INSPIRATION ARBETSMILJÖ SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete

INSPIRATION ARBETSMILJÖ
– FÖRELÄSNINGAR – SEMINARIER – UTBILDNINGAR
SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete
– hur gör vi i praktiken?
Det systematiska arbetsmiljöarbetet syftar till att förebygga ohälsa och olycka på arbetsplatsen, men också till att främja den goda arbetsmiljön. Reglerna kring SAM har funnits
länge men har nu aktualiserats extra mycket tack vare den nya föreskriften ”Organisatorisk
och social arbetsmiljö”.
För att lyckas med sitt arbetsmiljöarbete behöver vi följa den struktur som beskrivs i SAM,
samt göra det systematiska arbetet till en naturlig del i verksamheten
SAM är grunden för allt arbetsmiljöarbete i Sverige och under den här utbildningen får ni,
genom samtal och genomgångar, stöd och vägledning kring det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Fördelning av arbetsuppgifter, ansvar och roller
 Om arbetsgivaren, skyddsombudet och arbetstagaren
 Om delegering, ansvar och straffansvar
Systematiskt arbetsmiljöarbete, att förebygga ohälsa och olycka på arbetsplatsen
 Om SAM-strukturen
 Om verktyg för riskinventering, risk- och konsekvensbedömning
 Om åtgärder och uppföljning
Samverkan
 Om att säkerställa arbetsmiljöarbetets kvalitet genom samverkan
 Om struktur för samverkan samt samverkan som metod
Organisatorisk och social arbetsmiljö
 Hur använder vi SAM-strukturen för att arbeta förebyggande med ohälsosam arbetsbelastning, Kränkande särbehandling samt Arbetstidens förläggande?
Under utbildningen får deltagarna, genom samtal och genomgångar, stöd och vägledning
kring det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kan genomföras som en halv eller heldagsutbildning. Mer tid ger fler och mer fördjupande
exempel och diskussioner kring struktur och verktyg.
SYSTEMATISKT ARBETE MOT DISKRIMINERING
– diskrimineringslagen, aktiva åtgärder och samverkan för en god arbetsmiljö
Diskrimineringslagen ändras 1 januari 2017.
Ändringarna innebär att arbetet med att förebygga diskriminering kommer att likna det systematiska arbetsmiljöarbetet på flera sätt. Precis som när det gäller arbetsmiljön ska arbetsgivaren arbeta systematiskt, målinriktat, förebyggande och främjande.







Aktiva åtgärder kommer nu att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder
Allmänt krav på dokumentation istället för planer
Riskerna för diskriminering ska upptäckas och undersökas
Förebyggande och främjande åtgärder ska vidtas, följas upp och utvärderas
Arbetet ska ske i samverkan med arbetstagarna
Mandat för dem som har ansvar för arbetet
Tillräckliga kunskaper hos både arbetsgivare och arbetstagare
Även reglerna kring lönekartläggning ändras och innebär att kartläggningen nu ska göras årligen hos alla verksamheter med 10 eller fler anställda.
Genom att integrera arbetsmiljö- och diskrimineringsarbetet ökar möjligheterna till framgång
för arbetsgivaren. Ett målinriktat arbete ger inte bara de anställda en god och säker arbetsmiljö
fri från diskriminering, utan bidrar också till andra positiva effekter för verksamheten.
Diskrimineringslagens innehåll i sammanfattning, med fokus på ändringarna
 Vad innebär ändringarna i lagen?
Hur integrera SAM och arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering?
 Ansvar och roller, arbetsgivaren, arbetstagaren och skyddsombudet
 SAM processen
 Samverkan
Nuläge och utvecklingsarbete
 Hur arbetar vi idag för att motverka diskriminering?
 Hur arbetar vi med SAM?
 Vad behöver vi för att lyckas i vårt arbete?
Upplägg: Hel eller halvdag med en mix av teori, övningar, reflektion och verkliga case.
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ
– SAM och psykosociala frågor
Den nya föreskriften ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” behandlar olika orsaker till
stress och ställer krav på ett förebyggande arbete. Föreskriften ställer även specifika krav på
arbetsgivarföreträdarens kunskap och kompetens.
Den psykosociala ohälsan ökar och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar. Regeringen och Arbetsmiljöverket skärper nu kraven på arbetsgivarna att riskbedöma
den psykosociala arbetsmiljön. Starkt fokus finns på stress och orsaker till att stress uppkommer. Föreskriften tar upp frågor som till exempel konflikter och kränkande behandling,
ohälsosam arbetsbelastning, krav i arbetet, ledning, styrning och graden av inflytande, resurser för arbetet samt samarbete och stöd.
Olika typer av organisationer arbetar på olika sätt med arbetsmiljöfrågor – reagerande,
förebyggande eller främjande.
 Forskning och beprövad erfarenhet i psykosociala frågor
 Förändringsarbete
 Hot och våld
 SAM och de psykosociala frågorna
Organisatorisk och social arbetsmiljö
 Kränkande särbehandling
 Gränslöst arbete i tid, rum och innehåll
 Arbetsbelastning
Vilka verktyg är lämpliga att använda för att hitta psykosociala risker och vilka åtgärder
finns att tillgå? Vilka alternativ finns till medarbetarenkäterna?
Förkunskaper: Grundkunskaper i arbetsmiljölagstiftningen samt gällande ansvar och roller i
arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljödomar
– seminarium om ansvar och straffansvar i arbetsmiljön
Arbetsgivaren skall göra allt för att förebygga ohälsa och olycka
 Vad innebär lagens formulering?
 Vad händer om en arbetstagare skadas eller förolyckas i sitt arbete?
Vi tittar på hur domstolar dömer enligt brottsbalkens formulering om ”Arbetsmiljöbrott”.
På ett tillämpbart sätt tolkar vi domar, drar slutsatser och gör kopplingar till vår egen verksamhet. Till exempel ”Krokom domen”.
Ett interaktivt seminarium som i första hand vänder sig till chefer och ledare.
Rätt störningsfrekvens – antennerna ute?
– observation, störning och förebyggande konfliktarbete
Arbetsmiljöverkets nya föreskrift syftar till att främja en god arbetsmiljö genom ett förebyggande arbete gällande den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.
Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Där exempelvis konsekvensen av konflikter kan utökas till att bli en kränkande särbehandling.
Arbetsgivaren har ansvar för att chefer/arbetsledande personal har dessa kunskaper samt förutsättningar att omsätta kunskaperna i praktiken.
Observera, hantera och förebygga
Att förebygga konflikter handlar om att observera störningar på ett tidigt stadium. Störningar
kan exempelvis uppträda vid förändringsarbete och i samband med kränkande behandling –
men även i det vardagliga arbetet.
Det handlar om att ”höra störningen och förstå missförståndet”
 Olika språk
 Undertexter
 Kroppsspråk
 Offermentalitet
 Ord och kropp i samklang?
Att observera störningar är både ett chefs- och medarbetaransvar. Hur kan du som chef/ledare
både ha antennerna ute och arbeta för att medarbetarna ska ha rätt störningsfrekvens dvs ta ett
medarbetaransvar?
Ett interaktivt upplägg där vi mixar teori med gestaltande verklighetsbaserade situationer,
reflektioner, samtal och analyser.
Kan genomföras som en halv- eller heldagsutbildning. Mer tid ger fler gestaltande scener och
situationer att reflektera kring samt analysera – därmed även ett gedignare lärande.
Utbildningen genomförs med två kursledare - en arbetsmiljökonsult/beteendevetare och en
retoriker/skådespelare.
Samverkan för en god Organisatorisk och social arbetsmiljö
– fokus på arbetsbelastning och kränkande särbehandling
Arbetet med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har länge varit reglerat i Arbetsmiljölagen. Kraven på arbetsgivaren har nu skärpts genom föreskriften, ”Organisatorisk och
social arbetsmiljö”. Föreskriftens mera detaljerade beskrivningar ska underlätta för arbetsgivaren att göra ”rätt” i arbetet med frågorna. Arbetsgivarens ansvar är, liksom tidigare, självklart men för att lyckas och nå hållbara resultat kommer samverkan med medarbetare och
skyddsombud att bli än mer viktigt än tidigare.
Arbetsmiljölagstiftningen
 Kort sammanfattning av lagens ändamål, ansvar och de roller som beskrivs för arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud
 Det systematiska arbetsmiljöarbetet i relation till nya föreskriften
Nya föreskriften
 Bakgrund och syfte
 Föreskriftens innehåll
 Konsekvenser av föreskriften
Genomgång och samtal arbetsgivare och skyddsombud kring helheten.
• Hur påverkar föreskriften oss på vår arbetsplats?
• Hur se vårt arbetsmiljöarbete ut idag när det gäller organisatoriska och sociala frågor?
• Hur ser vårt systematiska arbete ut i sin helhet?
Förmiddagen bygger på gemensam genomgång, reflektioner och samtal
Eftermiddag
Skyddsombud och arbetsgivare arbetar under handledning av konsult - i varsin grupp.
Syfte:
• Att bearbeta förmiddagens genomgångar och samtal inom ramen för respektive roll
och ansvarområde.
• Att värdera det nuvarande arbetet med att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och
kränkande särbehandling
• Att utvärdera vad vi behöver utveckla för att lyckas med vårt förebyggande arbete
• Att utifrån den egna rollen reflektera kring samverkan, i allmänhet och specifikt för
arbetet med de organisatoriska och sociala frågorna. Här behöver också medarbetarnas
roll diskuteras.
Samtal i helgrupp
Sammanfattning och reflektion kring vad de båda grupperna kommit fram till. Vid behov
ytterligare kunskapspåfyllning. Handlingsplan för fortsatt arbete.
Utbildningen är ett upplägg för arbetsgivaren dvs. chefer/ledare och skyddsombud
OHÄLSOSAM ARBETSBELASTNING
– praktiken
Arbetsbelastning är ett centralt ämne i forskningen om hälsa och arbete. För att mer utförligt
beskriva vad ohälsosam arbetsbelastning kan vara behöver begreppen krav och resurser förklaras var för sig. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna
ska anpassas till kraven i arbetet.
Hur kan vi arbeta med att förebygga ohälsosam arbetsbelastning?
 Forskning och föreskriftens bakgrund
 Hur ska arbetsgivaren få veta att arbetstagaren upplever för hög arbetsbelastning?
 Hur hanterar vi skilda/individuella upplevelser?
 Hur kan vi risk- och konsekvensbedöma? Vilka åtgärder kan vi vidta?
 Ansvar – vem gör vad?
 Diskussioner kring ett verkligt case
Det behövs resurser för att balansera upp kraven i arbetet. Rätt resurser bidrar till att hantera
kraven och nå uppsatta mål i arbetet. Att det finns möjlighet att ta upp problem och svårigheter i arbetet är också en resurs.
Reflektioner kring nuläge och framtid på min arbetsplats
KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
– praktiken
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten.
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge
upphov till kränkande särbehandling.
Vad menas med kränkande särbehandling – vad betyder kränkande och vad betyder
särbehandling?
 Hela arbetssituationen skall vägas in
 Bemötande
 Kunskap, rutiner och tydlighet
Om det ändå händer… Vad gör vi när kränkande särbehandling ändå sker?
 Rutiner, Information och Utredning
Reflektioner kring nuläge och framtid på min arbetsplats
 Det här gör vi - Det här ska vi göra
Ett praktiskt seminarium där vi arbetar utifrån deltagarnas verklighet och arbetssituation.
Reagera - Rehabilitera
– riskbedöma, förebygga och främja
Den psykosociala ohälsan ökar och stress är den vanligaste orsaken. Det är inte ovanligt att
individens ohälsa av olika skäl upptäcks sent och då hamnar vi direkt i en rehabilitering med
allt vad det innebär både för arbetstagare, arbetsgivare och facklig organisation.
Kortsiktigt behöver vi ha ett välfungerande rehabiliteringsarbete i samverkan. Långsiktigt,
strategiskt behöver vi arbeta mer förebyggande och främjande för att minska antalet rehabiliteringsärenden.
Organisationsnivå
 Lagstiftning - AML och SAM
 Roller och ansvar
 Rutiner och Rehabiliteringskedjan
Gruppnivå
 Hur reagerar gruppen när någon blir sjuk?
 Sekretess och information
 Hur kan vi förebygga att andra medarbetare drabbas av ohälsa?
Individnivå
 Att arbeta med individärenden – vad krävs?
 Ansvar för både arbetsgivare och medarbetare
 Den fackliga rollen vid enskilda samtal, beslut om åtgärder
 Dokumentation
 Är sjukdom saklig grund för uppsägning?
Hur kan vi utveckla SAM och arbeta mer förebyggande och främjande – samtidigt som vi blir
skickligare på rehabiliteringsärenden?
Under seminariet mixar vi teori med faktiska fall samt diskussioner och reflektioner.
Kan även genomföras som en heldagsutbildning vilket ger utrymme för fler faktiska fall samt
diskussioner och reflektioner kring den egna arbetsplatsen.
Om social arbetsmiljö och att förebygga kränkande särbehandling
– samarbete och dialog
Social arbetsmiljö
Den sociala arbetsmiljön handlar om det sociala samspel som sker på en arbetsplats.
Samarbete, graden av socialt stöd och relationer går in i begreppet.
Ett väl fungerande socialt samspel på arbetsplatsen, med en öppen, problemlösande kommunikation – förebygger konflikter och kränkande särbehandling.
I den nya föreskriften ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” beskrivs arbetsgivarens
ansvar att skapa förutsättningar för samarbete och dialog. Men ”it takes two to tango”
 Om ansvar för det sociala samspelet
 Om kommunikation och konflikter
 Om förutsättningar för samarbete
Kränkande särbehandling
Den tidigare föreskriften kring ”Kränkande särbehandling i arbetslivet” försvinner och dess
innehåll gå nu in i den nya föreskriften. En del skärpningar finns i skrivningarna.
Förebygga och hantera kränkande särbehandling
 Begreppet ”kränkt”
 Förebyggande arbete
 Hur kan kränkande särbehandling gå till?
 Vad gör jag om jag känner mig kränkt? Vad kan mina arbetskamrater göra?
 Ansvar, beteenden och rutiner
Under genomgången får deltagarna möjlighet att reflektera kring ämnet - med fokus på
samverkan och det förebyggande arbetet. Optimalt är om vi tillsammans kan komma fram till
några, enkla åtgärder som vi gemensamt kan ta ansvar för.
Juridiken kring arbetstider
Hur begränsande är reglerna i Arbetstidslagen och EUs arbetstidsdirektiv?
Är det riktigt att det t.ex. inte längre går att ordna nöjesresor med övernattning i gruppboendets verksamhet, att bussarna inte kan repareras på natten eller att en personlig assistent inte
kan följa med vårdtagaren som åker in på sjukhus?



Var finns reglernas gråzoner?
Vad kan vi lära av rättspraxis?
Vilka möjligheter och risker finns?
Ett verklighetsförankrat praktiskt inriktat seminarium där teori mixas med faktiska fall
Våld och hot i arbetsmiljön
Ett viktigt led i arbetet kring våld och hot är att alla medarbetare har tillräckliga kunskaper om
vad som beskrivs i föreskriften, vilket stöd de kan få samt hur man bäst agerar i situationer av
hot och våld. En medvetenhet kring risker som finns för våld och hot i den egna verksamheten, tydliga rutiner samt hur vi kan arbeta förebyggande är en annan viktig del.
Seminarierna gällande våld och hot i arbetsmiljön/arbetslivet tar utgångspunkt utifrån en lagstiftande del samt en mer konkret del som handlar om hur vi skall förstå, förebygga och bemöta hot och våld.
Seminarierna kan med fördelas genomföras som steg 1 och steg 2, men fungerar även utmärkt
som enskilda seminarier.
Våld och hot i arbetsmiljön – steg 1
– lagstiftningen
Föreskriften AFS 1993:2 beskriver arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och hur arbetsgivaren i
samverkan med medarbetarna skall förebygga ohälsa och olycka p.g.a. hot och våld i arbetsmiljön. Föreskriften är en fördjupning av arbetsmiljölagen och skall ses som en del i det
Systematiska arbetsmiljöarbetet.
Föreskriften om våld och hot går ”hand i hand” med föreskriften ”Första hjälpen och krisstöd”
som beskriver det stöd som medarbetare utsatta för t ex våld och/eller hot har rätt att få.
Arbetsmiljöföreskrifterna
 Hur ser riskerna för våld och hot ut generellt i vårt samhälle?
 Olika typer av våld
 Hur ser det ut i er verksamhet? Kort bikupa
 Ansvar – roller – samverkan
 Att arbeta förebyggande genom systematisk riskbedömning av fysiska, psykiska och
sociala faktorer i samband med våld och hot
 Åtgärder och uppföljning
 Omhändertagande vid våld och/eller hot händelse. (Enligt föreskriften Första hjälpen
och krisstöd”)
Under seminariet varvas teori med diskussioner och reflektioner kring den egna verksamheten
och med utgångspunkt från egna specifika tillfällen/faktiska situationer - i bikupor.
Våld och hot i arbetsmiljön – steg 2
– förbereda, förebygga och bemöta
Risker för hot och våld samt aggressivitet, kan lätt skapa osäkerhet och rädsla på arbetsplatsen. Genom kunskap om hur vi möter aggressioner, hot och våld på ett riktigt sätt kan risken
för skador minskas. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna så minskar vi också risken
för att situationer med hot och våld skall uppstå.
Vardagssäkerhet och självförtroende
 Hur kan jag förbereda mig för en hotfull eller våldsam situation?
 Hur kan jag arbeta förebyggande?
 Hur kan jag skydda mig mot verbala angrepp?
 Hur bemöter vi olika typer av aggressivitet?
 Hur känner jag igen och undviker farliga situationer?
 Hur kan jag hantera ett aggressivt beteende eller farlig situation?
Kunskap om hot och våld samt hur vi kan förebygga, undvika, fastställa, utvärdera och hantera hotfulla eller våldsamma situationer motverkar känslor av rädsla och vanmakt. Denna
kunskap ger även ett ökat självförtroende och därmed en säkrare och tryggare arbetsmiljö.
Seminariet ger deltagarna teoretisk kunskap samt praktiska råd för att hantera hot och våld på
sin arbetsplats. Deltagarna får även göra några enkla övningar med varandra. Vid grupper om
maximalt 20 deltagare finns utrymme för ett mer interaktivt upplägg.
Fokus ligger på grundläggande information som kan appliceras på de vanligaste situationerna
men det kommer även att finnas möjlighet att titta på några specifika exempel från deltagarna.
Friskfaktorer på arbetsplatsen
Ett offensivt arbetsmiljöarbete är att kartlägga, stärka och utveckla arbetsplatsens friskfaktorer. Friskfaktorer är de förutsättningar som får medarbetarna att fungera optimalt, utvecklas,
må bra och hålla sig friska. Friskfaktorerna bidrar till arbetsglädje, välbefinnande och då även
ökad effektivitet.
Processen uppdelad i fyra faser
 Inventering av friskfaktorer på arbetsplatsen – nuläge
 Forskningsrön om friskfaktorer
 Gruppens prioritering av friskfaktorer?
 Handlingsplan, hur går vi vidare för att utveckla friskfaktorerna
Kan genomföras som halv- eller heldagsutbildning alternativt som en workshop. Mer tid ger
mer utrymme för diskussioner, arbeten individuellt eller i grupp. Kan med fördel genomföras
på lednings-, chef- eller arbetsgruppsnivå.
Mikrostress i en gränslös värld
– den digitala arbetsmiljön
Den tekniska utvecklingen har varit till stor nytta för oss genom att den frigör tid och underlättar flödet av information mellan människor. Samtidigt kan utvecklingen bidra till stress då
gränserna mellan arbete och fritid blivit alltmer diffusa.
Mikrostress, att bli negativt påverkad av smartphone och mailens inkorg, är idag ett växande
problem som i förlängningen kan leda till både psykisk ohälsa och fysisk utmattning.
Arbetsgivare och medarbetare har mycket att vinna på att se över sättet att strukturera sin tillvaro, samt att hitta lösningar som säkerställer ett arbete som är hållbart i längden.






Vad är mikrostress?
Grundläggande kunskaper om stress och stressfysiologi
Se signaler i tid - egna och andras
Hur kan vi bidra till en god arbetsmiljö – utan onödiga stresspåslag?
Att sätta gränser
Arbetsgivarens ansvar
Egna signaler
Seminariet ger kännedom om hur du kan bli observant på dina egna signaler och hur du med
enkla medel kan bidra till att skapa en arbetsmiljö som motverkar onödiga stresspåslag.
Arbetsgivarens ansvar
Seminariet lyfter också frågan om arbetsgivarens ansvar och vad man kan göra för att skapa
en mer hållbar arbetsmiljö. Seminariet ger dig verktyg för att kunna arbeta både smartare och
mer vilsamt!
Seminarier är en blandning av föreläsning, forskning, interaktivitet och reflektion.
Seminariet kan genomföras på 1,5-3 timmar, vi rekommenderar minst 2 timmar för att hinna
reflektera, föra samtal och sammanfatta kring de olika frågorna på ett lärande sätt.
Kränkande särbehandling
Arbetslivet är en källa till stimulans, glädje och gemenskap. Men det är också en arena för
allehanda mänskliga relationsproblem. Nästan var femte anställd på offentliga arbetsplatser
känner sig utfryst, enligt en studie från arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Kränkande särbehandling ökar risken för ohälsa och långtidssjukskrivning. Det som
framförallt medarbetare då drabbas utav är mycket starka stressreaktioner






Varför uppträder kränkningar?
Vem kränker och vem blir kränkt?
Riskorganisationer
Riskgrupper
Riskindivider
Hur kan vi hantera och kränkande behandling?
Med utgångspunkt från ett verkligt fall samtalar vi kring mobbning, kränkning och
Diskriminering


Var står vi själva i dessa frågor?
Hur skulle vi själva ha agerat i detta fall?
Vilka krav ställer den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö på organisationen samt dess chefer/ledare gällande kränkande särbehandling?



Vad innebär föreskriften?
Vilka konsekvenser och vilka möjligheter ger den dig som chef/ledare, skyddsombud
eller medarbetare?
Hur kan vi implementera arbetet med kränkande särbehandling i vårt systematiska
arbetsmiljöarbete – vårt dagliga arbete?
Vi mixar teori med reflektioner, verkliga fall, diskussioner, reflektioner och övningar.
”Korten på bordet”…
– ett seminarium om spelberoende
Spel har alltid lockat, fängslat och roat människor även om spelformen och utbudet förändrats
genom tiden. I antiken umgicks grekerna och spelade tärning som tillverkats av bränd lera
eller av fårens fyrkantiga hälben. I dag tillverkar vi tärningar av plast, skrapar lotter för
pengar, spelar TV- och dataspel samt tillbringar gärna lördagskvällen med bingolotto.
Vad är spelberoende/spelmissbruk?
 Traditionella ”pengaspel”
 TV- och dataspel
 Internetpoker/andra nätbaserade spel
Spelberoende och sociala relationer
 Vad är orsaken till spelberoende och vilka drabbas?
 Ser spelberoendet olika ut för olika åldersgrupper?
 Genusperspektiv, finns det skillnader i spelbeteende?
 Vilka kopplingar finns till andra beroende?
 Hur ser hjärnans belöningssystem ut?
Varningssignaler för ett spelberoende
 Fixering
 Förändrad sinnesstämning
 Höjd tolerans
 Abstinensbesvär
 Ständiga ekonomiska problem
 Konflikter med omgivningen
 Återfall
Hur ser de anhörigas situation ut i spelberoendet?
 Vad kan vi göra om någon i vår närhet är fast i ett spelberoende?
 Vilken hjälp går att få?
Ett interaktivt seminarium med en blandning av teori, fakta, egna reflektioner samt diskussioner kring frågor om spelmissbruk.
Kan genomföras som ett seminarium på 2-3 timmar upp till en heldagsutbildning. Heldagen
innebär mer av bemötande, samtalsmetodik och grupparbeten.
Mångfald – en arbetsmiljöfråga
Både Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen tar upp arbetsgivarens ansvar för att skapa
en tillfredsställande arbetsmiljö för alla, där man bland annat tar hänsyn till olikheter.
Mångfaldsarbete och arbetsmiljöarbete behöver därför integreras och gå hand i hand.






Vi är alla olika – är detta ett problem?
Organisationskultur och gruppkultur
Inkluderande och tillåtande klimat
Ledarskapets och medarbetarskapets betydelse
Vilka värderingar, beteenden och arbetssätt har vi i vår organisation och i min arbetsgrupp?
Hur kan var och en av oss bidra till en god arbetsmiljö ur ett mångfaldsperspektiv?
Mångfald handlar inte bara om att öka mångfalden på arbetsplatsen, utan också om att utveckla en arbetsplatskultur där olikheter ses som något positivt. I detta utvecklingsarbete blir
ledarskapet, medarbetarskapet och organisationskulturen mycket viktiga delar. Vi vet också
att samma delar är viktiga påverkansfaktorer i skapandet av en god arbetsmiljö.
En heldagsutbildning där vi arbetar med reflektioner, diskussioner och övningar - varvat med
teori. Kan även genomföras som ett seminarium på 3 timmar
Skyddsombud – AML 66a
AML 66a: Skyddsombudets rätt att vända sig till arbetsgivaren och begära arbetsmiljöförbättringar eller undersökning av arbetsmiljön.
Syftet med skrivningarna i arbetsmiljölagens sjätte kapitel, är att skyddsombuden på detta sätt
ska initiera samverkan med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa och olycka på arbetsplatsen
Om inte arbetsgivaren agerar, har skyddsombuden rätt att till Arbetsmiljöverket sända en
framställan för att tillsynen ska ta ställning om ett eventuellt föreläggande eller förbud.
Innehåll
 66a – rättslig och praktisk bakgrund samt nuläge
 66a i förhållande till Arbetstidslagen
 Hur tillämpar vi 66a idag på våra arbetsplatser?
 Vad fungerar bra och vad skulle vi vilja utveckla?
 Om juridik respektive kommunikation – vad är samverkan?
 Plan för utvecklat arbetsmiljöarbete med 66a som grund
Seminariet på 3-4 timmar varvar teoretisk genomgång med diskussion och reflekterande
samtal. Möjlighet finns att arbeta med ett verkliga fall som utgångspunkt.
Vad är hönan och vad är ägget?
– stress, orsak och verkan
Ett inspirationsseminarium där vi tar utgångspunkt i en gemensam europeisk inspektionskampanj gällande psykosocial risker – en kampanj som ligger till grund för den nya stresschecklistan som tagits fram av arbetsmiljöverket.
Stress är ett symtom, som innebär ohälsa, men även grunden till andra arbetsmiljöproblem.
Nuläge
 Hur står det till på vår arbetsplats just nu?
 Egenkontroll kontra krav i arbetsliv och privatliv
Lagstiftning
 Vad säger lagen/tillsyningsmyndigheten?
 Det systematiska arbetsmiljöarbetet och stressen
Önskat läge
 Nya stresschecklistan
 Vad ska/kan vi göra?
Målet med seminariet är att ta fram och enas om någon gemensam åtgärd för att förebygga
den egna stressen. Ett interaktivt seminarium som kan genomföras på 1-3 timmar, mer tid ger
fler frågeställningar och diskussioner samt djupare genomgång av vad stress är och innebär
Ingen solskenshistoria
– inget schyst arbetsliv
Vi reser allt mer och allt längre, bor på charterhotell och gärna på All Inclusive - för
barnens skull. Enkelt och billigt, men på vems bekostnad?
 Papperslös arbetskraft
 Löner under minimilön
 Avsaknad av skriftliga anställningskontrakt
Seminariet ger en inblick i hur situationen är för arbetare i Thailand och Turkiet
 Arbetsmiljö och social säkerhet
 Tvångsarbete och barnarbete på tvätterier
 Diskriminering av gravida
 Fackföreningsfrihet?
Seminariet baserar sig på den nya rapporten” Ingen solskenshistoria” från nätverket Schyst
resande. Seminariet tar även upp frågan om charterföretagens sociala ansvar och om hur du
kan agera som en medveten resenär.
Seminariet tar 2-3 timmar, den första delen består av en föreläsning kombinerat med en bildvisning och den andra delen av reflektioner, diskussioner och interaktivitet med deltagarna.
Chefens arbetsmiljö
– workshop
Arbetsmiljöverket har inspekterat arbetsmiljön för chefer och arbetsledare och är oroad över
riskerna för psykisk överbelastning.
Hur chefen har det påverkar både medarbetarna och verksamheten. Om chefen inte mår bra så
mår vanligen inte heller medarbetarna bra.
Arbetsmiljöförhållanden




Vilka är arbetsuppgifterna?
Finns tydliga mål uppställda?
Vet arbetsgivaren vilka uppgifter chefen faktiskt utför?
Stämmer det med de arbetsuppgifter arbetsgivaren anser chefen ska utföra?
Endast tre av tio chefer tycker att de hinner med sitt jobb








Kortfattad genomgång av forskning på området
Finns det tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna?
Hur kan arbetet prioriteras?
Gör chefen rätt saker?
Hur agerar överordnade chefen?
Finns stöd från chef och arbetskamrater när så behövs?
Övertid, hälsobesvär och sjukfrånvaro
Riskinventering – chefens arbetsmiljö
Interaktiv workshop där vi mixar teori med dialog, reflektion och feedback.
Kan genomföras som ett 3 timmars seminarium/workshop eller som en heldagsutbildning
En heldagsutbildning ger utrymme för mer och fler diskussioner samt extra utrymme för de
frågor som är aktuella för just ert företags/organisations utmaningar och nuläge.
”Från tryckt till tryggt”…
Vi inleder denna workshop/utbildningsdag med ett samtal med deltagarna kring deras
erfarenheter av möjligheten att på arbetsplatsen uttrycka sin åsikt, ge konstruktiv kritik,
påverka arbetssituationen samt deras upplevelser kring repressalier.
Vad är anledningen till att man anmält sig till workshopen/utbildningen och vilka förväntningar har man?
Öppenhet och trygghet
 Varför är öppenhet och trygghet så viktigt?
 Förhållandet meddelarskydd och öppenhet på arbetsplatsen
 Vad händer med individen, gruppen och organisationen om vi inte har ett öppet och
tryggt arbetsklimat?
 Hur utvecklas trygghet i en arbetsgrupp? Om grupprocess och ledarskap
Kommunikation
 Jag-budskap
 Aktivt lyssnande
 Konstruktiv kritik, feedback och feedforward
Vem har ansvaret?
 Om chefsansvar och ledarskap
 Om medarbetaransvar och medarbetarskap
Vad kan och vill jag själv göra för att bidra till ett öppnare och tryggare arbetsklimat på min
arbetsplats?
Kan genomföras som ett seminarium på 2-3 timmar alternativt en utbildningsdag. Mer tid ger
mer utrymme för interaktivitet med deltagarna.
Upplägget är mycket flexibelt utifrån deltagarnas behov - vad deltagarna tar upp inledningsvis
påverkar seminariet/utbildningsdagen.
Oavsett vilken form vi använder oss av så är samtalet, interaktiviteten med deltagarna och
deras erfarenheter det centrala.
Maximalt 30 deltagare per tillfälle - för att alla deltagare skall ha en möjlighet att bli sedda,
känna delaktighet och komma till tals.
Att skapa en buffert mot stress
Alla förändringar som vi gör påverkar organisationen som helhet samt våra arbetsuppgifter
och oss själva som individer. Hur kan vi i en ”slimmad organisation” arbeta för att skapa en
god arbetsmiljö, arbetsglädje samt såväl välmående människor som organisation?
Det handlar till stor del om prioriteringar, stöd, struktur, att säga nej och att hantera stress.
Buffert mot stress på arbetsplatsen
 Stödet från chefer och kollegor emellan
 Prioriteringar, sociala stödet och feedback
 Vilka typer av stöd är viktiga?
 Exempel från olika arbetsplatser. Reflektion bland deltagarna - hur är det hos oss?
 Problemorienterat kontra möjlighetsorienterat förhållningssätt på arbetsplatsen
- hur påverkar det oss?
Buffert mot stress för individen









Hur jag kan stärka min förmåga att hantera stress
Olika tekniker för att få balans i kropp och själ.
Goda levnadsvanor buffert mot stress - fakta och tips
Hälsosamt förhållningssätt vad är det?
Vikten av att kunna säga nej
Egna reflektioner kring sitt egna förhållningssätt, något att utveckla?
Tekniker för stresshantering
Fakta och tips om bland annat Mindfulness och avslappningsövningar
Deltagarna får prova på enkla övningar
Upplägget utgår utifrån forskningen på kända friskfaktorer på både individ- och
arbetsplats nivå samt tips på stresshanteringsövningar.
Kan genomföras som ett seminarium på 2-3 timmar eller en utbildning på 1-2 dagar.
Mer tid ger mer övningar, diskussioner, reflektion och interaktivitet.
För mer information kontakta
Eva Rundlöf 0704-62 49 30 eller [email protected]