Miljökonsekvensbedömning för detaljplan Havsvidden 5, Geta kommun
Utkast 2017-05-10
Medverkande
Beställare/MKB ansvarig:
Havsvidden AB
Beslutande myndighet:
Geta kommun
Konsult:
WSP Samhällsbyggnad, avdelning Miljö och
samhälle
Uppdragsansvarig:
Mia Tiderman, uppdragsansvarig
Göran Holm, naturmiljö
Ezequiel Pinto-Guillaume, kulturmiljö och
landskapsbild
Marianne Klint, granskare
Foto:
WSP, om inte annat anges
Foto framsida: Havsvidden hotell- och konferensanläggning, vid Själviken.
2
11. REFERENSER ................................................................................................35
INNEHÅLL
1. SAMMANFATTNING ....................................................................................... 4
BILAGA 1. PLANKARTA FÖR HAVSVIDDEN 5 ............................................................... 37
BILAGA 2 PROTOKOLL AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET ............................................... 38
BILAGA 3 NATURVÄRDESINVENTERING ..................................................................... 38
BILAGA 4 RAPPORT ARKEOLOGISK INVENTERING ......................................................... 38
BILAGA 5 PM LANDSKAPSBILDSANALYS ..................................................................... 38
2. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAGET .................................................... 6
2.1 OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................... 6
2.2 PLANFÖRSLAGET ............................................................................................ 7
2.3 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN ............................................................................... 8
2.4 KOMMUNALA PLANER ..................................................................................... 8
2.5 SKYDDADE OMRÅDEN ...................................................................................... 8
3. BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGETS MILJÖPÅVERKAN.................................... 9
3.1 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGENS SYFTE ............................................................ 9
3.2 BEHOVSBEDÖMNING ..................................................................................... 10
3.3 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER ................................................................ 10
4. AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................ 11
4.1 AVGRÄNSNING I RUM .................................................................................... 12
4.2 AVGRÄNSNING I TID ...................................................................................... 12
4.3 AVGRÄNSNING I SAK ..................................................................................... 12
4.4 AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET ..................................................................... 12
5. ALTERNATIV ................................................................................................. 12
5.1 NOLLALTERNATIV ......................................................................................... 13
6 MILJÖKONSEKVENSER BETYDANDE MILJÖASPEKTER .................................... 14
6.1 NATURMILJÖ............................................................................................... 14
7 ÖVRIGA MILJÖASPEKTER ............................................................................... 20
7.1 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD ................................................................... 20
7.2 VATTEN ..................................................................................................... 32
8.
UPPFÖLJNING ....................................................................................... 33
9. GENOMFÖRDA SAMRÅD................................................................................... 34
9.1 SAMRÅD RÅDGÖRANDE SAMMANTRÄDE ............................................................. 34
9.2 AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE ....................................................................... 34
3
bedömningsgrunderna för naturmiljö bedöms exploateringen, som medges enligt
de redan antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4 och planförslaget, medföra små
negativa konsekvenser för naturmiljön för dessa områden. Bedömningen baseras
på att inga högre naturvärden (naturvärdesklass 1 eller 2) har noterats inom av
planområdet, samt att tre av fyra av de identifierade naturvärdesobjekten inte
ligger inom områden där byggnation medges enligt planförslaget.
1. SAMMANFATTNING
Detaljplaneförslaget för Havsvidden 5 i Geta kommun, syftar till att möjliggöra ny
bebyggelse genom att anlägga 11 nya klipphus med tillhörande bastu- och
förrådsbyggnader. Planförslaget medger ytterligare 80 m2 för service- och
hamnbyggnader. Planområdet omfattar 9,42 hektar och strandlinjen är cirka 600
meter lång.
Kulturmiljö och landskapsbild - övrig miljöaspekt
Miljökonsekvensbedömningen avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma
konsekvenser av de förändringar som medges enligt planförslaget Havsvidden 5.
Denna MKB beaktar även den totala effekten av hela Havsviddens hotell- och
konferensanläggning, genom att beskriva vad de antagna detaljplanerna för
Havsvidden 1-4 medger tillsammans med planförslaget Havsvidden 5.
Miljöaspekterna är uppdelade efter ”betydande miljöaspekter” och ”övriga
miljöaspekter” enligt avgränsningen som beskrivs i kapitel 4.
Planförslaget-Havsvidden5
Det finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet. I samband med
inventeringen dokumenterades sammanlagt fyra arkeologiska anläggningar. Inget
av dessa objekt bedömdes uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar; samtliga
fyra objekt föreslås vara kulturlämningar. De påträffade kulturlämningarna består
av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar. Med utgångpunkt i
bedömningsgrunderna för kulturmiljö och landskapsbild bedöms planförslaget
Havsvidden 5 medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljön eftersom de
lämningar som finns inom planområdet inte är fasta fornlämningar och dessutom
ligger lämningarna längs fastighetsgränser och i utmarker.
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
Naturmiljö - betydande miljöaspekt
Planförslaget-Havsvidden5
Utifrån den genomförda naturvärdesinventeringen bedöms naturvärdena i området
för Havsvidden 5 främst vara knuten till skogsmarken. Inga naturvärdesobjekt
noterades längs klipporna vid kusten. Av de identifierade naturvärdesobjekten
bedöms två objekt (hvs_02 och hvs_03) påverkas av planförslaget (Havsvidden 5).
Dessa utgörs av skogsområden med naturvärdesklass 3, respektive 4. De utpekade
objekten ligger helt inom utpekad mark för kvartersbebyggelse och vissa delar
ligger där byggrätter planerats vilket innebär att objekten helt eller delvis
försvinner. Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö bedöms
exploateringen enligt planförslaget medföra små negativa konsekvenser för
naturmiljön i planområdet. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden
noterats (naturvärdesklass 1 eller 2), men att detaljplanen ändå innebär
exploatering av två av tre av de naturvärdesobjekt som identifierats under
naturvärdesinventeringen.
I planförslaget Havsvidden 5 kommer nya byggnader att påverka delar av
landskapsbilden. Påverkan kommer att vara visuellt bestående. Med utgångpunkt i
bedömningsgrunderna för landskapsbild bedöms planförslaget medföra små
negativa konsekvenser för landskapsbild, eftersom den nya bebyggelsen gestaltas
och har gestaltats med en tydlig och medveten anpassning till naturmiljön och
landskapsbilden.
PlanförslagetHavsvidden5ochantagnadetaljplaner-Havsvidden1-4
Det finns inga registrerade fornlämningar inom området för havsvidden 1-4 och 5.
I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt 12 arkeologiska
anläggningar. Inget av dessa objekt bedömdes uppfylla kriterierna för fasta
fornlämningar, därför föreslås samtliga 12 objekt vara kulturlämningar. De
påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till
lantmäteriindelningar. Under arbetet med planering och anläggning av Havsvidden
1-4 har stor hänsyn tagits till de kulturlämningar som finns inom detta område.
PlanförslagetHavsvidden5ochantagnadetaljplaner-Havsvidden1-4
Utifrån den genomförda naturvärdesinventeringen bedöms naturvärdena i området
för Havsvidden 1-4 och 5 främst vara knutna till skogsmarken. Inga
naturvärdesobjekt noterades längs klipporna vid kusten. Med utgångspunkt i
Risken att de historiska lämningar som finns inom planområdet för Havsvidden 5
kan komma att skadas är liten. I de antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4 har de
historiska lämningarna inte påverkats av den nya anläggningen, utan har tagits
4
Tabell 1 Sammanfattande konsekvensbedömning
hand om och respekterats. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för
kulturmiljö bedöms planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner
Havsvidden 1-4 att leda till obetydliga konsekvenser för kulturmiljön, eftersom de
lämningar som finns inom områdena inte är fasta fornlämningar och dessutom
ligger lämningarna längs fastighetsgränser och i utmarker. I planförslaget
Havsvidden 5 kommer nya byggnader att påverka delar av landskapsbilden.
Påverkan kommer att vara visuellt bestående. I de antagna detaljplanerna för
Havsvidden 1-4 kommer nya byggnader att påverka landskapsbilden. Även denna
påverkan är visuellt bestående. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för
landskapsbild bedöms planförslaget Havsvidden 5 och de antagna detaljplanerna
för Havsvidden 1-4 medföra små negativa konsekvenser för landskapsbild,
eftersom den nya bebyggelsen gestaltas och har gestaltats med en tydlig och
medveten anpassning till naturmiljön och landskapsbilden.
Ingreppets/
störningens
omfattning
Miljöaspekt (intressets värde)
Naturmiljö
(Lågt värde)
Kulturmiljö
(Lågt värde)
Landskapsbild Vatten
(Lågt värde)
(Lågt värde)
Havsvidden
Ingreppet/
störningens 5
omfattning
Liten negativ
konsekvens
Obetydlig
konsekvens
Liten negativ
konsekvens
Obetydlig
konsekvens
Havsvidden
1-4
Liten negativ
konsekvens
Obetydlig
konsekvens
Liten negativ
konsekvens
Liten negativ
konsekvens
Havsvidden
1-4 och 5
Liten negativ
konsekvens
Obetydlig
konsekvens
Liten negativ
konsekvens
Liten negativ
konsekvens
Vatten - övrig miljöaspekt
PlanförslagetHavsvidden5ochAntagnadetaljplaner-Havsvidden1-4
Havsviddens behov av färskvatten tas från den närliggande sötvattenresursen
Gröndahls träsk, genom en av Havsvidden uppförd, ägd, och förvaltad
reningsanläggning som är placerad invid stranden till träsket. Uttaget är reglerat
enligt i enlighet med samfällighetens styrelsebeslut. Det föreslagna uttaget i
medeltal på 25 m3 bedöms täcka behovet för Havsvidden 1-4 och Havsvidden 5.
Detta uttag på 25 m3 från Gröndals träsk ryms inom sjöns vattenbudget enligt den
konsekvensbedömning som gjorts av Husö biologiska station (Husö, 2015).
Vidare bedöms i rapporten att ett uttag i den storleken troligen inte skulle innebära
någon större förändring av sjöns ekologiska tillstånd. Även ett fördubblat uttag (50
m3) mot det föreslagna (25 m3) bedöms täckas av det teoretiska överskottet i sjön,
även vid torra år.
Figur 1. Området för Havsvidden 1-4
Sammanfattningsvis bedöms det ansökta uttaget (25 m3) av vatten från
Gröndalsträsk inte leda till negativa konsekvenser vid normala förhållanden, dock
kan uttaget det vid särskilt torra år leda till små negativa konsekvenser för de
ekologiska värdena i sjön.
Figur 2. Området för Havsvidden 5
5
För de fastställda detaljplanerna för Havsvidden 1-4 återstår cirka 2000 m2
byggrätt för detaljplanen som omfattas av kvarter 1, upp till 100 m2 byggrätt för
kvarter 2 (beroende på hur många byggnader för bastu som ska byggas), cirka
200-500 m2 byggrätt för kvarter 3 (beroende på hur många byggnader för bastu
som ska byggas) och cirka 170 m2 byggrätt för kvarter 4 (varav minst 130 m2 för
uppförandet av det sista klipphuset).
2. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
PLANFÖRSLAGET
2.1 OMRÅDESBESKRIVNING
Den intilliggande fastigheten, mellan Havsvidden 5 och Havsviddens hotell- och
fritidsområde – Havsvidden 1-4, Sälvik RNR 2:143 är föremål för en separat
detaljplaneprocess.
Planområdet ligger i Dånö by, Geta kommun, väster om Själviken, i nära
anslutning Havsviddens befintliga hotell- och fritidsområde. Havsviddens hotelloch fritidsområde omfattas av fyra detaljplaner (Havsvidden 1-4) som fastställdes
år 2008, 2009, 2011 och 2013, se Figur 3.
Planområdet utgörs av ett obebyggt naturområde som ligger vid kusten. Marken
utgörs av en karg, öppen hällmarksskog som domineras av barrträd (martallar).
Stränderna utgörs av steniga stränder, kala klippor eller branter, se Figur 4
Figur 4. Foto från området för Havsvidden 5.
Figur 3. Området med svart markering utgörs av planområdet för Havsvidden 5 och
området med grön markering utgörs av Havsvidden 1-4.
6
kan sannolikheten för att ett utsläpp av olja i träskets närhet anses vara liten.
2.2 PLANFÖRSLAGET
Planområdet omfattar en utvidgning av Havsviddens hotell- och fritidsområde.
Detaljplaneförslaget omfattar fastigheterna 2:90, 2:144 och 2:149 i Dånö by, Geta
kommun, Havsvidden 5. Planområdets yta är 9,42 hektar och strandlinjen är cirka
600 meter. Byggnadsrätten för området är 1 880 m2 våningsyta. Planen medger att
11 fritidshus får upprättas med en yta på 180 m2 vardera med en tillhörande bastubyggnad (inklusive altan) på högst 20 m2. Plankartan anvisar byggnadsytor för 9
av fritidshusen och en något större byggnadsyta där två fritidshus kan byggas.
Utanför dessa byggnadsytor får bastu- och förrådsbyggnader uppföras. Byggrätten
medger ytterligare 80 m2 för service- och hamnbyggnader.
Stränderna har reserverats helt som parkområde bortsett från ett mindre område i
Vikbotten, som har anvisats som område för kvarterets gemensamma servicebyggnader och möjliga hamnanläggningar. Parkområdena utgör totalt 25 % av
planområdet och utgörs av mark vid stränderna och mark som vetter mot den
privatägda fastigheten i öst. Planområdet kommer att utgöras av privat mark,
allemansrätten gäller dock. Strövområdets andel av planområdet utgörs av 51 %
och är beläget i planområdets södra del. Strövområdet utgörs av ett
skogsbruksområde.
Havsviddens huvudanläggning uppvärms huvudsakligen genom bergvärme men
med möjlighet till tillskott genom värmepanna som uppvärms med brännolja.
Havsvidden uppskattar att behovet av brännolja uppgår till cirka 5 kubikmeter/år
och att behovet tillgodoses genom en (1) oljetransport per år. Transporten sker
längs Gröndahlsvägen som passerar Gröndahls träsk som närmast cirka 100 meter
från sjön. Den aktuella körsträckan på vilken ett eventuellt utsläpp skulle kunna
påverka träskmiljön uppgår till ett par hundra meter. Ett eventuellt utsläpp av olja i
träskets närhet hanteras genom sedvanliga oljesaneringsinsatser från nödvändiga
myndigheter.
Utflödet från träsket sker genom en (1) utrinningsdamm som kan stängas av
varigenom den vattenburna spridningen av oljan kan begränsas. I en utsläpps- och
saneringssituation kan Havsvidden hantera distributionen av färskvatten genom
den bufferttank som bolaget har uppfört på egen fastighet. Med beaktande av den
begränsade omfattningen av oljetransporter samt den begränsade körsträcka på
vilken ett utsläpp måste ske för att vattenmiljön i Gröndahls träsk ska påverkas,
Figur 5. Plankarta för detaljplan Havsvidden 5 (större format se Bilaga 1).
7
Havsviddens hotell- och konferensanläggning utgör en viktig beståndsdel i
Turismstrategin för Åland för åren 2012-2022 enligt Visit Aland (r.f. presenterade
i april 2011.) I strategin benämns att anläggningen är en viktig profilbärare, det vill
säga en aktör vars främsta uppgift är att skapa lyskraft och publicitet för ett ökat
intresse för Åland i kategorin möten & konferenser (Turismstrategin för Åland
2012-2022, Visit Aland r.f., sid. 11). Havsviddens karaktär som profilbärare och
anläggningens attraktionskraft samt relevans för den åländska turismnäringen har
bland annat gestaltats i att Havsvidden stod värd för det nordiska
statsministermötet som hölls på Åland under år 2016.
2.3 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Havsvidden Ab äger hela planområdet. Förutom Havsviddens områden ingår i
planområdet 0,2 ha tillandningar.
2.4 KOMMUNALA PLANER
Planområdet omfattas inte av en generalplan eller en kommunöversikt och har inte
detaljplanelagts tidigare. Inom planområdet råder inte byggnads- och
åtgärdsförbud. Havsviddens hotell- och konferensverksamhet är utpekad i Geta
kommuns kommunöversikt som ett specialområde som kommunen anser vara
väsentlig för den framtida fysiska planeringen (Kommunöversikt, 2006).
För Havsvidden är fullföljandet av Havsvidden 5 nödvändigt i syfte att förverkliga
det resortkoncept som anläggningen bygger på och i vilket uppförandet av flera
fritids- och hotellboenden är en naturlig och nödvändig del för redan tagna
infrastrukturkostnader. Affärsmässigt är detta en förutsättning för att skapa en
finansiell långsiktig och stabil fortsättning av verksamheten. Den vidare
utvecklingen sker i takt med den underliggande efterfrågan på såväl klipphus som
hotellboenden som ökat stadigt från år till år.
2.5 SKYDDADE OMRÅDEN
Det finns två myrar med skyddsvärde II, skyddade enligt landskapslag (1998:82)
om naturvård samt landskapsförordning (1998:113) om naturvård, som delvis
omfattas av planförslaget Havsvidden 5 och av detaljplanerna Havsvidden 1-4.
Det finns inget Natura 2000-område, inget område som är skyddat av rådets
direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur (dock ej fåglar) och växter
(92/43/EEG) så kallade ”habitatdirektivet” eller av rådets direktiv om bevarande
av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG) så kallade ”fågeldirektivet”, inget
våtmarksområde som omfattas av Ramsar konventionen eller av ett HELCOMskyddsområde.
2.6 HAVSVIDDENS BETYDELSE SOM TURISMMÅL
Havsvidden räknar med att anläggningen, bestående av hotell-, restaurang- och
konferensanläggning med tillhörande poolhus, bastu och hamn samt 42 klipphus,
besöks och används av i medeltal 300-350 personer under högsäsong (1.7-15.8)
per dygn. Med en ytterligare utbyggnad enligt planförslaget Havsvidden 5, ökar
besökarantalet med – uppskattningsvis – 20 personer per dygn. Under övriga tider
på året är besökarantalet betydligt lägre. Under perioden oktober till mars har
huvudanläggningen periodvis varit helt stängd.
Figur 6. Flygbild över Havsvidden med vy österut (Från Havsviddens websida)
8
Enligt 1 kap. 1 § Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning ska en
miljökonsekvensbedömning, MKB, utföras som underlag för en
landskapsmyndighets eller en kommunal myndighets planering och beslut,
avseende ett projekt, en plan eller ett program som kan ha betydande
miljöpåverkan. Geta kommun har fattat beslut om att detaljplaneförslaget
Havsvidden 5 kan ha betydande miljöpåverkan och därför har en
miljökonsekvensbedömning genomförts.
3. BEDÖMNING AV
PLANFÖRSLAGETS MILJÖPÅVERKAN
3.1 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGENS SYFTE
När en kommun upprättar en plan ingår det att en miljöbedömning genomförs ifall
planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den
betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra ska
identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbedömning.
Innan omfattning av och detaljeringsgrad i miljökonsekvensbedömningen
bestämdes rådgjorde verksamhetsutövaren, i enlighet med 3 kap. 8 § i
Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning, med beslutande
myndigheter och kommunen om utredningens omfattning och inriktning. Ett möte
med myndigheterna och kommunen ägde rum den 22 november 2016.
När en plan upprättas, som krävs enligt lag, ska en miljökonsekvensbedömning av
planen göras om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Miljökonsekvensbedömning görs därmed inte för detaljplaner som har antagits.
Som ytterligare en del i miljökonsekvensbedömningen genomfördes ett
avgränsningssammanträde vid Havsviddens hotell- och konferensanläggning i
Geta kommun med allmänheten den 7 mars 2017. Syftet med mötet var att
informera allmänheten om planförslaget, redovisa preliminära resultat från utförd
naturinventering, få synpunkter på planförslaget och delges information om
befintliga värden för exempelvis natur, kultur och rekreation. De förslag till
utredningar av alternativ och konsekvenser som framställdes har beaktats vid det
fortsatta arbetet med miljökonsekvensbedömningen. Efter sammanträdet fanns
möjlighet att skriftligen inkomma med synpunkter på det som presenterades vid
avgränsningssammanträdet. Dessa yttranden finns, tillsammans med de som
inkom under mötet sammanfattade i protokollet till avgränsningssammanträdet
(Bilaga 2).
Syftet med att genomföra en miljökonsekvensbedömning är att integrera
miljöaspekter i planen för att en hållbar utveckling ska främjas. Vidare är syftet att
möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och
miljön. Med miljökonsekvensbedömningen ges beslutsfattaren ett underlag som
beskriver det föreslagna planförslagets (Havsvidden 5) positiva och negativa
påverkan på miljön.
En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland
annat omfattar identifiering av miljöaspekter, dialog med myndigheter och
allmänhet och bedömning av miljökonsekvenser. Tre huvudsakliga behov
förväntas bli tillgodosedda under processen och vid framtagandet av
miljökonsekvensbedömningen;
-
Utkastet till miljökonsekvensbedömningen (detta dokument) hålls tillgängligt för
myndigheter och allmänhet under 3 veckor och under denna tid finns möjlighet för
myndigheter och allmänheten att inkomma med skriftliga synpunkter. Efter att
utkastet till miljökonsekvensbedömning hållits tillgänglig upprättas en slutgiltig
miljökonsekvensbedömning. I det MKB-dokumentet kommer yttranden på
utkastet att redovisas och kommenteras.
att allmänhetens insyn och möjligheter att påverka planen säkerställs,
att integrera miljöaspekter i projektet,
att förväntade effekter och konsekvenser av den aktuella planens betydande
miljöpåverkan redovisas öppet och fullständigt innan ansvarig/a myndighet/er
beslutar om planens genomförande.
Den slutliga miljökonsekvensbedömningen kommer att utgöra en del av det
beslutsunderlag som Geta kommun ska beakta vid antagandet av detaljplanen för
Havsvidden 5.
Allmänhetens insyn och möjlighet att påverka tillgodoses i första hand genom att
samråd hålls och att planförslaget och miljökonsekvensbedömningen görs allmänt
tillgängliga.
9
Konsekvensbedömning av utökat vattenuttag i Gröndalsträsk, Husö biologiska
station 2015.
3.2 BEHOVSBEDÖMNING
En bedömning av risken för betydande miljöpåverkan (behovsbedömning) ska
utföras för alla detaljplaner. En behovsbedömning för detaljplaneförslaget
Havsvidden 5 har genomförts enligt de kriterier som beskrivs enligt
Landskapsförordning (2012:50) om miljökonsekvensbedömning som beaktar dels
planförslagets karaktäristiska egenskaper och dels den typ av påverkan och det
område som kan antas bli påverkat.
METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
För att beskriva planförslaget miljökonsekvenser används begreppen påverkan,
effekt och konsekvens. I vanligt tal är dessa ord delvis synonymer till varandra
men i MKB-sammanhang används de med skilda betydelser:
-
För detaljplaner som medför betydande miljöpåverkan ska
miljökonsekvensbedömningsprocess utföras, vilket bland annat innebär att en
miljökonsekvensbedömning (MKB) ska utarbetas och redovisas tillsammans med
planförslaget. Om detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan behandlas
miljöfrågorna i det ordinarie planarbetet och redovisas i planbeskrivningen.
-
Kommundirektörens förslag enligt protokoll fört 17.10.2016 lyder enligt följande;
”Kommunstyrelsen konstaterar (17.10.2016) med anledning av
behovsbedömningen att detaljplaneförslaget och övriga delar av Havsviddenkomplexet kan medföra betydande miljöpåverkan och beslutar att
detaljplaneförslaget samt hela Havsvidden-komplexet kräver uppgörande av en
MKB [...] och att detta beslut är resultatet av kommunstyrelsens sammanvägda
övervägande om betydande miljöpåverkan, i enlighet med beredningen ovan samt
i enlighet med Kst § 165/6.9.2016.”
Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga
förhållanden som planens genomförande medför.
Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel
förlust av värdefulla naturmiljöer, buller eller luftföroreningar.
Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss
företeelse, till exempel klimatet, människors hälsa eller biologisk
mångfald.
Vid konsekvensbedömning ska både det aktuella intressets värde och de
förväntade effekternas omfattning beaktas. Tabell 2 ger en förenklad beskrivning
av metodiken bakom dessa bedömningar.
Tabell 2. Metodik för bedömning av miljökonsekvenser
INTRESSETS VÄRDE
3.3 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
Miljökonsekvensbedömningen har upprättas i enlighet med landskapslag
(2006:82) om miljökonsekvensbedömning. För att kunna göra kvalificerade
bedömningar av vilka miljöeffekter och miljökonsekvenser som kan uppkomma
av planförslaget har sakkunniga inom olika miljöområden ingått i
projektorganisationen. Inom miljökonsekvensbedömningen har följande
expertutredningar genomförts; naturinventering, arkeologisk inventering och
landskapsbildsanalys.
HÖGT VÄRDE
MÅTTLIGT VÄRDE
LÅGT VÄRDE
Olika expertområden använder sig av olika metoder, dessa beskrivs översiktligt
under respektive avsnitt och mer detaljerat i respektive underlagsrapport.
Annat tekniskt underlag som utgjort en bas för miljökonsekvensbedömningen är;
planbeskrivning och plankartor daterade den 24 september 2014 samt
10
INGREPPETS/STÖRNINGENS OMFATTNING
STOR
MÅTTLIG
LITEN
OMFATTNING
OMFATTNING
OMFATTNING
STOR
MÅTTLIG-STOR
MÅTTLIG
KONSEKVENS
KONSEKVENS
KONSEKVENS
MÅTTLIG-STOR
MÅTTLIG
LITEN-MÅTTLIG
KONSEKVENS
KONSEKVENS
KONSEKVENS
MÅTTLIG
LITEN-MÅTTLIG
LITEN
KONSEKVENS
KONSEKVENS
KONSEKVENS
4. AVGRÄNSNINGAR
BEDÖMNINGSGRUNDER
För att beskriva och värdera de förändringar som planen medför för olika
miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål,
riktlinjer och regelverk. En kategori av bedömningsgrunder är specifikt relaterade
till en miljöaspekt och används för att identifiera, värdera och beskriva planens
miljöpåverkan inom ett visst sakområde. Dessa bedömningsgrunder är av
varierande karaktär och ursprung, exempelvis lagreglerade normer, som
miljökvalitetsnormer, och fastställda riktvärden. De specifika
bedömningsgrunderna används för att mer precist identifiera och värdera planens
miljöpåverkan. I de avsnitt som behandlar planens miljöpåverkan redogörs för
vilka bedömningsgrunder som huvudsakligen har använts för respektive
sakområde.
En viktig del av miljökonsekvensbedömningsprocessen är avgränsningen. Att
avgränsa och fokusera arbetet med miljökonsekvensbedömningen är emellertid
inte något som görs en gång för alla. Under hela processen ställs frågor om vad
som är relevant, vad som behöver belysas ytterligare och vad som kan avföras från
miljökonsekvensbedömningen.
WSP Sverige AB har på uppdrag av Havsvidden Ab upprättat en
behovsbedömning (WSP, 2016) som har utgjorts av ett beslutsunderlag för Geta
kommun.
Den 6 september 2016 beslutade kommunstyrelsen att detaljplaneförslaget kräver
uppgörande av MKB enligt 3 § 2 mom. Landskapslagen om
miljökonsekvensbedömning och enligt 2 § och 3 § i Landskapsförordning om
miljökonsekvensbedömning samt bilaga II till Rådets direktiv om
miljökonsekvensbeskrivningar (2011/42/EU). Vidare står det i protokollet att den
MKB som ska tas fram ska belysa planens påverkan på naturmiljö och EU:s
”artdirektiv” och ”fågeldirektiv”. Den totala effekten av hela projektet, inklusive
redan antagna detaljplaner i området ska beaktas. Övriga miljöfrågor som
landskapsbild, kulturmiljö och vatten och avlopp bedöms inte innebära risk för
betydande miljöpåverkan, men har betydelse för projektet och föreslås därmed
utredas och beskrivas översiktligt i miljökonsekvensbedömningen.
OSÄKERHETER
Miljökonsekvensbedömningar är alltid förknippade med osäkerheter. Det finns
dels genuina osäkerheter i alla antaganden om framtiden och dels osäkerheter
förknippade med analytisk kvalitet och kunskapsläge. De underlag och källor som
använts för miljöbedömningen kan vara behäftade med olika brister. Prognoser
och beräkningar kan exempelvis vara missvisande på grund av felaktiga
antaganden, felaktiga ingångsvärden eller begränsningar och brister i
bakomliggande modeller. För respektive miljöaspekt beskrivs de osäkerheter som
har identifierats.
Den 17 oktober 2016 konstaterar kommunstyrelsen; ”med anledning av
behovsbedömningen att detaljplaneförslaget och övriga delar av havsviddenkomplexet kan medföra betydande miljöpåverkan och beslutar att
detaljplaneförslaget samt hela Havsvidden-komplexet kräver uppgörande av en
MKB enligt 3 § 2 mom. Landskapslagen (2006:82) om
miljökonsekvensbedömning, i dess lydelse genom LL (2012:49) om ändring av
landskapslag om miljökonsekvensbedömning, och enligt 3 §
landsskapsförordnigen (2012:50) om miljökonsekvensbedömning samt bilaga II
till MKB-direktiv 2011/92/EU och att detta beslut är resultatet av
kommunstyrelsens sammanvägda övervägande om betydande miljöpåverkan, i
enlighet med beredningen ovan samt i enlighet med Kommunstyrelsen §
165/6.9.2016)”.
Miljökonsekvensbedömningen avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma
konsekvenser av de förändringar som medges enligt planförslaget Havsvidden 5.
11
Nedanstående miljöaspekter bedöms som betydande varför störst fokus läggs på
dessa i MKB:n i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 6 september 2016. De
aspekter som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan och som ska bedömas
i MKB:n är:
Denna MKB beaktar även den totala effekten av hela Havsviddens hotell- och
konferensanläggning, genom att beskriva vad detaljplanerna för Havsvidden 1-4
medger. Detaljplanerna för Havsvidden 1-4 ingår inte i denna MKB-process
eftersom planerna redan är antagna. Kommunstyrelsen i Geta kommun har inte
ställt krav på miljökonsekvensbedömning för detaljplanerna Havsvidden 1-4.
·
4.1 AVGRÄNSNING I RUM
Avgränsningen för den miljökonsekvensbedömning som har tagits fram gäller för
detaljplan Havsvidden 5 och följer därmed generellt planområdets gränser. För
aspekterna kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö och VA följer avgränsningen
planområdet för Havsvidden 5.
Naturmiljö – påverkan på naturvärden upptagna i rådets direktiv om
bevarande av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG (tidigare 79/409/EEG))
”fågeldirektivet” och rådets direktiv om bevarande av livsmiljöer samt
vilda djur (dock ej fåglar) och växter (92/43/EEG) ”habitatdirektivet”.
Utöver den miljöaspekt som riskerar att medföra betydande miljöpåverkan
behandlas nedanstående aspekter översiktligt i kapitel 7. Övriga miljöaspekter.
·
Den arkeologiska inventeringen, landskapsanalys och naturinventering som har
utförts, omfattar planområdet Havsvidden 5 samt även området för de fastställda
detaljplanerna Havsvidden 1-4 (fastställda år 2008, 2009, 2011 och 2013). Dessa
inventeringar och analyser som även omfattar området för Havsvidden 1-4 har
utförts för att kunna beskriva de möjliga tänkbara effekterna av hela Havsviddens
hotell- och konferensanläggning.
·
·
Kulturmiljö – påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,
kulturhistoriskt värdefulla föremål eller skyddsområden
Landskapsbild – förändrad landskapsbild från havet
Vatten – påverkan från vatten- och avlopp, påverkan av uttagsmängder
från Gröndals träsk
4.4 AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET
Dock ingår inte bedömning av de effekter som möjligtvis kan uppstå till följd av
exploateringen för området Havsvidden 1-4 i denna miljökonsekvensbedömning,
eftersom en MKB endast kan upprättas för ett pågående planuppdrag och inte till
redan antagna detaljplaner.
Under avgränsningssammanträdet (protokollet finns att läsa i Bilaga 2) den 7 mars
2017 inkom synpunkter på avgränsningen av MKB-arbetet som presenterats i
avsnitt 4.1 och 4.3.
4.2 AVGRÄNSNING I TID
Planens genomförandetid är 1-3 år från det att planen vunnit laga kraft. Den tidsmässiga avgränsningen för miljökonsekvensbedömningen följer förslagsvis denna
genomförandetid.
4.3 AVGRÄNSNING I SAK
En miljökonsekvensbedömning ska, enligt Landskapslag (2006:82) om
miljökonsekvensbedömning, identifiera, beskriva och bedöma de direkta och
indirekta effekter som ett projekt, en plan eller ett program kan medföra dels på
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, materiella tillgångar
och kulturarv, dels på samspelet mellan dessa faktorer.
12
5. ALTERNATIV
NATURMILJÖ
Nollalternativet innebär att den planerade exploateringen för Havsvidden 5 uteblir
vilket medför att naturmiljön i detta område inte påverkas.
5.1 NOLLALTERNATIV
Nollalternativet för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 innebär att byggrätterna
enligt antagna detaljplaner har nyttjats. Av de noterade naturvärdesobjekten inom
detaljplaneområdena finns ett naturvärdesobjekt vidd_03 med naturvärdesklass 3
inom kvartersområde 3 för fritidsbyggnader. De övriga naturvärdesobjekten ligger
inom mark som är utpekad som frilufts- och strövområde och kommer därmed inte
att påverkas av detaljplaneområdena.
Enligt Landskapslagen om miljökonsekvensbedömning ska en
miljökonsekvensbedömning innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och
miljöns sannolika utveckling om planen inte fastställs. Detta brukar i dagligt tal
kallas för nollalternativ. Syftet med ett nollalternativ är att sätta den tänkta planen i
ett sammanhang för att bidra med en ökad förståelse för vilken påverkan planen
kan komma att få på miljön.
KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD
Vid formuleringen av nollalternativet bör avstamp tas i en beskrivning av den
befintliga miljön, det vill säga nuläget. Det innebär inte nödvändigtvis att allting
förblir som i dagsläget, i och med att andra åtgärder kan komma att vidtas inom
och utanför planområdet.
Nollalternativet innebär att inga förändringar görs av de fysiska strukturerna inom
planområdet för Havsvidden 5. De kulturlämningar som finns inom planområdet
för Havsvidden 5 består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar och
kommer inte att påverkas av en utebliven utbyggnad enligt planförslaget.
Landskapsbilden för planområdet Havsvidden 5 kommer inte heller att förändras.
För värden knutna till kulturmiljö och landskapsbild innebär nollalternativet
oförändrade konsekvenser.
Innehållet i gällande planer, som är juridiskt bindande för markanvändningen,
utgörs en grund för nollalternativ. Det betyder att den utbyggnad som medges av
detaljplanerna för Havsvidden 1-4 har genomförts.
NOLLALTERNATIV FÖR HAVSVIDDENS HOTELL- OCH
KONFERENSANLÄGGNING
Nollalternativet för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 innebär att byggrätterna
enligt antagna detaljplaner har nyttjats. Det betyder att en mindre förändring av
kulturlandskapet och landskapsbilden förväntas uppstå. För värden knutna till
kulturmiljö bedöms påverkan leda till oförändrade konsekvenser och för
landskapsbild innebär nollalternativet små negativa konsekvenser.
I nollalternativet till detaljplanen för Havsvidden förutsätts att utbyggnad sker
enligt de redan fastställda detaljplanerna för Havsvidden 1-4. Det återstår cirka
2000 m2 byggrätt för detaljplanen som omfattas av kvarter 1, upp till 100 m2
byggrätt för kvarter 2 (beroende på hur många byggnader för bastu som ska
byggas), cirka 200-500 m2 byggrätt för kvarter 3 (beroende på hur många
byggnader för bastu som ska byggas) och cirka 170 m2 byggrätt för kvarter 4
(varav minst 130 m2 för uppförandet av det sista klipphuset).
VATTEN
Nollalternativet innebär att den planerade exploateringen för Havsvidden 5 uteblir.
Detta medför ett oförändrat uttag av färskvatten från Gröndals träsk samt ett
oförändrat nyttjande av anläggningens avloppsreningsverk.
Detta innebär att marken för Havsvidden 1-4 fortsättningsvis kommer att nyttjas
för Havsviddens hotell- och konferensanläggning samt av privata ägare av
klipphusen. Dock ska den ursprungliga karaktären bibehållas, där anpassningen av
husen till terrängen har en överordnad betydelse. Fler besökare kommer att kunna
nyttja hotell- och konferensanläggningen med den planerade utbyggnaden för de
antagna detaljplanerna.
Nollalternativet för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 innebär att det föreslagna
uttaget på i medeltal 25 m3 ryms inom sjöns vattenbudget enligt den
konsekvensbedömning som gjorts av Husö biologiska station. Inte heller bedöms
det troligt att ett uttag i den storleken skulle innebära någon större förändring av
sjöns ekologiska tillstånd. Även ett fördubblat uttag (50 m3) mot det föreslagna (25
m3) bedöms täckas av det teoretiska överskottet i sjön, även vid torra år.
13
6.1 NATURMILJÖ
värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta de egenskaper i
naturen – strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet,
kulturpåverkan med mera – som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor,
lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur det vill säga biologisk
mångfald. I naturvärdesinventeringen har art- och habitatdirektivet, samt
fågeldirektivet beaktats.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
Tabell 3 Bedömningsgrunder för naturmiljö
6 MILJÖKONSEKVENSER BETYDANDE
MILJÖASPEKTER
De båda planområdena, Havsvidden 5 och Havsvidden 1-4, karaktäriseras till stor
del av närheten till havet med spolade karga granitklippor som på vissa platser
sluttar brant ner mot havet. Inåt land övergår miljön till hälltallmark och skog. Det
förekommer inslag av mindre vätor, våtmarker och sumpskogsområden. Skogen
domineras av barrträd, men det förekommer även en variation av lövträd som
bland annat asp, al och björk. Artrikedomen i områdena är, enligt
naturvärdesinventeringen (Bilaga 3) som utförts, främst knuten till skogen och
framförallt till ytor med äldre barrskog eller områden som våtmarker och
fuktområden, som är andra särskilt viktiga och känsliga naturmiljöer i området i
stort, se Tabell 3.Det finns skyddade områden (myrar) enligt landskapslag
(1998:82) om naturvård samt landskapsförordning (1998:113) om naturvård delvis
inom detaljplanområdet Havsvidden 5, och ett område delvis inom
detaljplanområdet Havsvidden 1-4, se Figur 10. Bedömningsgrunderna för
naturmiljö beskrivs i Tabell 3. Det finns inget Natura 2000-område, inget område
som är skyddat av rådets direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur
(dock ej fåglar) och växter (92/43/EEG) så kallade ”habitatdirektivet” eller av
rådets direktiv om bevarande av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG) så kallade
”fågeldirektivet”, inget våtmarksområde som omfattas av Ramsar konventionen
eller av ett HELCOM-skyddsområde.
Konsekvens
Bedömningsgrund
Stora negativa
konsekvenser
När värdekärnan i områden med höga
dokumenterade naturvärden påverkas. Om
anläggningen leder till fragmentering av
naturmiljön och påverkar organismers
rörelsemönster och spridningsförmåga. Om
påverkan innebär skador på ekosystem och
biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv.
Måttliga
negativa
konsekvenser
När delar av områden med höga naturvärden
förstörs eller påverkas negativt på betydande sätt
men påverkan till större del är temporär.
Naturvärdena bedöms delvis kunna återställas
med bibehållen biologisk mångfald.
Små negativa
konsekvenser
När åtgärderna till största del påverkar
naturområden utan högre naturvärden, eller när
påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald
är små. Delar av områden med höga naturvärden
kan förstöras eller påverkas negativt på ett
betydande sätt men påverkan är helt temporär.
Naturvärdena bedöms kunna återställas med
bibehållen biologisk mångfald på platsen.
Positiva
konsekvenser
När åtgärderna medverkar till att förstärka
dokumenterade naturvärden genom att förbättra
organismers rörelsemönster och
spridningsförmåga eller medverkar till att
naturvärden kan bevaras. De positiva
konsekvenserna kan vara små, måttliga eller
stora.
METOD
Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de
geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald,
samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Undersökningen omfattar
dels allmän inventering av bakgrundsinformation och dels en systematisk
bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod. Aktuellt område har
inventeras i fält med avseende på förekommande naturtyper och markanvändning.
Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta
förutsättningarna för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra
14
HAVSVIDDEN 5
Naturtyper klassas enligt en fyrgradig skala utifrån naturvärde, se Tabell 4. Mark
kan också förbli oklassad, alltså utan naturvärdesklass.
Planområdet för Havsidden 5 är ett obebyggt naturområde som ligger i nära
anslutning till Havsviddens befintliga hotell- och fritidsområde. Genom en stor del
av planområdet går en grusväg i nord-sydlig riktning. Planområdet består i norr av
strand och låga spolade klippor, och i övrigt domineras planområdet av barrskog
som i söder övergår i hälltallmark. I den utförda naturvärdesinventeringen
noterades fyra naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet:
Tabell 4 Naturvärdesklasser
Naturvärdesklass
Förklaring
Naturvärdesklass 1 –
Högsta naturvärde
Störst positiv betydelse för biologisk mångfald.
Varje enskilt område med denna
naturvärdesklass bedöms vara av särskild
betydelse för att upprätthålla biologisk
mångfald på nationell eller global nivå.
Naturvärdesklass 2 –
Högt naturvärde
Stor positiv betydelse för biologisk mångfald.
Varje enskilt område med denna
naturvärdesklass bedöms vara av särskild
betydelse för att upprätthålla biologisk
mångfald på regional eller nationell nivå..
Naturvärdesklass 3 –
Påtagliga
naturvärden
Påtaglig positiv betydelse för biologisk
mångfald. Varje enskilt område av en viss
naturtyp med denna naturvärdesklass behöver
inte vara av särskild betydelse för att
upprätthålla biologisk mångfald på regional,
nationell eller global nivå, men det bedöms
vara av särskild betydelse att den totala
arealen av dessa områden bibehålls eller blir
större samt att deras ekologiska kvalitet
upprätthålls eller förbättras.
Naturvärdesklass 4 –
Vissa naturvärden
1.
2.
3.
4.
Naturvärdesobjekt hvs_03: Ett skogsområde med gran-tall med gott om död
ved och varierad ålder på träden och en varierad luckighet i krontäckningen.
Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass 4).
Naturvärdesobjekt hvs_02: Ett skogsområde med naturskogskaraktär med gott
om död ved, både stående och liggande. Träden har en varierad ålder, det
finns flera gamla granar och tallar. Objektet bedömdes ha påtagliga
naturvärden (naturvärdesklass 3).
Naturvärdesobjekt hvs_01: En alsumpskog med inslag av björk och gran, där
flera av alarna var tydligt socklade och med mycket småfåglar (framförallt
mesfåglar) i rörelse vid inventeringsbesöket. Objektet bedömdes ha vissa
naturvärden (naturvärdesklass 4).
Punktobjekt hvs_p3: En orm (snok eller svart huggorm) noterades i en delvis
uttorkad, vassbevuxen våtmark.
HAVSVIDDEN 1-4
Kusten utgörs här generellt av brantare klippor mot havet och även här finns
mycket hälltallmark, skogsområden med framförallt barrblandskog och mindre
sumpskogar och våtmarker. Inom området för Havsvidden 1-4 har sex stycken
naturvärdesobjekt noterats under den genomförda naturvärdesinventeringen:
Viss positiv betydelse för biologisk mångfald.
Varje enskilt område av en viss naturtyp med
denna naturvärdesklass behöver inte vara av
betydelse för att upprätthålla biologisk
mångfald på regional, nationell eller global
nivå, men det är av betydelse att den totala
arealen av dessa områden bibehålls eller blir
större samt att deras ekologiska kvalitet
upprätthålls eller förbättras.
1.
2.
15
Naturvärdesobjekt vidd_01: Ett skogsområde med flera grova äldre barrträd
och viss förekomst av död ved. Objektet bedömdes ha vissa naturvärden
(naturvärdesklass 4).
Naturvärdesobjekt vidd_02: En alsumpskog med inslag av gran och tydliga
spår av vatten då alarna var socklade. Ingen förekomst av äldre grova träd och
ont om död ved. Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass
4).
6.
Punktobjekt hvs_p6: En pilgrimsfalk noterades på sydsträck. Arten är fridlyst
enligt Landskapsförordning 1998:113 om naturvård, men bedöms dock inte
häcka inom området.
Figur 7. Identifierade naturvärdesobjekt inom Havsvidden 1-4 och Havsvidden 5.
3.
4.
5.
Naturvärdesobjekt vidd_04: En relativt öppen myr med skvattram, pors och
ljung med klena björkar och tallar (flera torrakor). Objektet bedömdes ha
vissa naturvärden (naturvärdesklass 4).
Naturvärdesobjekt vidd_03: En relativt öppen alsumpskog/myr med socklade
alar. En obestämd orkidé (fläcknyckel, möjligen fridlyst beroende på art)
noterades inom objektet. Objektet bedömdes ha påtagliga naturvärden
(naturvärdesklass 3).
Punktobjekt hvs_p5: En idegran noterades som är fridlyst enligt
Landskapsförordning 1998:113 om naturvård.
Figur 8. Naturvärdesobjekt hvs_02 med naturskogskaraktär och gott om död ved som
bedömts ha naturvärdesklass 3 – påtagliga naturvärden.
16
PLANBESTÄMMELSER SOM HAR BETYDELSE FÖR NATURMILJÖ
Havsvidden 5
Stränderna har reserverats som parkområde, bortsett från ett mindre område i
Vikbotten för kvarterets gemensamma servicebyggnader och möjliga
hamnanläggningar.
Parkområdena utgör totalt 25% av planområdet. Dessa är utpekade att ligga vid
stränderna och i öster, samt omfattar de högsta topparna. I parkområdena får
mindre konstruktioner anläggas (t.ex. grillplatser) samt friluftsleder som gynnar
förutsättningarna för friluftsliv och rekreation inom området. Inom planområdet
kommer allemansrätten att gälla. Strövområdets andel av planområdet utgör 51%
och är beläget i planområdets södra del. Markanvändningen i strövområdet utgörs
av skogsbruk. Denna areal sköts som ett vanligt skogsbruksområde med
reservation att områdets rekreationsvärden inte får försämras.
Trädbeståndet ska bevaras i de obebyggda delarna som utgörs av kvartersområde.
Figur 9. Del av naturvärdesobjekt vidd_03 som bedömdes ha naturvärdesklass 3 –
påtagliga naturvärden.
Figur 10. Skyddade myrar med skyddsvärde II, enligt landskapslag (1998:82) om naturvård
samt landskapsförordning (1998:113) om naturvård. Kartan visar tre myrar
(grönmarkerade), källa Ålands landskapsregering.
17
Havsvidden 1-4
Trädbeståndet ska bevaras i de obebyggda delarna av dessa områden.
Inom de antagna detaljplanerna har tre kvarter utpekats som kvartersområde för
fritidsbyggnader. I kvarter 4 får byggas separata fritidshus om högst 150 m2
våningsyta/hus, med tillhörande bilplats. I kvarter 2 och 3 får byggas fritidshus om
högst 200 m2 våningsyta/hus, med tillhörande bilplats, se Figur 11. Även
personalbostäder och eventuella reningsverk får uppföras här.
Ett större sammanhängande område i norr har utpekats som kvartersområde för
hotellrörelse, här ligger hotellanläggningen. En småbåtshamn har också angivits i
detaljplanen i anslutning till kvartersområdet för hotellrörelsen. Inom området
finns även anläggningens avloppsreningsverk.
Övervägande delen av södra halvan av planområdet är utpekat som frilufts- och
strövområde. I detta område får friluftsstigar, motionsslingor och mindre
konstruktioner som gynnar friluftslivet anläggas. Området sköts i övrigt som
skogsbruksområde men får inte avverkas, endast varsamma gallringar är tillåtna.
Delar av planområdet, framförallt mellan kvartersområdena, utgörs av parkområde
som skall bevaras i naturtillstånd. I dessa områden får friluftsstigar, motions banor
och mindre konstruktioner som betjänar friluftsliv anläggas.
Utöver ovanstående har två mindre områden utpekats som badstrand. Här får bastu
om högst 30 m2 anläggas.
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
Havsvidden 5
Den föreslagna detaljplanen för Havsvidden 5 innebär en förändring i
markanvändningen i den del av planområdet som är utpekat som kvartersområde
för stugby och semestercentra från ett i stort sett obebyggt naturområde till ett
bebyggt fritidsområde. Andra delar av planområdet (framförallt södra delen)
förblir oförändrade. I planbestämmelserna står att trädbeståndet ska bevaras på de
obebyggda delarna av kvartersområdet. Planbestämmelserna anger vidare att
stränderna mot norr ska lämnas obebyggda.
Myren vid Gunnarsdal (se Figur 10 ) med skyddsvärde II1 omfattas ej av planerad
bebyggelse eller eventuella vägar för Havsvidden 5 och bedöms därmed inte
påverkas av planförslaget.
Av de tre naturvärdesobjekt som noterades under den genomförda
naturvärdesinventeringen inom planområdet bedöms naturvärdesobjekt hvs_02
(naturvärdesklass 3) och hvs_03 (naturvärdesklass 4), se Figur 7, påverkas av
Figur 11. Kvartersindelning för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4
skyddsvärde II är en särskilt skyddsvärd biotop enligt en tregradig skala där klass
1 utgörs av högsta skyddsvärde, enligt ÅFS 113/1998. Lagen om naturvård.
1
18
planförslaget då dessa utpekade naturvärdesobjekt ligger helt inom utpekad mark
för kvartersbebyggelse och vissa delar ligger där byggrätter planerats vilket
innebär att objekten delvis kommer att påverkas.
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
Om möjligt bör bebyggelse i området anpassas för att minska påverkan på de
naturvärdesobjekten med klass 3 (påtagliga naturvärden) (hvs_02 samt vidd_03).
Vidare bör generellt äldre grova träd eftersträvas att sparas. I de fall avverkning av
grova träd sker, bör avverkade stockar läggas som död ved i lämpliga områden för
att exempelvis gynna insekter och svampar.
Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö (se Tabell 3) bedöms
exploateringen enligt planförslaget medföra små negativa konsekvenser för
naturmiljön i planområdet. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden
noterats (naturvärdesklass 1 eller 2), men att detaljplanen ändå innebär
exploatering av två av tre av de naturvärdesobjekt som identifierats under
naturvärdesinventeringen.
Vid anläggande av vägar inom området bör, om möjligt, påverkan på sumpskogar
eller våtmarksområden generellt att undvikas.
SAMLAD BEDÖMNING
Havsvidden 1-4
Den redan antagna detaljplanen för Havsvidden 1-4 innebär att ett område som till
största del bestått av orört naturområde har fått ändrad markanvändning till
fritidsbostäder, hotellanläggning småbåtshamn m.m. Detta har utöver de
byggnationer som genomförts, även medfört konsekvenser i form av anläggande
av vägar med en ökad trafik inom området som följd.
Utifrån den genomförda naturvärdesinventeringen bedöms naturvärdena i området
främst vara knutna till skogsmarken. Inga naturvärdesobjekt noterades längs
klipporna vid kusten. Av de identifierade naturvärdesobjekten bedöms två objekt
påverkas av planerad detaljplan (Havsvidden 5) . Dessa två objekt (hvs_02 samt
hvs_03) utgörs av skogsområden med naturvärdesklass 3, respektive 4.
Myren ”Stormossen” (se Figur 10) med skyddsvärde II omfattas inte av mark som
får bebyggas för Havsvidden 1-4 och bedöms därmed inte påverkas av resterande
byggrätter.
För Havsvidden 1-4 bedöms ett naturvärdesobjekt (vidd_03) kunna påverkas,
beroende på placering av byggnad. Objektet ligger inom ett utpekat
kvartersområde för fritidsbyggnader.
Av de noterade naturvärdesobjekten inom planområdet finns ett naturvärdesobjekt
vidd_03 med naturvärdesklass 3 inom ett utpekat kvartersområde för
fritidsbyggnader. De övriga naturvärdesobjekten ligger inom mark som är utpekad
som frilufts- och strövområde och kommer därmed inte att påverkas av
utbyggnaden.
Störst påverkan på naturmiljön bedöms planförslaget för Havsvidden 5 innebära.
Detta då detta område i nuläget till stor del är oexploaterat. Denna påverkan
bedöms också medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön då området inte
har bedömts ha höga naturvärden (varken naturvärdesklass 1 eller 2). Dock ligger
två av tre naturvärdesobjekt inom utpekad kvartersområde vilket bedöms innebära
att dessa naturvärden tas bort till följd av exploatering.
Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö (se Tabell 3) bedöms
exploateringen, som medges enligt de redan antagna detaljplanerna Havsvidden 14 och planförslaget, medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön för dessa
områden. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden (naturvärdesklass 1
eller 2) har noterats inom av planområdet, samt att tre av fyra av de identifierade
naturvärdesobjekten inte ligger inom områden där byggnation medges enligt
detaljplanerna.
Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö bedöms den
exploatering som medges av planförslaget och redan antagna detaljplaner,
sammantaget innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. Detta baserat
på att inga högre naturvärden (varken naturvärdesklass 1 eller 2) har noterats inom
något av områdena och att de naturvärdesobjekt som identifierats som tas bort inte
är av betydande värde för den biologiska mångfalden inom området för ett lokalt
eller regionalt perspektiv.
19
Bland annat i Västergeta och Östergeta finns gott om fornminnen och historiska
lämningar i form av grav- och boplatsområden ända från stenåldern.
7 ÖVRIGA MILJÖASPEKTER
Nedan presenteras de miljöaspekter som inte antas medföra betydande
miljöpåverkan, men ingår i miljökonsekvensbedömningen för att skapa en
helhetsbild av planförslagets påverkan. En beskrivning görs även av påverkan av
de redan antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4.
De arkeologiska lämningarna talar om för oss att Geta var en viktig plats redan
under järnåldern och fortsatte att vara det in i medeltiden. För omkring tusen år
sedan när den första bebyggelsen anlades, troligen under senare delen av 1100talet, präglades området strax söder om Västergeta och Östergeta av vindlande
sund och vikar med stora och frodiga strandängar (Skogsjö 2012a, s. 11; Skogsjö
2012b, s. 205).
7.1 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD
Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar
om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Det kan gälla allt ifrån
enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Landskapet berättar om gångna tiders
liv och arbete, om samhällsutveckling och livsvillkor. Värdet i en kulturmiljö kan
även vara rent vetenskapligt där det arkeologiska materialet kan berätta om vår
förhistoria.
Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen av landskapet, dess beståndsdelar
och uppbyggnad. Även om upplevelsen av landskapet till stor del är subjektiv
finns vissa allmängiltiga bedömningsgrunder som variationsrikedom, skala och
struktur. En ny bro, ny väg eller förändring av befintlig väg påverkar landskapets
karaktär i olika skalor. En effekt kan vara att landskapsrum och helhetsmiljöer
fragmenteras. Upplevelsen av landskapet kan påverkas genom att utblickar
avskärmas eller nya skapas. Detta kan även ske på ett funktionellt plan, då nya
kommunikationer skapas medan äldre kommunikationsmönster ändras eller bryts.
Landskapet är en viktig del av kulturarvet. Kulturarv är ett vidare begrepp än
kulturmiljö, som även innefattar immateriella företeelser såsom berättelser,
traditioner, verksamheter och värden som förs vidare mellan generationer.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Kortfattad historik
Geta kommun utgör, tillsammans med Finströms kommun, Saltviks kommun och
Sunds kommun på norra Åland, det "ursprungliga" eller det "Egentliga Åland".
Det var dessa markområden, med sina nu höga berg, som först reste sig ur havet
och bildade den ö som kom att kallas Åland. På den nordligaste delen av det som
idag kallas "Fasta Åland", bosatte sig de första människorna som bibehöll makten i
sitt säte ända fram till modern tid.
Figur 12. Karta över Åland uppförd av Hans Hansson före 1667 (detalj).
Kungliga bibliotek, Stockholm.
20
År 2006 kom den svenske entreprenören Mikael Kraft till Åland och Geta. Även
han kände att platsen hade något speciellt. Havsvidden bytte ägare och idag ägs
Havsvidden av en grupp svenska entreprenörer och investerare. Anläggningen har
utvecklats vidare och består av en hotell- konferensanläggning och klipphus
(Havsvidden 2017).
Geta, som troligen redan under yngre järnåldern fick en bofast befolkning, omtalas
för första gången år 1325. I början fanns av allt att döma en ursprunglig by med
namnet Geta, som senare under medeltiden delades in i Västergeta och Östergeta
genom en lång rågång i nordsydlig riktning (Skogsjö 2012a, s. 13; Schröder
2017a). Östergeta omnämns först i ett dokument från år 1435 (Skogsjö 2012a, s.
12).
De klipphus som har uppförts är ritade eller inspirerade av arkitekten Thomas
Sandell. Thomas Sandell, föddes år 1959 i Jakobstad i Finland och växte upp i
Skellefteå i Sverige. Thomas Sandell har bland annat varit ordförande i SAR,
Svenska Arkitekters Riksförbund. Förutom Havsvidden har han bland annat ritat
Gåshaga brygga, Lidingö 2001, Fjällormen, Hemavan 2008, Gümüslük, Turkiet,
område om 35 fristående villor 2007, Villa Ahlström, Ingarö 2010 och
Forskningen 1, Stockholm 2013. Han har även ritat inredningen för
Arkitekturmuseet och Moderna museet i Stockholm samt formgivit möbler i
samarbete med olika företag.
Geta kapell tillhörde från början Finström och bildade en egen församling först år
1908 (Geta kommun, 2006). De tidigaste skatteländerna som upprättades ger oss
den första samlade bilden av bebyggelsen i socknen samt en uppräkning av byarna
och gårdarna. Bebyggelsestrukturen var redan vid den tiden, för nästan femhundra
år sedan, förhållandevis lik den vi ser idag. Även om det har skett förändringar,
har bebyggelsens utbredning och karaktär bestått (Skogsjö 2012a, s. 11).
En mycket detaljerad karta över Åland, som framställdes före år 1667, visar tydligt
alla gårdar och byar i Geta bärgh. Västergeta och Östergeta syns öster om Geta
kapell på kartan. Området norr om Östergeta har återgått till skogstrakter och
ingen bebyggelse finns angiven.
Strax väster om utredningsområdet har människor bosatt sig, troligtvis under
1800-talet. Grändal skildras som en bebyggelseenhet inom Östergetas norra
utmarker med eget bomärke (Dahl 1994, s. 198 och 220). I Grändal, omkring sju
kilometer norr om Östergeta på den östra sidan av Gröndalsträsket fanns vid den
tiden tre gårdar: Storholmen, Gunnersdal och Gröndal (Grändal). Kartor från
1900-talet visar en väg mellan klippor och skog som leder från Östergeta mot
Grändal i norr.
Thorvald Eriksson, som var chef för den dåvarande regionala Ålandsbanken
förälskade sig i den vilda naturen och byggde sig en sommarstuga på 1980-talet
uppe på berget norr om Östergeta. Snart föddes idéerna på att skapa ett
rekreations- och hälsocenter på klipporna vid havet. Mer mark köptes in och
sommaren 1990 invigdes Havsvidden. (Havsvidden 2017).
Thorvald Erikssons sommarstuga finns inte kvar idag, den byggdes om till ett av
klipphusen som ingår i Havsviddens anläggning (Lindfors 2017). På den västra
delen av utredningsområdet finns en sommarstuga kvar från 1980-talet som tidvis
använts som personalbostad.
Figur 13. Flygbild över Havsvidden med vy österut (Från Havsviddens websida)
21
Landskapet
En landskapsbildsanalys av planområdet för Havsvidden 5 och de antagna
detaljplanerna Havsvidden 1-4, visar att området består av fyra karakteristiska
marktyper som dominerar området: skog, berg, träsk och klippor. Områdets
hydrologi verkar inte ha spelat någon funktion i områdets utveckling. Det finns
inga spår av agrar verksamhet under förhistorisk eller historisk tid. Vägarna
varierar i sin karaktär från öppna till stängda, beroende på vilken terräng de korsar.
Bebyggelsen består av klipphus med tillhörande byggnader, Havsviddens
huvudbyggnad och av äldre sommarstugor som är anpassade till landskapet.
Huvudbyggnaden, de gemensamma byggnaderna och klipphusen som har
placerats i grupper har en storskalig karaktär. Några enstaka klipphus som ligger
avsides och vissa ekonomibyggnader samt de äldre sommarstugorna med sina
tillhörande gästhus har en småskalig karaktär. Klipphusen om de ses var och en för
sig har en mellanskalig karaktär i landskapet.
Kulturhistoriska värden och miljöer samt skydd av landskap
Registreradefornlämningar
Det finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet Havsvidden 5 eller
inom detaljplanerna för Havsvidden 1 – 4 (Arkeologisk inventering, Pinto –
Guillaume 2017a).
I Geta kommun, inom Östergeta finns 12 registrerade fornlämningar
(Fornminnesinventering 2013, 16. Geta, se figur 5). Två av dessa består av
boplatslämningar som har daterats till stenåldern (Ge 16.8 och Ge 16.9). Dessa
ligger drygt ett kilometer NNO respektive NNV om Östergeta. 16.8 som är den
närmaste ligger omkring drygt 3 kilometer SSV från detaljplanområdet för
Havsvidden 5.
Figur 14. Karta över Östergeta med registrerade fornlämningar i grönt. Röd markering
visar planområdet för Havsvidden 5 (det västra området) och detaljplaneområdet för
Havsvidden 1-4 (det östra området).
De registrerade fornlämningarna från yngre järnålder består av fem höggravfält, en
husgrund (bortodlad) en osäker boplatslämning och en rösegravfält som daterats
till yngre järnålder (Ga 16.1-5, Ga 16.7 och Ga 16.12). Större delen av dessa ligger
runtom Östergeta. Endast Ga 16.12 ligger vid Nötö, drygt 4 kilometer SSO från
Havsvidden. Mänskliga aktiviteter under förhistorisk tid verkar ha förekommit
inom det skyddade område kring en vik som fanns då, strax söder om Östergeta.
Området vid själva viken var och är exponerat för vind från flera håll och lämpar
sig därför sämre för bosättningar.
En lokal som innehar en boplatslämning och ett röse daterat till bronsålder (Ge
16.10) ligger också strax norr om Östergeta. Andra fornlämningar som har daterats
till perioden bronsålder/äldre järnålder består av ett röse och ett boplatsområde (Ge
16.6 och Ge 16.11). Båda ligger omkring drygt 1,5 kilometer norr om Östergeta.
Den sistnämnda är den hittills senast registrerade fornlämningen som ligger
närmast Havsvidden, på ett avstånd av cirka 2,75 kilometer.
22
ArkeologiskinventeringavplanområdetHavsvidden5och
detaljplaneområdetförHavsvidden1-4
I samband med projektet Havsvidden 5 utförde WSP Sverige AB en arkeologisk
inventering av planområdet Havsvidden 5 och detaljplaneområdet för Havsvidden
1 – 4, Geta kommun, Åland.
I undersökningsområdet påträffades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar,
ingen av objekten bedömdes uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar. Alla tolv
objekt anses vara så kallade kulturlämningar. Objekten som dokumenterades som
kulturlämningar är kopplade till verksamheter i samband med den sentida
indelningen av marken, det vill säga lantmäterilämningar samt äldre övergivna
vägar. Dessutom dokumenterades ytterligare tre objekt som antingen är recenta
eller osäkra arkeologiska lämningar (Pinto-Guillaume, 2017, s. 6 och 14).
De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till
lantmäteriindelningar på Östergetas nordligaste del. Kulturlämningar omfattas ej
av landskapslagen (1965:9) om fornminnen eller landskapslagen (1988:56) om
skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Markarbeten som hotar en
kulturlämning bör dock lämpligen föregås av samråd med Kulturbyrån.
Lämningarfrånkrigstiden
På udden där Havsvidden är belägen har det inte funnits några militära
anläggningar. I Djupviken i sydost inrättades en civil kopplingsstation, där
telegrafkabeln från fastlandet (Nystad) kom iland och fortsatte som markkabel till
Mariehamn. Stationen var belägen i en liten träbyggnad som övervakades från år
1915 av rysk militär, och en kortare tid våren år 1918 av tysk militär. Det är dock
oklart exakt var byggnaden låg (Gustavsson 2017).
Figur 15. Kartan visar platsen för registrerad maritim lämning med en röd cirkel
BebyggelseninomdetaljplaneområdetHavsvidden5
Inga spår av aktiviteter som skulle kunna varit kopplade till bebyggelseenheten
Grändal observerades under inventeringen av detaljplaneområdet Havsvidden 5.
De första bebyggelseenheterna inom området utgjordes av sommarstugor som
byggdes under 1980-talet.
Maritimalämningar
Kulturbyrån känner endast till en maritim lämning som är belägen i närheten av
Havsvidden 1-4, se Figur 15. Lämningen utgörs av ett vrak som ligger norr om
Djupviken mellan fastlandet och Segelskär, närmast den sistnämnda. Det är dock
viktigt att påpeka att inga inventeringar har gjorts i vattnet längs kusten runt udden
där Havsvidden är belägen (Lindholm 2017).
Den byggda miljön på platsen utgörs av en modern anläggning som är anpassad
till naturens förutsättningar. Miljön berättar om en samtida utveckling av platsen
där en mer storskalig exploatering har gjorts på ett småskaligt vis och har
anpassats till naturen. Platsen har på så sätt bevarat sin ursprungliga karaktär
samtidigt som den ska locka med en utformning och bekvämlighet av hög klass.
23
Kommunala värden
BEDÖMNINGSGRUNDER OCH METOD
Havsvidden hotell- och konferensanläggning är utpekad i Geta kommuns
kommunöversikt. Havsvidden hotell- och konferensverksamhet bedöms vara ett
specialområde (Kommunöversikt, S 21, s. 10). Specialområden inkluderar
områden som inte ryms under någon annan grupp (t.ex. planområde,
skyddsområde, trafik), men som kommunen anser vara väsentlig för den framtida
fysiska planeringen. Området är dock inte utpekat som ett värde för den
kommunala kulturmiljön.
Ålands lagting godkände den europeiska landskapskonventionen september 2005
och har därmed förbundit sig att värna, förvalta och planera landskapet sett ur ett
helhetsperspektiv. I detta ingår att kartlägga sina egna landskap, att analysera deras
särdrag och vad som omvandlar dem samt lägga märke till förändringar i
landskapet. Konventionens intentioner är bland annat att integrera landskap i en
bred bemärkelse i såväl den nationella och regionala som den kommunala
planeringen.
Generellt gäller plan och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland som anger
att särskilt värdefulla byggnader eller miljöer med stöd av landskapslagen
(1988:56) om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse, kan förses med
byggnadsskydd, vilket avser vara ett bevarandeinstrument för skydd av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Skyddsbestämmelserna skrivs in i
fastighetsregistret. Inom detta lagrum finns ett flertal paragrafer som berör skydd
och varsamhet för kulturvärden.
Åland är fornminnesrikt med över 13 000 fornlämningar antecknade på 1 200
olika platser. Fasta fornlämningar skyddas enligt landskapslagen (1965:9) om
fornminnen. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att i god tid utreda ifall
någon fast fornlämning kan komma att beröras och om så är fallet ska detta
anmälas till Landskapsregeringen. Innan Landskapsregeringen fattar ett beslut om
tillstånd för att ändra eller ta bort fornlämningen ska en arkeologisk undersökning
utföras. Landskapslag (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet; innehåller
bestämmelser som syftar till att skydda vrak och andra kulturella lämningar i och
under vatten.
Figur 16. Del av Havsvidden hotell- och konferensanläggning
Fyra frågor beaktas i bedömningen:
1)
2)
3)
4)
Vad försvinner och vad tillkommer?
Är påverkan visuell eller funktionell?
Är påverkan direkt eller indirekt?
Är påverkan tillfällig eller bestående?
Bedömningsgrunderna för kulturmiljö beskrivs i Tabell 5. Bedömningsgrunderna
för landskapsbild beskrivs i Tabell 6.
Figur 17. Klipphus i det östra detaljplanområdet Havsvidden 1-4
24
Tabell 5 Bedömningsgrunder för kulturmiljö.
Konsekvens
Bedömningsgrund
Stora negativa
konsekvenser
När den utpekade kulturmiljön, genom påverkan, inte
längre karaktäriseras av eller återspeglar det
kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för
utpekandet. Detta sker genom att projektet medför direkt
påverkan eller stor indirekt påverkan på kulturmiljöer med
högt värde, så som byggnadsminnen. Stor negativ
konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa
miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade
samband och strukturer påverkas i måttlig eller stor
omfattning.
Måttliga
negativa
konsekvenser
Små negativa
konsekvenser
Tabell 6 Bedömningsgrunder för landskapsbild
Projektet medför inga fysiska förändringar.
Positiva
konsekvenser
När en åtgärd förstärker de kulturhistoriska värdena och
möjligheten till att uppleva och läsa kulturmiljön. Detta
kan exempelvis ske genom att miljöer, samband och
strukturer återställs, avlastas från störningar, garanterar
långsiktig förvaltning och bruk eller att tillgängligheten
ökar.
Bedömningsgrund
Stora negativa
konsekvenser
Projektets dominans och kontrast mot omgivande
landskap ökar markant jämfört med i dag.
Projektet medför fysiska förändringar som i stor
utsträckning påverkar upplevelsen av omgivningen,
karaktär, utblickar, avgränsningar eller landmärken.
När den utpekade kulturmiljön, genom påverkan, i mindre
grad karaktäriseras av eller återspeglar det
kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för
utpekandet. Detta sker genom att projektet medför liten
indirekt påverkan på kulturmiljöer med mycket högt
värde. Måttlig negativ konsekvens uppstår även vid
indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga
kulturhistoriska utpekade samband och strukturer
påverkas i liten eller måttlig omfattning.
När den utpekade kulturmiljöns karaktär eller
kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för
utpekandet påverkas i liten grad. Detta sker när projektet
berör kulturmiljöer med högt värde. Små negativ
konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa
miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade
samband och strukturer påverkas, även liten omfattning.
Obetydliga
konsekvenser
Konsekvens
Måttliga
negativa
konsekvenser
Projektets dominans och kontrast mot omgivande
landskap ökar måttligt jämfört med i dag.
Små negativa
konsekvenser
Projektets fysiska påverkan medför liten förändring av
vägens skala eller karaktär.
Projektet medför fysiska förändringar som endast utmed
kortare sträckor påverkar upplevelsen av omgivningen,
karaktär, utblickar, avgränsningar eller landmärken.
Projektet medför fysiska förändringar som i liten
utsträckning påverkar terrängformer avgränsningar eller
inramande växtlighet/bryn.
25
Obetydliga
konsekvenser
Projektet medför inga fysiska förändringar.
Positiva
konsekvenser
Projektets gestaltning bidrar till att läka samman
landskapet och minska det splittrade intrycket samt
medför att trafikanter, resenärer och omgivning erbjuds
positiva upplevelser i väl fungerande miljö.
Landskapets karaktär
topografi visar tydligt att terrängen har en struktur av bergsryggar som löper i
NNV – SSO riktning. Området med kärrtorv som består av ett träsk leder vatten ut
genom en bäck som rinner mot norr och mynnar ut i Själviken. Kontrasten mellan
de högre bergsområdena och de lägre partierna med svallsediment och grus som
består av trivial skog är mycket distinkt.
Landskapstyperna har framställts utifrån en rasteranalys av markdata i GIS,
jämfört med flygbilder över området samt visuella iakttagelser som utfördes vid
platsbesök. Karaktärsindelning innebär att områden avgränsas geografiskt. En
karaktärsindelning är en förenkling av verkligheten.
Marktyper
Gränserna mellan karaktärsområden ska inte ses som absoluta eftersom det i regel
handlar om flytande övergångar. I det här steget krävs en identifiering av mönster i
landskapet som kan vara både naturgivna och skapade av människan.
Fyra karakteristiska marktyper dominerar planområdena och är anpassade efter
terrängens geomorfologi.
Trivialtskogsområde
Det triviala skogsområdet består av tallskog och delvis av björkskog som på vissa
delar växer på ytor med svallsediment och grus, se Figur 19. Skogsområdet
sträcker sig fram till där terrängen stiger och övergår till berg, eller där terrängen
blir lägre och blir lågmark med kärrtorv.
Figur 18. Jordartskartan. De röda ytorna består av urberg, de gulorangea svallsediment,
grus och de grå linjerade ytorna visar kärrtorv. Plangränserna redovisas med svart. Källa:
Maankamara, Maaperta.
Geologi och terrängformer
Figur 19. Tallskogsparti norr om Stormossen
Geologi och terrängformer ger upphov till rum och riktningar i landskapet.
Jordartskartan visar terrängen i områdets underliggande struktur som framförallt
domineras av bergspartier med inslag av svallsediment, grus samt några få träskiga
partier med kärrtorv, se Figur 18. Jämförelsen av jordartskartan med områdets
Bergmedglesskogochmossa
Bergpartierna består av öppna släta bergsryggar med inslag av större lösa
koncentrationer av stenblock, se Figur 20. Vissa partier inåt land är fuktigare och
täckta av mossa.
26
Figur 21. Vy från Havsviddsvägen mot Stormossen
Figur 20. Bergparti med gles skog väst om Stormossen
Träskpåtorvochbäcken
Inom utredningsområdet finns fyra partier med lågmark. Det största området har
fått namnet Stormossen och ligger på den Havsvidden 1-4s södra del, se Figur 21.
Direkt norr om Havsvidden 5 finns ett annat träskmarksområde på andra sidan
vägen som rinner ut i en bäck mot norr.
Branta,oregelbundnaochplattaklippor
Kusten mot norr och öster om Havsvidden 1-4 samt den nordöstra halva delen av
Havsvidden 5 domineras av branta klippor, se Figur 22. Växtligheten avtar
närmare havet. Klipporna är mycket exponerade och har mycket oregelbundna
former. Endast på ett ställe norr om planområdets västra del finns ett område där
klipporna har en annan karaktär, detta område har en platt yta mot havet.
Landskapets hydrologi
Landskapets hydrologi är en viktig förutsättning för människans bruk av marken
och bebyggelsens framväxt. I planområdets (Havsvidden 1-4) östra del finns en
mindre bäck som rinner norrut genom området från ett större träskområde. Bäcken
verkar ha dikats under recent tid och verkar inte ha spelat någon funktion i
områdets utveckling.
Figur 22. Branta klippor i den östra delen mot norr
27
Markanvändningen
Markanvändningen bidrar starkt till landskapets karaktär. Fast i detta fall har
marken inte använts för jordbruk eller liknande aktiviteter. Det finns inte heller
några spår av fiskeaktiviteter. Det är aktiviteter från Havsviddens hotell- och
konferensanläggning som präglar områdets karaktär.
Kommunikationsmönster
Kommunikationsmönster påverkas av terrängen och utgör ett strukturerande
element i landskapet. Vägarna är skapade med beaktande av områdets struktur.
Väghållaren i landskapet Åland, Ålands landskapsregering, har nyligen renoverat
avsnittet längs Huvudväg 4 mellan Godby och Geta som löper förbi korsningen
mot Gröndahlsvägen/Havsviddens anläggning. De trafikräkningar som Ålands
landskapsregering utfört under år 2015 vid punkter strax söder respektive norr om
korsningspunkten visar att det i det aktuella snittet, i medeltal, rör sig ca 400
fordon per dygn längs huvudvägen. Korsningen mellan Huvudväg 4 och
Gröndahlsvägen är belägen i ett öppet område med långa siktlinjer och där
trafiksäkerheten bedöms vara god.
Figur 23. Havsvidsväggen mot öst
Mellan Huvudväg 4 och Havsviddsvägen löper den enskilda vägen
Gröndahlsvägen, i vilken Havsvidden innehar 3 095 av 5 437 andelar (enligt
beräkning år 2011). Vägen har under senare år renoverats och ytbelagts och är väl
anpassad för de trafikmängder som använder vägen, i synnerhet den trafik (i form
av besökande gäster, varutransporter och övrig nyttotrafik samt, periodvis,
byggtrafik) som ska till Havsviddens anläggning.
Havsviddsvägen leder mot Havsviddens anläggning i norr och följer terrängen
först mot ost och sedan mot norr. Vägen skapar en bred och öppet inslag genom
skogen med en röd grusyta som kontrasterar mot tallarnas grönska, se Figur 23.
Själviksvägen är en mindre väg, sett till vägbredden, som även har en röd grusyta.
Björkarnas vita stammar skapar en speciell miljö, se Figur 24. Gunnarsbergsvägen
består av rött grus. Vägen löper över högre bergspartier och genom en miljö som
har en öppen karaktär, se Figur 25. Gunnardalsvägen går i större delen genom berg
med skog och triviala skogsområden. Den har en röd yta och en mer
instängd/sluten känsla, se Figur 26.
Figur 24. Själviksvägen mot norr
28
Figur 25. Gunnarbergsvägen med äldre gränsmärke i förgrunden
Figur 26. Gunnardalsvägen mot norr
Bebyggelsens läge och struktur
Förutom dessa byggnader finns även några enstaka hus som ligger mer spridda i
skogen och på klipporna mot vattnet. I Havsvidden 5 finns en sommarstuga kvar
från 1980-talet med några tillhörande mindre gäststugor. I närheten av dessa har
man byggt nya ekonomibyggnader. Dessa sistnämnda byggnader är mer glest
placerade i landskapet.
Bebyggelsens läge och struktur skapar specifika karaktärsgivande mönster. Två
helt olika motsatta bebyggelsestrukturer kan observeras inom planområdet för
Havsvidden 5 och detaljplanerna för Havsvidden 1-4 idag. I Havsvidden 1-4 finns
själva Havsviddens anläggning med sina klipphus och andra gemensamma
byggnader. Klipphusen som ligger på den östra högsta klippan mot sundet och
Segelskär är någorlunda tättbebyggda med sekundära vägar. Husen skapar en
tydlig barriär mellan havet och inlandet.
PLANBESTÄMMELSER SOM HAR BETYDELSE FÖR KULTURMILJÖ OCH
LANDSKAPSBILD
Tillkommande bebyggelsen ska anpassas till den omgivande naturmiljön.
Byggnaderna och eventuella altaner skall utformas efter terrängen och placeras så,
att schaktningar, utfyllnader och höga plintar kan minimeras. Synlig placering på
kala bergstoppar där byggnaderna inverkar negativt på strandmiljön sett från
sjösidan är förbjuden.
Klipphusen som ligger på den norra delen däremot är placerade ungefär i 90
graders vinkel mot kusten och parallellt med varandra. Därmed undviks en barriär.
Byggnaderna ger en känsla att vara placerade glest mellan varandra men samtidigt
bildar en ny komponent mellan havet och skogen tillsammans med
huvudbyggnaden och de andra gemensamma servicehusen. På detta sätt bildar
byggnaderna inte en barriär utan bidrar till att skapa olika karaktärer längs mellan
skogen och klipporna.
29
Det finns inga bestämmelser som reglerar, skyddar och/eller upplyser om
kulturmiljön.
Följande bestämmelser berör kulturmiljön eller medför påverkan på kulturmiljön
och landskapsbild:
·
Egenskapsbestämmelser för den nya tillkommande byggrätten är
specificerade med avseende på volymen och takens fullständiga utformning.
Volymen är tydligt avgränsad och principtakplan och principsektion reglerar
största delen av takets utformning
·
Tillkommande byggrätts gestaltning regleras tydligt i detaljplanen.
Färgsättning regleras så att den ansluter eller underordnar sig naturmiljön.
·
Trädbeståndet skall bevaras på de obebyggda delarna av området.
·
Planbestämmelse (Sb) byggnadsyta för kvarterets gemensamma
servicebyggnader och hamnanläggningar.
OSÄKERHETER
Figur 27. Del av planområdet Havsvidden 5 med planbestämmelsen (Sb).
Planen innehåller inga uppenbara osäkerheter som skulle kunna påverka de
bedömningar som har gjorts.
Risken att påträffa marina lämningar inom planområdet (Havsvidden 5) där
planbestämmelsen (Sb) byggnadsyta för kvarterets gemensamma
servicebyggnader och hamnanläggningar gäller, bedöms som liten. Figur 27 visar
den del av planområdet för Havsvidden 5 som utgörs av planbestämmelsen (Sb).
Även risken för att påträffa marina lämningar inom planområdet (Havsvidden 1-4)
där planbestämmelsen (TB) småbåtshamn, där kajer, bryggor och vågbrytare får
anläggas, bedöms som liten då området redan har byggts ut för dessa ändamål.
Figur 28 visar den del av detaljplaneområdet för Havsvidden 1-4 som utgörs av
planbestämmelsen (TB).
Figur 28. Del av detaljplaneområdet för Havsvidden 1-4 med planbestämmelsen (TB).
30
I planförslaget Havsvidden 5 kommer nya byggnader att påverka delar av
landskapsbilden. Påverkan kommer att vara visuellt bestående. I de antagna
detaljplanerna för Havsvidden 1-4 kommer nya byggnader att påverka
landskapsbilden. Även denna påverkan är visuellt bestående. Med utgångpunkt i
bedömningsgrunderna för landskapsbild bedöms planförslaget Havsvidden 5 och
de antagna detaljplanerna för Havsvidden 1-4 medföra små negativa konsekvenser
för landskapsbild, eftersom den nya bebyggelsen gestaltas och har gestaltats med
en tydlig och medveten anpassning till naturmiljön och landskapsbilden.
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
Som underlag och stöd till bedömningarna har den Kulturmiljöinventeringen
(Museibyrån 1984), Arkeologisk inventering (Pinto-Guillaume 2017a) samt PM
Landskapsanalys (Pinto-Guillaume 2017b) använts. Bedömningar av påverkan på
de kulturhistoriska värdena baseras helt på utredningarna, men har reviderats
utifrån denna MKB:s metod och bedömningsgrund.
Nationella kulturmiljövärden för Havsvidden 5 och Havsvidden 1-4
Det finns inga registrerade fornlämningar och/eller inga skyddade kulturhistoriska
byggnader finns inom områdena Havsvidden 5 och Havsvidden 1-4. Planförslaget
Havsvidden 5 och detaljplanerna för Havsvidden 1-4 leder därför inte till några
konsekvenser för de nationella kulturmiljövärdena, eftersom det inte finns några
sådana värden.
Förslag på ytterligare åtgärder
Det finns inga ytterligare förslag på åtgärder.
Kommunala kulturmiljövärden
Havsviddens hotell- och konferensanläggning är utpekad i Geta kommuns
kommunöversikt och har bedömts vara ett specialområde. Specialområden
inkluderar områden som inte ryms under någon annan grupp (t.ex. planområde,
skyddsområde och trafik), men som kommunen anser väsentlig för den framtida
fysiska planeringen. Dock är området inte utpekat som ett värde för den
kommunala kulturmiljön.
Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för kulturmiljö bedöms planförslaget
Havsvidden 5 och antagna detaljplaner Havsvidden 1-4 medföra oförändrade
konsekvenser för de kommunala värdena, eftersom det inte finns några sådana
värden.
Sammantagen konsekvensbedömning
Risken att de historiska lämningar som finns inom planområdet för Havsvidden 5
kan komma att skadas är liten. I de antagna detaljplaner Havsvidden 1-4 har de
historiska lämningarna inte påverkats av den nya anläggningen, utan har tagits
hand om och respekterats. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för
kulturmiljö bedöms planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner
Havsvidden 1-4 att leda till obetydliga konsekvenser för kulturmiljön, eftersom de
lämningar som finns inom områdena inte är fasta fornlämningar och dessutom
ligger lämningarna längs fastighetsgränser och i utmarker.
31
Avrinningsområdet som omger Gröndals träsk är karg- och näringsfattigt utan
omfattande belastningskällor, och utgör därmed ingen direkt risk för eutrofiering
eller förorening av sjön.
7.2 VATTEN
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
Havsviddens behov av färskvatten tas från den närliggande sötvattenresursen
Gröndahls träsk, genom en av Havsvidden uppförd, ägd, och förvaltad
reningsanläggning som är placerad invid stranden till träsket (fastigheten Pumpen
RNr 3:14 i Östergeta by). Reningsverket klassificeras som ett stort vattenverk och
lyder under de kvalitetskrav och -villkor som ÅMHM har uppställt i
miljögranskningsbeslut från år 2012. Reningen av färskvattnet är föremål för
daglig tillsyn och åtgärder samt regelbundna kvalitetsprover, enligt de villkor som
ställs i miljögranskningsbeslutet. Vattenuttaget ryms för Havsvidden 1-4 och 5.
Bedömningsgrunderna för vatten beskrivs i Tabell 6.
Tabell 7 Bedömningsgrunder för vattenmiljö.
Gröndals träsk är en grund, oligotrof sjö2 (ytvattentäkt) med en storlek på cirka 30
hektar och en beräknad volym på cirka 0,75 miljoner/m3 (2015. Huhtala,
Snickars). Ytvattentäkten Gröndals träsk är dock ingen vattenförekomst som
utgörs av ett skyddat område enligt förvaltningsplanen (Förvaltningsplan, 2015).
Tillrinningen till sjön bedöms ligga kring cirka 0,21 miljoner m3 under torrare år
(565 m3 dagligen) och 0,48 miljoner m3 under normalår (1318 m3 dagligen).
Genomsnittlig årlig avdunstning för Gröndals träsk bedöms vara 0,16 miljoner m 3,
men kan möjligen vara högre då sjön är relativt grund och snabbare värms upp.
Sjön har även avrinning till en liten sjö, Potten, som ligger norr om Gröndals träsk
för att sedan mynna ut i havet. Vid provfiske 2015 kunde fyra fiskarter konstateras
– abborre (vanligast), mört, gärs och ruda. Det förekommer också signalkräftor.
Sjöns växtlighet består främst av vass, olika starr- och natearter med förekomst av
kaveldun, näckros och strandranunkel. Växtligheten på sjöbotten är obefintlig eller
mycket liten.
Oligotrofa sjöar är näringsfattiga
Bedömningsgrund
Stora negativa
konsekvenser
Om vattentillgången eller vattenkvaliteter i allmänna
vattentäkterna försämras, eller om ett större antal
enskilda vattentäkter blir obrukbara. Åtgärderna
försämrar eller försvårar möjligheten att uppnå en god
ekologisk status för den berörda sjön Gröndals träsk.
Måttliga negativa Om vattentillgång eller vattenkvalitet i enskilda
konsekvenser
vattentäkter försämras. Åtgärderna försvårar
möjligheten att uppnå god ekologisk status för den
berörda vattenförekomsten.
Vattenbehovet och således även uttaget har ökat genom åren. Husö biologiska
station genomförde år 2015 en konsekvensbedömning av ett utökat vattenuttag i
sjön. Havsvidden har tillstånd att ta ut 10 m3/dygn, och ansökte om ökade
uttagsmängder under högsäsong till i medeltal 25 m3/dygn år 2013. År 2015 låg
medeluttaget på cirka 19 m3/dygn. Den föreslagna uttagsmängden på 25 m3/dygn
motsvarar 0,009 miljoner m3 årligen.
2
Konsekvens
32
Små negativa
konsekvenser
Om vattentillgång eller vattenkvalitet i enskilda
vattentäkter försämras tillfälligt. Åtgärderna medför i
huvudsak temporär påverkan. Åtgärderna försvårar inte
möjligheten att uppnå god ekologisk status för den
berörda vattentäkten.
Positiva
konsekvenser
När projektet innebär att påverkan på allmän eller
enskild vattentäkt minskar och vattenkvaliteten och
vattentillgången förbättras. Åtgärderna bidrar till att
gynna den ekologiska statusen för den berörda
vattenförekomsten. De positiva konsekvenserna kan vara
stora, måttliga eller små.
kan uttag vid särskilt torra år leda till små negativa konsekvenser för de ekologiska
värdena i sjön. En avsaltningsanläggning skulle kunna leda till positiva
konsekvenser för de ekologiska värdena i Gröndahls träsk, eftersom uttaget av
färskvatten från sjön skulle minska.
PLANBESTÄMMELSER SOM HAR BETYDELSE FÖR VATTEN OCH
AVLOPP
Detaljplanen medför att fler fritidshus uppförs i området och därigenom ett ökat
behov av färskvatten. Havsvidden har sedan tidigare ansökt om ett ökat uttag av
vatten från Gröndals träsk. Det bedömda behovet uppgår till i medeltal cirka 25
m3/dygn.
FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE ÅTGÄRDER
I konsekvensbedömningen rekommenderas att sjön Gröndals träsk ekologiska
status kontrolleras genom hydrografiprovtagning (3-6 prov per säsong) och
uppföljning av växtligheten med 2-3 års mellanrum för att säkerställa att
vattenuttaget inte har en negativ påverkan på sjöns ekologiska status. En pegel kan
sättas upp i sjön för att mäta vattenståndet. Som alternativ till uttag av färskvatten
från Gröndahls träsk kan en avsaltningsanläggning eller kommunal anläggning
ordnas.
Enligt planbeskrivningen står det att: ”Vid anläggandet av eventuella vatten- och
avloppsledningar samt vägar skall sprängningar minimeras. Byggnadsnämnden
skall godkänna placering av ledningar” samt ”Till byggnaderna får dras vatten och
avlopp endast, om dessa kan ordnas på ett tillfredsställande sätt inom området eller
i anslutning till befintliga nät.
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
8.
Medan en variation inom sjöars vattennivå är en naturlig del av en sjös årliga
cykel, påverkat av faktorer som t.ex. temperatur, regn, avrinning, kan en kraftig
sänkning av en sjös vattennivå leda till negativa effekter. Exempelvis kan det
medföra en ökad grumlighet i sjön, ökad risk för eutrofiering samt orsaka
förändringar i djur- och växtlighetssammansättningen i sjön.
UPPFÖLJNING
I landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning finns krav på att en
MKB ska innehålla en redogörelse av de åtgärder som planeras för uppföljning
och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen
medför. Hur denna uppföljning ska organiseras och finansieras är än så länge
något oklart och någon riktig praxis kring dessa frågor har inte växt fram. Ett
första steg i en uppföljning av den betydande miljöpåverkan som ett
genomförande av detaljplanen medför, bör vara att kontrollera huruvida de
förebyggande åtgärder som föreslagits i MKB:n har beaktats i det fortsatta arbetet.
Det föreslagna uttaget i medeltal på 25 m3 ryms inom sjöns vattenbudget enligt
den konsekvensbedömning som gjorts av Husö biologiska station. Inte heller
bedöms det troligt att ett uttag i den storleken skulle innebära någon större
förändring av sjöns ekologiska tillstånd. Även ett fördubblat uttag (50 m3) mot det
föreslagna (25 m3) bedöms täckas av det teoretiska överskottet i sjön, även vid
torra år. Den dammlucka som Husö biologiska station förordade i sin
konsekvensbedömning har satts upp. Detta innebär att sjöns avrinning kan
regleras.
Enligt 5 kap.14a § landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning ska;
”Den myndighet som ansvarar för att en plan eller ett program genomförs ska se
till att genomförandet av planer och program som omfattas av en MKB samt
betydande miljökonsekvenser av detta övervakas på ett sådant sätt att åtgärder vid
behov kan vidtas i syfte att förebygga och minska miljöolägenheter.”
Konsekvensbedömningen från Husö biologiska station sammanfattar att det är
möjligt att nuvarande vattenuttag bidrar till sänkning av vattennivån, men att det
inte går att konstatera utan vidare observationer. Ett ökat uttag under en särskilt
varm och torr sommar med hög avdunstning och låg tillrinning kan påverka sjöns
vattenbudget negativt, även om konsekvenserna under goda förhållanden är
obetydliga.
Detta kan exempelvis göras genom att försäkra sig om att kommande detaljplaner
beaktar och inkorporerar föreslagna åtgärder. Det kan också vara relevant att
utvärdera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att minimera negativ
miljöpåverkan eller om ytterligare åtgärder krävs. Detta bidrar till
kunskapsuppbyggnad och kan på sikt leda till effektivare och mer verkningsfulla
MKB:er.
Sammanfattningsvis bedöms det ansökta uttaget (25 m3) av vatten från
Gröndalsträsk inte leda till negativa konsekvenser vid normala förhållanden, dock
33
9. GENOMFÖRDA SAMRÅD
9.1 SAMRÅD RÅDGÖRANDE SAMMANTRÄDE
Inbjudan till rådgörande sammanträde med anledning av MKB till kulturbyrån,
miljöbyrån och ÅMHM till rådgörande sammanträde enligt 8 § i LL om
miljökonsekvensbedömning. Inbjudan skickas med anledning av Geta kommuns
beslut att en MKB ska utföras för Havsvidden-komplexet och det
detaljplaneförslag som Havsvidden Ab har anhängiggjort hos kommunen.
Sammanträdet ägde rum tisdagen den 22 november klockan 13:00.
9.2 AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE
Avgränsningssammanträde ägde rum den 7 mars 2017 för MKB-projekt
Havsvidden kvarter 5 samt analys av miljöpåverkan av redan exploaterade delar
för Havsvidden kvarter 1 – 4, i enlighet med 7 och 9 § LL om
miljökonsekvensbedömning. Protokoll från avgränsningssammanträdet finns att
läsa i Bilaga 2.
34
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt
vilda djur och växter (”EU:s habitatdirektiv”)
11. REFERENSER
Tryckta källor
Landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse.
Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund.
Landskapslag (1965:9) om fornminnen.
Jansson, Karl och Snellman, Jan (2012). ”Tre gårdar i Grändal – berättelser om
människorna som bodde upp vid Norrhavet”, Getakrönikan 4, s. 13-15, Geta
sockensällskap.
Landskapslag (1998:82) om naturvård
Landskapsförordning (1998:113) om naturvård
Kulturmiljöinventering: rapport. Geta, (1984). Mariehamn: Museibyrån.
Landskapslag (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet.
Schröder, Tim G. S. (2016). Geta, Västergeta, fornlämning Ge 15.4, Arkeologisk
undersökning av fyra gravar från yngre järnåldern, Ålands landskapsregering,
Kulturbyrån, Enheten för kulturarvsförvaltning.
Landskapslag (2008:124) om miljöskydd
Landskapsförordning (2008:130) om miljöskydd
Skogsjö, Håkan (2012a). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta
: från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 1: SkogsjöMedia.
Plan och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland som anger att särskilt
värdefulla byggnader eller miljöer.
Skogsjö, Håkan (2012b). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta
: från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 2: SkogsjöMedia.
Vattenlag (1996:61) för landskapet Åland
Vattenförordning (2010:93) för landskapet Åland
Beskrivning över detaljplan för fastigheter 2:90, 2:144 och 2:149, Havsvidden 5 i
Dånö by, Geta kommun.
Landskapslag (1965:9) om fornminnen
Hans-Peter Huhtala och Martin Snickars. Konsekvensbedömning av utökat
vattenuttag i Gröndalsträsk 2015. Husö biologiska station, Åbo Akademi
21.9.2015
Landskapsförordning (2011:100) om fornminnesregister
Landskapslag (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet
Ålands förvaltningsdomstols beslut, beslutsnummer 21/2016, Dnr: 2015/46,
2015/47, 2015/49
Landskapslag (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Landskapslag (1986:58) om skydd av kulturhistoriskt värdefulla föremål
Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökonsekvensbeskrivningar
(2011/92/EU)
Ålands landskapsregerings beslut (2016:4) om en förteckning över de områden
som omfattas av nätverket Natura 2000
Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning
Ålands landskapsregering - Förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland, år
2016-2021, 16.10.2015.
Landskapsförordning (2012:50) om miljökonsekvensbedömning
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009
om bevarande av vilda fåglar (”EU:s fågeldirektiv”)
35
Äldre kartor
Muntliga uppgifter
Geographisch delineation öffver Åland haff tagit och rijtatt af Hans Hansson (d.
1667)
Gustavsson, Kenneth, Antikvarie och arkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, 201704-03.
Kungliga biblioteket, Stockholm
Lindfors, Oscar, Jurist, Widman & Co, avstämning efter inventering, 2017-03-31.
Otryckta källor
Kommunöversikt APR 06, Geta kommun med tillhörande karta.
Lindholm, Marcus, Antikvarie och marinarkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost,
2017-04.03.
Pinto-Guillaume 2017a, Havsvidden, Geta, Åland, Arkeologisk inventering, WSP,
2017.
Schröder, Tim, Vik. Överantikvarie, arkeologi, under avstämning inför
inventeringen, 2017-03-27, Kulturbyrån, Åland.
Pinto-Guillaume 2017b, Havsvidden, PM Landskapsbildsanalys, WSP, 2017.
Websidor
Geta kommun (2006). Geta. Historia och geografi, Fakta om Geta, Geta kommuns
hemsida (besökt 2017-04-05; senast uppdaterat 2006-07-28)
http://www.geta.aland.fi/files/Geta-historiaochgeografi.pdf
Havsvidden (2017). Havsvidden. Historia (besökt 2017-04-05)
http://www.havsvidden.com/sv/om/historia
Fornlämningsregistret: http://www.regeringen.ax/kulturarv/arkeologifornlamningar/fornlamningsregistret (20160822)
Fredad natur (Åland): http://www.regeringen.ax/miljo-natur/fredad-natur
(20160822)
Register över ytvattentäkter och potentiella sådana (Åland):
http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/register
-over-ytvattentakter-och-potentiella-sadana.pdf (20160822)
Vatten - Information om viktiga områden (Åland):
http://www.regeringen.ax/miljo-natur/vattenskargard/vattenmiljo (20160822)
Fågel- och sälskyddsområden (Åland): http://www.regeringen.ax/miljonatur/fredad-natur/fagelsalskyddsomraden (20160822)
36
BILAGA 1. PLANKARTA FÖR HAVSVIDDEN 5
37
BILAGA 2. PROTOKOLL FRÅN AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET
BILAGA 3. NATURVÄRDESINVENTERING
BILAGA 4. RAPPORT ARKEOLOGISK INVENTERING
BILAGA 5. PM LANDSKAPSBILDSANALYS
38
NATURVÄRDESINVENTERING
Detaljplan Havsvidden, Geta kommun; Åland
2016-10-20
NATURVÄRDESINVENTERING
Detaljplan Havsvidden, Geta kommun
KUND
Runsvengruppen AB
KONSULT
WSP Environmental Sverige WSP
Box 512
391 25 Kalmar
Besök: Järnvägsgatan 13
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
http://www.wspgroup.se
KONTAKTPERSONER
Göran Holm WSP Sverige AB, 010-722 56 02,
[email protected]
2|
•
DOKUMENTINFORMATION
Naturvärdesinventering: Havsvidden, Geta kommun.
Internt uppdragsnummer: 10236329
Daterad: 20 oktober 2016
Reviderad:
Status: Slutversion
Följande personer har medverkat:
Göran Holm, Bsc. Miljövetenskap – Inventering, bedömningar,
rapportering.
Christina Borg, Fil. Dr. Växtekologi – Kvalitetsgranskning
Omslagsbild: Hamn och klipphus vid norra delen av fastighet
Havsvidden 2:124.
Samtliga foton i rapporten är tagna av WSP om inte annat anges.
Bakgrundskartorna innehåller satellitfoton från ESRI.
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 3
INNEHÅLL
1 INLEDNING
5
1.1
OMFATTNING
5
1.2
INVENTERINGSOMRÅDE
6
1.3
SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA BIOTOPER
7
1.4
SÄRSKILT HÄNSYNSKRÄVANDE BIOTOPER
7
1.5
ANDRA VÄRDEFULLA LIVSMILJÖER
8
2 METODIK
2.1
NATURVÄRDESKLASSER
3 UNDERLAGSDATA
•
10
11
3.1
NATURVÅRDSARTER
11
3.2
SKYDDADE OMRÅDEN
11
4 RESULTAT AV INVENTERING
4|
9
12
4.1
YTOBJEKT
12
4.2
PUNKTOBJEKT
15
4.3
LINJEOBJEKT
15
5 SAMLAD BEDÖMNING OCH
REKOMENDATIONER
16
6 BILAGOR
16
7 REFERENSER
16
1
INLEDNING
WSP Sverige AB har på uppdrag av Runsvengruppen AB utfört en
naturvärdesinventering av två detaljplanelagda områden vid
Havsvidden, Dånö by i Geta kommun på Åland. Fältinventeringen
genomfördes den 13-14 september 2016 och resultatet av denna,
samt sammanställning av befintlig information presenteras i denna
rapport.
Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och
avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av
betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och
naturvärdesbedöma dessa. Fokus har legat på att eftersöka
”Särskilt skyddsvärda biotoper och arter” enligt Ålands
landskapsförordning om naturvård 1998:113 samt ”Särskilt
hänsynskrävande biotoper” som nämns i Ålands landskapslag om
skogsvård enligt Ålands landskapsförordning om skogsvård
1998:86. Vidare har EU:s fågel och habitatdirektiv beaktats under
inventeringen. Identifierade områden redovisas i rapporten liksom
en bedömning av dess naturvärden.
1.1
OMFATTNING
Naturvärdesinventeringen genomfördes enligt Svensk Standard
SIS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk
mångfald (NVI) – Genomförande, Naturvärdesbedömning och
redovisning. Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen
omfattar:
ï‚· Inventering av befintlig information rörande Natura 2000områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper,
naturreservat m.m. Denna information har främst hämtats
in från Landskapsregeringen.
ï‚· Naturvärdesinventering i fält genomfördes den 13-14
september 2016 på en detaljnivå motsvarande fältnivå
medel. Efter det utfördes systematisk naturvärdesbedömning samt klassificering med avseende på
naturvärde av intressanta områden som identifierats vid
fältbesöket. I detta uppdrag har även tillägg enligt 4.5 i SS
199000:2014 ingått: 4.5.2 Naturvärdesklass 4
ï‚· Vid en naturvärdesinventering börjar man med att definiera
lämplig detaljnivå för inventeringen, se tabell 1 nedan. I
detta projekt har detaljnivå Fält medel använts. En
naturvärdesinventering inleds alltid med en förstudie.
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 5
Tabell 1. Naturvärdesinventering. Översikt detaljeringsnivåer, minsta
karteringsenhet och exempel på användningsområde.
Nivå
Minsta
karteringsenhet
1. Förstudie (ej
fältinventering)
1 ha eller 200*2 m
ï‚· översiktlig planering
ï‚· naturvårdsprogram
ï‚· förstudier
2. Fält översikt
1 ha eller 100*2 m
ï‚· större områden
ï‚· skogslandskap
ï‚· val av
lokaliseringsalternativ
ï‚· vindkraftsetablering
3. Fält medel
0,1 ha eller 50*0,5
m
ï‚· mindre områden
ï‚· väg och järnvägsplaner
ï‚· vindkraftsetablering
4. Fält detalj
10 m eller 10*0,5
m
1.2
2
Exempel på
användningsområde
ï‚· väg- och järnvägsplaner
- mer detaljer
ï‚· detaljplaner
ï‚· skötselplaner
INVENTERINGSOMRÅDE
Inventeringsområdet som omfattar de aktuella fastigheterna för
detaljplanen och en zon på ytterligare ca 20 meter utanför
fastighetsgränserna kan ses i Figur 1 nedan.
Figur 1. Inventeringsområdet.
Det västra inventeringsområdet utgör drygt 50 ha. Här finns ett
fåtal hus och en grusväg går igenom området men i övrigt är
området relativt orört.
Det östra inventeringsområdet utgör drygt 200 ha och har befintlig
bebyggelse och verksamhet i form av en hotellbyggnad och ett
antal klipphus för uthyrning och permanentboende. Vidare finns en
gästhamn i Själviken.
6|
•
1.3 SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA BIOTOPER
Särskilt skyddsvärda biotoper (Klass 1, ÅFS 1998:113) är
livsmiljöer som på grund av sin begränsade förekomst har
betydelse för naturens mångfald. Särskilt skyddsvärda biotoper
samt förkortning inom parentes:
1) Myrar och mossar som är helt eller till övervägande delen
trädlösa (Trädfattiga mossar och myrar).
2) Rikkärr som är helt eller till övervägande delen trädlösa.
Rikkärr som består av öppna artrika våtmarkselement och i
huvudsak
är
bevuxna
endast
med
försumpad
trädväxtlighet av ringa eller begränsat ekonomiskt värde
(Rikkärr).
3) Myrholmar vars areal understiger två hektar (Myrholmar
mindre än 2 hektar).
4) Stenåkrar vars areal överstiger 0,5 hektar (Stenåkrar
större än 0,5 hektar).
5) Jättegrytor och flyttblock. Flyttblocken skall dock ha en
höjd av minst två meter över markytan (Jättegrytor och
flyttblock).
6) Naturliga väl avgränsade dungar av vilt växande alm och
lind. (Dungar av alm eller lind). Observera att även enstaka
exemplar av alm och lind är fridlysta enligt LF om
naturvård.
7) Enstaka exemplar av vilt växande ek, lönn och asp som
130 cm över markytan har en omkrets på minst 170 cm
samt enar med en höjd av minst 6 meter
(Ekar/lönnar/aspar med minst 170 cm omkrets, enar högre
än sex meter).
8) Klibbalskärr som tidvis översvämmas eller innehåller
källsprång och där det dominerande trädet är klibbal, och
där undervegetationen har tuvor med kärrbräken,
majbräken eller andra stora ormbunksväxter. I
mellanrummen växer sumpväxter, oftast missne och
svärdslilja (Klibbalskärr).
9) Åkerholmar under 0,5 hektar omgivna av öppen
odlingsmark med stort inslag av en artrik busk- och
snårvegetation såsom av vildapel, getapel, hagtorn,
vildros, olvon, måbär eller slån (Åkerholmar mindre än 0,5
hektar).
De särskilt skyddsvärda biotoperna är skyddade från all form av
exploatering. En särskilt skyddsvärd biotop får inte utan
landskapsstyrelsens tillstånd ändras så att den förlorar sin särart
eller sin betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden.
Åtgärder som vidtas i en särskilt skyddsvärd biotops närmiljö skall
utföras så att biotopens särart och betydelse bevaras. En särskilt
skyddsvärd biotops närmiljö är det markområde omkring livsmiljön
som krävs för att bevara dess särart och betydelse.
1.4
SÄRSKILT HÄNSYNSKRÄVANDE
BIOTOPER
Särskilt hänsynskrävande biotoper enligt LF om skogsvård (ÅFS
1998:86) är livsmiljöer som är viktiga för bevarandet av den
biologiska mångfalden. Särskilt hänsynskrävande biotoper är:
Våtmarksbiotoper
o Stränder
o Bäckar och källor
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 7
o Alkärr samt ormbunks- och fräkenkärr
Barrskogs-, lövskogs-, hag- och ängsmarksbiotoper
o Barrskogsbevuxna öar omfattande mindre än 10
hektar
o Hassellundar omfattande mellan 0,1-2 hektar
o Naturbestånd av lind, alm, ek, lönn, ask, oxel eller
oxelrönn omfattande mellan 0,1-2 hektar.
o Enstaka träd som är grova eller annars av
betydelse för natur- eller kulturminnesvården.
Biotoper i geologiska och geomorfologiska formationer
o Rasbranter, förkastningar och grottor
o Träd på bergsimpediment med en lägre skoglig
produktion än tvinmark
1.5
ANDRA VÄRDEFULLA LIVSMILJÖER
”Andra värdefulla livsmiljöer” är livsmiljöer som uppräknas i
skogscertifieringens 10:e kriterium. De är vanligen små till arealen
och skall vara tydligt observerbara och identifierbara i terrängen
samt befinna sig i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om
naturtillstånd. De andra värdefulla livsmiljöerna är skyddade från
åtgärder som hänför sig till bedrivande av skogsbruk på
skogsbruksmark som är ansluten till skogscertifieringen. Andra
värdefulla livsmiljöer är:
o
o
o
o
8|
•
Gamla barr- och blandskogsbestånd
Gamla lövbestånd
Örtrika torvmarker
Hagmarker och skogsbeten
2
METODIK
Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och dels en systematisk bedömning av naturvärden
enligt standardiserad metod (SIS). I den allmänna inventeringen av
bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga data som
beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter,
kontakter med myndigheter och informationssök i öppna databaser
Figur 2. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art
respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass.
Figuren är från SIS Standard.
Aktuellt område har inventeras i fält med avseende på
förkommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska
naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta förutsättningarna
för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra
värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta
de egenskaper i naturen – strukturer, åldersfördelning, avdöende,
topografi, bördighet, kulturpåverkan, m.m. – som är av betydelse
för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar,
fåglar, insekter och övriga djur d.v.s. biologisk mångfald.
Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes
betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av
bedömningsgrunderna art och biotop, se Figur 2 ovan.
Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens
nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan
ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella
biotopen och regionen.
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 9
2.1
NATURVÄRDESKLASSER
Inom området förekommande naturtyper klassas på en gemensam
skala utifrån naturvärde. Ett naturvärdesobjekts betydelse för
biologisk mångfald, d.v.s. graden av naturvärde bedöms enligt en
fastställd skala i olika naturvärdesklasser, där klasserna är:
Högsta naturvärde – (naturvärdesklass 1) störst positiv betydelse för
biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass
bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på
nationell eller global nivå.
Högt naturvärde – (naturvärdesklass 2) stor positiv betydelse för biologisk
mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av
särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller
nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens
nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och
betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1–3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2,
skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1
och 2, rikkärrsinventeringens klass 1–3, limniska nyckelbiotoper,
skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda
Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta
naturvärde.
Påtagligt naturvärde – (naturvärdesklass 3) påtaglig positiv betydelse för
biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna
naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla
biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms
vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls
eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller
förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och
betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark,
Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3,
ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4
samt skogsbrukets klass naturvatten.
Visst naturvärde – (naturvärdesklass 4) viss positiv betydelse för biologisk
mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna
naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla
biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av
betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större
samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella
inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden
som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för
högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som
tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns
biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald,
t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra
värdestrukturer och värdeelement saknas.
10 |
•
3
UNDERLAGSDATA
3.1
NATURVÅRDSARTER
Naturvårdsart används i Sverige som ett samlingsbegrepp för
skyddade arter (fridlysta), rödlistade arter, typiska arter (för
utvärdering enligt EU:s art- och habitatdirektiv), ansvarsarter och
signalarter. Dessa indikerar att ett område har högt naturvärde
eller i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald.
Naturvårdsarter ingår som en del i naturvärdesbedömningen och
därför noteras alla förekomster under inventeringarna.
De arter som är fridlysta på Åland enligt Landskapsförordning
(1998:113) om naturvård har eftersökts under inventeringen.
Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. De arter som uppfyller kriterierna för
någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad
(NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade (Figur 3). De rödlistade arter som kategoriseras som
CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så dålig att
de inte kan placeras i någon kategori. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från
Internationella Naturvårdsunionen (IUCN).
Figur 3. Rödlistans kategorier. Röd ram markerar hotade arter. © Rödlistan, 2010
En arts bevarandestatus anses gynnsam när:
ï‚·
uppgifter om den berörda artens populationsutveckling
visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig
del av sin livsmiljö,
ï‚·
artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde
varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en
överskådlig framtid, och
ï‚·
det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en
tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska
bibehållas på lång sikt.
3.2
SKYDDADE OMRÅDEN
Inventeringsområdet omfattas inte av eller angränsar inte till några
skyddade naturområden som naturreservat, Natura2000, IBA,
RAMSAR, HELCOM.
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 11
4
RESULTAT AV INVENTERING
De båda detaljplanområdena består av flera olika naturtyper.
Skogsmarken utgörs av blandskog samt hällmarkstallskog med
inslag av myrmark och sumpskog. Det förekommer också inslag av
naturskogslika områden. Kusten utgörs av spolade granitklippor
som på vissa ställen sluttar brant ner mot havet. På klipporna
noterades fågelarterna skärpiplärka och ängspiplärka (NT).
Det finns även flera naturvärden inom inventeringsområdet som
inte ingår i något yt-, punkt-, eller linjeobjekt. T.ex. förekommer
flera äldre grova tallar och revlummer, som är en fridlyst art i
Sverige, är bitvis riklig och allmän.
Det var gott om småfåglar i skogen vilket till viss del var förväntat
då besöket gjordes under höstflytten. Storskrake (NT) häckade i
Själviken.
Under förstudien framkom att området är dåligt känt ur ornitologisk
synpunkt, men enligt uppgifter från lokalboende så hyser
klippmiljöerna inte något fågelliv att tala om. Inte heller förekommer
trädlärka, nattskärra eller tjäder i hälltallmarksskogen enligt
lokalboende. Ett stort problem är mårdhund, skogsmård och mink
som är en betydande predator för skogshöns och häckande
sjöfågel.
4.1
YTOBJEKT
Naturvärdesobjekt: hvs_01
Naturvärdesklass 4 – Vissa naturvärden
Beskrivning: Alsumpskog med inslag av gran och björk. Flera av
alarna var tydligt socklade. I markskiktet, som var glest bevuxen till
följd av skuggning, noterades bl.a. ekorrbär och harsyra. Även
revlummer noterades i området. Det rörde sig mycket fåglar i
träden - stjärtmesar, kungsfåglar, svartmesar, grönsiskor och
korsnäbbar.
Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket.
Naturvärdesobjekt: hvs_02
Naturvärdesklass 3 – Påtagliga naturvärden
Beskrivning: Område av skogen med naturskogskaraktär. Gott
om död ved, både stående och liggande. Varierad ålder på träden,
flera gamla granar och tallar. Skogen här är generellt tät, men en
viss luckighet förekommer vilket skapar en variation i ljusinsläpp till
marken. Markskiktet är av ristyp med ljung, lingon och blåbär med
inslag av skogsfräken och pyrola. Även här förekommer
revlummer.
Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket.
12 |
•
Bild 1. Objekt hvs_02, område med naturskogskaraktär.
Naturvärdesobjekt: hvs_03
Naturvärdesklass 4 – Vissa naturvärden
Beskrivning: Gran-, och tallblandskog med gott om död ved och
varierad ålder på träden. Området är svagt kuperat med en
varierad luckighet.
Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket.
Naturvärdesobjekt: vidd_01
Naturvärdesklass 4 – Vissa naturvärden
Beskrivning: Del av skogen som domineras av tall med inslag av
gran och björk. Det förekommer flera äldre grova barrträd och
generellt uppvisar träden en varierad ålder med en viss förekomst
av död ved. Markskiktet är av ristyp (ljung, blåbär och lingon) med
ett naturligt, varierat ljusinsläpp från krontäckningen.
Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket.
Naturvärdesobjekt: vidd_02
Naturvärdesklass 4 – Vissa naturvärden
Beskrivning: Alsumpskog med inslag av gran. Tydliga spår efter
vatten med socklade alar. Ingen förekomst av grova äldre träd och
även ont om grövre död ved. Området påverkat av den anlagda
grusvägen.
Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket.
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 13
Naturvärdesobjekt: vidd_03
Naturvärdesklass 3 – Påtagliga naturvärden
Beskrivning: En relativt öppen alsumpskog/myr med socklade
alar. Den öppnare ytan kantas av tät gran- och lövblandskog. Visst
inslag av hassel förekommer. Inga äldre grova träd i objektet. Död
ved förekommer. Området visar tydlig påverkan av vatten, men var
torrt vid inventeringstillfället. Blad av en obestämd fläcknyckel
hittades i objektet. Även revlummer noterades. Det rörde sig
mycket fåglar i träden - stjärtmesar, kungsfåglar, svartmesar,
grönsiskor och korsnäbbar.
Naturvårdsarter: Ob. Fläcknyckel (möjligtvis fridlyst beroende på
art)
Bild 2. Objekt vidd_03, del av alsumpskog/myr.
Bild 3. Objekt vidd_03, del av alsumpskog/myr.
14 |
•
Naturvärdesobjekt: vidd_04
Naturvärdesklass 4 – Vissa naturvärden
Beskrivning: Delvis sparsamt trädbevuxen myr med skvattram,
pors, och ljung. Klena björkar och tallar, däribland flera torrakor,
finns i myren.
Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket.
Bild 4. Objekt vidd_04, relativt öppen myr med klena björkar och
tallar/torrakor.
4.2
PUNKTOBJEKT
Nedan listas de punktobjekt som noterades under inventeringen.
Objekt-ID
Beskrivning
hvs_p3
Snok eller svart huggorm.
hvs_p5
Idegran. Fridlyst
(Landskapsförordning 1998:113
om naturvård)
hvs_p6
Pilgrimsfalk. Fridlyst
(Landskapsförordning 1998:113
om naturvård). Sannolikt rör
observation en sträckande individ.
4.3
LINJEOBJEKT
Inga linjeobjekt noterades under inventeringen.
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 15
5
SAMLAD BEDÖMNING OCH
REKOMENDATIONER
De naturvärden som finns inom inventeringsområdet är främst
knutet till skogen. Kusten och de klippmiljöer som finns här är
enligt uppgift från lokalboende inte av något större värde för
fågellivet. Sannolikt försöker landhäckande sjöfåglar som ejder, att
förlägga sina boplatser till kobbar och skär för att undvika predation
från räv, grävling, katt och i möjligaste mån mink och mårdhund.
De klipphus som redan uppförts ligger i naturmark och smälter
relativt bra in i omgivningen. Flera av dess är uppförda på pålar.
Bedömningen är att dessa klipphus inte medfört så stort ingrepp i
naturmiljön eller en alltför negativ påverkan på naturvärdena. En
potentiell konsekvens av fler klipphus, vilket även innebär en ökad
närvaro av människor som rör sig på klipporna, kan sannolikt
innebära en störande effekt på de fåglar som häckar här.
Framför allt de tillkommande vägar (även om de är grusade och
inte asfalterade) som går igenom området, bedöms medföra en
större negativ påverkan på naturvärdena i området. Dessa innebär
en fragmentering av skogsmiljöer och även påverkar de
hydrologiska förhållandena i sumpskogarna inom
inventeringsområdet.
Hällskogstallmarken erbjuder en lämplig biotop för fågelarter som
till exempel tjäder, trädlärka och nattskärra. Förekomst av dessa
har inte kunnat undersökas under inventeringen, och inte heller har
förstudien gett några indikationer på att dessa arter finns i området.
6
BILAGOR
Bilaga 1 - Karta
7
REFERENSER
1998:113 - Ålands landskapsförordning om naturvård
1998:86 - Ålands landskapsförordning om skogsvård
Airaksinen & Karttunen, 1999: Natura 2000 handbok över de finska
naturtyperna
Pertti Rassi, Esko Hyvärinen, Aino Juslén & Ilpo Mannerkoski
(toim.), 2010: Suomen lajien uhanalaisuus - Punainen kirja (Hotade
arter i Finland – Rödlista).
SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald
(NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning.
SVENSK STANDARD SS 199000:2014.
SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald
(NVI) - Komplement till SS 199000. Teknisk Rapport. SIS-TR
199001:2014.
Rapportsystem för fåglar: http://www.tiira.fi/
Ålands landskapsregering (Skyddade områden):
http://www.regeringen.ax/miljo-natur/fredad-natur
16 |
•
VI ÄR WSP
WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.
Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus &
Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och
mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden,
kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000
medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi
omkring 3 500 medarbetare.
WSP Sverige AB
Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Tel: +46 10 7225000
http://www.wspgroup.se
Naturvärdesinventering • Detaljplan Havsvidden, Geta kommun | 17
§
hvs_03
hvs_02
Bilaga 1
Naturvärdesinventering
Havsvidden, Geta kommun
Teckenförklaring
NVI_ytobjekt
NVI_punktobjekt
C:\Users\SEGH17103\Documents\ArcGIS\Web Maps\NVI Åland2\NVI Åland.mxd
hvs_01
Inventeringsområde
vidd_01
hvs_p3
vidd_02
hvs_p5
hvs_p6
vidd_04
vidd_03
meter
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye,
0 i-cubed,
137,5 USDA,
275 USGS, AEX,550
Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community
0
250
500
1 000 Meter
HAVSVIDDEN, GETA, ÅLAND
Arkeologisk inventering
Rapport
2017-04-11
Upprättad av: Ezequiel Pinto-Guillaume
Granskad av: Charlotte Hedenström
Reviderad 2017-05-09 efter Kulturbyråns granskning
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
2 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
ARKEOLOGISK INVENTERING
Havsvidden, Geta, Åland
BESTÄLLARE
Havsvidden AB
KONSULT
WSP Samhällsbyggnad
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
http://www.wspgroup.se
KONTAKT
Ezequiel Pinto-Guillaume
Arkeolog
[email protected]
+46 (0)10-722 84 35
3 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
DOKUMENTINFORMATION
Arkeologisk inventering – Havsvidden, Östergeta hemman, Geta kommun, Åland
Uppdragsnummer: 10236329
Daterad: 2017-04-12
Reviderad: 2017-05-09
Status: Slutversion
Följande WSP konsulter har medverkat:
Ezequiel Pinto-Guillaume, Fil. Dr. Arkeologi – Inventering, analys och rapportering
Chris Beach, Fil. Mast. Antropologi – Inventering och ansvarig mätteknik
Viktor Melin, Fil. Kand. Samhällsplanering och Kulturgeografi – FältGIS stöd
Charlotte Hedenström, Fil. Kand. Konstvetenskap – Analys kulturmiljö och fackgranskning
Omslagsbild: Gränsmärke, Objekt WSP 03, vy mot sydväst.
Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume/WSP, 2017 (W170328_09.JPG)
Samtliga fotografier i rapporten är tagna av WSP om inget annat anges.
4 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
INNEHÅLL
1
SAMMANFATTNING ................................................................................................................. 6
2
BAKGRUND OCH SYFTE ............................................................................................................. 7
3
METOD OCH GENOMFÖRANDE ................................................................................................ 7
4
GEOGRAFI OCH HISTORISK KONTEXT ........................................................................................ 8
4.1
GEOGRAFI ............................................................................................................................ 8
4.2
HISTORISK BAKGRUND ............................................................................................................. 8
Förhistorisk tid .......................................................................................................................... 8
Medeltiden................................................................................................................................ 8
1600-talet ................................................................................................................................. 9
1700-talet ................................................................................................................................. 9
1800-talet ............................................................................................................................... 10
1900-talet ............................................................................................................................... 10
2000-talet ............................................................................................................................... 10
5
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ ................................................................................ 11
5.1
TOPOGRAFI ......................................................................................................................... 11
5.2
FORNLÄMNINGSMILJÖ ........................................................................................................... 12
Registrerade fornlämningar..................................................................................................... 12
Lämningar från krigstiden ....................................................................................................... 13
Maritima lämningar ................................................................................................................ 13
6
OBSERVATIONER .................................................................................................................... 14
7
RESULTAT ............................................................................................................................... 21
8
REFERENSER ........................................................................................................................... 21
8.1
MUNTLIGA UPPGIFTER ........................................................................................................... 21
8.2
ARKIVKÄLLOR ...................................................................................................................... 21
8.3
TRYCKTA KÄLLOR .................................................................................................................. 22
8.4
ÄLDRE KARTOR .................................................................................................................... 22
Ålands lantmäteribyrå ............................................................................................................. 22
Kungliga biblioteket, Stockholm ............................................................................................... 22
9
10
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER......................................................................... 23
BILAGA 1. FÖRTECKNING ÖVER DIGITALA FOTON ............................................................... 24
5 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
1
SAMMANFATTNING
I samband med projektet Havsvidden utförde WSP Samhällsbyggnad en arkeologisk inventering av fastigheten DÅNÖ 403, Östergeta hemman, Geta kommun, Åland. Arbetet utfördes
den 28 och 29 mars 2017. Under dessa två dagar undersöktes två detaljplanområden med
en yta på sammanlagt drygt 58 hektar genom arkeologisk inventering. Arbetet gjordes på begäran av Havsvidden AB som underlag till komplettering av en miljökonsekvensbedömning
(MKB).
I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar.
Inget av dessa objekt bedömdes uppfylla kriterier för fasta fornlämningar; samtliga 12 objekt
föreslås klassificeras som kulturlämningar. De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar. Dessutom dokumenterades ytterligare fem objekt
som antingen är recenta övergivna vägar eller osäkra arkeologiska lämningar.
Figur 1 Översiktskarta med undersökningsområdet inom röd markering.
6 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
2
BAKGRUND OCH SYFTE
I slutet av mars 2017 genomförde WSP en arkeologisk inventering i fastigheten DÅNÖ 403,
Östergeta hemman, Geta kommun. Arbetet gjordes på begäran av Havsvidden AB som underlag till komplettering av en miljökonsekvensbedömning (MKB).
Den arkeologiska inventeringens övergripande syfte är att utgöra underlag för en bedömning
av vilka konsekvenser en exploatering av fastigheten kan komma att innebära för kulturmiljön. Inom utredningsområdet, som är identiskt med fastighetens gränser, finns inga tidigare
kända fornlämningsobjekt.
Ett syfte med denna arkeologiska inventering är därför att identifiera vilka kulturhistoriska
värden som finns på platsen och som skulle riskera att påverkas av en exploatering.
Målsättningar för den arkeologiska inventeringen:
lokalisera och fastställa fasta fornlämningar och kulturlämningar.
lyfta fram värdefulla kulturmiljöer samt beskriva kulturhistoriska strukturer och fasta
fornlämningar och kulturlämningar som ligger inom fastigheten.
3
METOD OCH GENOMFÖRANDE
Analysen har genomförts genom fältstudier samt studier av litteratur, arkivmaterial och äldre
kartor.
Den arkeologiska inventeringen av de två aktuella planområdena i Geta kommun inleddes
med arkiv- och kartstudier av geologiska, topografiska samt historiska kartor. Kart- och arkivstudier har främst genomförts i de digitala arkiven samt i GIS-miljö.
Områdets kulturmiljö med fasta fornlämningar och kulturlämningar analyserades och beskrevs med utgångspunkt i historisk litteratur och Kulturbyråns fornminnesregister. För information om försvarsanläggningar från olika krigsperioder i området konsulterades antikvarien
och historikern Kenneth Gustavsson som bedriver forskning kring ämnet. Likaså har marinarkeologen Marcus Lindholm konsulterats angående registrerade maritima lämningar i området.
Topografiska kartor användes för att identifiera lämpliga platser för eventuella forn- eller kulturlämningar inom utredningsområdet. Därefter följde en arkeologisk inventering i fält med en
noggrannhet som motsvarar ambitionsnivån vid en arkeologisk utredning, etapp 1. Vid inventeringen registrerades påträffade kulturlämningar samt osäkra lämningar med GPS. Lämningarna fotograferades och beskrevs med ord i Collector for ArcGIS. Lägen och höjdvärden
till dokumenterade lämningar kontrollerades sedan med hjälp av digitalt höjddata.
Kulturlämningar är kulturhistoriskt intressanta och skyddsvärda lämningar som ej omfattas
av landskapslagen om fornminnen (1965:9) eller landskapslagen om skydd av kulturhistorisk
värdefull bebyggelse (56/1988). Med kulturlämning menas i allmänhet varaktigt övergivna
lämningar efter människors verksamhet under senare tider eller lämningar efter människors
verksamhet under forna tider som fortfarande är i bruk. Deras status kan vid framtida undersökningar komma att ändras, vilket innebär att de kan vara potentiella fornlämningar. Åverkan på kulturlämningar bör därför i möjligaste mån undvikas. Markarbeten som hotar en kulturlämning bör lämpligen föregås av samråd med Kulturbyrån.
7 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
4
GEOGRAFI OCH HISTORISK KONTEXT
4.1 Geografi
Utredningsområdet ligger inom Geta kommun som ligger på norra Åland. Geta omfattar en
halvö, som skjuter ut i Bottniska viken, jämte kringliggande öar. Den är endast med ett smalt
näs förenad med fasta Åland. Kusten mot norr kantas av berg som reser sig uppemot
hundra meter över havet (Geta kommun 2006).
I kommunens södra delar präglas landskapsbilden av ett öppet jordbruks- och kulturlandskap. De västra och östra delarna däremot består av skärgårdsmiljöer, medan de norra delarna domineras av djupa skogar och höga berg som sluttar rakt ner mot Norrahavet (Bottenhavet).
4.2 Historisk bakgrund
Förhistorisk tid
Geta kommun utgör, tillsammans med Finströms kommun, Saltviks kommun och Sunds
kommun på norra Åland, det "ursprungliga", "Egentliga Åland". Det var dessa markområden,
med sina nu höga berg, som först reste sig ur havet och bildade den ö som kom att kallas
Åland. Här på den nordligaste delen av det som idag kallas "Fasta Åland", bosatte sig de
första människorna. Bland annat i Västergeta och Östergeta finns gott om fornminnen och
historiska lämningar i form av grav- och boplatsområden ända från stenåldern. Geta var betydelsefullt under vikingatidens inledningsskede. Detta kan möjligtvis förklara den oproportionerligt stora andelen frälse där under tidigt 1500-tal (Schröder 2017b).
Stenålder som är känd i Geta-området består av ett boplatsområde (Ge 15.1) i Smikärr,
Bredmossen och en boplatslämning (Ge 15.11) i Hummelmyra, båda i Västergeta. I Östergeta finns ytterligare två boplatslämningar (Ge 16.8 och Ge 16.9) som har daterats till stenåldern (Fornminnesinventering Geta 2013).
Från vikingatiden har silvermynt hittats i Geta-området. 1915 hittades en skatt i området
Svedjelandet och som idag heter Ge 15.5 i fornlämningsregistret. 2016 undersöktes i Västergeta fyra gravar från yngre järnålder. En anläggning visade sig innehålla en rikt utrustad
kvinnograv från 800-talet med bland annat ett hänge i form av ett arabiskt silvermynt som
preliminärt har daterats till perioden 698-750 e.Kr. En annan anläggning som bland annat innehöll järnnitar och kamfragment kunde dateras till 900-talet (Schröder 2016, s. 13 och 27).
Medeltiden
De arkeologiska lämningarna talar om för oss att Geta var en viktig plats redan under järnålder och fortsatte att vara det in i medeltiden. Området strax söder om Västergeta och Östergeta präglades av vindlande sund och vikar med stora och frodiga strandängar (jfr. Skogsjö
2012a, s. 11; Skogsjö 2012b, s. 205).
Geta, som troligen redan under yngre järnåldern fick en bofast befolkning, omtalas första
gången år 1325 (Schröder 2016, s. 4). I början fanns av allt att döma en urby som hette
Geta, som senare under medeltiden delades i Västergeta och Östergeta genom en lång rågång i nordsydlig riktning (Skogsjö 2012a, s. 13; Schröder 2017a). Östergeta omnämns först
i ett dokument från 1435 (Skogsjö 2012a, s. 12).
Geta kapell tillhörde från början Finström och bildade en egen församling först år 1908 (Geta
kommun 2006). De tidigaste skatteländerna som upprättades ger oss den första samlade bil-
8 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
den av bebyggelsen i socken samt en uppräkning av byarna och gårdarna. Bebyggelsestrukturen var redan vid den tiden, för nästan femhundra år sedan, förhållandevis lik den vi ser
idag. Även om det har skett förändringar, har bebyggelsens utbredning och karaktär har bestått (Skogsjö 2012a, s. 11).
1600-talet
En mycket detaljerad karta över Åland framställd av Hans Hansson (d.1667) visar tydlig alla
gårdar och byar i Geta bärgh. Wästergeta och Östergeta syns öster om Geta Capell på kartan. Området norr om Östergeta har återgetts som skogstrakter och ingen bebyggelse finns
utmärkt.
Figur 2 Karta över Åland uppförd av Hans Hansson (d. 1667, detalj). Kungliga bibliotek, Stockholm.
1700-talet
En rekonstruktionskarta av Ålands kulturlandskap under 1700-talet som Kulturbyrån (före
detta Museibyrån) har sammanställt utifrån de äldsta bevarade geografiska kartorna visar
inga spår av mänsklig aktivitet norr om Östergeta.
En konceptkarta över Geta från 1771-1772 visar heller inga spår av bebyggelse inom utredningsområdet. Kartan visar endast några fiskeindelningar i Gröndalsträsket.
9 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Figur 3 Konceptkarta 1771-1772 med utredningsområdet inlagd i rött. Ålands lantmäteribyrå Ia:168.
1800-talet
Strax väster om utredningsområdet har människor bosatt sig, troligtvis under 1800-talet.
Grändal skildras som en bebyggelseenhet inom Östergetas norra utmarker med eget bomärke (Dahl 1994, s. 198 och 220). I Grändal, omkring sju kilometer norr om Östergeta på
den östra sidan av Gröndalsträsket fanns vid den tiden tre gårdar: Storholmen, Gunnersdal
och Gröndal (Grändal). Kartor från 1900-talet visar en väg mellan klippor och skog som leder
från Östergeta mot Grändal i norr.
1900-talet
Thorvald Eriksson, som var chef för den regionala Ålandsbanken förälskade sig i den vilda
naturen och byggde sig en sommarstuga på 1980-talet uppe på berget norr om Ostergeta.
Snart föddes idéerna på att skapa ett rekreations- och hälsocenter på klipporna vid havet.
Mer mark köptes in och sommaren 1990 invigdes Havsvidden. (Havsvidden 2017).
Thorvald Erikssons sommarstuga finns inte kvar idag, den byggdes om till ett av klipphusen
som ingår i Havsviddens anläggning (Lindfors 2017). På den västra delen av utredningsområdet finns en sommarstuga kvar från 1980-talet kvar som används av Havsvidden för personal.
2000-talet
2006 kom den svenske entreprenören Mikael Kraft till Åland och Geta. Även han kände att
platsen hade något speciellt. Havsvidden bytte ägare och idag ägs Havsvidden av en grupp
10 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
svenska entreprenörer och investerare. Anläggningen har utvecklats till en anläggning bestående av hotell, konferens och klipphus, mm (Havsvidden 2017).
Den nya anläggningen, som består av 14 fristående villor är ritade av arkitekten Thomas
Sandell 2008 (Sandel Sandberg 2017, Lindfors 2017). Thomas Sandell, född 1959 i Jakobstad i Finland och uppvuxen i Skellefteå i Sverige, är svensk arkitekt och har bland annat varit ordförande i SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund. Förutom Havsvidden har han bland
annat ritat Gåshaga brygga, Lidingö 2001, Fjällormen, Hemavan 2008, Gümüslük, Turkiet,
område om 35 fristående villor 2007, Villa Ahlström, Ingarö 2010 och Forskningen 1, Stockholm 2013. Han har även ritat inredning för Arkitekturmuseet och Moderna museet i Stockholm samt formgivit möbler i samarbete med olika företag.
Figur 4 Friliggande klipphus, Thomas Sandell 2008 (Foto: E. Pinto-Guillaume/WSP W170328_26.JPG).
5
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ
5.1 Topografi
De topografiska förhållandena är för det mesta tämligen oförändrade sedan medeltiden,
bortsett från att landhöjningen har medfört att strandlinjen förskjutits något (Skogsjö 2012a,
s. 13).
Undersökningsområdet ligger på den nordöstra delen av Geta kommun i Östergeta hemman
i ett område som idag har benämningen Havsvidden.
Det östra detaljplanområdet består av berg som höjer sig till 15-16 meter över havet strax
nordväst om Stormossen. Havsviddens östra strandområde domineras av kraftigt sluttande
11 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
klippor som höjer sig till 20 meter över havet och ger en mycket brant och oregelbunden terräng mot havet. Klippornas övre del domineras av fristående klipphus med trappor som leder
ner till båthus och havet. Den centrala delen av det östra detaljplanområdet har stora skogspartier med några betydande sumpmarker. I de partier terrängen av berg höjer sig över 10
meter blir skogen glesare och skapar stora öppna ytor som delvis täckt av sten och mossa.
Den norra delen av det östra detaljplanområdet domineras också av klippor med klipphus,
Havsviddens anläggnings huvudbyggnad, andra allmänna byggnader samt en nybyggd
hamn. Även här karakteriseras strandområdet av branta och oregelbundna klippor som sluttar ner mot havet. På en konceptkarta från 1771-1772 skrivs dagens Själviken som Skälviken, medan en mindre vik som ligger längs områdets östra kust har benämnts Rödvik (se figur 3).
Det västra detaljplanområdet består i sin södra och mellersta del av berg med skog som höjer sig till 10-11 meter över havet. Den norra delen består av klippor som sluttar ner mot havet. Stranden har en oregelbunden karaktär på den östra sidan, meden i den västra sidan
utgörs av ett jämnare område som kan tänkas tidigare ha format en vik.
5.2 Fornlämningsmiljö
Registrerade fornlämningar
I Geta kommun, inom Östergeta finns 12 registrerade fornlämningar (Fornminnesinventering
2013, 16. Geta, se figur 5). Två av dessa består av boplatslämningar som har daterats till
stenåldern (Ge 16.8 och Ge 16.9). Dessa ligger drygt ett kilometer NNO respektive NNV om
Östergeta. 16.8 som är den närmaste ligger omkring drygt 3 kilometer SSV från detaljplanområdet för Havsvidden.
Figur 5 Karta över Östergeta med registrerade fornlämningar i grönt.
12 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
En lokal som innehar en boplatslämning och ett röse daterat till bronsålder (Ge 16.10) ligger
också strax norr om Östergeta. Andra fornlämningar som har daterats till perioden bronsålder/äldre järnålder består av ett röse och ett boplatsområde (Ge 16.6 och Ge 16.11). Båda
ligger omkring drygt 1,5 kilometer norr om Östergeta. Den sistnämnda är den hittills registrerade fornlämningen som ligger närmast Havsvidden, på ett avstånd av cirka 2,75 kilometer.
De registrerade fornlämningarna från yngre järnålder består av fem höggravfält, en bortodlad
husgrund, en osäker boplatslämning och en rösegravfält som daterats till yngre järnålder (Ga
16.1-5, Ga 16.7 och Ga 16.12). Större delen av dessa ligger runtom Östergeta. Endast Ga
16.12 ligger vid Nötö, drygt 4 kilometer SSO från Havsvidden.
Mänskliga aktiviteter under förhistorisk tid verkar ha förekommit inom det skyddade område
kring en vik som fanns då, strax söder om Östergeta. Området vid själva viken var och är exponerat för vind från flera håll och lämpade sig sämre för bosättningar.
Lämningar från krigstiden
På själva udden där Havsvidden ligger har det inte funnits några militära anläggningar. I
Djupviken i sydost inrättades en civil kopplingsstation, där telegrafkabeln från fastlandet
(Nystad) kom iland och fortsatte som markkabel till Mariehamn. Stationen i en liten träbyggnad övervakades från 1915 av rysk militär, och en kortare tid våren 1918 av tysk militär. Det
är dock oklart exakt var byggnaden låg (Gustavsson 2017).
Maritima lämningar
Kulturbyrån känner endast till en maritim lämning som ligger i utredningsområdets omedelbara närhet (Se figur 6). Det handlar om en ett vrak som ligger norr om Djupviken och mellan
fastlandet och Segelskär, närmast den sistnämnda. Det är dock viktigt att påpeka att inga inventeringar har gjorts i vattnet längs kusten runt udden där Havsvidden ligger (Lindholm
2017).
Figur 6 Kartan visar platsen för registrerad maritim lämning med en röd cirkel.
13 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
6
OBSERVATIONER
I undersökningsområdet påträffades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar, varav inga
objekt bedöms uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar och alla tolv objekt utgörs av kulturlämningar. Objekten som dokumenterades som kulturlämningar kopplade till verksamhet i
samband med sentida indelningen av marken, d.v.s. lantmäterilämningar samt äldre övergivna vägar. Dessutom dokumenterades ytterligare tre objekt som är antingen recenta eller
osäkra arkeologiska lämningar.
Gränsmarkeringar (objekten WSP 03-07, 11-12 och 14 och möjligen objekten WSP 10-11)
utgör olika faser i skapandet av områdets geografiska indelning. Utifrån formen på objekten
kan man föreslå att de äldsta gränsmärkena kan ha tillkommit under andra hälften av 1800talet. Ett par av dessa märken har förändrats nyligen och gjorts om genom att lägga till en ny
granitsten i objektet.
Äldre övergivna vägar (objekten WSP 08-09) hör möjligtvis till Havsviddens äldsta anläggning i området som kan dateras till 1980-talet. De osäkra objekten består av två recenta anläggningar (objekten WSP 01-02) samt ett osäkert gränsmärke (objekt WSP 15).
De påträffade objekten förevisas i nummerordning i den ordningen som de inventerades,
medurs (se även figurer 7 och 8).
Figur 7 Karta över inventeringsobjekten WSP 01-11 i den östra delen av fastigheten DÅNÖ 403. Objekten som anses vara kulturlämningar är markerade i grönt och objekten som ansågs osäkra i gult.
14 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Objekt WSP 01 – anläggning
Koord. X 6 707 895 Y 770 318
Höjd över havet Z 16,00 meter
Antal 1
Datering recent
Form och storlek otydligt; 0,6x0,5x1,2 meter
Beskrivning
En stående platt sten som har placerats mot en
bergskant och hålls på plats med andra stenar. Stenarna har tagits från samma område. Belägen i närheten av en markerad vandringsstig.
Kommentar
Kan möjligtvis ha ett samband med objekt WSP 02.
Förslag till antikvarisk bedömning
osäker – inte fornlämning
Översiktsbild från sydväst.
Foto: EPG/WSP / W170328_04.JPG
Objekt WSP 02 – anläggning
Koord. X 6 707 893 Y 770 315
Höjd över havet Z 16,00 meter
Antal 1
Datering recent
Form och storlek otydligt; 0,6x0,5x1,2 meter
Beskrivning
En liggande platt sten som har placerats ovanpå en
död tall. Stenen har tagits från samma område. Belägen i närheten av en markerad vandringsstig.
Kommentar
Kan möjligtvis ha ett samband med objekt WSP 01.
Förslag till antikvarisk bedömning
osäker – inte fornlämning
Översiktsbild från väst.
Foto: EPG/WSP / W170328_06.JPG
15 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Objekt WSP 03 – gränsmärke
Koord. X 6 707 896 Y 770 597
Höjd över havet Z 10,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek lineär; 1,9x0,3x0,35 meter
Beskrivning
Fyra stenar upplagda i rad i Ö-V riktning.
Kommentar
Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Välbevarad.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från väst.
Foto: EPG/WSP / W170328_09.JPG
Objekt WSP 04 – gränsmärke
Koord. X 6 707 834 Y 770 608
Höjd över havet Z 9,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek rund; 0,5x0,5x0,4 meter
Beskrivning
Fyra stenar upplagda som en mindre gränsröse med
en mittsten ovanför.
Kommentar
Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från väst.
Foto: EPG/WSP / W170328_14.JPG
Objekt WSP 05 – gränsmärke
Koord. X 6 707 834 Y 770 624
Höjd över havet Z 9,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek rund; 0,4x0,5x0,4 meter
Beskrivning
Fyra stenar upplagda som en mindre gränsröse med
en större mittsten ovanför.
Kommentar
Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från sydväst.
Foto: EPG/WSP / W170328_15.JPG
16 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Objekt WSP 06 – gränsmärke
Koord. X 6 707 830 Y 770 620
Höjd över havet Z 8,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek lineär; 2,0x0,4x0,25 meter
Beskrivning
Fyra stenar upplagda i rad i Ö-V riktning.
Kommentar
Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Välbevarad.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från sydost.
Foto: EPG/WSP / W170328_18.JPG
Objekt WSP 07 – gränsmärke
Koord. X 6 707 834 Y 770 642
Höjd över havet Z 7,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek rund; 0,4x0,5x0,4 meter
Beskrivning
Fyra stenar, tre upplagda som en mindre gränsröse
och en till (mittstenen) som ligger vid sidan om. Berört.
Kommentar
Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från sydost.
Foto: EPG/WSP / W170328_23.JPG
Objekt WSP 08 – övergiven väg
Koord. X 6 708 202 Y 770 381
Höjd över havet Z 5,00 meter
Antal 1
Datering 1980-90 tal
Form och storlek kurvig väg, 4-5 meter bred och ca
90-100 meter lång
Beskrivning Ett djup dike rinner längs den norra sidan av vägen. Övervuxet med sly.
Kommentar
Kan ha varit en del av vägstrukturen i Havsviddens
första fas.
Förslag till antikvarisk bedömning
osäker – inte fornlämning
Översiktsbild från väst.
Foto: EPG/WSP / W170328_24.JPG
17 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Objekt WSP 09 – övergiven väg
Koord. X 6 708 175 Y 770 159
Höjd över havet Z 8,00 meter
Antal 1
Datering 1980-90 tal
Form och storlek kurvig väg, 4-4,5 meter bred och
ca 20-25 meter lång
Beskrivning
Korsad av nedfallna träd. Övervuxet med sly.
Kommentar
Kan ha varit en del av vägstrukturen i Havsviddens
första fas.
Förslag till antikvarisk bedömning
osäker – inte fornlämning
Översiktsbild från nordost.
Foto: EPG/WSP / W170328_28.JPG
Objekt WSP 10 – gränsmärke
Koord. X 6 708 064 Y 770 019
Höjd över havet Z 16,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek fyrkantig; 1,1x1,2x1,3 meter
Beskrivning
Stående mittsten placerad i en fyrkantig bas.
Kommentar
Markerar mittpunkten längs en sida av nuvarande
fastighetsindelning. Välbevarad. Berörd. Några
mindre stenar och en stakkäpp har tillförts.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från syd.
Foto: EPG/WSP / W170328_34.JPG
Objekt WSP 11 – gränsmärke
Koord. X 6 708 266 Y 770 005
Höjd över havet Z 4,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek rund; 1,4 diam x0,9meter
Beskrivning
Gränsröse med större mittsten. Övertorvad.
Kommentar
Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning.
Välbevarad.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från norr.
Foto: EPG/WSP / W170328_36.JPG
18 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Figur 8 Karta över inventeringsobjekten WSP 12-15 i den västra
delen av fastigheten DÅNÖ 403. Objekten som anses vara kulturlämningar är markerade i grönt och objekten som ansågs osäkra i
gult.
Objekt WSP 12 – gränsmärke
Koord. X 6 708 610 Y 769 745
Höjd över havet Z 6,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek rund; 1,3 diam x 0,5 meter
Beskrivning
Stenröse med mittsten nyligen utbytt. Berörd.
Kommentar
Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning.
Delvis bevarad. Den nya stenen har nummer 70 inristad.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från sydväst.
Foto: EPG/WSP / W170329_01.JPG
19 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
Objekt WSP 13 – gränsmärke
Koord. X 6 708 605 Y 769 825
Höjd över havet Z 9,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek rund; 1,4 diam x 0,45 meter
Beskrivning
Stenröse med mittsten nyligen utbytt. Berörd.
Kommentar
Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning.
Delvis bevarad. Den nya stenen har nummer 5 inristad.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från syd.
Foto: EPG/WSP / W170329_08.JPG
Objekt WSP 14 – gränsmärke
Koord. X 6 708 455 Y 769 864
Höjd över havet Z 13,00 meter
Antal 1
Datering 1850-1900-tal
Form och storlek lineär; 2,25x0,3x0,25 meter
Beskrivning
Fyra stenar upplagda i rad i N-S riktning.
Kommentar
Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Välbevarad.
Förslag till antikvarisk bedömning
kulturlämning
Översiktsbild från nordost.
Foto: EPG/WSP / W170329_12.JPG
Objekt WSP 15 – gränsmärke?
Koord. X 6 707 925 Y 769 979
Höjd över havet Z 13,00 meter
Antal 1
Datering 1900-tal
Form och storlek rektangulär; 1,25x0,35x 0,2 meter
Beskrivning
Troligtvis nedfallen mittsten till gränsmärke. Berörd.
Kommentar
Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning.
Förslag till antikvarisk bedömning
osäker – inte fornlämning
Översiktsbild från sydväst.
Foto: EPG/WSP / W170329_17.JPG
20 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
7
RESULTAT
WSP Samhällsbyggnad utförde en arkeologisk inventering av två detaljplaneområden i Östergeta, Geta kommun i april månad år 2017. Under två dagar undersöktes en yta på drygt
58 hektar.
Området har varit beläget i de nordligaste utmarker av Östergeta by. Först under möjligtvis
senare del av 1800 och början av 1900 talen har området indelats i mindre fastigheter.
På själva udden där Havsvidden ligger har det inte funnits några militära anläggningar. Inga
spår av aktiviteter som skulle kunna varit kopplade till bebyggelseenheten Grändal observerades under inventeringen av fastighetens västra del. Inom utredningsområdet de första bebyggelseenheterna i form av sommarstugor byggts under 1980-talet.
Strax utanför utredningsområdets östra del finns en registrerad maritim lämning i form av ett
vrak. Fler maritima lämningar kan finnas längs områdets kust med tanke på att inga inventeringar har utförts i vattnet.
I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar,
varav inga av dessa objekt bedöms uppfylla kriterier för fasta fornlämningar samtidigt som
alla 12 objekt föreslås vara kulturlämningar.
De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar på
Östergetas nordligaste del. Kulturlämningar omfattas ej av landskapslagen om fornminnen
eller landskapslagen om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse (56/1988). Markarbeten som hotar en kulturlämning bör lämpligen föregås av samråd med Kulturbyrån.
Den byggda miljön på platsen utgörs av en modern anläggning som är anpassad till naturens förutsättningar, ritad av arkitekten Thomas Sandell (Sandell Sandberg 2017). Miljön berättar om en samtida utveckling av platsen där en mer storskalig exploatering har gjorts på
ett småskaligt vis och har anpassats till naturen. Platsen är på så sätt tänkt att bevara sina
ursprungliga värden samtidigt som den ska locka med en utformning och bekvämlighet av
hög klass.
8
REFERENSER
8.1 Muntliga uppgifter
Gustavsson, Kenneth, Antikvarie och arkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, 2017-04-03.
Lindfors, Oskar, Jurist, Widman & Co, avstämning efter inventering, skypemöte, 2017-03-31.
Lindholm, Marcus, Antikvarie och marinarkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, 2017-04.03.
Schröder, Tim (2017a), Vik. Överantikvarie, arkeologi, under avstämning inför inventeringen,
2017-03-27, Kulturbyrån, Åland.
Schröder, Tim (2017b), Vik. Överantikvarie, arkeologi, epost, 2017-05-04, Kulturbyrån,
Åland.
8.2 Arkivkällor
Karta Ålands kulturlandskap under 1700-talet, Kulturbyrån (Museibyrån), utan datum.
Fornminnesinventering Geta, Kulturbyrån 2013.
21 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
8.3 Tryckta källor
Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund.
Geta kommun (2006). Geta. Historia och geografi, Fakta om Geta, Geta kommuns hemsida
(besökt 2017-04-05; senast uppdaterat 2006-07-28) http://www.geta.aland.fi/files/Getahistoriaochgeografi.pdf
Havsvidden (2017). Havsvidden. Historia (besökt 2017-04-05) http://www.havsvidden.com/sv/om/historia
Jansson, Karl och Snellman, Jan (2012). ”Tre gårdar i Grändal – berättelser om människorna som bodde upp vid Norrhavet”, Getakrönikan 4, s. 13-15, Geta sockensällskap.
Sandell Sandberg 2017). Havsvidden, Åland, http://www.sandellsandberg.se/content/havsvidden-aland (besökt: 2017-05-09).
Schröder, Tim G. S. (2016). Geta, Västergeta, fornlämning Ge 15.4, Arkeologisk undersökning av fyra gravar från yngre järnåldern, Ålands landskapsregering, Kulturbyrån, Enheten
för kulturarvsförvaltning.
Skogsjö, Håkan (2012a). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta : från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 1: SkogsjöMedia.
Skogsjö, Håkan (2012b). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta : från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 2: SkogsjöMedia.
8.4 Äldre kartor
Ålands lantmäteribyrå
Konceptkarta 1771-1772 över Geta Ia:168
Kungliga biblioteket, Stockholm
Geographisch delineation öffver Ålandh afftagit och rijtatt af Hans Hansson (d. 1667)
22 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
9
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA
UPPGIFTER
WSPs Uppdragsnummer: 10236329
Uppdragsgivare: Havsvidden AB
Typ av utredning: Arkeologisk inventering
Undersökningsperiod: Mars 2017
Utredningsansvarig: Ezequiel Pinto-Guillaume, WSP
Personal: Ezequiel Pinto-Guillaume, arkeolog och Chris Beach, arkeolog och mättekniker,
WSP
Land: Finland
Självstyrande Landskap: Åland
Kommun: Geta kommun
Hemman: Östergeta
Fastighet: Dånö 403
Koordinatsystem: ETRS
Höjdsystem: RH 2000
Slutrapport, digitala fotografier samt geodata lämnas över till Kulturbyrån, Mariehamn.
23 (26)
10 BILAGA 1. FÖRTECKNING ÖVER DIGITALA
FOTON
Filnamn
W170328_01.JPG
W170328_02.JPG
W170328_03.JPG
W170328_04.JPG
W170328_05.JPG
W170328_06.JPG
W170328_07.JPG
W170328_08.JPG
W170328_09.JPG
W170328_10.JPG
W170328_11.JPG
W170328_12.JPG
W170328_13.JPG
W170328_14.JPG
W170328_15.JPG
W170328_16.JPG
W170328_17.JPG
W170328_18.JPG
W170328_19.JPG
W170328_20.JPG
W170328_21.JPG
W170328_22.JPG
W170328_23.JPG
W170328_24.JPG
W170328_25.JPG
W170328_26.JPG
W170328_27.JPG
W170328_28.JPG
W170328_29.JPG
W170328_30.JPG
W170328_31.JPG
W170328_32.JPG
W170328_33.JPG
W170328_34.JPG
W170328_35.JPG
W170328_36.JPG
W170328_37.JPG
W170329_01.JPG
W170329_02.JPG
W170329_03.JPG
W170329_04.JPG
W170329_05.JPG
W170329_06.JPG
W170329_07.JPG
W170329_08.JPG
W170329_09.JPG
W170329_10.JPG
W170329_11.JPG
W170329_12.JPG
W170329_13.JPG
W170329_14.JPG
W170329_15.JPG
W170329_16.JPG
W170329_17.JPG
W170329_18.JPG
Rubrik/namn
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Översikt
Tagits från
SO
SO
SV
SV
S
O
O
V
V
N
N
SV
SV
V
SV
VSV
SO
SO
NO
NO
SO
SO
SO
V
V
O
NO
NO
SV
SO
SO
S
S
SV
N
N
SV
SV
SV
N
N
SO
SO
S
S
SV
SV
NO
NO
O
S
S
S
SV
SV
Fotograf
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
E. Pinto-Guillaume
Anteckningar
Objekt WSP 01 - anläggning
Objekt WSP 01 - anläggning
Objekt WSP 01 - anläggning
Objekt WSP 01 - anläggning
Objekt WSP 02 - anläggning
Objekt WSP 02 - anläggning
Objekt WSP 02 - anläggning
Objekt WSP 03 - gränsmärke
Objekt WSP 03 - gränsmärke
Objekt WSP 03 - gränsmärke
Objekt WSP 03 - gränsmärke
Objekt WSP 04 - gränsmärke
Objekt WSP 04 - gränsmärke
Objekt WSP 04 - gränsmärke
Objekt WSP 05 - gränsmärke
Objekt WSP 05 - gränsmärke
Objekt WSP 06 - gränsmärke
Objekt WSP 06 - gränsmärke
Objekt WSP 06 - gränsmärke
Objekt WSP 06 - gränsmärke
Objekt WSP 07 - gränsmärke
Objekt WSP 07 - gränsmärke
Objekt WSP 07 - gränsmärke
Objekt WSP 08 - övergiven väg
Objekt WSP 08 - övergiven väg
Klipphus, Havsvidden
Objekt WSP 09 - övergiven väg
Objekt WSP 09 - övergiven väg
Objekt WSP 09 - övergiven väg
Objekt WSP 10 - gränsmärke
Objekt WSP 10 - gränsmärke
Objekt WSP 10 - gränsmärke
Objekt WSP 10 - gränsmärke
Objekt WSP 10 - gränsmärke
Objekt WSP 11 - gränsmärke
Objekt WSP 11 - gränsmärke
Objekt WSP 11 - gränsmärke
Objekt WSP 12 - gränsmärke
Objekt WSP 12 - gränsmärke
Objekt WSP 12 - gränsmärke
Objekt WSP 12 - gränsmärke
Objekt WSP 12 - gränsmärke
Objekt WSP 12 - gränsmärke
Objekt WSP 13 - gränsmärke
Objekt WSP 13 - gränsmärke
Objekt WSP 13 - gränsmärke
Objekt WSP 13 - gränsmärke
Objekt WSP 14 - gränsmärke
Objekt WSP 14 - gränsmärke
Objekt WSP 14 - gränsmärke
Objekt WSP 15 – gränsmärke?
Objekt WSP 15 – gränsmärke?
Objekt WSP 15 – gränsmärke?
Objekt WSP 15 – gränsmärke?
Objekt WSP 15 – gränsmärke?
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
25 (26)
Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering
VI ÄR WSP
WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.
Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och
mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden,
kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 36 500 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3
700 medarbetare.
WSP Sverige AB
Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Tel: +46 10 7225000
http://www.wspgroup.se
26 (26)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
PM LANDSKAPSBILDSANALYS
1
Sammanfattning
En landskapsbildsanalys av två detaljplanområden i den nordöstra delen av Geta
kommun visar att området består av fyra karakteristiska marktäcke som dominerar
utredningsområdet: skog, berg, träsk och klippor. Områdets hydrologi verkar inte ha
spelat någon funktion i områdets utveckling. Det finns inga spår av agrar verksamhet i
området under förhistorisk eller historisk tid. Vägarna varierar i sin karaktär från öppna
till stängda beroende på vilken terräng de korsar.
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Bebyggelsen i området består dels av de nybyggda klipphus med dess tillhörande
gemensamma byggnader och Havsviddens huvudbyggnad som är anpassade till
landskapet och dels av äldre sommarstugor. Huvudbyggnaden, de gemensamma
byggnaderna och helheten av klipphusen som har placerats i grupper är storskaliga.
Medan några enstaka klipphus som ligger avsides och vissa ekonomibyggnader är
småskaliga. Klipphusen om de ses var och en för sig är mellanskaliga mot landskapet.
De äldre sommarstugorna med sina tillhörande gästhus är småskaliga.
2
Inledning
Denna landskapsanalys är utförd på uppdrag av Havsvidden AB. I samband med att
Havsvidden AB vill bygga vidare i området har landskapets karaktär analyserats, dess
visuella karaktärsdrag identifierats och med hjälp av illustrationer har man gjort ett
försök att visualisera de förändringar som han förväntas.
Landskapsbildsanalysens huvudsakliga syfte är att ge en helhetsbild av landskapets
visuella egenskaper och hur dessa kan komma att påverkas av det föreslagna
projektet.
I projektets behovsbedömning rekommenderas några kriterier som projektet skulle
kunna ha i sitt förhållande till landskapsbilden: ”Bebyggelsen ska underordnas de
viktigaste naturelementen, den bergiga landskapsbilden och ska inte få ett
dominerande uttryck från havet. Det ska åstadkommas genom att undvika etablering
vid stränderna i planområdets norra del enligt planförslaget och att det finns
planbestämmelser enligt plankartan som anger fritidshusens placering (byggnadsytor).”
(Behovsbedömning 2016-09-18, s. 6).
WSP Samhällsbyggnad har utfört förarbete, fältarbete och analyser under mars och
april 2017. Parallellt med lanskapsbildsanalysen pågår en arkeologisk inventering.
Kunskap om områdets geografi och topografi från den arkeologiska inventeringen ingår
i denna landskapsbildsanalys.
WSP Samhällsbyggnad
1 (12)
121 88 Stockholm-Globen
Besök: Arenavägen 7
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
http://www.wspgroup.se
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Figur 1 Orienteringskarta som visar den norra delen av Geta kommun med utredningsområde i rött.
3
Landskapets karaktär - Nuläge
Landskapstyperna har framställts utifrån en rasteranalys av markdata i GIS, jämfört
med flygbilder över området samt visuella iakttagelser som utfördes vid platsbesök.
Karaktärsindelning innebär att områden avgränsas geografiskt. En karaktärsindelning
är en förenkling av verkligheten. Gränserna mellan karaktärsområden ska inte ses som
absoluta eftersom det i regel handlar om flytande övergångar. I det här steget krävs en
identifiering av mönster i landskapet som kan vara både naturgivna och skapade av
människan.
Geologi och terrängformer
Ger upphov till rum och riktningar i landskapet. Jordartskartan visar terrängen i
områdets underliggande struktur som framför allt domineras av bergspartier med inslag
av svalsediment, grus samt några få träskiga partier med kärrtorv.
2 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Figur 2 Jordartskartan. De röda ytorna består av urberg, de
gulorangea svalsediment, grus och de grå linjerade ytor visar
kärrtorv. Maankamara, Maaperta.
Figur 3 Topografisk och geomorfologisk karta.
Jämförelsen av jordartskartan med den topografiska och geomorfologiska kartan visar
tydlig att terrängen erhåller en struktur av bergsrygg som löper i NNV – SSO riktning.
Området med kärrtorv som består av ett träsk leder vatten ut genom en bäck som
rinner norr och mynnar ut i Själviken. Kontrasten mellan de högre bergsområden och
de lägre partier med svalsediment och grus som består av trivial skog är mycket
distinkt.
Marktäcke
Vilka är de viktigaste naturelementen? Fyra karakteristiska marktäcke dominerar
utredningsområdet och är anpassade efter terrängens geomorfologi.
Trivialt skogsområde
Består av tallskog och delvis av björkskog på vissa delar som växer på ytor med
svalsediment och grus. Fördelar sig fram till där terrängen går upp i höjd och övergår till
berg, eller där terrängen sänker och blir låg mark med kärrtorv.
Figur 4 Tallskogsparti norr om Stormossen
Figur 5 Björkskogsparti öst om Själviksvägen
3 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Berg med gles skog och mossa
Bergpartier består av öppna släta bergsrygg med inslag av större lösa stenblocks
koncentrationer. Vissa partier är fuktigare, mer inåt landet och täckta av mossa.
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Figur 6 Bergparti med gles skog väst om Stormossen
Figur 7 Bergparti med gles skog i väster om Gunnarbergsvägen
Träsk på torv och bäcken
Inom utredningsområdet finns fyra partier med låg mark. Den största har fått namnen
Stormossen och ligger på den västra detaljplanområdes södra del. Direkt nor om det
finns ett annat träskmarksområde på andra sidan vägen som rinner ut i en bäck mot
norr.
Figur 9 Bäck som rinner från Stormossen mot Själviken i norr
Figur 8 Vy från Havsviddsvägen mot Stormossen
Branta, oregelbundna och platta klippor
Längs kusten ni norr och i öster om utredningsområdet dominerar branta klippor.
Växtligheten avtar desto närmare man kommer till havet. Klipporna är mycket
exponerade och presenterar en mycket oregelbunden form. Endast på ett ställe norr
om detaljplanens västra del finns ett område där klipporna presenterar en annorlunda
platt yta som öppnar sig mot havet.
4 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Figur 11 Platta klippor mot havet i områdets nordvästra del
Figur 10 Branta klippor i den östra delen mot norr
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Landskapets hydrologi
Är en viktig förutsättning för människans bruk av marken och bebyggelsens framväxt. I
detaljplanområdets östra del finns en mindre bäck som rinner av mot norr från ett större
träskområde (Fig. 9). Dock det verkar inte ha spelat någon roll i områdets utveckling.
Bäcken som rinner norrut genom det östra detaljplanområdet verkar ha dikats under
recent tid och verkar inte ha spelat någon funktion i områdets utveckling.
Figur 12 Karta som visar landskapets hydrologi.
5 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Markanvändningen
Bidrar starkt till landskapets karaktär. Fast i detta fall har marken inte använts för
jordbruk eller liknande aktiviteter. Inga spår av fiskeaktiviteter finns inte heller. Det är
turist och hälsoanläggningen Havsviddens aktiviteter som präglar områdets karaktär.
Kommunikationsmönster
Påverkas av terrängen och utgör ett strukturerande element i landskapet. Vägarna är
skapade med tanke på områdets struktur.
Havsviddsvägen
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Leder mot Havsviddens anläggning i norr och följer terrängen först mot ost och sedan
mot norr. Vägen skapar en bred och öppet inslag genom skogen med en röd grusyta
som kontrasterar mot tallarnas grönska.
Figur 14 Havsvidsväggen mot väst
Figur 13 Havsvidsväggen mot öst
Själviksvägen
Mindre väg i bredd som har även en röd grusyta. Björkarnas vita stammar skapar en
speciell miljö.
Figur 16 Själviksvägen mot syd
Figur 15 Själviksvägen mot norr
6 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Gunnarsbergsvägen
Även denna väg består av rött grus. Vägen löper över högre bergspartier genom en
miljö som har en öppen karaktär.
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Figur 17 Gunnarbergsvägen med äldre gränsmärke i förgrund
Gunnardalsvägen
Vägen går i större delen genom berg med skog och trivial skogsområden. Den har en
röd yta och en mer instängs känsla.
Figur 18 Gunnardalsvägen mot norr
Bebyggelsens läge och struktur
Skapar specifika karaktärsgivande mönster.
Två helt olika motsatta bebyggelsestrukturer kan observeras inom detaljplanområdet
idag. I den östra delen av detaljplanen finns själva Havsviddens anläggning med sina
klipphus och andra gemensamma byggnader. Klipphusen som ligger på den östra
högsta klippan mot sundet och Segelskär är någorlunda tättbyggda med sekundära
vägar. Husen skapar en tydlig barriär mellan havet och inlandet.
7 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Figur 20 Sommarstuga i det västra detaljplanområdet
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Figur 19 Klipphus i det östra detaljplanområdet
Klipphusen som ligger på den norra delen däremot, eftersom de är placerade ungefär i
90 graders vinkel mot kusten och parallellt med varandra, skapar inte en så stark
barriär. De ger en känsla att vara något mer glesplacerade men skapar ändå en kloss
mellan havet och skogen tillsammans med huvudbyggnaden och de andra
gemensamma servicehusen.
Förutom dessa byggnader finns även några enstaka hus som ligger mer spridda i
skogen och på klipporna mot vattnet.
I den östra delen av detaljplanen däremot finns en sommarstuga kvar från 1980-talet
med några tillhörande mindre gäststugor. I närheten av dessa har man byggt nya
ekonomibyggnader. Alla dessa sistnämnda är mer glesplacerade i landskapet.
Områdets historik
Havsvidden ligger i ett avlägsen och exponerat område i Geta kommuns nordöstra del
som har exploaterats som exklusivt turist- och rekreationsområde sedan 1990-talet.
Området har under förhistorisk tid och även i modern tid varit för exponerat för
permanenta bosättningar. Det är först under 1900-talets senare del som några
sommarstugor byggs på klipporna. Thorvald Eriksson, som var chef för den regionala
Ålandsbanken blev förälskad av den vilda naturen och byggde sig en sommarstuga
uppe på berget norr om Ostergeta. Snart föddes idéerna på att skapa ett rekreationsoch hälsocenter på klipporna vid havet. Mer mark köptes in och sommaren 1990
invigdes Havsvidden för första gången (Havsvidden 2017).
Thorvald Erikssons sommarstuga finns inte kvar idag, den byggdes om till ett av
klipphusen som ingår i Havsviddens anläggning (Lindfors 2017). På den västra delen
av utredningsområdet finns en sommarstuga kvar från 1980-talet kvar som används av
Havsvidden för sin personal. 2006 kom den svenske entreprenören Mikael Kraft till
Åland och Geta. Även han blev förälskat av platsen. Havsvidden bytte ägare och idag
ägs Havsvidden av en grupp svenska entreprenörer och investerare. Anläggningen har
utvecklats till en tillflykt bestående av hotell, konferens och klipphus, mm (Havsvidden
2017). Husen i den nya anläggningen är ritade av den svenska arkitekten Thomas
Sandell
8 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Det strategiska läget med en underbar natur och skapandet av en turist- och
hälsoanläggning av hög kvalité, ritad av en känd svensk arkitekt har skapat en tydlig ny
nymodig miljö som har en enskild karaktär.
4
Landskapets visuella karaktärsdrag
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Utgångspunkten är att lyfta fram det som är mest karaktärsgivande i varje landskap,
former och element som bygger upp landskapet. Det kan därför vara olika aspekter
som framhålls beroende på landskapets egen karaktär.
Figur 21 Karta som visar var bilder under platsbesök är tagna
Form
En analys av topografin visar att det östra detaljplanområdet består av bergsbundna
toppar som höjer sig till 15-16 meter över havet strax nordväst om Stormossen.
Havsviddens östra strandområde domineras av kraftigt sluttande klippor som höjer sig
till 20 meter över havet och presenterar en mycket brant och oregelbunden terräng mot
havet. Klippornas övre del domineras av fristående klipphus med trappor som leder ner
9 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
till båthus och havet. Den centrala delen av det östra detaljplanområdet har stora
skogspartier med några betydande sumpmarker. I de partierna terrängen av berg höjer
sig över 10 meter blir skogen glesare och skapar störa öppna ytor med delvis täckt av
kullersten och mossa. Den norra delen av det östra detaljplanområdet domineras också
av klippor som domineras av klipphus, Havsviddens anläggnings huvudbyggnad, andra
allmänna byggnader samt en nybyggd hamn. Även här karakteriseras strandområdet
av branta och oregelbundna klippor som sluttar ner mot havet.
I det västra detaljplanområdet består topografin i sin södra och mellersta del av
bergsbundna toppar med skog som höjer sig till 10-11 meter över havet. Den norra
delen består av klippor som sluttar ner mot havet. Stranden presenterar en
oregelbunden och rörig karaktär på den östra sidan, meden i den västra sidan skapar
terrängen en mer platt område som kan tänkas tidigare format en vik. Som vi har
tidigare nämnt terrängens bergsstruktur löper i NNV – SSO riktning.
Skala och karaktärselement
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Vilka är de olika elementen i landskapet? Havet, stenklipporna mot havet, skogsklädda
bergtraker och träskområden. Den skogsklädda bergsområde i sin tur presenterar två
olika element.
Den högre glesare terrängen med mindre träd och områden delvis täckt med mossa
och den lägre skogsparti tätare med träs och med sporadiska ytor av kullersten. Alla
dessa element är storskaliga.
Figur 22 Flygbild över Havsvidden mot öst (Från Havsviddens websida)
10 (12)
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Figur 23 Flygbild över Havsvidden mot nordväst (Från Havsviddens websida)
De bebyggda områdena utgör också ett viktigt element i landskapet. Huvudbyggnaden,
de gemensamma byggnaderna och helheten av klipphusen som har placerats i grupper
är storskaliga. Medan några enstaka klipphus som ligger avsides och vissa
ekonomibyggnader är småskaliga. Klipphusen om de ses var och en för sig är
mellanskaliga mot landskapet. De äldre sommarstugorna med sina tillhörande gästhus
är småskaliga.
Figur 24 Klipphus med tillhörande omgivande naturmiljö (Sandell/Sandberg)
11 (12)
UPPDRAGSNAMN
FÖRFATTARE
Havsvidden
Ezequiel Pinto-Guillaume
UPPDRAGSNUMMER
DATUM
10236329
2017-04-11
Storskaligheten i Havsviddens klipphus i sin helhet, likaså som dess huvudbyggnad
spelar en harmonisk utformning mot klippornas, skogen och havets storskalighet. Man
kan lägga märke till att arkitekten som ritade byggnader har även tänkt noga på hur
dessa anpassas till landskapet. Utformning och placeringen av husen är har inte gjorts
på ett slumpmässigt sätt.
Riktningar
De starkaste visuella ritningar i den södra delen av detaljplanområdet sker längs
vägarna och ovanför de högre bergpartierna mot alla håll. Vid kusten sker de starkaste
visuella ritningar in mot land och ut mot havet samt från och till de olika uddarna.
Avståndet mellan uddarna är tillräcklig lång att den nya bebyggelsen smälter in i det
naturliga landskapet. Även om man står relativt nära klipphsen upplevs de som delvis
insmälta i terrängen.
R:\5876\10236329 - Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx
Struktur
Strukturen är dels skapad av den naturliga geomorfologin samt av den tillagda
moderna anläggningens arkitektur. Vägnätets struktur är dels anpassad till områdets
geologiska morfologi och dels till fastigheternas indelning. Som vi har sett de starkaste
riktningar i naturens struktur löper i NNV – SSO riktning genom området.
Bebyggelsens struktur i den ostligaste delen av detaljplanområdet följer denna riktning,
då klipphusen är placerade längs bergklippans rygg. Största delen av de andra
byggnaderna har också placerats ovanför de högre bergpartier, men
sammansmältningen av geomorfologins riktning och arkitektonisk gestaltning fungerar
bäst i den östra delen.
Stockholm 2017-04-11
WSP Sverige AB
Ezequiel Pinto-Guillaume
12 (12)
