PK 2010-6
Slutrapport
Projektnamn: ABF KoM
Diarienr: 2009-3090002
Projektperiod 2009-07-01 – 2011-08-31
Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder
från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde
samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10
och 15 A4-sidor.
Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er
projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas.
Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten
bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt
följande två frågor besvaras:
1.
Redogör för eventuella orsaker till avvikelser.
2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre?
Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
1. Sammanfattning
Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.
Projektidén var att utbilda handledare i ABFs medlemsorganisationer (inom den
sociala ekonomin) som kommer att ta emot eller som redan har tagit emot
medhjälpare som anvisas plats enligt arbetsförmedlingens tredje fas i Jobb- och
utvecklingsgarantin. Syftet med Handledarutbildningen var att ge såväl
mottagande arbetsplats som medhjälpare förutsättningar för en lyckad tid på
anvisad arbetsplats. Utbildningarna och projektets genomförandetid var från 1
januari 2010 till 30 augusti 2011. Resultatet är att 265 personer har genomgått
en grundläggande handledarutbildning. Utbildningen har gett förutsättningar för
Svenska ESF-rådet Huvudkontoret
Box 47141, 100 74 Stockholm
Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr
Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01
www.esf.se
deltagarna att kunna handleda, stödja och ge en meningsfull sysselsättning till
de arbetslösa personer som fått en plats inom den sociala ekonomin.
2.
Projektets resultat
-
Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring.
Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett
bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan,
innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt
hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit.
Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till?
Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå
och system- och strukturnivå?
-
Sysselsättningen minskade 2009 och framåt i de regioner som deltog i KoMprojektet, alltså Dalarna, Gävleborg, Örebro, Västra Götaland och Norrbotten. Vi
förutsåg ett successivt ökat antal personer som hamnar i den tredje fasen.
Arbetsförmedlingens uppgift var och är att erbjuda de arbetslösa platser hos
företag och organisationer inom privat och offentlig sektor. ABF har ca 300
medlemsorganisationer såsom folketshusföreningar, fackföreningar, politiska
organisationer,
hyresgästföreningar,
PRO-föreningar
och
handikappsorganisationer som utgör en betydande del av den sociala ekonomin
i de aktuella regionerna. Arbetsförmedlingen kräver handledare och ABF såg ett
behov av att ge dessa en handledarutbildning för att klara uppdraget och ge de
arbetslösa möjlighet till att få sysselsättning i den sociala ekonomin inom jobboch utveckligsgarantin.
KoM-projektets ambitioner har varit att göra skillnad genom att t ex se kunskap
och lärande som en relation mellan det vardagligt bekanta samt det nya,
okända och främmande dvs ur ett folkbildningsperspektiv. ABF arbetar för ett
rättvist kunskapssamhälle och ett arbetsliv som förenar bildning och utbildning
med en lärande vardag. ABF i samverkan med fackföreningsrörelsen, övriga
medlemsorganisationer och närstående folkhögskolor, är med och utvecklar
olika lärmiljöer i människors vardag, med hög tillgänglighet och en pedagogik
som tar vara på vuxna människors erfarenheter och kunskaper.
Genom KoM-projektet har vi gett organisationer och individer kunskap om Fas3
och även möjligheter att därigenom ta emot medhjälpare. Projektet har också
bidragit till att ge såväl organisationer som individer ett bredare kontaktnät som
har möjliggjort goda och anpassade lösningar. KoM-projektet har haft ett nära
samarbete med Arbetsförmedlingens TreFas-projekt och SESAM-projekt. KoMprojektet har också bidragit till att underlätta kontakter mellan organisationer
och Arbetsförmedlingen och gett nya insikter och problemfrågor för såväl
myndigheten som politiker inom arbetsmarknadsområdet.
Projektledningen har haft ett transnationellt utbyte i Skottland och Danmark
(bilaga 1, rapporter) för att jämföra behov, problem och arbetssätt i arbetet
2 (11)
med långtidsarbetslösa. Vi har träffat motsvarigheten till svenska ABF,
Arbetsförmedling, fackliga organisationer m fl. I Danmark tillhandahåller
Arbetsförmedlingen fortlöpande utbildning av mentorer/handledare. Detta
perspektiv saknas i Sverige framförallt när det gäller jobb- och
utvecklingsgarantins tredje fas. Det innebär alltså att utbildning och
kompetensutveckling för handledare i Sverige blir en frivillighet som ombesörjes
via ABF KoM och liknande initiativ. Detta faktum tydliggör förstås betydelsen av
verksamheten i ABF KoM men ger också bilden av Fas3 som en ur
myndighetsperspektiv passiv åtgärd utan tydligt framåtsyftande föresatser.
3.
Syfte och mål med projektet
-
Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat.
Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med
kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i
attityder, riktlinjer, beteende etc.
Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt?
Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan
och hur detta har påverkat projektbudgeten.
-
Syftet med projektet var att kompetensutveckla och förbereda 250 handledare
som efter genomförd utbildning skulle kunna ta emot personer på en
arbetsplats bland ABFs medlemsorganisationer inom den sociala ekonomin i de
tidigare fem nämnda regionerna. Under projekttiden har dessa fem regioner
utökats till att omfatta flera regioner i landet. Vid en nationell ABF-konferens
presenterades KoM-projektets idé och utbildningsinsats och det resulterade i att
flera ABF-regioner ville delta i projektet. De som tillkom under hösten 2010 var
ABF Jönköpings län, ABF Skåne, ABF JH (Jämtland-Härjedalen), ABF Fyrbodal,
ABF Västra Västmanland, ABF Burlöv-Lundabygden, ABF Värmland och ABF
Norra Värmland.
Vi anser oss ha nått såväl det kvalitativa som kvantitativa målet genom att de
utbildade handledarna känner sig trygga i sin roll och har fått mer förståelse för
medhjälparnas situation. Vi har också sett en tydlig förändring i kunskaper om
och attityder till arbetsmarknadspolitiken samt till individer som hamnar i Fas3.
I ansökan angavs att upphandling skulle ske av extern utbildare för femdagars
utbildning centralt och ske vid fem tillfällen med totalt 250 deltagare. Detta
beslut omvärderades under mobiliseringsfasen, eftersom vi kom fram till att
handledarutbildningarna
genomförs
mest
effektivt,
ekonomiskt
och
kvalitetsmässigt inom den egna ABF-organisationen och i våra egna lokaler som
uppfyller villkoren för tillgänglighet. På det sättet kunde ABFs ställning inom det
lokala föreningslivet tas till vara, samtidigt som utbildningarna kunde erbjudas
under olika former, behovsstyrt utifrån organisation och individ och nära
hemorten. Denna behovsanpassning ledde också till att vid projekttidens sista
halvår (våren 2011) genomfördes ett antal utbildningar som var tre dagar
3 (11)
istället för de ursprungliga femdagarskurserna. Detta har inte
projektledningens mening påverkat kvalitén på innehållet i utbildningen.
enligt
4. Arbetssätt
Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra
aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som
ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i
projektet.
Projektledningen beslutade i projektstarten att göra en webbaserad
enkätundersökning bland medlemsorganisationerna för att undersöka behov och
önskemål om handledarutbildning. Undersökningen skulle visa resultat om
innehåll och form samt antal tänkbara deltagande organisationer och personer.
I samband med de första kontakterna med medlemsorganisationerna (innan
enkät hade utformats) framgick det att organisationerna inte hade information
om arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti vilket innebar att de
regionala projektledarna ”fick börja på ruta noll”. Det skulle inte fungera att
skicka ut en enkät, utan projektledarnas roll blev att först samtala och
informera om det arbetsmarknadspolitiska systemet och därefter om projektet
och de kommande handledarutbildningarna. Ett informationsblad och ett
samtalsunderlag utformades (bilaga 2 enkät och ”samtalsinstruktion”) som
använts under mobiliseringsfasen vid kontakter med organisationerna. I
underlaget frågade vi om man kan tänka sig ta emot medhjälpare, till vilken typ
av arbetsuppgifter, i så fall hur många, kan man kan tänka sig delta i
handledarutbildningarna, vilket innehåll vill man ha i utbildningen, vilken
utbildningsform och antal deltagare. Resultaten av denna intervju och
enkätunderlag låg sedan till grund för projektledningens utformning av kursplan
och ramprogram (bilaga 3 sammanställning kompetensanalys och 2
ramprogram).
Efter genomförda intervjuer och behovsanalys kallade samtliga ABF-regioner till
Uppstartskonferenser för att informera om genomförd mobiliseringsfas inklusive
behovsanalys. Projektledningen informerade om att projektets genomförandefas
hade beviljats från ESF och nu startade utbildningsinsatserna och rekrytering till
kurserna (bilaga 4 inbjudan uppstart, inbjudan till första kurstillfället och
informationsfolder).
Vid uppstartkonferenserna insåg projektledningen att tidsplan för genomförande
av utbildningar skulle komma att förskjutas, bland annat på grund av att
informationen från Arbetsförmedlingen till anordnare inom sociala ekonomin har
varit för undermålig. En annan orsak var det politiska och ideologiska motstånd
som fanns och uttrycktes mot arbetsmarknadspolitiken och i synnerhet mot
Fas3 hos våra medlemsorganisationer och särskilt från de fackliga
organisationerna och socialistiska partierna. Detta medförde att det första
kurstillfället flyttades fram.
4 (11)
Under våren 2010 genomfördes handledarutbildningar utifrån det ramprogram
som projektledningen beslutat efter behovsanalys och intervjuer. Utbildningen
var en ledarskapsutbildning med fokus på det egna ledarskapet. Det visade sig
att intervjuerna och behovsanalyserna i mobiliseringsfasen låg som en säker
grund för kvalitet och kvantitet i projektets målbeskrivning. Det visade sig att vi
hade ”tänkt rätt” när det gäller innehåll och genomförande utifrån ett
folkbildningsperspektiv med förväntningar, innehåll och utvärderingar med hjälp
av DFU-modellen (bilaga 5 DFU-beskrivning). Samtliga kurser genomfördes med
lyckat resultat och med nöjda kursdeltagare. Den enda kritiken som kom fram i
kurserna var att kurstiden var för kort. Deltagarna uttryckte önskemål om
fördjupning i vissa ämnen och vidareutbildningar.
Ramprogrammet har följts i såväl femdagars- som tredagarskurserna.
Avvikelser och regionala skillnader har skett när det gäller medverkande.
Arbetsförmedlingen har inte deltagit på samtliga kurser och Coompanion har
endast medverkat vid kurserna i Gävleborg.
Efter våren 2010 såg projektledningen att det är för få deltagare i
handledarutbildningarna och vi ansåg att rekryteringsarbetet var svårt.
Projektledningen bedömde att det fanns behov av ytterligare en
”uppstartskonferens” inför hösten 2010 och våren 2011 för att marknadsföra
och rekrytera utifrån projektets mål om att utbilda 250 personer i landet.
Förändringen från planerad verksamhet från en uppstartskonferens till två
gjordes inom ramen för projektets budget. I ett par av regionerna gjordes
ytterligare uppstartskonferenser och i Dalarna kallades den för ”Omstart” och
kombinerades med seminarier. (bilaga 6 inbjudan/program Omstart)
Därefter startade kurserna hösten 2010 och våren 2011 i de deltagande fem
regionerna. Från hösten 2010 tillkom några ABF-regioner (som tidigare
omnämnts) och utbildningarna i de nya regionerna genomfördes av
utbildningsledare i Dalarna och Västra Götaland.
5. Deltagande aktörer i projektet
Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de
konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete.
Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas
sammansättning. Hur har grupperna fungerat?
Deltagande aktörer och samverkansparter har varit ABF-distrikten i Dalarna,
Gävleborg, Västra Götaland, Norrbotten, Örebro, Jönköpings län, Skåne, JH
(Jämtland-Härjedalen), FyrBoDal, Västra Västmanland, Burlöv-Lundabygden,
Värmland och Norra Värmland och Arbetsförmedlingarna i de aktuella
regionerna, samt ett samarbete med SESAM-projektet, Coompanion och TreFasprojektet. Samtliga aktörer bidrog med att rekrytera deltagare till ABF KoMutbildningarna och i vissa fall medverkade de också vid utbildningstillfällena. I
projektorganisationen har det funnits Projektgrupp, Utbildningsledargrupp,
5 (11)
Referensgrupper, Administrativ samordnare och Extern utvärderare. Projektet
har också varit representerat vid det centrala nätverket under ESF för
programområde programområde 1 och 2. Projektledningen har haft
regelbundna sammanträden fysiskt och via telefon för löpande utvärdering och
lägesrapporter. Referensgrupperna har bestått av befintliga grupper som t ex
fackliga studiekommittéer, ABFs styrelser, HSO-nätverk, PROs studiegrupp och i
dessa har projektet löpande rapporterats och utvärderats. Erfarenhetsutbytet
och utvärdering har fungerat bra i grupperna.
Projektets strategigrupp (kallad projektgrupp i ansökan) har bestått av central
projektledare samt regionala företrädare från de fem distrikten som ingått i
projektet, samtliga är ombudsmän i ABF. Dessa har varit ytterst ansvariga för
projektet med ett tydligt uppdrag som beskrivits i ansökan tidigare.
Projektgruppen har bestått av regionala projektledare samt central
projektledare (i ansökan kallad utbildningsgrupp) med tydligt uppdrag enligt
ansökan. Enda avvikelsen från tidigare beskrivning är att utbildningen
genomförts i den egna organisationen och inte upphandlats. Projektets
administrationsgrupp har bestått av central ekonomiadministratör i ABFförbundet samt regionala företrädare ur strategigruppen (ombudsmännen).
Ingen förändring av uppdraget som beskrevs i ansökan. Totalt sett har det
funnits en hög kompetens och erfarenhet av att genomföra projekt i dessa
grupper på regional och central nivå. Kompetensen för att skapa och genomföra
handledarutbildningar med en hög kvalitet ur ett folkbildningsperspektiv och
lärande finns i grupperna som beskrivits ovan.
6. Jämställdhetsintegrering
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och
utmaningar under arbetets gång.
Verksamheten i projektet har genomsyrats av ett jämställdhetsperspektiv.
Projektet har i all verksamhet haft lika behandling av personer oavsett kön. För
ABF handlar det inte enbart om jämställdhetsarbete utan till stor del om
jämlikhetsarbete. Alla deltagare oavsett kön, etnisk bakgrund, funktionshinder
eller sexuell läggning ska behandlas som unika individer utifrån sina egna
förutsättningar. Handledarutbildningen har innehållit utbildningspass om
jämställdhet och diskriminering.
Rekryteringen av projektledning har fått som resultat att
projektledningsgruppen har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Bland
medarbetarna i projektet var en jämn fördelning mellan kvinnor och män.
I rekryteringen av deltagare till handledarutbildningen strävade vi givetvis efter
en jämn fördelning mellan könen. Dock är en tydlig bild av att andelen kvinnor
bland handledare och blivande handledare är större än andelen män. Därmed
har också kursdeltagarna varit en större andel kvinnor. Detta
uppmärksammades redan vid mobiliseringsfasen att projektets ambition om att
6 (11)
nå jämställdhet bland deltagande i handledarutbildningarna skulle bli svår att
nå. Orsaken är att bland målgruppen, anställda och förtroendevalda i ABFs
medlemsorganisationer, är medarbetarna övervägande kvinnor och
chefspositioner och ordförandeskap innehas ofta av män. I en swot-analys som
gjordes i mobiliseringsfasen har projektledningen angivit en möjlighet genom
deltagande i handledarutbildningarna att höja kompetensen och öka
ledarkompetensen för kvinnor i organisationerna. Det skulle kunna bidra till ökat
antal kvinnliga ledare i framtiden.
7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt.
Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.
Under genomförandefasen togs underlag fram över vilka specifika behov som
fanns bland målgruppens kvinnor och män, samt utvecklingsbehov av riktade
arbetsmetoder. Samtal har förts med handledarnas arbetsplatser kring vilka
möjligheter som kan skapas för arbetsplatsanpassning och andra stöd för
funktionshindrade.
Allt informations- och kursmaterial har utformats så att det kan tas emot av
personer som har läs- och skrivsvårigheter eller andra funktionsnedsättningar.
Anpassning av kursmaterial och metoder har gjorts utifrån de behov som har
uppstått under projekttiden.
Tillgänglighetsinventering och anpassning gällande lokaler har gjorts utifrån
deltagarens behov.
I projektet har ett nära samarbete med ett flertal handikapporganisationer
skett. ABF har en gedigen erfarenhet och kunskap när det gäller att samarbeta
och skapa olika former av verksamhet för personer med olika
funktionsnedsättningar.
ABFs människosyn utgår från att varje människa är en tillgång, som har
förmåga och vilja att utvecklas, påverka och ta ansvar. Varje människa har rätt
till ett rikt och värdigt liv och att få växa utifrån sina egna behov och
förutsättningar. Denna grundsyn har genomsyrat projektets arbete i alla
områden.
I utbildningen av handledare har deltagarna uppmärksammats på hur de kan
arbeta med tillgänglighet på sina arbetsplatser och vad ett både synligt och
osynligt funktionshinder kan innebära för individen.
8. Regionala prioriteringar
Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med.
7 (11)
I mobiliseringsfasen/förprojekteringen bildades en projektorganisation
bestående av representanter från ABF-förbundet, samtliga deltagande ABFdistrikt samt regionala projektledare som anställts under förprojektering 1
september – 31 december. Projektorganisationen har haft regelbundna
kontakter från och med ESFs beslut om beviljande av projektets
mobiliseringsfas. Utifrån den ansökan som gjordes för kartläggning och
genomförande har projektorganisationen utfört sitt arbete, men med senarelagd
start. Enligt ansökan var startdatum planerad till 1 juli 2009 men i praktiken
skedde uppstarten i samband med strategigruppens första sammanträde den 19
augusti 2009.
Vid sidan av en nationell referensgrupp har det i varje region funnits grupper för
samverkan. Sammanfattningsvis kan dessa beskrivas bestå av ABFs interna
organisation, ABFs medlemsorganisationer (handikappsorganisationer, politiska
organisationer, ideella föreningar, fackliga organisationer) LO centralt, ESFs
nationella nätverk samt Arbetsförmedlingen. Förutom dessa har kontakter skett
regionalt med andra projekt inom programområde 2, Coompanion samt
myndigheter (kommun, försäkringskassa, polis). Kontakter har också tagits för
ett utökat transnationellt samarbete under genomförandet.
Under kartläggning och intervjuer med deltagande medlemsorganisationer har
kompetensutvecklingsbehovet kommunicerats. Utbildningarnas innehåll och
form har anpassats till organisationernas behov. Projektets utbildningar har
genomförts med folkbildningspedagogik som bygger på gruppens och individens
delaktighet och ansvar.
Utbildningarna har skett med deltagare från olika organisationer och det i sig
har ökat möjligheten för utökat lärande. Organisationerna har fått tillfälle att
lära av varandra genom erfarenhetsutbyte och möjlighet till arbetsdelning
mellan organisationerna.
Samverkan med aktörer och organisationer; LO, Arbetsförmedlingen
lokalt/regionalt/nationellt, Coompanion, HSO Norrbotten och i olika
referensgrupper där medlemsorganisationer ingår har skett kontinuerligt under
projekttiden vilket har varit mycket värdefullt för planering, kartläggning och
genomförande. Samverkansformerna har utökats under genomförandet. Till
exempel genom att Arbetsförmedlingen, fackförbund och Coompanion
medverkat i utbildningarna samt att vi har en representant (från vårt projekt) i
Arbetsförmedlingens projektgrupp för programområde 2, ”fas 3-projekt”.
Många av våra medlemsorganisationer är små och arbetar utifrån ideell basis,
utan anställda eller med lönebidragsanställda. Dessa har fått en möjlighet till
kompetensutveckling för personal eller förtroendevalda och en medhjälpare
tillfälligt till organisationen, men det betyder inte helt säkert att man har
möjlighet att anställa någon i organisationen i framtiden.
9. Spridning och påverkansarbete
Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete.
8 (11)
-
Vilka personer/organisationer har ni riktat er till?
-
Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet?
-
Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka
bör göra det?
När det gäller spridning och påverkansarbete samt vilka personer/organisationer
projektet riktat sig till, hänvisar vi till punkt 4. Arbetssätt. Ytterligare insatser
för att nå dit vi vill, anser vi inte behövs, då vi har nått målet med god
marginal.
10. Extern utvärdering
Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet.
Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?
Utvärderaren har deltagit i några av våra projektmöten, där han redogjort för
vad han kommer att fråga efter och vad som är viktigt att ha med i
slutrapporten.
11. Egenutvärdering
Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för
projektledningen och hela projektet?
Uppföljning och utvärdering har gjorts kontinuerligt internt via strategigrupp,
projektgrupp, förbundsstyrelse, distriktsstyrelser genom redovisning av
projektets resultat utifrån mål och delmål.
Uppföljning och utvärdering har riktat sig till projektledare, utbildningsledare
(bilaga 7, kursledarutvärdering) och kursdeltagare.
Förutom kursutvärdering med DFU-modellen via deltagarna har projektet
genomfört fysiska möten för handledare för uppföljning en tid efter avslutad
handledarutbildning. Vi anser att dessa möten har varit bra och nödvändiga då
det har ställt krav på oss själva att nå målen.
12. Kommentarer och tips
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och
varför?
9 (11)
Det som vi har lyckats med är utbildningen, innehållet, utfallet, samarbetet och
samverkan. Vi har lyckats nå målet med 265 utbildade handledare av 250. Vi har sålt
in idén och det har fått stor uppmärksamhet internt. Vi har lyckats med att anpassa
utbildningarna till deltagarnas individuella behov av kunskap och behov av
hjälpmedel. Våra medlemsorganisationer har delvis blivit ”bättre eller mer bildade
arbetsgivare”. Vi har fått nya kontaktnät in i Medlemsorganisationerna. Vi har också
själva blivit bra anordnare och lärt oss arbeta i projekt.
Det som har varit mindre bra är att Fas tre som begrepp inte var känt, vilket gjorde
att mobiliseringsfasen drog ut på tiden. Rekryteringen har försvårats genom att
begreppet också varit/är politiskt provocerande, utbildningen delvis varit för lång, det
har varit svårt att avvara personal och vi har små medlemsorganisationer. Det har
också under projekttiden funnits fler lokala projekt med samma inriktning.
Ingen hade något särskilt negativt att säga om själva utbildningen. 5 dagars
utbildningen är bättre rent kvalitetsmässigt men praktiskt inser vi att det förmodligen
är bättre att erbjuda en 3 dagars utbildning, då vi får fler anmälda deltagare med ett
sådant upplägg.
Rekryteringen blev förlängd då mobiliseringsprocessen blev förlängd. Problem med
Fas Tre: organisationen fick ingen medhjälpare, man upptäckte att utbildning inte var
ett krav från AF, mobiliseringsfasen var så långt innan utbildningen så det var svårt
att hålla det man lovat, för kort tid att rekrytera. Rekrytering skulle helst ha varit
tillåten under hela projektet och inte endast i mobiliseringsfasen. ESFs regler
försvårade vår rekrytering. AF hade kunnat vara till hjälp genom att rekommendera
utbildningen. En känsla av att projektet var något ”före sin tid” finns.
En del av våra medlemsorganisationer har stärkt sin kompetens kring
arbetsgivarrollen. Vårt projekt har bidraget till att kravet på att ha utbildade
handledare kom att bli ett nationellt krav från Arbetsförmedlingen.
ABF har stärkt sin roll som utbildningsanordnare och som anordnare under projektets
gång. ABF:s varumärke har det stärkts eller inte. Vi enades om att det var svårt att
svara på, men vi är överens om att projektet har haft en effekt massmedialt.
Vi har ett bättre och bredare kontaktnät på AF. På individnivå har vi stärkt personer
att ta på sig en handledarroll. (bilaga 8 Utvärderingsmöte för ABF KoM)
13. Kontaktpersoner
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Anna Bergkvist ABF Dalarna, Yvonne Persson ABF Dalarna, Torgny Jakobsson, ABF
Gävleborg, Lena Eriksson ABF Gävleborg, Tomas Andersson ABF Örebro, Carin
Thurfjell ABF Norr, Suzanna Tanev ABF Västra Götaland och Magnus Johansson ABF
förbundet.
10 (11)
Underskrift projektansvarig (projektledare)
____________________________________________________________________
Datum
Namnteckning
Namnförtydligande
E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet.
Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut.
Bilagor:
1
2
3
4
5
6
7
8
11 (11)
Rapport Danmark, Skottland + 3 bilagor till Skottlandsrapporten
Enkät och samtalsintstruktion
Sammanställning kompetensanalys, 2 ramprogram
Inbjudan uppstart, första kurstillfället och informationsfolder
DFU beskrivning
Inbjudan/program Omstart
Kursledarutvärdering
Utvärderingsmöte för ABF KoM 1/9 2011
