Frukt modellen och grönt Måltidsrytm Utrymmet

advertisement
”-Hur kan man jobba
hälsofrämjande på
familjecentralen kring
mat och hälsa?”
”-Vad är bra mat
för barn?”
”-Mitt barn äter ingenting”
”-Samspelet runt
maten
- hur motivera och
inspirera?”
”-Hur stödjer vi
föräldrar som har
barn med
viktproblematik?”
Kris i befolkningsfrågan,
Myrdal, A & Myrdal, G, 1934
Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande
orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande
förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den
förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke
slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt,
de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en
omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion,
vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv
och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar.
Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet – föreställningar och
politik i skolmåltidens historia.
En bra måltid är….
” Familjeliv” © Cecilia Torudd
Näringsrekommendationer….
……………ser väldigt lika ut världen över………………..
7
Hur tas näringsrekommendationer fram?
• Mekanismer
• Fall- kontrollstudier
• Kontrollerade
interventionsstudier
• Populationsstudier
• Epidemiologiska studier
Malmö kost cancer
•
•
•
•
Kostregistrering
14 års uppföljning
10 186 kvinnor och 6 940 män
2 450 dödsfall
Resultat:
De som följer Livsmedelsverkets kostråd;
 lever längre
 färre drabbas av hjärt-kärlsjukdom
 färre drabbas av cancer
Referens: Drake I et al.Publ Health Nutr 2012
Myndighet
Ansvarsområde
Livsmedelsverket
www.slv.se
Näringsrekommendationer och
kostråd för friska
Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se
Kostråd vid sjukdom
Folkhälsomyndigheten
www.folkhalsomyndigheten.se
Nationella folkhälsomål
Nya näringsrekommendationerna
Tid för reflektion….
Nordiska näringsrekommendationer 2012
Näringsrekommendationer
Energiintag och källor
Protein 10-20%
Mättat fett
högst 10 %
Fett 25-40%
Kolhydrater 45-60 %
Enkelomättat fett
10-15%
Fleromättat fett
5-10%
Samt rekommenderat intag av över 20 olika
vitaminer, mineraler och andra näringsaspekter
Varav omega -3:1%
Olika koster
– olika klimatpåverkan
Ref: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050?
SJV,SLV,SNV 2013
Remiss: reviderade råd om Bra matvanor
• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova
grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg
om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och
nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.
Individualisera!
Remiss: reviderade råd om Bra matvanor
• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova
grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg
om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och
nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.
Framgångsrik dialog om mat
 vara lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt
 skräddarsydda efterfrågade råd
 viktigt med samma budskap
 utnyttja hjälpmedel
 uppföljning
Framgångsrik dialog om mat
- vetenskaplig bas och goda kunskaper
 Skilja på tycke, smak och vetenskap
 Egna erfarenheter räcker inte som kunskapsbas
 Kontinuerlig vidareutbildning
 Samarbete med dietister, nutritionister ()
 Följa riktlinjer och rekommendationer från
Livmedelsverket/Socialstyrelsen.
Vad vet vi om barns matvanor?
Hur stor andel av den vuxna befolkningen
äter 500 gram frukt och grönt per dag?
1) 13 %
x) 17 %
2) 21 %
Frukt och grönt
2–3 gånger per dag
Godis, läsk, glass, snacks,
bakverk 3 gånger per dag
Ref: Livsmedelsverkets kostundersökning på barn, 2003.
Bidrag av sackaros från olika grupper av livsmedel
80
70
Procent
60
50
40
25 % av totala energin från
godis, saft, glass, bakverk etc
30
20
10
0
Potatis, ris
och pasta
Bröd, gröt,
välling och
flingor
Pannkaka,
pizza
Frukt och
grönt
4 år
Kött, fisk
och ägg
åk 2
åk 5
Mjölk, fil och
ost
Matfett
Godis, läsk,
snacks och
bakverk
Sammanfattning - näringsämnen
• Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för
järn.
• Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för
D-vitamin.
• 90 % av barnen hade ett intag under rekommendationen för
fleromättat fett.
• 95 % av barnen hade ett intag över rekommendationen för
mättat fett.
Alla måltider är viktiga…
…på olika sätt
• Näring
• Ork hela dagen
• Hunger och mättnad
Modell för samtal om barns matvanor
Livsmedelsval
Tallriksmodellen
Måltidsrytm
Frukt
och grönt
Utrymmet
Vuxna som?förebilder
Referens; Rapport nr.30/ Tillämpad Näringslära; SLL 2003.
Mat – mer än bara näring…
•
•
•
•
•
•
Social funktion
Kultur/religion
Trygghet
Gemenskap
Maktmedel
Tröst/fiende
Pass 2
Cirka 350 kcal
Cirka 350 kcal
2 dl sötad yoghurt motsvarar i godisbitar?
a. 2 st
b. 5 st
c. 7 st
7 godisbitar i naturell yoghurt
Lika mycket energi
”Utrymmet” för ett förskolebarn 2-5 år
(5,3 MJ /1275 kcal)
Exempel 1/ en vecka:
Saft
Vetelängd
Mariekex
Chips
2 glas à 1,5 dl
2 skivor, ca 75 g
4 st
40 g = 1 mini påse
Exempel 2/ en vecka:
Läsk
Lösglass
Chokladsås
Maränger
33 cl
1,5 dl
2 msk
5 st
Föräldrastöd – hälsosamma matvanor
• Föräldrars förhållningssätt
och barns matvanor
• Fysisk aktivitet
• Skärmtid
• Reklam och media
• Sömn
Övervikt och fetma bland barn – vart är vi på väg?
Övervikt bland barn har blivit en
klassfråga
Publicerad 2013-09-15 Dagens Nyheter
Andel 4-åringar med övervikt och fetma
i Örebro län år 2002 till 2008
Referens: Barnhälsovården Region Örebro län, 2013.
Risken för övervikt varierar
Hög risk
Medelstark risk
Låg risk
Blir ”alltid” tjock om det
bara finns någorlunda
mycket mat.
Går upp av ”allt”.
Går upp lätt om det
finns faktorer i miljön
som medverkar till
viktuppgång.
Kan leva ganska
”slarvigt” utan att bli
tjock.
Måste ha mycket
struktur för att hålla
vikten rimlig.
Behöver vara vaksam
för att hålla vikten.
Behöver tänka på
näringsinnehåll så att
det inte bara blir
”tomma kalorier”.
Referens: Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma
B Holm Ivarsson, L. Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke,
Gothia fortbildning, 2013
Risken för övervikt varierar
Hög risk
Medelstark risk
Låg risk
Blir ”alltid” tjock om det
bara finns någorlunda
mycket mat.
Går upp av ”allt”.
Går upp lätt om det
finns faktorer i miljön
som medverkar till
viktuppgång.
Kan leva ganska
”slarvigt” utan att bli
tjock.
Måste ha mycket
struktur för att hålla
vikten rimlig.
Behöver vara vaksam
för att hålla vikten.
Behöver tänka på
näringsinnehåll så att
det inte bara blir
”tomma kalorier”.
Referens: Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma
B Holm Ivarsson, L. Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke,
Gothia fortbildning, 2013
www.vgregionen.se/beslutsstodfetma
Tandhälsans utveckling
Generellt är tandhälsan bland barn är god –
+ …och den fortsätter att förbättras
Tandhälsan är sämre
- i socioekonomiskt svaga grupper
-
bland barn med utländskt ursprung
bland de barn som har sämsta
tandhälsan har läget försämrats
Referens:
Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen
Vad gör man när barn vägrar att äta?
Över hälften av alla småbarnsföräldrar upplever något
problem med att få barnen att äta under uppväxten.
Referens: Kerwin, M:E. Journal of Peiatric Pshychology,24, 193-214,1999.
Grunder för en bra relation
o Umgänge och kärlek
o Uppmuntran och tjat
o Lyssna och fråga
o Rutiner och ansvar
o Konflikthantering
o Hantera rädsla och stress
Barn som vägrar att äta
• Inget småätande mellan måltiderna
• Fasta mattider
• Börja med små portioner på tallriken
Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009.
Barn som vägrar att äta
• Låt inte maten bli en maktkamp
• Uppmärksamma rätt saker
• Planera och laga maten tillsammans
Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009
Barn
med
övervikt?
Barn
som
vägrar att äta
•
•
•
•
•
•
Låt aldrig maten bli en maktkamp
Uppmärksamma rätt saker
Inget småätande mellan måltiderna
Fasta mattider
Planera och laga maten tillsammans
Börja med små portioner på tallriken
Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009
Vanor att skapa och vårda
– eller bryta
Vi vet vad vi borde äta…
..men vanor och värderingar är starkare
än kunskap.
Att ändra vanor kräver medvetenhet och egen
motivation.
Referens: Mona Hedström, Ömsesidig respekt, 2011.
Veta mera?
• 1177
• Rikshandboken
• Metodbok för skolhälsovården
• Livsmedelsverket
• Folkhälsomyndigheten
• Sundkurs
Tack för uppmärksamheten!
Marie Nybäck
Nutritionist
Hållbar utveckling
Region Örebro län
[email protected]
019-602 74 86
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards