7 mm ut). Astigmatismen bredde åter ut sig över större delen av hornhinnan men 3-5 mm ut från centrum uppstod en kupigare ring. Om man utesluter den yttre ringen så stämmer refraktionscylindern överens med hornhinneradiernas differens. Detta återspeglas även i den subjektiva refraktionen. Pupillen bländar av så att förändringarna i de yttre delarna av hornhinnan inte märks när bilden faller på näthinnan. På fem ögon avviker refraktionens sfäriska värde från den flata radiens hornhinnetopografi. Här kan man utgå ifrån att ackommodation eller dagsform spelar en roll. Övrigt På grund av ögonlockens tryck och olika excentricitet i hornhinnan centrerar inte linser hela tiden. I vissa fall måste man tillpassa kvadrantspecifika, stabila linser. I NORDIC VISION 3·2007 17 C263570_nordic_vision_3_07.indd 17 07-06-28 13.44.16 VETENSK AP vår studie var detta fallet på tre ögon där den av topografen uträknade hornhinneastigmatismen inte stämde överens med refraktionens cylinderstyrka. Hornhinnetopografen visar i alla mätningar samma astigmatiska värde; - 2,0 D. Eftersom knicken sitter under pupillen har den ingen effekt på den subjektiva refraktionen. Man får fram en betydligt svagare astigmatism. Under linsvilan breder den reguljära astigmatismen ut sig, knicken i hornhinnan försvinner och vid refraktionsbestämningen får man fram hela hornhinneastigmatismen igen. I tio fall uppstod en irreguljär hornhinneastigmatism. På sju ögon uppstod den oregelbundna formen på grund av att man bar kontaktlinser. Oregelbundenheterna försvann efter linsvilan. I detta fall berodde det på att linsen var för kupigt tillpassad. Om linsvilan fortsatt under en längre period skulle hornhinnans form förmodligen ändrats ännu mer och slutligen återta sin ursprungliga form. På fyra ögon kunde man inte dokumen- tera förändringarna eftersom linserna burits. Diskussion För att kunna dra slutsatser tittar vi till slut på hur linserna tillpassats. 36,9 procent av linserna var kupigt tillpassade. Detta är lite uppseendeväckande eftersom kupigt tillpassade linser inte fungerar bra fysiologiskt. Oftast uppstod en förändring av cylindervärdena (26,3 procent). Hos 16 procent ändrades både sfär och cylinder. I vår studie uppvisade 16 procent en starkt deformerad hornhinna. Deformationen gick tillbaka under linsvilan vilket antyder att den beror på metaboliska störningar på grund av dålig tårcirkulation under kupigt tillpassade stabila kontaktlinser. Även under parallellt tillpassade linser kan man se en växelverkan mellan lins och hornhinna. Endast i 30,7 procent av fallen kunde ingen påverkan av kontaktlinsbärandet konstateras. Det finns inga entydiga tendenser till hur kontaktlinserna påverkade hornhinnans form och refraktionen. En växelverkan kunde påvisas oavsett hur linserna var tillpassade. Vår studie visar dessutom att man bör revidera begreppet ”spectacle blur”. Nästan inga linser centrerar hela tiden vilket ger upphov till att en tårfilmsinducerad knick uppstår på hornhinnan. Kontaktlinsbärare som inte uppvisade någon eller ringa växelverkan hade till 86 procent en nästan sfärisk hornhinna. Sammanfattning Om man vill tillverka ett par ”kvällsglasögon” som ska användas direkt efter att de stabila linserna tagits ut på kvällen bör man göra glasrefraktionen 30 minuter efter att linserna tagits ut. De glasögon vi förskrev på det sättet gav alla optimal korrektion. Längre linsvila är bra och nödvändig endast om kunden vill ha ett par glasögon som inte ska användas direkt efter att linserna tagis ut. Svenskt Centrum för Optometri [email protected] - www.optometri.se - 0176-28 60 60 - Wilhelm Mobergsg 8, 761 46 NORRTÄLJE Optometritekniker I METR P TO U FÖR O Besök gärna vår hemsida för ytterligare information. T NTR Yvonne eller Annie Kursledare för KY-Optometritekniker. ENSK CE Intresserad? Hör av er till: SV M Vi håller just nu på att sätta ihop vår 4:e klass. Behöver ni anställa? Vi kan förmedla kontakt med våra nya studenter redan vid kursstart. De ska ut på 2 praktikperioder under sitt läsår. Passa på att hitta en bra medarbetare redan nu! 18 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 18 07-06-28 13.44.22 TOBIAS RÖSTLUND/SCANPIX SWEDEN Helikopter sedd genom Night Vision Goggles. Night Vision Goggles – specialglasögon när det är mörkt och synkraven är höga Night Vision Goggles, NVG på fackspråk och nattglasögon i dagligt tal, vad är nu detta? Enklaste svaret är att det är mörkerglasögon, ett optoelektroniskt hjälpmedel att använda i mörker. NVG förstärker befintlig ljusintensitet när den är mycket svag. Med NVG kan man med synsinnets hjälp uppfatta omgivningen betydligt bättre än vad som är möjligt utan detta speciella hjälpmedel. Om det skulle vara helt mörkt, vilket knappast förekommer utomhus, så fungerar NVG inte. Ljusintensiteten måste dock vara begränsad, vilket innebär att det inte går att använda glasögonen i dagsljus. Enbart ljuset från stjärnorna är helt tillräckligt och detta ljus har också en gynnsam spektralfördelning avseende NVG:s känslighetsområde. Bildförstärkare för speciella krav på mörkerseendet En avancerad elektronisk bildförstärkare kan öka den svaga ljusstyrkan upp till 100 000 gånger. Synskärpan har undersökts i samband med yrkesmässig användning av NVG. I vanligt nattmörker har den på olika försökspersoner uppmätts till 0,95. Detta i samband med att deras bästa synskärpa utan NVG var betydligt lägre än 0,1. I normal ljusmiljö hade försökspersonerna synskärpa 1.0 eller mera. NVG är huvudsakligen en produkt för militära ändamål och har förekommit i Sverige i detta sammanhang i 25 år. Glasögonen används av besättningarna i helikoptrar, flygplan och stridsfordon. Inom räddningstjänsten och för polisen är NVG viktiga tillbehör i samband med navigering och spaning. Andra användningsområden är till exempel forskning och studier avseende aktiviteter där belysning inte går att använda och vid kappsegling i mörker. Hur nattkikare respektive Night Vision Goggles fungerar Med nattkikare avses vanliga kikare med dimensionen 7x50. I dessa är det ett linssystem som förstorar bilden sju gånger. Objektivets diameter är 50 millimeter och utträdespupillerna, diametern på det ljus som kommer från kikaren till ögonen, är sju gånger mindre eftersom förstoringen är sju gånger. Utträdespupillens storlek blir då drygt sju millimeter, vilket anses matcha pupillstorleken på ett mörkeradapterat öga. I NVG blir det ingen förstoring av den bild som ögonen uppfattar. Det är därför viktigt att inse att det är helt olika tekniska principer för NVG respektive det som kallas nattkikare. NORDIC VISION 3·2007 19 C263570_nordic_vision_3_07.indd 19 07-06-28 13.44.23 .......... ....... .... .......... .......... .......... .. .......... .......... ... .......... .......... ... .................... .. .......... .......... .......... .......... ....... .......... ......... Ljusförstärkaren ersätter varje inkommande ljuspartikel, foton, med en elektron. I förstärkarplattan frigör varje elektron upp till 40 000 nya elektroner. Den synliga bilden uppstår när elektronerna träffar bildskärmen. Nattkikaren fungerar bäst när det är fullt dagsljus, men dimensionen 7x50 är alltså den lämpligaste för mörkeradapterade ögon. Begreppet nattkikare är inte helt entydigt. Det kan syfta dels på standardkikare 7 x 50, dels på kikare med inbyggd bildförstärkare med samma princip som i NVG. Specialkameror, kikare och instrument, till exempel ubåtsperiskop, med bildförstärkare enligt samma princip som NVG kallas Night Vision Device, NVD. Det sistnämnda är ett övergripande begrepp som inkluderar även NVG. NVG går inte att använda om ljusintensiteten är för hög. Anpassningskraven på NVG är mycket höga och kräver särskilda kunskaper av användaren. NVG fungerar med batteridrift. Att titta i NVG är en häftig upplevelse, speciellt när man inte har gjort det tidigare. Enbart ljuset från stjärnorna och utan månsken en molnfri natt brukar betraktas som en mycket gynnsam miljö för användning av NVG. Bilden på förra sidan kommer från en kamera med NVD-teknik. Ögonens synintryck med NVG blir av betydligt bättre kvalitet. Hjärnans förmåga att tolka den visuella perceptionen gör att individen får en kvalitativt bättre synupplevelse än vad kamerabilden kan åstadkomma. Optoelektronisk teknik I den elektroniska bildförstärkaren används andra våglängder av den elektromagnetiska strålningen än de våglängder som ögonen är mest mottagliga för. Våglängdsområdet i NVG ligger mellan 600 och 950 nanometer. Våglängderna för synlig strålning, det ljus som avbildar omgivningen i våra ögon, är mellan 400 och 780 nanometer. Infraröd strålning har våglängder från 780 nanometer och uppåt. Ju kortare våglängd ju mer energirik är strålningen. De längre våglängderna är lämpligast för den transformering till våglängderna för det gröna ljus som kommer från NVG till ögonen. Dessa bör vara adapterade för mesopiskt seende, vilket gör att de är mottagliga för det gröna ljuset. Mesopiskt seende innebär att både tappar och stavar är adapterade så att de samtidigt tillgodogör sig inkommande ljus. Det är ett mellanläge mellan tapparnas ljusadaptation och stavarnas mörkeradaptation. Ljusadapterade ögon uppfattar gult ljus bäst. Detta har längre våglängder och är mindre energirikt än det gröna ljus, som man upplever med NVG. Det fysikaliska händelseförloppet när det ursprungliga ljuset förstärks innebär att inkommande strålningsenergi i form av fotoner exciterar elektronerna i varje atom i förstärkarplattan till en högre energinivå. Med foton avses minsta möjliga ljuspartikel eller annorlunda uttryckt minsta möjliga fysikaliska mängd av ljuset. Påståendet grundas på partikelteorin, som är en av teorierna som förklarar ljusets uppkomst och utbredning. I förstärkarplattan kan varje foton aktivera upp till 100 000 elektroner. Elektronerna går enligt naturlagarna snabbt tillbaka till sin lägre normala energinivå och sänder då den tillförda energin vidare till bildskärmen. Bilden som uppkommer på bildskärmen blir ljusintensiv eftersom den stora mängden elektroner aktiverar ökade mängder nya fotoner. Avbildningen på bildskär- men i systemet blir föremål på ögats näthinna. Synintrycken som NVG ger har gröna nyanser på grund av transformeringen från längre till kortare våglängder. Det gröna ljuset, som har kortare våglängder än det gula ljuset, medger skotopisk adaptation. Människans mörkerseende I mörker är människan nästan blind, men genom mörkeradaptation förbättras synförmågan inom vissa gränser. Detta innebär att ögats perifera synreceptorer aktiveras och att tapparna kopplas ifrån. Det skotopiska seendet, det vill säga näthinnans stavar, tar över. Synskärpan kan som bäst bli 0,2. Vid komplett mörkeradaptation förskjuts näthinnans maximala känslighet från 555 till 507 nanometer. En fullständig mörkeradaptation tar 30 till 45 minuter. Ljusadaptation däremot tar endast cirka fem minuter och innebär fotopiskt seende, alltså att näthinnans tappar tar över synprocessen och att bästa synskärpa uppnås. En natt när månen är i nedan kan mängden ljus som når våra ögon vara 100 000 gånger svagare än en solig sommardag. Vårt synsinne har vissa men långt ifrån tillräckliga förutsättningar för att vi ska ha användbar synförmåga i mörker. Flera djurarter har betydligt bättre mörkerseende. Ögats pupillstorlek avgör hur mycket ljus som kommer synsinnet till godo. En jämförelse av pupillstorleken hos människa och katt är intressant. En mörk natt kan människans pupilldiameter genom normal mörkeradaptation bli upp till 8 millimeter. Det innebär att ytan är 16 gånger större än vad den är utomhus i solsken, vilket är ett 20 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 20 07-06-28 13.44.25 bidrag till bättre mörkerseende. Kattens mörkerpupill däremot kan vara 13 millimeter i diameter, vilket ger betydligt bättre mörkerseende än vad människor kan uppnå. Anpassning och användning av NVG För att använda NVG för annat än vid ren spaning i mörker krävs olika typer av anpassning: 1. Anpassning av belysningen i kabinen är förutsättning för att piloten inte ska bländas. Detta ordnas så att instrumenten på nära håll avger ljus med våglängder mellan 400 och 600 nanometer och att man genom NVG utnyttjar våglängder mellan 600 och 950 nanometer för avståndsseendet. Piloten, som är adapterad för mesopiskt seende, använder glasögon av typ Franklin med NVG endast i avståndsdelen men inte i närdelen. Våglängderna för avståndsseendet har transformerats till vågländsområdet för grönt ljus, som medger mesopiskt seende. Med närdelen ser piloten instrumenten utan NVG, också med hjälp av sin mesopiska adaptation. Därmed är anpassningen till ovanstående förutsättningar optimal. 2. Night Vision Friendly, NVF, är en variant som medger samarbete mellan aktörerna i en situation där inte alla använder NVG. Det gäller främst vid övning. Kraven på omgivande belysning reduceras och kalllas övningsbelysning men hålls under strikt kontroll. 3. NVG-skydd är en anpassning så att bäraren inte ska synas för andra. Den egna ljuskällan ska inte vara synlig för motparten innan man kommer så nära att man ändå blir upptäkt. Principen tillämpas i alla militära sammanhang när NVG används. 4. Covered mood - svenskt uttryck saknas – innebär att belysningen anpassats till ett skarpt läge. Positionsljus, varningsljus, vägmarkerare och liknande hjälpmedel anpassas så att de syns endast med NVG. Det är dock möjligt att även motparten har NVG, så att nämnda hjälpmedel syns även för dem, men eftersom läget är skarpt får man ta den risken. Det är av stor betydelse att alla användare av NVG genomgår omfattande träning. Anpassning och användning påverkar individens beteende. Det ger också nya personliga aspekter på visuell perception och upplevelse. Intervju med Lars Forsberg Min kurskamrat under optikerutbildningen Lars Forsberg valde sedan en teknisk inriktning i arbetet som optiker och har arbetat som ansvarig för försvarsmaktens optoelektroniska komponenter och som expert på NVG. Det var därför naturligt att ställa några intervjufrågor till honom. – För vilka ändamål inom militär verksamhet är NVG mest användbart? Det används inom en bred sektor av den militära verksamheten i mörker bland annat vid fordonstrafik samt vid framryckning till fots och flygning. Spaning med helikopter kan utföras på låg höjd i kompakt mörker utan risk för radarupptäckt. Under samma betingelser kan terrängfordon framföras med en hastighet av 50 km i timmen. NVG kom i militärt bruk i början av 1980-talet. Kostnaden för de mest avancerade militära NVG är ungefär 50 000 kronor per styck. – Samma fråga men när det gäller civil verksamhet? Vid olika former av bevakning och vid eftersökning när man inte vill undvika upptäckt, vid båtfärder ute på havet och vid studier av nattdjur. Om detta står mer att läsa i artikelns inledning. Hur ser dina framtidsperspektiv ut när det gäller NVG och möjligheterna att ytterligare förbättra hjälpmedlen för att kunna utnyttja synsinnet i mörker? Det kommer ständiga förbättringar av bildförstärkarrören med bland annat mindre haloeffekter, vilket är en form av ljusspridning. Även möjligheterna till breddat perifert seende är under utveckling. Nuvarande NVG medger perifert seende så att ögonen, genom sina rörelser, kan använda sitt centrala seende, tappseendet, ut till 40 grader. Nya NVG med bildpunkter, pixels, mera perifert kommer att medge att ögonen genom sina rörelser får mer än 50 graders synfält med högsta synskärpa. Praktiska erfarenheter Vid ett tillfälle samlade Lars Forsberg och jag en grupp på cirka tio personer med diagnosen retinitis pigmentosa på en Syncentral tillhörande ett av landets landsting. Avsikten var att göra en enkel undersökning om NVG kunde påverka personernas mörkerseende. Vi hade inte hittat någon rapport om att sådan undersökning hade utförts. Retinitis pigmentosa är ett samlingsnamn för de ärftliga degenerativa ögonsjukdomar som först drabbar näthinnans stavar och därmed mörkerseendet och den perifera synförmågan. Detta innebär att dessa personer har svårt att klara sig utomhus i mörker. Sekundärt kan tapparna drabbas och därmed det centrala seendet. Den centrala synförmågan hos deltagarna i gruppen var i flera fall nedsatt men fortfarande funktionell. Det var vinterkväll. Platsen var vald så att ljuset från omgivningen var svagt. Vi kunde konstatera att de flesta upplevde en tydlig förbättring av det perifera seendet. Att titta på stjärnhimlen med NVG är fascinerande. Mängden stjärnor som blir synliga ökar markant. Det är stjärnor som annars inte syns eftersom de är för ljussvaga och det är stjärnor med strålning av andra våglängder än de som våra ögon kan uppfatta. Referens: Forsberg, Lars (1999): NVG kompendium. AerotechTelub Tips på kompletterande läsning: Nationalencyklopedins Internettjänst, som är ett bra uppslagsverk. Där finns information om NVG. Logga in på www.ne.se. Använd i detta fall sökordet Night Vision Goggles. För att ha tillträde krävs ett löpande abonnemang på Nationalencyklopedins Internettjänst. Om intresse finns så kan det vara möjligt att ordna visningar av NVG. Anmäl i så fall detta till Sklf. Bengt Nordberg Principen för NVG är intressant. Det är också ett tungt skäl att ha kunskaper om vilka möjligheter som NVG ger. Kunskaperna ökar förståelsen för vilken kapacitet våra ögon och vårt synsinne har när vi utnyttjar avancerad teknik. Forskning och utveckling för att bredda och fördjupa mänsklig kapacitet med hjälp av förbättrad teknik förekommer i nutid på många håll i världen. Detta äger rum inom olika områden både avseende visuell förmåga och i andra sammanhang när det gäller mänsklig prestationsförmåga. Förståelse för principerna kan kanske – för att nu upptäcka och dra nytta av ytterligare en kikartyp – fungera som en kognitiv kikare mot framtiden. NORDIC VISION 3·2007 21 C263570_nordic_vision_3_07.indd 21 07-06-28 13.44.26 KONTAKTOLOGI Silikonhydrogellinser för dagligt bruk Si l i kon h y dro ge l l i n se r utvecklades ursprungligen för att optimera syretransmissionen till ögat vid dygnet-runtbruk av kontaktlinser. Problemet med silikonmaterialet under resans gång var dess hydrofoba (vattenavstötande) egenskaper i förening med högre modulus (styvhet). Användningen av silikonhydrogellinser har dock allt oftare under senare tid föreslagits för dagligt bruk, främst för att helt undvika alla eventuella olägenheter orsakade av syrebrist. I en studie jämfördes daglig användning av den första silikonhydrogellinsen avsedd för dagligt bruk, Acuvue Advance med Hydraclear (galyfilcon A) med en mer konventionell mjuk lins för dagligt bruk, SofLens 66 (alphafilcon A, grupp 2 material). Galyfilcon A har Dk/t 86 och vätskehalt 47 %. Alphafilcon A har Dk/t 17 och vätskehalt = 66 %. Undersökningen gjordes på 24 kontaktlinsbärare som inte informerades om vilken lins som bars på respektive öga. Linserna användes dagligen i två veckor, varvid de sedan byttes ut mot ett nytt par (tvåveckorsbyte). ReNu Multiplus användes som desinfektionsvätska. Målsättningen med studien var att jämföra fuktförmågan i ögat med respektive linstyp och testa hur den subjektiva komforten upplevdes med silikonhydrogellinsen (galyfilcon A). Resultatet visade att silikonhydrogellinsen hade en bättre förmåga att bibehålla tjockleken på såväl vätske- som lipidlagret i tårfilmen, än vad den konventionella mjuka linsen hade. Kliniska rapporter har också visat att silikonhydrogelmaterialet är att föredra vid torrhetssymptom. Bakgrunden till detta är att kombinationen av en låg vätskehalt och linsens ytbehandling gör att avdunstningen från linsens yta minskar och därmed blir fuktningen bättre. Den högre komforten med galyfilcon A kan åtminstone delvis förklaras av den bättre fukt- egenskapen. Mellan blinkningarna avdunstar tårvätskan sakta och blir instabil. Om tårfilmen emellertid förblir intakt på kontaktlinsens framsida och även över konjunktiva, fungerar den som en smörjolja (hydrodynamisk smörjning) och friktionen mot konjunktivas palpebrala del blir vid blinkning minimal. Därmed bibehålles den subjektiva komforten hos kontaktlinsbäraren. Friktionskoefficienten i ett torrt öga är tio gånger större än i ett öga där tårfilmen är intakt. Det är då inte så underligt att medvetenheten om kontaktlinsens existens i ögat ökar väsentligt. Konklusionen av studien är att galyfilcon A har bättre fuktegenskaper i ögat och därmed större acceptans hos kontaktlinsbärarna, i motsats till förhållandet vid användning av alphafilcon A. (Dr. Michel Guillon, Cécile Maissa, Optometric Technology Group Research & Consultancy, London. Contact Lens & Anterior Eye, nr. 1, 2007). Modulus och dess effekt på kontaktlinstillpassning At t kon ta k t l i n s e n s design (konstruktion) har betydelse vid kontaktlinstillpassning är väl känt. Ofta kan den till och med ha en helt avgörande betydelse. Det man då i första hand refererar till är den optiska radien och den totala diametern. Många vanliga mjuka linser på marknaden i dag har för övrigt bara en total diameter och en optisk radie, möjligen två, att välja mellan. För stabila kontaktlinser är naturligtvis situationen en helt annan. Introduktionen av silikonhydrogellinser för ett antal år sedan (1998) har ökat intresset för någonting som benämns ”modulus”. Modulus är en term som används för att beskriva materialets elasticitet (styvhet) och dess förmåga att forma sig efter ögats konvexa form. I begreppet inbegrips också materialets (linsens) förmåga att snabbt återgå till sin ursprungliga form. Ur praktisk synvinkel har storleken på linsens modulus betydelse när man byter från en vanlig hydrogel kontaktlins till en silikonhydrogellins. Rent allmänt har silikonhydrogellinser en större modulus än konventionella mjuka linser, men även inbördes är det skillnad mellan silikonhydrogellinserna. En större modulus gör att linsen håller formen bättre, är lättare att hantera och det är lättare att se om den är vänd ut och in. Å andra sidan är risken något större att den mekaniska effekten resulterar i en kontaktlinsrelaterad papillär konjunktivit (CLPC), bågformat skavsår i korneas epitel upptill (SEAL), hypertrofi i epitelet runt limbus (LEH) samt att linskanten lyfts upp i någon del av periferin (eng. fluting). Det sistnämnda fenomenet gör att patienten omedelbart känner av linsen och irriteras vid blinkning. Dr. Chris Snyder beskriver ett fall med en patient (kvinna, 27 år, myopi –7,50 D) som fick prova två av de först lanserade silikonhydrogellinserna (PureVision och Night & Day) med nästan samma parametrar som hon hade med sina konventionella mjuka linser. Genom dessa linsers högre modulus uppstod ”fluting” och patienten irriterades. Den kupigare varianten av Acuvue Advance gav dock full täckning av kornea och limbus, vilket även hydrogellinserna Acuvue 2 och Proclear gjorde. Följden av det hela blev att kvinnan fortsatte med sina, som hon uppfattade det, mer komfortabla konventionella mjuka kontaktlinser. Dr. Snyder drar slutsatsen att betydelsen av rätt optisk radie och total diameter ökar när kontaktlinsens modulus ökar och att det därför är viktigt att kontaktlinstillverkarna tar hänsyn till detta och vidgar produktionen till att omfatta kupigare silikonhydrogellinser till fördel för patienter med kupigare och mer myopa ögon. (Dr. Christopher Snyder, OD,MS,FAAO, University of Alabama, Birmingham, USA. Contact Lens Spectrum, febr, 2007). 22 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 22 07-06-28 13.44.26 KONTAKTOLOGI Jämförelse mellan två dygnet-runt-linser Air Optix N ight & Day (lotrafilcon A, Dk/t 175, vätskehalt 24 %) jämfördes med Acuvue 2 (etafilcon A, Dk/t 33, vätskehalt 58 %) vid dygnet-runt-bruk i sju dygn. De båda kontaktlinstyperna tillpassades på tjugo patienter (18 – 25 år) utan att de fick veta i vilket öga respektive lins tillpassades. Innan tillpassningen hade ögonen vilat från linser i minst två dygn. Undersökningen gick ut på att låta patienterna svara på frågor om komfort, torrhetskänsla, rödögdhet och synskärpa och om hur detta upplevdes direkt på morgonen respektive i slutet av dagen. Den subjektiva upplevelsen skulle bedömas efter en skala från 1 – 5. Den subjektiva komforten såväl på morgonen som på kvällen var till lotrafilcon A:s fördel. Denna uppfattning står dock i kon- trast till andra forskare som funnit det motsatta förhållandet eller att komforten är densamma med båda linstyperna. Resultatet är intressant eftersom komforten är starkt kopplad till torrhet och linsernas modulus. Etafilcon A uppfattades av försökspersonerna som den torrare linsen, såväl på morgonen som på kvällen, men även här har andra forskare kommit fram till andra resultat. Majoriteten av försökspersonerna (55 procent) upplevde ingen rödögdhet men lotrafilcon A noterades ge något mer rödögdhet mot kvällen än etafilcon A. Ingen mätbar skillnad i synskärpa mellan linserna kunde noteras, varken på morgonen eller på kvällen, men rent subjektivt tyckte patienterna att de såg bättre på morgnarna med lotrafilcon A än med etafilcon A. Förklaringen till detta skulle vara att svullnaden i kornea under natten är mindre med silikonhydrogellinser än med vanliga mjuka linser eftersom korneas syremättnad är bättre. Poängmässigt fick lotrafilcon A fler poäng, 3,65 poäng, mot etalfilcon A:s 2,95 . Författarna drar slutsatsen att vid dygnetrunt-bruk i det korta perspektivet (7 dygn), är lotrafilcon A mer komfortabel och orsakar mindre torrhetskänsla såväl på morgonen som på kvällen. Man påpekar samtidigt att undersökningen har varit strikt neutral och att ingen av de inblandade har haft några finansiella intressen i branschen. (R.Martin, et al. Contact Lens & Anterior Eye, nr. 1, 2007). Synkvalitet efter natt-ortokeratologi R edu ktion av m yopi genom ortokeratologi är sedan länge ett känt faktum. Likaså är resultatet, det vill säga förbättringen av synskärpan i det okorrigerade ögat, lika känt. Modern ortokeratologi innefattar även användning av så kallade ut- och invända linser under sömnen, vilket resulterar i önskad effekt redan efter en vecka. Förbättringen i synskärpan sker som en följd av att kornea plattas ut över apex, vilket i sin tur beror på att epitelet över apex blir tunnare. Det runt apex omgivande epitelet ökar i stället i tjocklek, varvid resultatet blir en flatare kornealradie. Den övergripande topografiska förändringen är dock mer komplicerad än så. Olika studier visar att styrkeförändringen över apex svarar för 70 – 100 procent av den totala refraktionsförändringen, men att en förändring i ögats aberration kan leda till sämre synkvalitet. Effektiviteten i ortokeratologibehandlingen, med minskning av myopin och motsvarande förbättring av den okorrigerade synskärpan, har påvisats i många studier. Kontentan av alla dessa studier är att förändringen är betydande från dag 1 till dag 7, men relativt obetydlig från dag 7 till dag 30. I början kan en viss daglig regression av refraktionen inträda, i storleksordningen 0,25–0,75 dioptrier, men i längden minskar storleken på regressionen och blir till slut inte signifikant. Statistiskt signifikanta förändringar i refraktion, synskärpa, okorrigerad kontrast- känslighet och okorrigerad låg kontrast synskärpa sker redan efter första natten med ortokeratologilinser. Den verkliga synkvaliteten efter ortokeratologi under natten är dock inte utredd. Om den onormala formen på kornea även framkallar andra mindre defekter i seendet, helt skilt från refraktionsförändringen, är inte känt. Nedanstående studie syftade till att undersöka synkvaliteten efter första natten med ortokeratologilinser och efter åtta nätters behandling, eftersom de största förändringarna sker under den perioden. (Linserna var BE Orthokeratology och tillhandahölls av Capricornia i Brisbane, Australien). Sex patienter tillpassades med en ortokeratologilins i ena ögat. Det andra ögat fungerade som kontrollöga. Okorrigerad synskärpa, subjektiv refraktion, synskärpa i hög kontrast med hög luminans, låg kontrast med hög luminans och hög kontrast med låg luminans samt kontrastkänslighet mättes innan studien startade, samt efter första natten och efter åttonde natten. Mätningarna gjordes även under dagen efter tre, sex och nio timmar. Resultaten visade att förändringen av synskärpa och refraktion i jämförelse med utgångsvärdena var signifikanta. Den optimalt korrigerade synskärpan i låg kontrast med hög luminans var försämrad efter första natten, men inte signifikant. Andra förändringar var inte heller signifikanta. Både synskärpan och refraktionen var mer stabila efter åttonde natten. Den lilla regressionen av synfelet som inträffade efter första natten var ännu mindre efter åttonde natten och i inget av fallen signifikant. Den här undersökningen av synkvaliteten efter ortokeratologi stödjer uppfattningen att ortokeratologi är en metod att räkna med vid korrektion av myopi. Medan patienter som genomgått refraktiv kirurgi ofta lider av försämrad kontrastkänslighet har denna studie visat att ortokeratologi inte ger någon sådan förändring. Den skillnad i den högre ordningens aberrationer som ofta har rapporterats i olika studier har i den här studien inte haft någon inverkan på synkvaliteten. Detta bekräftas av att de små högre ordningens aberrationer som kommer från små korneala oregelbundenheter efter ortokeratologi inte är tillräckligt betydande för att åstadkomma någon signifikant nedsättning av synförmågan. Forskarnas slutsats efter denna studie är, att trots signifikanta topografiska förändringar vid ortokeratologi, ger detta inte upphov till någon störning i seendet. Stabiliteten i refraktionsförändringen tycks öka med tiden, om man jämför dag 1 med dag 8. Sammantaget blir slutsatsen att den förändring som sker i korneas topografi vid ortokeratologi inte tycks påverka synkvaliteten. (Kate L Johnson, et al. Contact Lens & Anterior Eye, nr.1, 2007). NORDIC VISION 3·2007 23 C263570_nordic_vision_3_07.indd 23 07-06-28 13.44.26 PROFILEN Kreativitet i norr ”P o s i t i v t tä n k a n de g e r mer tillbaka än negativa tankar.” Orden kommer från Per-Åke Östman i Umeå, en personlighet i optikerkåren som i många avseenden verkligen har fått kämpa för att nå den position han har i dag. Ingen ifrågasätter Per-Åke som en av de skickligaste yrkesutövarna inom optometri i landet. Med fokus på synrehabilitering, vilket är den självklara uppgiften för en sann optometrist, anser han att en vanlig synkorrektion också är en rehabiliteringsåtgärd. Men minnena från barndomen är inte alltid så ljusa. Per-Åke föddes med ”klumpfot”, vilket innebar att den ena foten var riktad åt motsatta hållet. Det tog fem år av operationer innan han kunde gå någorlunda bra. Att hänga med kompisarna, att springa och åka skidor var kämpigt, men det gick. En stor framgång var när han som tolvåring kom näst sist i en skidtävling - inte sist som han alltid brukade. Glädjen blev till och med så stor att Per-Åke satsade på längdskidor och blev som 14-åring uttagen att representera sin skola i skol-SM på skidor. Man måste se framåt var hans kommentar. Per-Åke växte upp i Sörmjöle några mil söder om Umeå, där hans far var föreståndare för Konsumbutiken. Familjen med tre barn, en äldre syster och en yngre bror, bodde i lägenheten ovanför butiken. På sommarloven arbetade Per-Åke hos sin morfar som hade ett åkeri. Där skötte han bland annat stenkrossen. Det var nära att han hade blivit lastbilschaufför. Varför satsade du inte på åkeribranschen? – Jag tyckte inte att det verkade roligt att köra lastbil eller baklastare hela dagarna. Jag gillade mera att pilla med små saker som byggmodeller, mekano och dylikt. I åttonde klass var det praktisk yrkesorientering och Per-Åke hamnade, som tredjehandsval hos Svante Burman (Burmans Optik) i Umeå. Svante var vid den tiden ordförande i Sveriges legitimerade Optikers Riksförbund (SOR). Varför valde du inte optikerpraktiken i första hand? – Jag kommer inte ihåg vilka de två första alternativen var. Optiker kom till som tredje alternativ eftersom jag nyss hade varit och kontrollerat synen där. Jag minns att jag blev besviken när jag skulle prya som optiker, det var ju bara ett utfyllnadsalternativ. Du fick ett generöst erbjudande av Svante Burman. Vilket? – Han frågade om jag ville bli optiker. Han skulle betala hela utbildningen och jag skulle få ett kontrakterat jobb i fyra år. Men jag tackade inte ja den gången. U n d e r vå rt e r m i n e n ett år senare återvände Per-Åke till Svante Burman och frågade om erbjudandet fanns kvar. Det fanns det och han började på Optikerskolan i Hässelby Strand i Stockholm 1966. Kändes yrkesvalet rätt i det läget? – Ja, jag tyckte att yrkesvalet kändes rätt, framför allt efter första kursen. Första kursen innehöll mycket matematik och fysik, vilket intresserade mig. Op t i k e ru t bi l dn i ng e n på den tiden var utformad som växelutbildning med fem veckors teori på Optikerskolan per år och sedan praktiskt arbete hemma på företaget. Det hela avslutades med en gesällexamen och för Per-Åkes del blev det år 1969. Samma år tog hans gamla klasskamrater studentexamen hemma i Umeå. Ångrade du aldrig att du hoppade över gymnasiestudierna? – Inte under basutbildningen, men däremot senare. Bättre kunskaper i matematik, fysik, kemi och engelska hade underlättat studierna. För att förstå engelsk facklitteratur bättre läste jag en gymnasiekurs i engelska. M e n y r k e s k a r r i ä r e n var tydligen inte allt i livet. 1971 blev Per-Åke sambo med Kristina Holmgren. Hur träffades ni? – På en dansbana – som så många andra. Yrkeskarriären fortsatte sedan och 1972 fick han legitimation som optiker och 1982 kom kontaktlinsbehörigheten. Du har sagt att kunskap är färskvara med kort utgångsdatum. Kan Du förklara närmare? – Kliniska erfarenheter och forskning gör stora framsteg i allt snabbare takt. Ett exempel är vågfrontsteknologin där man genom analysatorn i dag kan mäta upp fler aberrationer och göra mer med en kontaktlins än tidigare. Efter ett antal år som anställd i tre olika optikerföretag i Umeå bestämde du dig för att öppna eget.Vad fick dig att fatta det beslutet? – Jag arbetade vid den tiden på Domus Optik i Umeå och när ledningen bestämde att det var varuförsäljning man skulle satsa på och inte i första hand på att hjälpa patienterna med deras synproblem fick jag nog. Då beslutade jag att driva mina idéer i eget företag. Ditt intresse för optisk rehabilitering började tidigt? – Jag har alltid varit intresserad av problemlösningar och genom den positiva respons jag fick när jag kunde hjälpa synskadade blev jag ännu mer intresserad. Verksamheten i företaget Östman Optik sker utan skyltfönster och annonser i lokaltidningarna. Kollegorna i Umeå gav tummen ned för en sådan affärsidé. Hur har det gått? – Det har fungerat alldeles utmärkt och företaget har växt i lagom takt. I år anställer vi ytterligare en medarbetare. Per-Åkes ambition att hjälpa alla patienter med synproblem resulterade i att Ken Pullum från England, tillsammans med Nordiska Lins i Göteborg, kom till Umeå och visade hur man tillpassar sklerallinser med hjälp av provlinsset. Dessa moderna sklerallinser var tillverkade av gaspermeabla material och bättre för ögonen ur fysiologisk synpunkt. Hur har det gått med den verksamheten sedan dess? 24 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 24 07-06-28 13.44.27 LISETTE LUNDSTRÖM PROFILEN Persondata: Per-Åke Östman Född: 5/3, 1949 i Umeå. Yrke: Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet Utbildning: Växelutbildning på Optikerskolan, legitimationskurs, optometrikurs, kontaktlinskurs, optisk synrehabilitering, arbetsmedicin, m.m. Familj: Sambo Kristina, Emil (30), Simon (26). Bor: Villa i Umeå Arbete: Chefsoptiker Östman Optik, Umeå. Intressen/Hobbies: Matlagning, idrott, filmredigering och resor. Äter helst: Nya rätter med spännande smaksättning samt spännande viner. Längsta resa: Maldiverna respektive Kalifornien. Senaste film: Casino Royale Senast lästa bok: Hagamannen Livsmotto: Målmedvetenhet. NORDIC VISION 3·2007 25 C263570_nordic_vision_3_07.indd 25 07-06-28 13.44.27 PROFILEN get strukturerat och kan fånga upp brister så att verksamheten hela tiden kan utvecklas. Det finns en hög grad av delegering inom företaget. De fyra optikerassistenterna utför många av synmätningarna som autorefraktion, perimetri, ögonbottenfotografering, tonometri, etcetera. Anser du att optiker rent allmänt bör delegera mera och själva fokusera på kärnfrågan, det vill säga syndiagnosen, prognosen, åtgärden och dylikt? – Enligt min uppfattning är optikerns roll att bedöma undersökningsresultat och ge förslag på åtgärder. Optikern ska även ägna tid åt att förbättra metoder för att kunna ha den rätta kunskapen i framtiden. Per-Åke är ofta ute och föreläser och träffar myndighetspersoner av olika slag och han frapperas av den generella okunskapen om vad en optiker kan hjälpa till med. Uppfattningen tycks vara att optiker säljer glasögon och kontaktlinser, alltså är rena varuförsäljare. Är det verkligen sant? – När jag föreläser för personer utanför branschen och berättar om vad en optiker kan utföra får jag ofta höra att de inte hade en aning om detta. Diskussioner med myndigheter handlar oftast om priser och varor, alltför sällan om funktioner och problemlösningar som vår yrkeskår kan bidra med. Hur ser du på framtiden i optikerbranschen? – Jag tror att branschen kommer att dela på sig. Mode och varuförsäljning går åt sitt håll, medan de som är intresserade av syn och synrehabilitering går åt ett annat. Vi kommer tro- ligen att se fler optiker arbeta med ögonläkare på privata synhälsocentraler. M e n n u t i l l ett helt annat område. Du nämner att matlagning och filmredigering är två av dina hobbys. Det sistnämnda tror jag att du får förklara lite närmare. – Jag har sedan tonåren varit intresserad av att smalfilma och på den tiden klippte jag ihop familjefilmer om strömmingsfiske, jordbruk med mera. Numera sker redigeringen framför datorn av filmer från resor och annat. Företaget driver du tillsammans med familjen. Innebär det att hela familjen är aktiv i verksamheten? – Vi driver företaget som ett aktiebolag inom familjen och alla är delägare. Är generationsskiftet kanske väl förberett vid det här laget? – Nej, det hela beror på om pojkarna, Emil (30) och Simon (26), vill driva företaget vidare som ekonomer. För min del kommer jag att arbeta så länge jag orkar. T ro t s at t jag inte hade möjlighet att besöka Per-Åke i Umeå den här gången kan jag ändå visualisera hans tillvaro och gläds åt att få föra ut hans idéer och livsstil till en större krets. Per-Åke är en sann profil därför att han vågar vara annorlunda och stå upp för detta. Han är också en fighter och det är ingen slump att hans motto är målmedvetenhet. Vi kan vara stolta över att han är en av oss. Kurt Östlund PRIVAT FOTO – Jag fortsätter att tillpassa skerallinser när inga andra kontaktlinser hjälper. Ofta kan en kornealtransplantation bli överflödig eller åtminstone senareläggas. Jag tror dessa linser kommer att finnas kvar i många år och faktiskt öka. För två år sedan började du med ortokeratologi. Kornealtopograf hade du redan. Kan du rekommendera dina kollegor att göra samma sak? – Ja, absolut. Metoden är en problemlösare för patienter med torra ögon och i situationer där varken glasögon eller linser är lämpliga. Vågfrontsteknologin är en annan teknik som du har anammat. På vilket sätt kan du använda den tekniken rent praktiskt för att förbättra synkvaliteten hos dina patienter? – Med hjälp av vågfrontsanalysatorn är det lätt att förklara synfelen som inte går att korrigera. Korrektion för mörkerseende tas fram av analysatorn, vilket inte har gått tidigare. Med hjälp av analysatorn kan man se vilken kontaktlins som ger bästa synkvaliteten, vilket inte heller har gått tidigare. Det kan faktiskt vara stora skillnader på samma öga. Per-Åkes grundinställning är att alla synproblem hos patienterna ska behandlas lika seriöst och professionellt. Han har en differentierad skala på sina arvoden beroende på omfattningen av synundersökningen, extra syntester, åtgärder, etcetera. Hur uppfattas prissättningen av dina patienter? – Vi gör klart för patienten att en synundersökning består av olika moment och då är det inte konstigt att de debiteras olika. De flesta vet att tjänster kostar pengar och jag får ofta kommentaren att det är billigt. Inom företaget arbetar man med alla sorters kontaktlinser, från enkla endagslinser till skräddarsydda sklerallinser, tillverkade efter ögonavgjutning. Skulle det inte vara mer ekonomiskt och enklare att bara hålla sig till några få lätttillpassade mjuka linser? – Det skulle säkert vara mer lönsamt på kort sikt, men långsiktigt får vi mer kunskap och företaget utvecklas. Yrket blir mer intressant genom att vi kan hjälpa fler patienter, allt handlar inte om pengar. Östman Optik är det första företaget i detaljistledet som blivit tredjepartscertifierat i Europa. Vad var det för mening med det? – Med ett levande kvalitetssystem är företa- Lärlingar på Burmans Optik i Umeå 1966; Kent Hellqvist, urmakare, Per-Åke Östman, Per-Erik Jeppsson (Vännäs Optik), Jarl Gripenstam (Bengtsson Optik Höganäs). 26 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 26 07-06-28 13.44.31 KONTAKTOLOGI Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal. Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 www.topcon.se 7JEHBWZFSOB 5JUUBQÌ/PO.ZESJBUJDSFUJOBMLBNFSPSGSÌOUJMMWFSLBSFO NFEEFUCSFEBTUFQSPHSBNNFU .PEFMMFOÚWFS53$/8IFUFS53$/84%FOBSCFUBSNFE FYUFSOBEJHJUBMBTQFHFMSFnFYLBNFSPSBWQSPąTLWBMJUFU %VCFTUÊNNFSTKÊMWOJWÌOoPDILBOWÊMKBNFMMBO ÊOEBVQQUJMMNFHBQJYFMTVQQMÚTOJOHQÌ%JOBCJM EFS#JMEFSOBUBTTPNUJEJHBSFNFELOBQQUSZDLOJOH QÌTUZSTQBLFO3FTVMUBUFULPNNFSEJSFLUJTLÊSNFO oPDITLJDLBTTPNUJEJHBSFBVUPNBUJTLUWJEBSFUJMM CJMECFIBOEMJOHTQSPHSBNNFU501$0/*NBHF/FU *CBTF)ÊSJGSÌOLBOCJMEFSOBTLJDLBTGÚSCFEÚN OJOHIPTÚHPOMÊLBSFUJMMTBNNBOTNFESFTVMUBUFU BWTZOGÊMUTNÊUOJOHSFGSBLUJPO 53$/84NFSBWBODFSBEFNÚKMJHIFUFSFSCKVEFS ÊWFOTBNNBOTBUUBCJMEFSBWSFUJOBTLNPTBJLGÚSBUU TBNUJEJHULVOOBCFUSBLUBFOTUÚSSFEFMBWZUBO 53$/84IBSVQQUJMMJOUFSOBmYBUJPOTQVOLUFS PDIUÊDLFSNFEEFTTBVQQUJMMHSBEFSBW SFUJOBTZUB­WFOFYUFSOmYBUJPOTCFMZTOJOHÊS TUBOEBSEPDINFEIKÊMQBWEFOOBLBOJQSJODJQ WJMLFOEFMBWZUBOTPNIFMTUGPUPHSBGFSBT *EÏFSGÚSWFSLTBNIFUTVUWFDLMJOHCFIÚWFSJOUFTBLOBTOÊS UFLOJLFOHÚSEFUNÚKMJHU 7ÊMLPNNFO NORDIC VISION 3·2007 27 C263570_nordic_vision_3_07.indd 27 07-06-28 13.44.34 EX AMENSARBETE Kontaktlinser och Neovaskularisation Text: Lisa Thorsell, Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering. Optikerprogrammet 120p Karolinska Institutet, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Examensarbete 10p Handledare: Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Universitetsadjunkt, Leg.Optiker, Jan Ygge, Professor, Leg Läkare Examinator: Rune Brautaset, Programdirektor, MPhil, PhD Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av neovaskularisation (NV) i kornea hos kontaktlinsbärare, samt kartlägga om det finns ett samband mellan hur länge kontaktlinser använts och förekomsten av NV. För att besvara frågeställningarna undersöktes 58 kontaktlinsbärare, vars förekomst av NV graderades enligt vald skala. Även konjunktival kärlfyllnad undersöktes och graderades. Resultatet visade att NV förekom hos 43 procent av kontaktlinsbärarna, vilket står i kontrast till de 10 procent som i litteratur anges vara förekomsten. Ingen skillnad kunde säkerställas i tiden som kontaktlinser använts mellan personer med- respektive utan NV och inte heller mellan antalet användningstimmar/vecka för personer med förekomst av NV respektive utan. Resultatet visade att det fanns vissa skillnader i förekomst mellan olika linssorter, där mellanvätskehaltiga månadslinser visade den högsta andelen NV. Viss skillnad fanns även för de skötselsystem som användes, där ReNu Moistureloc hade den lägsta förekomsten. Även gällande konjunktival kärlfyllnad kunde ett visst samband med förekomsten av NV observeras. Introduktion NV innebär inväxt av kärl i kornea från limbusområdet, och uppstår oftast i samband med kontaktlinsbärande, exempelvis vid hypoxi. En idealisk kornea är transparent och håller sig själv avaskulär. Att kärl växer in i kornea kan vara en varningssignal för att denna är i obalans och att åtgärder måste vidtas. När NV observeras i ett tidigt stadium kan det associeras med retning i kornea eller limbus, men i ett längre framskridet stadium där kapillärer växer in över pupillregionen kan det vara direkt synhotande. Detta speciellt när NV åtföljs av opaciteter i närliggande kornea (Josephson & Caffery, 2000). Trots att studier på kontaktlinsrelaterad NV kan spåras så långt tillbaka som till 1929 (Lauber, 1929) är det först de senaste trettio åren som intresset hos kontaktlinstillpassare har vuxit sig stort. Detta har skapat en större medvetenhet och ökat kunskapen, vilket naturligt har lett till att det förebyggande arbetet har ökat i takt med kontaktlinsanvändandet. En annan stor bidragande faktor till denna ökning har varit utvecklandet av nya kontaktlinsmaterial, med silikonhydrogelerna som främsta exempel. Introduktion till ämnesområde Definition och patologi Korneal NV kan definieras som nybildning och utsträckning av kapillärer i och in till tidigare avaskulära områden av kornea. Det typiska utseendet är ett stort kärl som sträcker sig tydligt in från limbus, vanligtvis i mitten av stromat, och som snabbt utvecklas till finare och mer utspridda grenar. Detta oregelbundna mönster antas bero på uppkomsten av oregelbundenhet i stromats struktur (McMonnies, 1983). Djup stromal NV utvecklas långsamt, oftast i en redan påverkad kornea (vid exempelvis keratoconus) och fortgår ofta, liksom ytlig NV, utan några som helst symptom (Efron, 2002). ”Normal” Fibro-vascular pancnus Vascular Responses No lens (0,2mm) Superficial neovascularisation DW RGP (0,4mm) DW soft (0,6mm) EW soft (1,4mm) Deep stromal neovascularisation Den kontaktlinsinducerade neovaskularisationens olika utseenden (Efron, 1996). Daily wear (DW), Extended wear (EW), Rigid Gas Permeables (RGP). Genom att använda sig av iriskanten som referenspunkt har man funnit att medelvärden på inväxande kärl i nedre kornea ligger på 0,13 mm hos icke-kontaktlinsbärare, 0,22 mm hos stabillinsbärare och 0,47 mm hos hydrogellinsbärare (McMonnies et al. 1982). Man har även kunnat konstatera en ökning med 0,50 mm associerat med extended wear (EW) av hydrogellinser (Holden et al. 1986). Trots att det i många studier inte omnämns huruvida studien gäller tomma kärl (spökkärl), dilatering av tunna kärl som är knappt synliga, djupare kärl liggande i stromat eller en kombination av dessa är det dock tydligt att studierna pekar på att olika typer av kontaktlinsbärande kan påverka 28 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 28 07-06-28 13.44.35 EX AMENSARBETE den limbala kärlstrukturen och skapa en vaskulär respons. I samband med inväxt av kärl kan man ibland se en så kallad pannusbildning, vilken består av en inväxt av kollagen och kärl. Det finns två typer av pannus – aktivt (inflammatoriskt) och fibrovaskulärt (degenerativt). Det kliniska utseendet av det fibrovaskulära är ett blodfyllt band av kärl som tränger in i kornea, där längden på kärlen är lika över hela inväxtens bredd. Detta tillstånd kan ofta ses hos kontaktlinsbärare i samband med övre limbal keratokonjunktivit (Sendele et al., 1983). Ett aktivt pannus är avaskulärt och består av subepiteliala inflammatoriska celler. I sena stadier kan detta associeras med ärrbildning i kornea (Chan & Weissman, 1996). Etiologi NV antas resultera i en inflammatorisk eller hypoxisk störning i korneas immunsystem (Weissman, 2005). Kronisk hypoxi inducerar stromalt ödem, vilket gör stromat mjukare och mer mottagligt för inväxande kärl. Sekundära faktorer som stimulerar tillväxt av kärl kan också vara av betydelse för uppkomst av NV. En sådan faktor kan vara en mekanisk epitelskada som resulterar i en frisättning av enzymer. Detta leder till att inflammatoriska celler samlas runt det angripna området och frisätter vasostimulerande ämnen som lockar kärl att växa i den riktningen (Efron, 2002). Forskning där det rapporteras om olika substanser som är delaktiga i korneas läkningsprocesser nämner bland annat ämnen som Connective Tissue Growth Factor (CTGF) (Abdiu et al., 2004) och Exogenous Keratinocyte Growth Factor (KGF) (Soundararajan et al., 2004) som bägge tros vara delaktiga i detta. Det finns även forskning som tyder på att MMP-2, ett ämne som tidigare rapporterats vara aktivt vid choroidal (subretinal) NV, även skulle vara aktivt vid utvecklingen av korneal NV (Samolov et al., 2004). Den sistnämnda studiens resultat skulle kliniskt kunna påverka användandet av syntetiska MMP-antagonister, som då skulle motverka oönskad kärlnybildning i dessa fall. Prevalens Approximativt 10 procent av alla kontaktlinsbärare har någon form av NV. Relaterat till syretransmissionen i kontaktlinsen uppvisar <1 procent av stabillinsbärare, 5–10 procent av mjuklinsbärare med daily wear, DW, och 10–20 procent av mjuklinsbärare med EW klinisk signifikant NV (Jones & Jones, 2000). Behandling Den behandling som tillämpas är främst förebyggande eller har en tillväxtavstannande effekt beroende på orsaken till NV. Om orsaken är korneal hypoxi bör den korneala syretillförseln ökas genom retillpassning av en kontaktlins med högre syretransmission och/eller patientens bärtider minskas och EW definitivt avbrytas. Vid infiltrat bör linsbärande undvikas tills dess infiltratet läkt ut. Om orsaken har sitt ursprung i något annat patologiskt tillstånd bör optikern remittera till ögonläkare samt avbryta linsbruk tills behandlingen är klar. Vid toxisk/allergisk reaktion som framkallar NV bör skötselsystemet bytas ut till ett system utan konserveringsmedel. Linsbruk bör även här avbrytas tills eventuella infiltrat försvunnit. Om NV hos patienten beror på en mekanisk skada som orsakats av felaktigt tillpassad kontaktlins bör retillpassning med ny optimal lins ske, samt om kontaktlinsen är defekt bör den bytas ut. Dessa patienters korneala hälsa kan även gynnas av tätare linsbyten (Ciba Visions informationsmaterial). Prognosen för dessa behandlingar är god, men kvarvarande spökkärl kan finnas kvar i månader och år efter det att åtgärder vidtagits (Jones & Jones, 2000), men då dessa inte sträcker sig över pupillen orsakar de ingen synförlust. Vanligt är dock att dessa spökkärl åter fylls med blod när kontaktlinsbärande återupptas, men så länge kärltillväxten är avstannad utgör detta inget hinder för fortsatt linsbruk. Urval Försökspersonerna besökte Optiker Törnblom Synsam för sin ordinarie kontaktlinsundersökning under perioden 2006-01-30 – 2006-02-16. Alla som använt kontaktlinser mer än fyra år tillfrågades om deltagande i studien. Totalt deltog 58 personer i åldrarna 20-80 år. En försöksperson använde kontaktlins endast på ett öga. Antal 30 25 20 15 10 5 0 20–30 31–40 41–50 >51 Ålder Åldersfördelning hos försökspersonerna. Observation Undersökningen utfördes med hjälp av biomikroskop i 16-40x förstoring och direkt samt indirekt retrobelysning. Fynd i form av kärl i kornea ritades ut på en modell med zonindelning. Även konjunktival kärlfyllnad bedömdes. Superior zon 1 zon 2 Frågeställningar • Finns det ett samband mellan hur länge kontaktlinser använts och förekomsten av NV i kornea, dvs. har de personer som burit kontaktlinser längre en högre förekomst av NV? • Har vätskesystemet eller den allmänna skötseln av kontaktlinserna någon påverkan på förekomsten av NV? • På vilket sätt påverkas NV av användarens bärtider? • Har de personer som har en högre grad av konjunktival kärlfyllnad också högre grad av NV? zon 3 Nasal Temporal Inferior Skissmodell av höger kornea med zonindelning. (Andersen et al., 1996) Varje zon motsvarar approximativt 2mm. NORDIC VISION 3·2007 29 C263570_nordic_vision_3_07.indd 29 07-06-28 13.44.36 EX AMENARBETE NV – NV + Silikonhydrogellinser gr.9 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Halvårslinser gr.7 Graderingsskala för neovaskularisation (Woods, 1989) Gradering Klinisk bedömning Grad 0 Ingen neovaskularisation; vilket innebär förekomst av kärl upp till 0,2 mm inväxt från limbuskanten. Grad 1 Ytlig neovaskularisation större än 0,2mm, men mindre än uppsatta normalvärden (0,4mm för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellinsbärare med EW) Grad 2 Ytlig neovaskularisation större än uppsatta normalvärden (0,4mm för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellins bärare med EW) Grad 3 Ytlig neovaskularisation betydligt större än uppsatta normalvärden (0,4mm för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellinsbärare med EW), med kärl som sträcker sig mot pupillkanten (vid normal rumsbelysning). Grad 4 Utbredd ytlig neovaskularisation med kärl som sträcker sig in över pupillen (vid normal rumsbelysning), samt alla typer av djup stromal neovaskularisation. Antal Toriska halvårslinser gr.8 Påverkande faktorer Linssort För att underlätta indelningen av försöks- Månadslinser gr.4 Annons 170x235 Toriska månadslinser gr.5 Månadslinser gr.6 Resultat Av 58 undersökta försökspersoner förekom NV hos 25 personer, vilket innebär förekomst av NV hos totalt 43,1 procent. Av de försökspersoner där NV förekom, hade 8 personer burit linser 4–10 år, och 17 personer mer än 10 år. I gruppen där NV ej förekom hade 11 personer burit linser 4–10 år, och 22 personer mer än 10 år. Hypotesprövning genom x2-analys (a=0,05) visade ingen statistiskt säkerställd skillnad i tiden som kontaktlinser använts för försökspersoner med respektive utan förekomst av NV. Sannolikheten att NV förekommer hos kontaktlinsbärare som burit linser mer än 10 år fastställdes till Ip (95%)=0,436±0,156. Enligt vald graderingsskala bedömdes 33 personer ha NV grad 0, 20 personer grad 1, 4 personer grad 2, 1 person grad 3 och inga personer grad 4. personernas aktuella och tidigare linssorter delades samtliga kontaktlinser in i grupper (se tabell på sidan 31). Antal personer med respektive utan förekomst av NV som vid undersökningstillfället använde linser ur varje linsgrupp visas i figuren nedan. De personer som tidigare använt kontaktlinser ur en annan linsgrupp än nuvarande visas i figuren på sid 31. För två av försökspersonerna saknades uppgifter om tidigare linssort, resten hade de senaste tio åren använt kontaktlinser ur samma grupp som nuvarande. Förekomsten av NV hos alla försökspersoner som vid undersökningstillfället eller tidigare burit kontaktlinser ur grupp 1 var 30 procent (10 försökspersoner ingick i gruppen). Motsvarande värde var för grupp 3 (40 försökspersoner) 52,5 procent och för grupp 5 (8 försökspersoner) 50 procent. I de övriga grupperna ingick endast sex eller färre försökspersoner, och en procentuell andel NV var med anledning av detta inte tillförlitlig. Månads och tvåveckorslinser gr.3 vida de aktuella kontaktlinserna används längre än föreskriven period. Endagslinser gr.1 Intervjuer En kort intervju gjordes med varje försöksperson vid undersökningstillfället där frågor ställdes gällande skötsel, bärtider och vanor runt linsbärandet. Patienterna fick ange ett medelvärde på antalet dagar per vecka kontaktlinser används, samt hur många timmar per dag under veckan (måndag–fredag) respektive helgen (lördag–söndag). De fick också uppskatta kvalitén på sin egen kontaktlinshygien på en skala från ett till fyra, där högre siffra innebär bättre hygien, och ombads vid denna uppskattning att ta med i beräkningen hur noga de tvättar händerna innan hantering av kontaktlinserna, gnuggande vid kontaktlinsrengöring, återanvändning av linsvätska och utbyte av linsbehållare. Vidare tillfrågades patienterna om de ofta upplevde sig vara röda i ögonen, samt om de använde kontaktlinserna för EW eller continuous wear, CW, och om så var fallet hur ofta detta förekom, samt huru- Efron grading scales – konjunktival kärlfyllnad (Efron, 2002). Månadslinser gr.2 Bedömning och gradering Vid undersökningen bedömdes de korneala kärlens längd med en noggrannhet på tiondels millimeter. Som referenspunkt för mätningen användes den synliga iriskanten. Dessa värden applicerades enligt Woods graderingsskala, i steg från 0–4, (se nedan). Efter gradering delades försökspersonerna in i två grupper: personer med förekomst av NV respektive utan förekomst av NV. En gradering av konjunktival kärlfyllnad utfördes enligt Efrons grading scales. Histogram visande antal försökspersoner medrespektive utan förekomst av NV som vid undersökningstillfället använde kontaktlinser ur respektive linsgrupp. 30 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 30 07-06-28 13.44.37 EX AMENSARBETE Antal Antal 6 14 4 Medelbärtid (timmar/v) 12 120 10 100 8 80 Silikonhydrogellinser gr.9 NV – NV + Halvårslinser gr.7 0 Toriska halvårslinser gr.8 20 Månadslinser gr.4 2 0 Toriska månadslinser gr.5 Månadslinser gr.6 40 Månads och tvåveckorslinser gr.3 4 Endagslinser gr.1 60 Månadslinser gr.2 6 2 Histogram visande tidigare använda linssorter hos försökspersoner med- respektive utan förekomst av NV. Skötselsystem Totalt användes 7 olika skötselsystem, varav 6 var så kallade all-in-one solutions. De försökspersoner som bar endagslinser använde inget skötselsystem. 1 NV – 2 3 4 5 6 7 8 0 0 1 2 3 Grad NV NV + Histogram visande antal försökspersoner med respektive utan NV som använde respektive skötselsystem. Varje siff ra motsvarar en vätska, 1 Complete Solution (Eye Q Solution) 2 OPTI-FREE 3 OPTI-FREE Express Lasting Comfort 4 ReNu Multi-Purpose Solution 5 ReNu Moistureloc 6 EXTEND 7 Oxysept 1+2 8 Inget (För endagslinser) Bärtider Efter att försökspersonerna fått uppskatta hur många timmar/dag under veckan respektive helgen samt antal dagar/vecka kontaktlinser användes, räknades det totala antalet användningstimmar/vecka fram. Histogram visande medelvärdet i användningstimmar/vecka för försökspersoner med respektive grad NV. Hygien Försökspersonerna fick själva uppskatta sin kontaktlinshygien. Histogrammet på nästa sida visar andel försökspersoner med och utan förekomst av NV som betygsatte sin hygien till respektive grad. I gruppen försökspersoner med förekomst av NV, uppskattade inga personer att de hade hygien motsvarande grad 1, 1 person grad 2, 14 personer grad 3 samt 10 personer grad 4. För försökspersonerna utan förekomst av NV uppskattade inga personer hygien motsvarande grad 1, 5 personer grad 2, 11 personer grad 3 samt 17 personer grad 4. Gruppindelning Kontaktlinser Grupp 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Linstyp Endagslinser Vätskehalt 52-69% Dk/t1 24,3-33,3 Månadslinser Månads- och 2-veckorslinser Månadslinser Lågvätskehaltiga Mellanvätskehaltiga 13-24,2 20-40 Högvätskehaltiga 17-41,5 Toriska Månadslinser (med prismaballast, ) silikonhydrogellinser undantagna Halvårslinser Halvårslinser Toriska halvårslinser med prismaballast Silikonhydrogellinser 55-66% 13,3-17 Lågvätskehaltiga Högvätskehaltiga 43% 12 24-29 8 U3 NL72, Permaflex, S75 Ultra T 24-47% 86-175 Acuvue advance, Purevision, Purevision toric, Night & Day, Linsernas namn Biomedics 1-day, Dailies, 1-day Acuvue Soflens 38, Frequency 38 Acuvue, Biomedics 55, Focus, Surevue, Frequency 55, Acuvue 2 Sofl Soflens 66, Medalist 66, Proclear, Precision UV Frequency XCEL toric, Soflens 66 toric, Focus toric, GMT, Biomedics toric ) Vanligen använt mått på syretransmissionen i en kontaktlins. NORDIC VISION 3·2007 31 C263570_nordic_vision_3_07.indd 31 07-06-28 13.44.37 EX AMENSARBETE Andel % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal 6 5 4 3 2 1 1 NV – 2 3 4 Hygien NV + Histogram visande andelen försökspersoner med- respektive utan förekomst av NV som betygsatte sin hygien till respektive grad. Observationer Vid undersökningstillfället observerades konjunktival kärlfyllnad och graderades enligt Efron grading scales. Andel % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Den person som uppgav det lägsta antalet användningstimmar, 24 tim/v, hade tidigare använt kontaktlinser betydligt mer, men fått minska ner på bärtiderna på grund av NV. 0 1 NV – NV + 2 3 4 Konjunktival kärlfyllnad Histogram visande den konjunktivala kärlfyllnaden hos försökspersoner med- respektive utan NV. Förekomsten av konjunktival kärlfyllnad av specifik grad uttryckt i andel (%) av respektive grupps totala antal försökspersoner Försökspersonerna blev även tillfrågade om återkommande rödögdhet, varav 17 personer svarade att detta förekom. Av dessa var 7 personer ur gruppen med förekomst av NV, och 10 personer ur gruppen utan förekomst. 0 0 1 NV – NV + 2 3 4 Konjunktival kärlfyllnadsgrad Histogram visande antalet försökspersoner med respektive grad konjunktival kärlfyllnad vid undersökningstillfället som upplevde återkommande rödögdhet, uppdelat i förekomst respektive icke förekomst av NV. Övrigt Av de 58 försökspersonerna uppgav 24 personer att de brukade använda kontaktlinserna längre än föreskriven period. Av dessa hade 12 personer förekomst av NV. De resterande 12 personerna saknade förekomst av NV. Totalt 20 försökspersoner uppgav att de regelbundet, även om det var sällan, använde kontaktlinser för EW. Av dessa hade 9 personer förekomst av NV. Av dessa 9 hade 2 kontaktlinser som var godkända för EW. De resterande 11 saknade förekomst av NV. Av dessa hade 3 personer kontaktlinser som var godkända för EW. Av de försökspersoner som saknade förekomst av NV uppgav en person att en och samma månadslins tidigare hade använts i 1-1,5 år. En annan av personerna utan NV uppgav att det aktuella linsparet använts för CW de senaste 6 månaderna. Inget onormalt fanns dock att notera i något av ögonen hos denna försöksperson. En av försökspersonerna med NV grad 2 uppgav att det tidigare ofta förekommit EW. Journalen visade även att denna person tidigare haft en erosion på vänster öga, där även förekomsten av NV var kraftigast. Av de försökspersoner med NV grad 1 uppgav en person att de aktuella linserna ibland kunde användas i flera månader. En annan av dessa försökspersoner uppgav att de aktuella månadslinserna ibland användes 1,5 månad längre än föreskrivet. Diskussion Huvudsyftet med denna studie var att undersöka förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare, samt kartlägga om det finns ett samband mellan hur länge patienten burit kontaktlinser och förekomsten av NV. Då optiker som regel blivit mer intresserade av dessa typer av komplikationer samt bättre på att undersöka och upptäcka förekomster har många uttryckt funderingar om huruvida den uppgift om 10 procent som i litteratur i allmänhet anges vara förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare verkligen är korrekt. Det värde på 43,1 procent som denna studie visat på utmärker sig inte som ett orimligt värde med tanke på främst materialen i de kontaktlinser många patienter länge använt och fortfarande använder. Att studien inte visade på någon statistiskt säkerställd skillnad i tiden kontaktlinser använts för försökspersoner med respektive utan förekomst av NV beror troligtvis på att andra faktorer har större betydelse än just denna. Linssort Den typ av kontaktlins som de flesta försökspersonerna använde var mellanvätskehaltiga månadslinser. Av dessa personer var de som hade förekomst av NV något färre än de som inte hade det. Eftersom denna typ av kontaktlins under lång tid tillpassats på de flesta kontaktlinsbärare är det rimligt att anta att de som börjat uppvisa NV har fått byta till nyare och mer syregenomsläppliga material. Att den totala förekomsten av NV hos försökspersoner med endagslinser ligger på 30 procent jämfört med hela gruppens 43,1 procent, alltså något lägre, skulle kunna bero dels på faktorer som rör själva endagslinsen, exempelvis att den är tunnare och därmed mer syregenomsläpplig, och dels på faktorer som rör hanteringen och är specifika för just endagslinser. Att de personer som använde, eller tidigare använt, toriska månadslinser med prismaballast hade en förekomst av NV som var 7 procentenheter högre än hela grup- 32 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 32 07-06-28 13.44.37 EX AMENSARBETE pens torde rimligtvis bero på dels de låga dk/t-värden som dessa linser har, och dels på att prismaballasten gör kontaktlinsen så tjock nedtill att många av dessa kontaktlinsbärare uppvisar superior NV. Då antalet försökspersoner som hade kontaktlinser ur de resterande linsgrupperna var relativt litet är det svårt att säga något om utfallet av dessa. Skötselsystem Beträffande de skötselsystem som användes av försökspersonerna, är det svårt att ge något konkret svar på om någon vätska är bättre eller sämre, däremot kan man se vissa tendenser. Den vätska flest försökspersoner använde var Complete Solution, och bland dessa syntes en förekomst av NV hos 50 procent Detta värde ligger så nära de 43,1 procent som gäller för alla försökspersoner att denna vätska inte tycks ha någon, eller en mycket liten, negativ påverkan gällande förekomsten av NV. Tittar vi däremot på de personer som använde ReNu Multi-Purpose Solution kan vi se att antalet försökspersoner som hade förekomst av NV var dubbelt så stort som antalet personer som saknade detta. Detta skulle kunna innebära att kontaktlinsbärare med början till NV tidigt borde ordineras ett annat skötselsystem. Tveksamt är dock om detta antal försökspersoner är nog stort för att underbygga en sådan analys. Bärtider Att studien inte kunde säkerställa någon skillnad i bärtider mellan försökspersoner med- respektive utan förekomst av NV, var ett förhållandevis oväntat resultat. Det finns emellertid stora felkällor som skulle kunna påverka detta resultat nämnvärt, exempelvis att antalet timmar endast är en uppskattning gjord av försökspersonen, samt att denna uppskattning kanske endast var riktig vid undersökningstillfället och en kort period före. Det är dock en felkälla som är svår att komma undan. Antalet användningstimmar i medeltal för respektive grad NV skiljer sig inte mycket åt mellan de olika graderna, vilket också indikerar att detta inte har någon påverkan på förekomsten av NV. Hygien Att försökspersonerna själva fick uppskatta sin kontaktlinshygien visade sig göra det svårt att analysera. Det visade sig även vara svårt för försökspersonerna att göra uppskattningen, då graderna inte var definierade och bedömningen därmed kunde skilja sig åt. Tydligt är dock att försökspersoner med förekomst av NV bedömer sin hygien vara något sämre än personer utan förekomst av NV. Om detta antagande är korrekt eller ej är svårt att säkerställa med tanke på ovannämnda mänskliga faktor. Konjunktival kärlfyllnad Sambandet mellan konjunktival kärlfyllnad och NV är av intresse att studera då det i båda fallen rör sig om en ogynnsam blodkärlsutveckling. När försökspersonerna delats in i två grupper: betydande konjunktival kärlfyllnad respektive obetydlig konjunktival kärlfyllnad fanns en märkbar skillnad i förekomst av NV, trots att denna inte kunde säkerställas statistiskt. Att förekomsten NV i gruppen med obetydlig konjunktival kärlfyllnad uppgick till 38 procent jämfört med 52 procent i gruppen med betydande sådan talar dock för sig självt, då 14 procentenheter är en betydande skillnad. Även här skulle ett större patientunderlag kunna visa på ett säkrare resultat. Övrigt En märkbar skillnad gällande om kontaktlinserna användes längre än föreskriven period kunde synas mellan personer med NV jämfört med utan. Då det bland försökspersoner med förekomst av NV var 48 procent som använde sina kontaktlinser för länge, och bland försökspersoner utan NV endast var 36,4 procent, blev skillnaden mellan dessa 11,6 procentenheter. Detta tyder även utan vidare statistisk analys på att förekomsten av NV är betydligt högre hos dem som inte följer anvisningarna om användningstid än hos dem som de facto gör det. Det är också anmärkningsvärt att 24 av 58 personer, d.v.s. 41,4 procent av alla försökspersoner uppger att de använder kontaktlinserna för länge. Om orsaken till detta ligger i non-complience eller brist på adekvata instruktioner är svårt att fastställa men skulle vara av intresse att utreda. Antalet personer som uppgav att de någon gång använde sina kontaktlinser för EW och uppvisade förekomst av NV motsvarade ungefär lika stor andel förekomst NV som för hela gruppen försökspersoner. Detta talar för att sporadiskt EW inte har någon betydande påverkan på förekomsten av NV, även om det är anmärkningsvärt att av de 20 personer som uppgav EW hade endast 5 personer kontaktlinser som var godkända för detta. Övriga observationer värda att redogöra för var två försökspersoner varav den ena uppgav att månadslinser tidigare hade använts i 1-1,5 år, och den andra som burit samma par linser konstant dygnet runt de senaste 6 månaderna, och ingen av dessa visade några som helst tecken på okulär ohälsa. Att den försöksperson som tidigare haft en erosion på vänster öga nu även hade betydligt mer NV på det ögat kan tolkas som en bekräftelse på att de två är sammankopplade. Studien kan sammanfattas med att säga att förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare har visat sig vara betydligt större än man tidigare trott. Detta borde motivera såväl patienter som tillpassare att göra grundligare och mer frekventa ögonundersökningar, samt att vid samtliga undersökningar uppdatera kontaktlinserna till det bästa som finns att erbjuda vad gäller syregenomsläpplighet. Detta borde även motivera tillpassare att i större mån förklara nödvändigheten av täta linsbyten och god hygien, samt att välja ett skötselsystem som tar bort och motverkar så mycket beläggningar som möjligt. Med dagens ökade Internethandel och bristande respekt för kontaktlinsoptikerns roll visar sig behovet av undersökningar och information vara större än någonsin. Det ligger dock till största delen på optikern själv att ge information till de kontaktlinsbärare som ännu inte är medvetna om vikten av att ha en god ögonhälsa. Till syvende och sist är två ögon allt en människa får, och det är trots allt upp till var och en att ta hand om dem. NORDIC VISION 3·2007 33 C263570_nordic_vision_3_07.indd 33 07-06-28 13.44.38 NYA HEMSIDAN En levande samlingsplats Som de flesta förhoppningsvis känner till har Sveriges Kontaktlinsförening sedan början av året en ny hemsida. För dig som ännu inte har haft tillfälle att utforska den tänkte jag här ge en kort introduktion till vad hemsidan har att erbjuda. Vi har konstruerat den nya hemsidan med framför allt två saker i åtanke: att underlätta kansliets administration av föreningen samt att skapa en levande och interaktiv samlingsplats för föreningens medlemmar. Grundtanken med föreningsformen är att det är medlemmarna som utgör själva kärnan i verksamheten. Föreningens beslutande och verkställande organ planerar och ombesörjer en rad olika evenemang, men i grunden existerar administrationen (styrelse och kansli) enkom för att understödja och kanalisera den aktivitet som medlemmarna själva genererar. Man kan alltså hävda att Sveriges Kontaktlinsförening är – eller i vart fall strävar efter att vara – ett med sina medlemmar. Men vad har då detta med hemsidan att göra kan man ju undra. En hemsida är ett kostnadseffektivt och spännande sätt att föra ut information till föreningens medlemmar samt stimulera kontakten dem emellan Det är styrelsen helt enig om. Därför siktar vi nu på att kunna erbjuda tjänster som underlättar utbytet mellan föreningens medlemmar, vilket i förlängningen förhoppningsvis ska vara till nytta för den progressive kontaktlinspraktikern i dennes vardag. Personligt konto för medlemmar För att vara lite mer specifik kan jag börja med att berätta att hemsidan är indelad i en så kallad publik del, vilken är tillgänglig för alla, samt en medlemsdel, vilken som namnet antyder är tillgänglig endast för föreningens medlemmar. Tanken med uppdelningen är att vissa funktioner, såsom Kontaktlinsforum och medlemsmatrikel, ska vara exklusiva för medlemmar. Medlemsförteckningen, som särskiljer medlemmar från vanliga besökare, måstemed hänvisning till ovanstående betraktas som hemsidans ryggrad. Samtliga medlemmar i SKLF har fått ett personligt konto på hemsidan och medlemsförteckningen baseras naturligt nog på den information som tillförs via dessa konton. Som sig bör skyddas ditt konto av ett personligt lösenord i kombination med användarnamn. En rolig finess i sammanhanget är att man som besökare alltid kan se vem som just i detta nu är inloggad på hemsidan. Men låt oss gå vidare. Användardelen av ditt konto utgörs av ett gränssnitt som på hemsidan går under beteckningen ”min profil”. Under ”min profil” ändrar du själv vid behov dina kontaktuppgifter och det är också det som är grundtanken med hela upp- 34 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 34 07-06-28 13.44.38 NYA HEMSIDAN lägget: att du som medlem själv ansvarar för att hålla din profil aktuell. Du kan även ändra ditt användarnamn och lösenord, lägga in ett foto på dig själv om du så önskar. (samt annullera din prenumeration på föreningens nyhetsbrev SKLF Update. Det sistnämnda är dock inget jag rekommenderar.) Många medlemmar får sitt kurs- och kongressdeltagande bekostat av sin arbetsgivare och med hänsyn till detta har vi under ”min profil” även lagt in utrymme för en avvikande fakturaadress. Observera dock att fakturan för din personliga medlemsavgift som standard alltid skickas till din hemadress. av Nordic Vision och SKLF Update. Under dessa respektive sektioner hittar du därför nu tidigare nummer i pdf- respektive htmlformat. Observera dock att backloggen för tidningen endast omfattar den ”nya” Nordic Vision. för landets kontaktlinspraktiker. För att återknyta till det jag nämnde i början - om att medlemmarna utgör kärnan i varje förenings verksamhet - så är ett forum en lysande indikator på just hur väl detta artar sig i praktiken. Ett forum bygger nämligen helt på Medlemsmatrikeln tillbaka Kontaktlinskongressen har fått sin alldeMed tillkomsten av det webbaserade med- tanken att medlemmarna själva tillför inne- les egen dedikerade hemsida. Ni som var lemsregistret har den tidigare i pappersform håll. Ni ställer frågorna - ni ger svaren. med på kongressen nu i mars har förmodliutgivna, och av många saknade, medlems- Frukta dock intet, som webbredaktör kom- gen redan hunnit bekanta er med denna. matrikeln nu återupptstått. Eftersom den mer jag att så långt det är möjligt understödja Kärnfunktionen i Kontaktlinskongressens forumet genom att se till att just din fråga hemsida är den interaktiva kongressanmänya, mer tidsenliga matrikeln baseras på uppgifter som uppdateras av medlemmarna blir besvarad av en person som är kunnig lan. Syftet med att ha en interaktiv anmälan själva är vår förhoppning givetvis att den ska inom vad område det än må vara. på webben istället för att ta emot anmälkunna hållas ständigt aktuell. Rent praktiskt fungerar forumet så att det ningar via fax, e-post och telefon är tvåfalt: Värt att notera är att medlemsmatrikeln är uppdelat i olika huvudkategorier, som att avlasta kansliet under den period på året inte kommer att visa mer känsliga uppgifter, exempelvis ”optometri”, ”utbildning” och då det är som absolut mest att göra samt – som till exempel ditt telefonnummer. Men ”ekonomi och handel”. Under dessa huvud- och det här är det viktigaste – att se till att vi eftersom kansliet är beroende av dina full- kategorier finns det sedan en rad övergri- verkligen får in den information vi behöver ständiga uppgifter för att vid behov kunna pande rubriker, som exempelvis ”ortokera- för att kunna göra din vistelse på kongressen kontakta dig är det ändå viktigt att du håller tologi”, ”ögonsjukdomar” och ”fallbeskriv- till en så positiv upplevelse som möjligt. samtliga dina kontaktuppgifter uppdaterade. ningar” - för att bara nämna några. Och det Webbanmälan fungerade dock ärligt talat SKLF gör till exempel en rad utskick varje år inte helt tillfredsställande i år; kalla det barnär under sistnämnda rubriker som du som och om du inte håller dina kontaktuppgifter användare själv skapar ett ”ämne”, där andra sjukdomar. Visa av den erfarenhet vi samlat uppdaterade riskerar du att missa viktig användare sedan kan svara eller ha synpunk- på oss går vi nu emellertid vidare och koninformation. Var därför noga med att gå in ter på det du skrivit. Du sätter själv titeln på struerar en bättre och mer användarvänlig och ändra din profil om du flyttar, byter e- ditt ämne och innehållet kan vara precis vad variant till nästa år. postadress eller skaffar ny arbetsgivare. som helst så länge det relaterar till den rubrik Som slutord skulle jag vilja citera den britMedlemsmatrikeln innehåller även en som du väljer att lägga ditt ämne under. Viss tiske premiärministern Winston Churchill: företagsdel där de företag som betalar servi- moderation kommer här att ske för att se till ”This is not the end. It is not even the beginceavgift till föreningen finns med. Uppdate- att alla ämnen ligger i linje med ”sina” rub- ning of the end. But it is, perhaps, the end of ringen av företagsuppgifter sker dock även riker. the beginning.” Och med det vill jag som ni fortsättningsvis genom kansliet. säkert förstår säga att hemsidan kommer att Efter upprepade önskemål från flera håll utvecklas ytterligare framöver. Jag har - som kan företag och privatpersoner sedan en tid Kontaktlinsforum, din informationsbank tillbaka nu även annonsera i Kontaktlinsfo- redan nämnts - av styrelsen utsetts till webbEn annan grundbult i hemsidan som vi hop- rum. Är ni i behov av att nyanställa? Söker redaktör och det går därför utmärkt att pas mycket på är Kontaktlinsforum. Kon- du nytt jobb? Har ni instrument till försälj- vända sig till mig om du har några förslag taktlinsforum är ett diskussionsforum där ning? Lägg då ut en annons i Kontaktlinsfo- till förbättringar av hemsidan. Jag tar med det är fritt fram för samtliga medlemmar att rums annonssektion; det är helt kostnads- tacksamhet emot alla tips och idéer. dryfta allt möjligt som har med kontaktlin- fritt. ser att göra. Vår vision är att KontaktlinsfoJohan Östlund rum med tiden ska växa till en omfattande Nordic Vision på nätet informationsbank och att ett besök på Ett annat önskemål som vi tagit fasta på är forumet ska bli en del av den dagliga rutinen att ge tillgång till tidigare utkomna nummer NORDIC VISION 3·2007 35 C263570_nordic_vision_3_07.indd 35 07-06-28 13.44.39 PRODUKTNY T T Effektivare ögondroppar mot allergiska besvär CooperVision introducerar Biomedics EP A l c on h a r n u lanserat sina nya ögondroppar Pataday (olopatadine hydrochloride ophthalmic solution 0,2 %) mot kliande ögon vid allergisk konjunktivit. Pataday innehåller egentligen samma aktiva substans som Alcons Patanol, men i dubbel koncentration. Patienterna behöver därmed bara en droppe per dag i stället för två. N u kom m e r Biom e dic s E P, en tvåveckors daglins speciellt konstruerad för att möta det växande behovet av presbyopilinser. CooperVision anser att linsen är ett klart bättre alternativ än monovision eftersom den binokulära synskärpan är överlägsen vid såväl avståndsseende, närseende som mitt emellan. Företaget säger att Biomedics EP är lätt att tillpassa och passar bra för patienter med maximalt 1,50 dioptriers addition. Linsen har en central sfärisk avståndszon och en omgivande progressiv asfärisk zon som ger ett utmärkt seende på nära håll och mellanavstånd. Linsen tillverkas i omafilcon A med en vätskehalt på 60 procent. Den finns i radien 8,70 mm och diametern 14,40 mm. Styrkor finns från +4,00 till –6,00 dioptrier i 0,25dioptriers steg. www.coopervision.com Studier har visat att säkerheten och komforten är densamma, men effekten är bättre och sitter i längre. Efter en droppe av Pataday i ögat bör kontaktlinspatienter vänta minst tio minuter innan kontaktlinserna sätts i ögonen. www.alconlabs.com PureVision med ny modulus B au s c h & L om b s silikonhydrogellins PureVision får nu en ny utformning på den främre linsytan, vilket ska ge bättre komfort. Materialet får en 28 procent lägre modulus och linsen blir mjukare utan att syretransmissionen förändras. Effekten märks mest i slutet av dagen, vilket är positivt efter- som det ofta är då som torrhetssymptom och annat gör sig gällande. Dessutom kommer PureVision inom kort att finnas med ytterligare en baskurva, 8,3 mm, som komplement till den som hittills varit det enda alternativet, 8,6 mm. www.bausch.com Proclear Toric Menicon lanserar SiliconHydrogellins C o op e rV i s ion h a r utökat parametrarna på Proclear Toric med en skräddarsydd del, kallad XR. Med den kompletteringen finns nu Proclear Toric i baskurvorna 8,4 och 8,8 mm, de sfäriska styrkorna från +6,00 till – 8,00 dioptrier och cylinderstyrkorna i –0,75, -1,25, -1,75, -2,25 från 10 – 180 grader i 10 graders steg. Genom lanseringen av Proclear Toric XR finns nu cylinderstyrkor ända upp till –5,75 dioptrier i 5 graders steg. Linsmaterialet är fortfarande omalfilcon A. Plasmabehandling på alla gaspermeabla linser U lt r aV i s ion h a r meddelat att man kommer att lansera en ny Plasma-GP lins. Företaget levererade tidigare gaspermeabla kontaktlinser med plasmaytbehandling i materialet Contamac´s Optimum Extra. Nu kan man emellertid behandla linsytorna på alla gaspermeabla material, dessutom utan extra kostnad för kunderna. Kon ta k t l i ns t i l lv e r k a r e n Menicon har lanserat en ny siliconhydrogelkontaktlins under namnet Menicon PremiO. Man har använt sig av företagets MeniSilk och Nanoglas teknologi, vilket ska säkerställa en komfortabel yta, god reproducerbarhet och vätbarhet. PremiO är godkänd för dagbruk samt upp till sju dygn extendedwear och ska bytas varannan vecka. Johnson&Johnson slutar tillverka Acuvue Toric F r å n o c h m e d januari 2008 kommer Vistakon bara att tillhandahålla Acuvue Toric så länge lagret räcker, eftersom tillverkningen på linsen upphör. Tillverkaren säger dock att efterföljaren, Acuvue Advance for Astigmatism, redan nu är den mest förskrivna toriska kontaktlinsen. Proclear 1Day C o op e rV i s i o n bygger på Proclearfamiljen ytterligare i och med att man släpper Proclear 1Day. Det är en gjuten lins i Omafilcon A med en vätskehalt på 60 procent. Baskurvan är 8,7 och diametern 14,2. Styrkeomfånget är initialt –0,25D till –6,50D i 0,25D steg och –6,50 till –10,0D i 0,50D steg. Linsen är hanteringsfärgad, Dk/t är 28 och den är som namnet antyder ämnad för endagsbruk. Kommer att levereras i både 30-pack och 5-pack. Proclearfamiljen består nu av: Proclear 1Day Proclear sfärisk Frequency XC (Proclearmaterial med asfärisk optik) Proclear Toric Proclear Multifocal Proclear Conventional www.coopervision.com 36 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 36 07-06-28 13.44.39 Visste du att 73 av 78 läser Nordic Vision regelbundet? I samband med Kontaktlinskongressen 2007 genomfördes en enkätundersökning med fokus på Nordic Vision och Kontaktlinskongressen. Vi har här nedan sammanställt resultaten för vad vi anser vara de mest relevanta frågorna. De fullständiga undersökningsresultaten inklusive de för Kontaktlinskongressen hittar du på www.sklf.se. Annons 170x115 Läser du Nordic Vision regelbundet? Tycker du att Nordic Vision är bra? Nej 6% Sisådär 6% Tycker du att Nordic Vision i sin senaste design är bättre än tidigare? Lika 24% Nej 2% Övrigt 8% SKLF-info 7% Kontaktologi 25% Produktnytt 9% Referat/reportage 6% Ja 94% Antal svar: 78 st Vad i Nordic Vision tycker du är mest läsvärt? Ja 94% Ja 74% Vetenskapligt 28% Nyheter i korthet 17% Antal svar: 76 st Antal svar: 77 st Antal personer som besvarat enkäten: 78 Till Minne: Lars Westerlund Hedersledamoten i Sveriges Kontaktlinsförening, legitimerade optikern Lars Westerlund, avled i sitt hem i Stockholm den 7 april 2007. Han skulle ha blivit 81 år den 2 maj. Dödsorsaken var hjärtinfarkt. Lasse hade haft hjärtbesvär sedan 21 år tillbaka då han by-pass opererades. Lasse drev på sextiotalet Westerlunds Guld-Ur-Optik i Kiruna. I början på sjuttiotalet gick han kontaktlinskursen i Stockholm och blev mycket intresserad av denna del av yrket. Som relativt ny medlem i Svensk Förening för Kontaktlinsteknik (dåvarande SKLF) inbjöd han medlemmarna till ett höstmöte, tillika 10-årsjubileum, på Hotel Ferrum i Kiruna 1975. Ett möte man fortfarande talar om. Senare samma år flyttade Lasse till Stockholm för att bli kompanjon med Gunnar Renvall, som hade en kontaktlinsmottagning på Norrlandsgatan 22. De drev RW-lins under ett par år. Lasse blev ansvarig utgivare för tidningen Kontaktlinsaktuellt. Företaget i Kiruna drev han vidare på distans. Efter några år öppnade han Kontaktlinsen, en egen kontaktlinsmottagning på Malmskillnadsgatan, där Lasse arbetade långt efter pensioneringen. Till slut såldes verksamheten till en finsk kedja och Lasse arbetade under en period deltid på Ögoncenter på Drottninggatan dit hans trogna kunder var välkomna. Lasse var en sällsynt entusiastisk och utåtriktad person och ingenting syntes omöjligt för honom, ivrig och otålig som han var. Hans stora fritidsintresse var segling och många är de kollegor som hade förmånen att följa med Lasse ut på böljorna. Hans omtanke om andra människor var stor och vi minns vännen Lasse med stor tacksamhet. Hedersmedlem i Sveriges Kontaktlinsförening blev han på föreningens höstmöte i Kolmården 1985. Lasse efterlämnar sambon Ulla, barnen Eva, Jonas och Ann samt sju barnbarn. Vi lyser frid över hans minne. Kurt Östlund Michael Hollinder NORDIC VISION 3·2007 37 C263570_nordic_vision_3_07.indd 37 07-06-28 13.44.40 Information från SKLFs styrelse Nyheter på hemsidan Efter beslut från styrelsen kan du som är medlem i SKLF nu annonsera på Kontaktlinsforum. Vi accepterar annonser som rör erbjudanden om anställning, jobbansökningar samt försäljning av utrustning med mera. Vanliga reklamannonser tar vi dock inte emot. För att säkerställa att annonseringen ligger i linje med vad som är avsett kommer samtliga annonser att granskas innan publicering. Kontakta kansliet via [email protected] eller 08-35 05 00 om du behöver hjälp med din annonsering. En annan nyhet på hemsidan är att tidigare utgivna nummer av Nordic Vision och SKLF Update nu finns tillgängliga för läsning/nedladdning. De enkätundersökningar rörande Kontaktlinskongressen och Nordic Vision som genomfördes i samband med kongressen har nu efter viss försening blivit sammanställda och resultaten finns att beskåda på SKLFs hemsida: www.sklf.se. Vi vill också återigen påminna om att du som fortfarande inte har varit inne på hemsidan och uppdaterat dina kontaktuppgifter bör göra det så snart som möjligt. SKLF:s kansli är beroende av korrekta adressuppgifter för att kunna kommunicera med dig på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Material från Kontaktlinskongressen För den som vill friska upp sitt minne från Kontaktlinskongressen finns delar av det föreläsningsmaterial som då presenterades nu tillgängligt på kongresshemsidan: www.kontaktlinskongressen.se. Styrelsen har beslutat att Kontaktlinskongressen 2008 kommer att äga rum på Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta utanför Stockholm. Styrelsens bedömning är att anläggningen mycket väl svarar mot de grundförutsättningar som krävs för en lyckad kongress. Möte med Optikerförbundets styrelse Efter initiativ från Optikerförbundet kommer SKLF:s styrelse den 4 september att hålla ett möte med Optikerförbundets styrelse för att diskutera optikeryrkets framtid och andra i sammanhanget relevanta frågor. SKLF har efter styrelsebeslut gett ett bidrag på 3000 kronor till Optikeryrkets Historia. SKLF:s utbildningsgrupp undersöker just nu möjligheterna att till hösten anordna en kurs i stabillinstillpassning. Mer information om detta längre fram. Fakturorna avseende serviceavgift och medlemsavgift har blivit något försenade, men vi räknar med att kunna ha dem ute i era brevlådor senast i juli månad. SKLF vill framföra sina varma gratulationer till årets mottagare av SKLF:s resestipendier: Helen O’Brien, Karolinska Institutet, och Emma Trulsson, Högskolan i Kalmar. Grattis även till Magdalena Jonsson, Jenny Andersson, Teuvo Jokinen och Anna-Maria Andersson på Optometriteknikerutbildningen i Norrtälje som erhållit bokstipendier från SKLF. Sist men inte minst vill SKLFs styrelse och kansli passa på att önska alla medlemmar en riktigt skön och rogivande sommar! Kalendarium 29-31 augusti Sveriges Ögonläkarförenings årsmöte 2007, Växjö; www.congrex.se/ogon.arsmote 8-12 september European Society of Cataract and Refractive Surgeons. ESCRS 25:e kongress, Stockholm; www.escrs.org 14-16 september New Technology & Treatments in Vision Care, La Jolla, Kalifornien, USA. 29 september Optometridagen, Stockholm www.optikerförbundet.se 3-6 oktober EVER 2007, Portoroz, Slovenien; www.ever.be/c_page.php?id=150. 24-27 oktober American Academy of Optometry Academy 2007 Tampa, Forida, USA www.aaopt.org 28-30 november Medicinsk Riksstämma i Stockholm 25-27 januari, 2008 Global Keratoconus Congress, Las Vegas, Nevada, USA. 38 NORDIC VISION 3·2007 C263570_nordic_vision_3_07.indd 38 07-06-28 13.44.41 XXX Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON -teknologin inbäddas ett fuktbevarande ämne in i Etafilcon A-materialet som stannar kvar i linsen1. ™ % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) LACREON™ teknologin för fukt som aldrig tar slut 100 80 60 40 20 0 0 2 4 6 8 Ingen förlust av vätande ämne under användning 10 12 14 16 18 20 Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. Tid (timmar) Komfort som varar från morgon till sen kväll 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST™ and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST™ och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006 C263570_nordic_vision_3_07.indd 39 07-06-28 13.44.42 Posttidning B Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB Isafjordsgatan 22B 164 40 Kista Nyhet! er Komm i april Focus® DAILIES® Progressives endagslinser nu med AquaComfort™ Focus DAILIES Progressives tillhör den enda familj av endagslinser som finns tillgängliga som sfäriska, toriska och progressiva för att möta varje kundtyps behov av synkorrektion CV/DD/FDPR/PA/070316/SE Focus DAILIES Progressives, den första och enda endagslinsen för presbyopi med Aqua Comfort, ett unikt fuktande ämne som frigörs vid blinkning och smörjer linsytan för komfort hela dagen Focus DAILIES Progressives - ger dig stora möjligheter för tillväxt av din verksamhet med tanke på den ökande andelen presbyoper i dag. 91% av kontaktlinsbärare mellan 35-55 år vill absolut fortsätta att använda linser* Låt dina presbyopa kunder uppleva komforten och enkelheten med Focus DAILIES Progressives För mer information ring vår kundtjänst på 031-722 66 10, eller kontakta din CIBA Vision representant. * Edmunds F, Reindel W. Optician 2003; 225:30–32. C263570_nordic_vision_3_07.indd 40 07-06-28 13.44.43