1
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING
KANSLI NYKÖPING
Handläggare Ellinor Darander
DOM
2010-03-15
Meddelad i
Nyköping
Mål nr
1359-10
Enhet 1
KLAGANDE
TOMMY Ruben Andersson, 660213-1655
Krongatan 17 B
632 28 Eskilstuna
MOTPART
Eskilstuna kommun
631 86 Eskilstuna
ÖVERKLAGAT BESLUT
Kommunfullmäktiges i Eskilstuna kommun beslut den 17 juni 2009, §119
SAKEN
Laglighetsprövning enligt 10 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) - KL av beslut om tillägg till alkoholpolitiska riktlinjer
__________________
DOMSLUT
Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2009, § 119.
Dok.Id 299
Postadress
Box 194
611 25 Nyköping
Besöksadress
Folkungavägen 4
Telefon
Telefax
0155-200450
0155-200490
E-post:
[email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
09:00-12:00
13:00-15:00
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING
DOM
BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.
Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun beslutade den 17 juni 2009 att
göra ett tillägg i de alkoholpolitiska riktlinjerna under rubriken alkoholpolitiska olägenheter enligt följande. ”På restauranger i Eskilstuna kommun
ska gästerna inte tillåtas bära kläder som visar tillhörighet till något gäng
eller gruppering som kan uppfattas som kriminell. Detta för att skapa en
trygg, säker och positiv miljö för gäster och anställda. Gäster får aldrig
avvisas från en restaurang på sådana grunder eller sådana omständigheter
att det kan utgöra diskriminering enligt diskrimineringslagstiftningen.”
Som skäl för beslutet anfördes bl.a. följande. Syftet med tillägget är att
främja den allmänna ordningen på serveringsstället och underlätta för restaurangägaren att hålla ordning. Om ordningen inte kan upprätthållas kan
det utgöra grund för att överväga om serveringstillståndet ska återkallas
eller varning meddelas. Riktlinjerna utgör en rekommendation från kommunens sida till tillståndshavarna med utgångspunkten att gäster på restauranger i Eskilstuna kommun av ordningsskäl bör ha vårdad klädsel. Angående tilläggets juridiska status så kan ett åsidosättande av rekommendationen från en tillståndshavares sida aldrig ensamt läggas till grund för några
rättsliga konsekvenser. Ett åsidosättande som negativt påverkar den allmänna ordningen på restaurangen kan däremot utgöra en omständighet
som tillsammans med andra omständigheter kan få rättsliga konsekvenser
för serveringsstället i enlighet med alkohollagen.
Tommy Andersson överklagar beslutet och yrkar att det ska upphävas. Till
stöd för överklagandet anför han bl.a. följande. Han anser att de alkoholpolitiska riktlinjerna strider mot 2 kap. 2 § KL d.v.s. likställighetsprincipen
då riktlinjerna är framtagna och riktade mot mc-klubbarna Hells Angels
och MC Sweden. Då riktlinjerna inte är avsedda och heller inte kommer att
drabba samtliga kommunmedlemmar behandlar de inte kommunmedlem-
1359-10
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING
DOM
marna lika. Han anser även att de är felaktigt att hänvisa till något gäng
eller gruppering som uppfattas som kriminell då en juridisk person inte kan
hållas ansvarig för ett brott enligt svensk lagstiftning. En organisation kan
således inte fällas för ett brott och därmed vara kriminell. Frågan är vem
som ska bestämma vilka grupperingar som ska avses i riktlinjerna då regeringen har avvisat ett kriminalitetsbegrepp. Sverige har ingen legaldefinition av kriminella organisationer vilket medför att det saknas kriterier för
vilka dessa grupper skulle kunna vara. Vem ska då avgöra vilka kriterier
som ska avgöra vilken organisation som är kriminell. Han anser att beslutet
innebär ett undantag från demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter
som är oacceptabelt. Varje människa är enligt svenska grundlag i det närmaste okränkbar. Det kan även innebära svårigheter att tillämpa dessa riktlinjer då många MC-klubbsmedlemmar har klubbsymboler i form av bl.a.
halskedjor, bälten och tatueringar vilket skulle innebära att det är förbjudet
att kavla upp ärmarna och exponera en klubbtatuering. Riktlinjerna strider
mot rättssäkerheten, kulturdiskriminering och kan inte efterlevas utan långt
gångna rättsvidriga och demokratiöverskridande åtgärder.
Eskilstuna kommun anser att överklagandet inte ska bifallas.
DOMSKÄL
Bestämmelser
Av 2 kap. 1 § regeringsformen (1974:152) framgår bl.a. följande. Varje
medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att
i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka
tankar, åsikter och känslor.
Av 2 kap. 12 § regeringsformen framgår bl.a. att fri- och rättigheter enligt i
1 §, bl.a. yttrandefrihet, får begränsas genom lag eller efter bemyndigande i
lag, allt enligt vad som närmare anges i bestämmelsen.
Enligt 10 kap. 8 § kommunallagen ska ett överklagat beslut upphävas, om
1. det inte har tillkommit i laga ordning,
1359-10
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING
DOM
2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen
eller landstinget,
3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
4. beslutet strider mot lag eller annan författning.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten prövar först om tillägget till de alkoholpolitiska riktlinjerna – vilket Tommy Andersson hävdar - innebär ett oacceptabelt undantag från demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter. Den grundlagsfästa rättighet som ligger närmast att bedöma i detta hänseende är yttrandefriheten. Den fråga som ska prövas är alltså om det innebär en åsiktsyttring
som omfattas av yttrandefriheten, nämligen ”att bära kläder som visar tillhörighet till något gäng eller gruppering som kan uppfattas som kriminell”.
Om så är fallet får prövas om tillägget till riktlinjerna är en tillåten inskränkning av yttrandefriheten.
Med yttrandefrihet avses enligt regeringsformen en frihet att i tal, skrift
eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter och känslor. Yttrandefriheten omfattar en rad olika uttrycksformer
bl.a. även rent konstnärliga framställningar. För att bedöma vilka former av
åsiktsyttringar som omfattas av yttrandefrihet kan en jämförelse göras med
bestämmelsen i 16 kap. 8 § brottsbalken (1962:700) angående hets mot
folkgrupp. Bestämmelsen kriminaliserar den som i uttalande eller i annat
meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp
eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. I praxis
har ansetts att bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel är att
anse som en åsiktsyttring enligt bestämmelsen (NJA 1996 s. 577).
1359-10
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING
DOM
Förvaltningsrättens slutsats är att den grundlagsfästa yttrandefriheten omfattar rätten att ge till känna sin åsikt genom att bära kläder som visar gängeller grupptillhörighet.
Nästa fråga som får bedömas är då om det förhållandet, att åsiktsyttringen
avser en tillhörighet till grupperingar som kan uppfattas som kriminella,
innebär att åsiktsyttringen inte omfattas av skyddet för yttrandefriheten.
Som redovisas i Holmberg m.fl., Grundlagarna, andra upplagan s. 87, faller
åtskilliga yttranden definitionsmässigt utanför grundlagsskyddet och kan
därmed bli föremål för ingripande utan något stöd av något förbehåll i
grundlagen. Detta gäller yttranden som anses vara ”brottsliga i annat avseende än såsom ett överskridande av yttrandefrihetens gränser” (se vidare
vad som anförs i angivet arbete). Det torde enligt förvaltningsrättens bedömning allmänt sett inte vara brottsligt i sig att bära kläder som visar att
bäraren tillhör en gruppering som kan uppfattas som kriminell (om nu inte
omständigheterna är sådana att åsiktsyttringen kan rubriceras som ett brott,
exempelvis olaga hot eller hets mot folkgrupp). Det kan också konstateras
att regeringen i proposition 2007/08:144 - Sveriges antagande av rambeslut
om kampen mot organiserad brottslighet - har uttalat sig med innebörd att
man bör undvika att kriminalisera någons deltagande i en kriminell organisation utan att samtidigt uppställa krav på att en konkret straffbar gärning
har begåtts inom ramen för organisationens verksamhet (s. 15).
Mot denna bakgrund innebär enligt förvaltningsrättens mening enbart det
förhållandet, att kläderna utvisar att bäraren tillhör en gruppering som kan
uppfattas som kriminell, inte att åsiktsyttringen faller utanför ramen för
den grundlagsskyddade yttrandefriheten.
Tillägget till de alkoholpolitiska riktlinjerna är således en begränsning av
yttrandefriheten. Yttrandefriheten kan begränsas endast med stöd av lag
eller efter bemyndigande i lag.
1359-10
6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING
DOM
I förarbetena till alkohollagen (1994:1738) anges att en kommun i t.ex.
alkoholpolitiska program kan precisera vilka allmänna kriterier kommunen
avser att tillämpa vid bedömningen av om en servering kan orsaka alkoholpolitiska olägenheter (prop. 1994/95:89 s. 105-106). Det föreskrivs inte
i själva lagen att sådana program ska eller bör antas av en kommun (en
lagregel om detta föreslås i lagrådsremiss den 15 januari 2010 En ny alkohollag). Beslutet om tillägg till Eskilstuna kommuns alkoholpolitiska riktlinjer har alltså inte fattats med stöd av en bestämmelse i lag.
Förvaltningsrätten finner därmed att den begränsning av yttrandefriheten
som tillägget innebär strider mot lag.
Med denna utgång behöver förvaltningsrätten inte pröva om beslutet är
olagligt i andra av Tommy Andersson angivna hänseenden.
Överklagandet bör bifallas och Eskilstuna kommuns beslut den 17 juni
2009, § 119, om tillägg till de alkoholpolitiska riktlinjerna upphävas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga (DV 3109/1D)
Olof Carlstedt
I avgörandet har även deltagit särskilda ledamöterna Bertil Axelsson och
Robert Tholén.
1359-10
Bilaga 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas
till förvaltningsrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då
klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas emellertid
från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagandet infaller på
lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton,
julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
DV 3109/1D • 2007-08 • Producerat av Domstolsverket
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
kammarrätten fordras att prövningstillstånd
meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill
förvaltningsrätten kommit eller det annars
finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att
prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. den klagandes namn, personnummer, yrke,
postadress och telefonnummer. Dessutom
ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om
dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift
ändras är det viktigt att anmälan snarast
görs till kammarrätten,
2. det beslut som överklagas med uppgift om
förvaltningsrättens namn, målnummer
samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för
begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens beslut
som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och
vad han/hon vill styrka med varje särskilt
bevis.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar
ombud ska denne sända in fullmakt i original
samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.
www.domstol.se
