Hur gränslöst är Molnet?

Hur gränslöst är Molnet?
En introduktion till cloud computing
och internationell handel
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår
främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för
den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre
marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med
fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar
vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre
marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt
inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som
långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter
syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade
Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i
deras handel med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, Juni 2012 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-39-7
Innehållsförteckning
1. Vad är molntjänster och Molnet?.............................................................................................................. 3
2. Molnets egenskaper................................................................................................................................... 4
3. Användandet och utvecklingen av molntjänster...................................................................................... 5
4. Race to the clouds . ................................................................................................................................... 7
Molnsatsningar i EU…............................................................................................................................................................ 8
…och i andra länder................................................................................................................................................................. 8
Viktigt med stödjande regelverk.......................................................................................................................................... 9
5. Hinder för internationell handel med molntjänster................................................................................. 10
Osäkerhet kring gällande rättssystem............................................................................................................................... 10
Säkerhet i Molnet....................................................................................................................................................................... 10
Dataskydds- och sekretesslagstiftning.............................................................................................................................. 11
Internetcensur............................................................................................................................................................................. 12
Immaterialrättsliga frågor....................................................................................................................................................... 13
Traditionella handelshinder.................................................................................................................................................. 14
Avsaknad av harmoniserade standarder för molntjänster......................................................................................... 14
Andra områden som kan utgöra hinder för handel med molntjänster................................................................ 15
6. Vägen mot en global molnmarknad........................................................................................................... 16
Harmonisering av riktlinjer och standarder för dataskydd och säkerhet............................................................ 16
Internationella regelverk som relaterar till handel och molntjänster.................................................................... 17
Internationella standarder för Molnet............................................................................................................................... 19
Ytterligare exempel på åtgärder som kan underlätta för handel............................................................................ 20
7. Avslutande diskussion................................................................................................................................ 21
Noter.................................................................................................................................................................. 23
Referenser......................................................................................................................................................... 24
1
Under de senaste decennierna har den digitala utvecklingen revolutionerat sättet på vilket vi
kommunicerar, handlar och gör affärer. I allt snabbare takt förflyttas data över internet och
efterfrågan på information oavsett tid och plats ökar hela tiden i takt med att utbudet och
teknologin flyttar fram gränserna för vad som är möjligt.
Ett begrepp som under de senaste åren har dykt upp på alla IT-tidningars förstasidor är
”cloud computing”. Begreppet saknar direkt motsvarighet på svenska, men kan översättas till
molnbaserade datortjänster, molntjänster eller Molnet.
I denna skrift ges en kort introduktion till handelsaspekter på Molnet. Några områden som
kan utgöra potentiella hinder för den internationella handeln med molntjänster identifieras
och diskuteras.
2
1. Vad är molntjänster och Molnet?
Begreppet cloud computing eller Molnet används på
lite olika sätt och det råder inte någon enhetlig syn
på hur det bör definieras. Mycket generellt uttryckt
kan Molnet sägas vara ett sätt att tillhandahålla ITfunktioner såsom informationslagring, processorkraft och dataprogram som tjänster över internet,
genom användandet av externa (och ofta avlägsna)
servrar. Detta innebär att i stället för att lagra information och program på en hem- eller företagsdator
lagras de på externa servrar som nås via internet.
På detta sätt kan användaren hålla nere kostnader
för både hård- och mjukvara. Var själva informationen och programmen lagras är oftast okänt för
användaren och lagringsplatsen behöver inte heller
vara statisk. Det kan därför uppfattas som att informationen finns någonstans i ”molnet”.
Några av de vanligaste privata molntjänsterna
är e-postprogram, som t ex hotmail och gmail där
både information och funktioner kan lagras och
nås oavsett var du befinner dig, givet att det finns
internetuppkoppling. Andra privata molntjänster
som har blivit allt vanligare är sociala nätverk (t ex
Facebook, Twitter), mobilapplikationer, lagringsutrymme (t.ex. Dropbox), musik- och fotoprogram
(Spotify, Flickr) på nätet m.m.
Själva begreppet Molnet kommer från internets
begynnelse då man ofta ritade nätverket som ett
moln. Idag har begreppet Molnet utvecklats till att
vara en bredare benämning på de servrar, applikationer, data och tjänster som finns runt om i hela
världen och som användare får tillgång till via
internet. Koncept som påminner om molntjänster
har prövats tidigare men då under andra namn som
”grid computing”, ”utility computing” och Applica-
tion Services Providers” (ASP). Utvecklingen av
molntjänster har drivits och möjliggjorts av flera
tekniska framsteg, såsom höghastighetsbredband
och program med öppna källkoder.
Molnet är i sig inte någon ny teknik utan ett sätt
att använda sig av en allt mer avancerad teknik.
Även om det inte råder någon samsyn kring
definitionen av datormolnet, så används ofta en
definition som det amerikanska standardiseringsorganet NIST:s (National Institute of Standards and
Technology) har tagit fram:
”Cloud computing is a model for enabling ubiquitous,
convenient, on-demand network access to a shared pool of
configurable computing resources (e.g., networks, servers,
storage, applications, and services) that can be rapidly
provisioned and released with minimal management effort
or service provider interaction”
Denna definition har fått kritik för att vara både
för teknisk och otillräcklig. Eftersom Molnet idag
omfattar en mängd olika typer av tjänster som kan
levereras på ett antal olika sätt blir konceptet allt
mer skiktat och komplext.
3
2. Molnets egenskaper
Molnet kan sägas vara skalbart, eller elastiskt, vilket
innebär att det går att anpassa inköp av molnutrymme efter behov. Ofta beskrivs molntjänster som
”computing as a utility” dvs. som datorkraft som en
nyttighet, vilket kan jämföras med andra nyttigheter
så som elektricitet eller vatten. På samma sätt som
vi betalar för den elektricitet vi förbrukar går det att
ha en betalningsmodell där vi endast betalar för det
molnutrymme vi för tillfället behöver. Detta gör att
lagringsresurser och datakapacitet kan användas
mer effektivt. Vidare är molntjänster i allmänhet
betydligt snabbare att implementera och billigare
än andra traditionella applikationer och datamodeller. I synnerhet kan detta vara en stor fördel
för mindre företag som inte har resurser för de fasta
initiala kostnader det ofta innebär att köpa in mjukoch hårdvara, som exempelvis redovisningsprogram eller dator med stor lagringskapacitet.
I NIST:s beskrivning av molntjänster delas
begreppet även upp i tre olika kategorier, eller
tjänstemodeller:
• Software as a service (Saas) – tillhandahåller färdiga
eller konfigurerbara applikationer och program som
tjänster över internet (hotmail, g-mail, Facebook
etc.). Denna typ av molntjänst är den absolut vanligaste och riktar sig ofta direkt till slutanvändaren.
• Platform as a service – (Paas) – ger kunderna
tillgång till en utvecklingsmiljö eller plattform i
Molnet där användaren installerar sina egna applikationer (google app engine, microsoft azure).
Denna typ av tjänst riktar sig till program- och
applikationsutvecklare.
4
• Infrastructure as a Service (Iaas)– innebär ITinfrastrukturella tjänster i nätet som t.ex. lagring,
nätverk och servrar där konsumenter kan sprida
och köra mjukvaror som kan inkludera operativsystem och applikationer. Användare av denna
tjänst är bland annat nätverksarkitekter som kan
bygga både plattformar och applikationer på
infrastrukturen.
Förutom dessa tre kategorier har det dykt upp
en rad andra möjliga typer av as-a-service (-aas)kategorier. Vanligt förekommande aas-kategorier
är bl.a.: Applications-as-a-Service, Backup-as-aService, Desktop-as-a-Service och Business-Processes-as-a-Service.
Vidare delar NIST upp molntjänster i fyra olika
typer av moln: privata, publika, hybrida och
gemensamhetsmoln (community cloud). I ett privat
moln levereras molntjänsten på en infrastruktur
som endast tillhör en kund (organisation eller företag) och hanteras av kunden själv eller av leverantören. Infrastrukturen kan finnas antingen på en
delad server (ofta där ett visst utrymme är dedikerat
till den enskilda kunden) eller på en privat server.
Att ett moln är publikt innebär att molntjänsten ägs
och hanteras av en leverantör som säljer resurser
till flera kunder på samma infrastruktur. Hybridmolnet är en blandning av publikt och privat. Den
fjärde molntypen, gemensamhetsmoln, innebär att
infrastrukturen tillhandahålls för en specifik konsumentgrupp från organisationer med gemensamma
intressen och behov.
3. Användandet och utvecklingen av
molntjänster
Alla som har tillgång till internet kan använda
molntjänster. Dessutom kan molntjänster användas
för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Det är kanske i första hand det privata
användandet av Molnet som de flesta tänker på,
dvs. det privata användande av e-postprogram,
lagringsprogram, sociala nätverk etc. Men utvecklingen av molntjänster för företagsmarknaden ökar
i allt snabbare takt, då företag söker sätt att minska
sina kostnader. Bland annat blir det allt vanligare att
företag för att dra ner på kostnader för IT och
administration, väljer att flytta program och data till
externa servrar som förvaltas av en tredje part.
Detta kan röra sig om allt från office- och
tidredovisningsprogram, reseräkningar, kundregister, etc. Det är inte heller ovanligt att företag väljer
att lägga ut sin kundtjänst på sociala nätverkssidor.
Ett ytterligare steg i denna utveckling, som i ännu
större utsträckning påverkar företags affärssystem,
är då företag väljer att lägger ut hela företagsprocesser i Molnet (Business-Processes-as-a-Service
dvs. BPaaS). Eftersom detta i allmänhet innebär att
det läggs ut mer företagskänslig och företagscentral
information i Molnet är detta ett steg som många
företag ännu inte är villiga att ta. Enligt uppskattningar av det globala IT-analysföretaget Gartner är
det inom tillverkningsindustrin och den finansiella
tjänstesektorn som molntjänster används i allra
störst utsträckning, följt av kommunikations- och
högteknologisektorn samt offentlig verksamhet
(Rennee and Reisman, 2012).
I stort sett all kommunikation och alla transaktioner som sker över internet skulle på något sätt
kunna använda sig av Molnet. Exempelvis är det
många e-handelsföretag som använder sig av en s.k.
“hosted” kundvagn, dvs en typ av webbapplikation,
som kan klassificeras som en molntjänst. Denna
tjänst innebär att mjukvaran för den virtuella kundvagnen inte laddas ner utan tillhandahålls till
e-handelsföretaget av en molnleverantör och
betalas på månads- eller årsbasis.
Framför allt för små och medelstora företag kan
molntjänster vara en stor fördel, då höga initiala
IT-kostnader kan utgöra en tröskel för etablering.
I dagsläget finns emellertid inget som tyder på att
mindre företag har en större användningsgrad av
molntjänster än stora företag.
Även myndigheter, kommuner och andra offentliga instanser använder sig av molntjänster i allt
högre utsträckning. Eftersom den offentliga sektorn är en stor användare av informationsteknik
finns det potentiellt stora skattepengar att spara in
på detta område. Exempelvis har det blivit vanligt
att svenska kommuner använder sig av molntjänster
i offentlig upphandling. Eftersom molntjänster kan
nås på avstånd och vid behov, kan Molnet
överkomma platsbundenheten, vilket innebär att
länder även enklare skulle kunna t ex upphandla
tjänster internationellt. Offentliga myndigheters
användande av molntjänster kan sätta frågor om
dataintegritet och skydd av personuppgifter på sin
spets.
Företag och myndigheter i utvecklingsländer har
potentiellt mycket att vinna på molntjänster. Den
ökade användningen av mobiltelefoner i utvecklingsländer har redan haft en väsentlig inverkan på
den ekonomiska utvecklingen. Med molntjänster
kan ytterligare utvecklingskliv tas då småföretagare
5
och privatpersoner kan få tillgång till både datorkapacitet och den senaste spetskompetensen direkt
i mobilen (eller genom andra enheter). Förutsättningen är givetvis att det finns tillgång till elektricitet och nätverksuppkoppling.
Ett annat exempel på område där Molnet kan
vara av stor betydelse är inom forskarvärlden. Molnet kan ge enskilda forskare den lagringskapacitet
och datorkraft som krävs för att utföra omfattande
datasimuleringar och analyser. Eftersom man
genom Molnet kan få direkt tillgång till andras
forskningsresultat kan internationellt forskningssamarbete underlättas och tillgång till basforskning
breddas. I synnerhet för forskare i utvecklingsländer kan tillgång till Molnet vara av avgörande
betydelse för deltagande i olika internationella och
nationella forskningsprojekt.
Bland många organisationer finns det generellt
ett visst motstånd till att gå över till molntjänster.
Ofta har företag gjort stora investeringar i IT-system och plattformar, vilket skapar en inlåsningseffekt. Detta motstånd hos befintliga företag kan
vara en konkurrensfördel för nya företag som
direkt kan köpa in molntjänster (pay as you go) och
slippa de höga initiala kostnaderna. Uppskattningar
av Gartner visar att så mycket som 80 % av alla nystartade bolag i USA inte har en egen IT-avdelning
eller IT-ansvarig utan i stället enbart använder sig
av molntjänster. Förutom denna inlåsningsmekanism finns det även en viss oro över Molnets tillförlitlighet och säkerhet som hindrar företag att lägga
6
ut funktioner och information i Molnet. Därför är
det vanligt att övergången till molntjänster sker successivt och att företag börjar med att lägga ut mindre känsliga tjänster i Molnet. Marknaden har
dessutom utvecklats för att möta dessa olika behov.
Företag kan idag skräddarsy sin användning av
molntjänster och välja vad de lägger i privat respektive publikt moln och olika varianter på detta.
På samma sätt som utvecklingen inom tillverkningsindustrin har lett till en global uppdelning av
produktionskedjan i flera steg, så kallade globala
värdekedjor,1 så har utvecklingen av molntjänster
bidragit till att produktionen av IT-baserade tjänster
på ett enklare sätt kan delas upp i mindre arbetsmoment som kan utföras i olika delar av världen. På
detta sätt kan företag ägna sig åt det de är bäst på
och ingå som en del i en längre produktionskedja.
Exempelvis kan företag som tidigare har ansvarat
för hela IT-system (inkl utveckling, drift etc.) lägga
ut driftdelen till ett molnföretag och fokusera på att
tillhandahålla IT-plattformer till andra molnföretag
som i sin tur har nischat in sig på att utveckla mobilapplikationer till privatkunder. Till skillnad från
utvecklingen i tillverkningsindustrin så underlättas
utvecklingen av globala värdekedjor i Molnet av att
vara mindre geografiskt bundna. Det finns inga
direkta omställningskostnader för att flytta en viss
del av ”produktionen” av en molntjänst till ett annat
land. Med rätt förutsättningar kan företag fokusera
på de områden där de har konkurrensfördelar och
tjänsterna kan tillhandahållas mer effektivt.
4. Race to the clouds
Molnsektorn har trots de senaste årens ekonomiska
och finansiella kriser ökat.
Som med all ny teknik finns det ett stort intresse
för företag, men även för stater, att ligga i framkant
och på så sätt kunna få konkurrensfördelar på den
internationella marknaden. Det är även i staters
och kommuners intresse att attrahera stora internationella molnleverantörer då detta kan innebära
omfattande ekonomiska investeringar för ett enskilt
land och region. I flera länder världen över sker nu
satsningar på att utveckla molntjänster och utforma
speciella strategier för hur man kan bli konkurrenskraftig på området. Det görs även stora satsningar
på att bygga ut höghastighetsbredband för att öka
tillgängligheten samt mer generella satsningar på
IT-området, såsom på forskning och utveckling.
Generellt har de länder som har en stark och
utvecklad IT-sektor ett försprång på området och
många av de stora IT-företagen går att finna i exempelvis USA, EU och Japan. Men även i snabbt växande ekonomier som Kina och Indien växer molnsektorn hastigt.
De stora IT-bolagen är i allmänhet etablerade på
flera håll i världen och har ofta servrar på flera
olika kontinenter. Detta görs både för att tillgodose
vissa företags behov av närhet till marknaden (för
att ha kortare ledtider), politiska skäl (server måste
ligga i visst land) eller av strategiska skäl (låga kostnader, tillförlitliga elnät etc.). Eftersom dessa
serverhallar ofta medför stora ekonomiska
satsningar finns det intresse för länder att locka
till sig dessa.
7
Molnsatsningar i EU…
EU-kommissionen har inom ramen för EU:s Digitala Agenda påbörjat en process för att ta fram en
strategi för molntjänster. Strategin ska omfatta
ekonomiska, rättsliga och institutionella aspekter,
med särskild fokus på förvaltning och forskning.
I ett första steg har man vänt sig till företag och
användare av molntjänster för att ta del av deras
erfarenheter på området i centrala frågor som
exempelvis dataskydd, ansvarsfrågor i gränsöverskridande situationer, rättsliga och tekniska barriärer samt standardisering. Kommissionen väntas
presentera ett förslag till strategi under 2012. Med
tanke på EU-marknadens omfattning finns det stora
potentiella ekonomiska vinster på detta område.
Enligt en brittisk undersökning från 2011 skulle de
makroekonomiska vinsterna från molntjänster i EU
bl a kunna leda till 2,4 miljoner nya jobb och vinster
upp till 1000 miljarder USD under de kommande
5 åren (CEBR, 2011). Det sker även nationella satsningar i olika europeiska länder. I exempelvis
Frankrike har sektorn backats upp av ett statligt
investeringsprogram som bl.a. omfattar stöd till en
rad olika projekt och nätverksskapande på molnområdet.
I dagsläget finns det inte någon specifik strategi
för molntjänster i Sverige. Däremot finns en mer
generell satsning på informationsteknik genom en
digital agenda för Sverige, dessutom arbetar bl.a.
statliga Invest Sweden med att locka stora molninvesterare till Sverige. Det sociala nätverksföretaget
Facebook lägger sin första europeiska serverhall i
Luleå, vilket blir det största centrat av sitt slag i
Europa. Hela anläggningen förväntas vara klar 2014.
Eftersom serverhallar alstrar en stor mängd
energi och därmed måste placeras i svala miljöer,
har miljöaspekter av Molnet uppmärksammats allt
mer. Sverige har med sitt kalla klimat och djupa
berggrunder goda förutsättningar för att inhysa
servrar både på ett både kostnadseffektivt och
miljöeffektivt sätt. I Sverige finns även en hög
utbildningsnivå med etablerat kunnande inom IT
och telekomindustri, en välfungerande infrastruktur, hög säkerhet i eldistributionen, samt politisk
stabilitet.
…och i andra länder
USA är idag den största marknaden för molntjänster i världen och utvecklingen ligger generellt sett
före EU, i synnerhet vad gäller det privata användandet. Exempelvis sker fyra gånger så många lagliga
nedladdningar av musik, via molnbaserade applikationer och program, i USA som i EU på grund av
bristen på lagligt utbud i Europa och på grund av
att EU till viss del består av 27 olika marknader i
8
stället för en. USA satsar även i större utsträckning
på forskning och utveckling vad gäller informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
Den amerikanska staten har även tagit fram en
strategi för att använda sig av molntjänster i den
federala statsinfrastrukturen. Enligt deras egna
beräkningar skulle detta kunna leda till besparingar
på 75 % av dagens utgifter, från 80 miljarder USD
till 20 miljarder USD (Kundra, 2011).
Japan är en av de ledande aktörerna på molnområdet. Den japanska molnmarknaden förväntas
växa exponentiellt under de kommande tre åren
och Gartner förutsäger att molnanvändandet i
Japan kommer att representera 12 % av de globala
molntjänstintäkterna (Gartner, 2010) Landet har
även gjort stora satsningar på att bygga ut höghastighetsbredband med målet att förse samtliga
hushåll med bredband inom de kommande tre åren
(BSA, 2012).
Kina är det land som har störst antal internetanvändare och stora satsningar görs idag på att
utveckla molnsektorn. Enligt en undersökning
baserad på intervjuer med IT-chefer i Kina så
svarade 20 % att de redan använder sig av molntjänster och 46 % indikerade att de antingen utvärderar molnlösningar för sina företag eller att de
redan håller på med pilotprojekt för molnlösningar
(Forrester, 2011). Kinas marknad för molntjänster
beräknas ha nått 14,8 miljarder USD under 2012
(APAC Insights, 2012). För att locka utländska
investerare och öka marknadsandelar för molnteknologi, har det inrättats speciella ”molndistrikt”
(International Offshore Cloud Computing Special
Management District). Dessa molndistrikt läggs i
anknytning till special economic zones (SEZ) och innebär att användare kan får tillgång till internet utanför den traditionella kinesiska censuren. På så sätt
kan utländska datacentra för molntjänster förläggas
i dessa distrikt utan att påverkas av den omfattande
internetcensur som annars råder inom landet.
I Indien som har världens näst största mjukvaruindustri efter USA och är ett viktigt centrum
för outsourcing av IT-tjänster växer nu även
marknaden för molntjänster, i synnerhet i teknologicentra som Bangalore och Delhi. Enligt en uppskattning av EMC växer den indiska marknaden för
molntjänster med 60 % per år och storleken på
marknaden förväntas gå från dagens 400 miljoner
USD till 4,5 miljarder USD år 2015 (EMC 2011).
Viktigt med stödjande regelverk
För att ett land ska skapa gynnsamma förutsättningar för molntjänster räcker det emellertid inte
med ekonomiska investeringar. Det måste även
finnas regelverk som stödjer utvecklingen. Den
internationella IT-gruppen BSA (Business Software
Alliance)2 presenterade i februari 2012 en rapport
om framtiden för en global molnmarknad. I rapporten undersöks den rättsliga miljön som påverkar den globala integrationen av datorbaserade
molntjänster i 24 länder utifrån sju relevanta
områden: 1) sekretess, 2) säkerhet 3) internetrelaterad brottslighet 4) immaterialrätt,
5) dataportabilitet (dvs. möjligheten att flytta
data och identiteter mellan olika system) och harmonisering av internationella lagar, 6) stöd till
frihandel och 7) nödvändig IT-infrastruktur. Inte
oväntat hamnar de mer utvecklade länderna högt
upp i denna ranking, med Japan som nummer ett,
medan länder som Kina och Brasilien befinner sig i
den nedre delen av skalan. Studien understryker
betydelsen av internationella lösningar för att
kunna utnyttja den potential som Molnet erbjuder
och vikten av att minska de hinder som kan uppstå
när molntjänster handlas över nationsgränserna.
9
5. Hinder för internationell handel med
molntjänster
Molnet och molntjänster har potential att utveckla
och fördjupa den internationella handeln. Framför
allt kan handeln med tjänster, såsom IT-support,
administration, kundtjänst etc. utvecklas och fördjupas med hjälp av Molnet. Även om dessa tjänster
delvis har kunnat tillhandahållas på distans eller
genom utländska etableringar, så innebär Molnet
att dessa tjänster kan levereras över nationsgränser,
både enklare och billigare.
Det som skiljer molntjänster från övriga internetbaserade tjänster är det som tidigare lyfts fram:
information och program lagras på externa och
ofta odefinierbara servrar och stora mängder information passerar fram och tillbaka över nationsgränser. Centrala hinder för molntjänster blir därför
ofta de regler och lagar som finns i olika länder för
hur information får hanteras och lagras, exempelvis
sekretesslagstiftningar, datasäkerhetslagar, personuppgiftslagar, men även licensregler och kopieringsregler. Dessa regler finns till av legitima skäl och
behöver inte på nationell nivå utgöra något hinder
för användandet av molntjänster. Men även om
nationell lagstiftning skulle vara gynnsamt utformad för en inhemsk marknad är det inte tillräckligt
för en välfungerande internationell marknad med
molntjänster. Internationella skillnader i lagstiftning på olika områden samt osäkerhet kring vilken
lagstiftning som gäller är vanliga hinder för den
gränsöverskridande handeln.
Osäkerhet kring gällande rättssystem
Eftersom molnleverantörer vill använda sin kapacitet så optimalt som möjligt förflyttas ofta data mel10
lan olika servrar, beroende på var det finns lagringsutrymme. I de fall molntjänster används för
bearbetning av data är det även vanligt att informationen flyttas mellan servrar. Detta innebär att även
om det finns en överenskommelse med kunden var
informationen ska lagras, kan den vid bearbetning
överföras till ett annat ställe (dvs. även ett annat
land eller världsdel) och sedan återföras och lagras
på överenskommen plats. Resultatet blir att en
kund utan att vara medveten om det kan vara
exponerad mot andra länders rättsystem, oavsett
om lagringsplats är angiven i avtalet. Denna typ
av tekniska aspekter på hur Molnet fungerar har
således avgörande betydelse för de rättsliga aspekterna. Det kan även uppstå situationer där information som lagras i ett visst land tvingas tillgängliggöras för det landets myndigheter, såsom polis- eller
underrättelsemyndigheter (Cloud Sweden 2010).
Eftersom det ofta inte är entydigt vilket lands rättsystem som gäller kan två rättsystem hamna i konflikt med varandra. Det finns i dagsläget inga internationella överenskommelser som reglerar detta.
Säkerhet i Molnet
Troligtvis är den vanligaste oron för de flesta
användare av molntjänster frågan om säkerhet i
Molnet. Detta kan omfatta allt från att servrar ska
vara pålitliga (dvs inte drabbas av driftstörningar
eller kollapser) till datasäkerhet, dvs. att känslig
information inte hamnar i fel händer.
För en privatperson kan datasäkerhet handla om
personuppgifter och annan information som lagras
i nätet (t ex äganderätten till information och bilder
på fotohemsidor och sociala nätverk). För företag
kan det handla både om företagskänslig information och personuppgifter (kundregister etc.). I synnerhet kan offentliga myndigheter och institutioner
som använder sig av Molnet ha stora mängder data
om privatpersoner som kan vara sekretessbelagda
och i behov av att skyddas.
För stater är frågan om suveränitet över nationell
data, data sovereignity, central. Detta begrepp är bredare än exempelvis sekretess eftersom det handlar
om själva äganderätten till information. När offentlig data och system lagras eller bearbetas i en server
i ett annat land kan det uppstå avgörande frågeställningar, såsom potentiella konsekvenser av att
informationen hamnar under ett annat lands regelverk och rättsväsende. I allmänhet är offentliga
organisationer och myndigheter under mycket
strikta förpliktelser att se till att offentliga ITsystem liksom offentlig information och uppgifter
är skyddade.
Dataskydds- och
sekretesslagstiftning
För att skydda den enskilda individen har de flesta
länder någon typ av dataskydds- och sekretesslagstiftning. I en sådan lagstiftning är det vanligt att
det förekommer geografisk begränsning för lagring
och bearbetning av personuppgifter. Något som
inte heller är helt ovanligt är att det finns krav på
registrering av dataöverföringar och av registeransvariga, vilket bl.a. förekommer i vissa EU-länder.
Denna typ av begränsningar och krav kan utgöra
ett hinder för handeln med molntjänster. I många
fall har enskilda länders lagstiftning på området
utgått från internationella principer för dataskydd,
såsom OECD:s eller APEC:s riktlinjer. Dock saknas
substantiella dataskyddslagar i några stora ekonomier, som exempelvis Kina, Indonesien och Singapore (BSA, 2012). Men även i USA saknas en sektorsövergripande obligatorisk reglering på området,
istället regleras insamling och användning av personuppgifter i sektorer som kan anses vara speciellt
känsliga, såsom hälso- och sjuksektorn och den
finansiella sektorn (Berry and Reisman, 2012).
I EU:s dataskyddsdirektiv från 1995 regleras
bland annat hur personuppgifter får samlas in, hanteras, hur länge de får sparas och vilka rättigheter
som gäller för tillgång till uppgifterna. För att personuppgifter ska få flyttas till ett tredje land (dvs.
länder utanför EU/EES) måste det mottagande landet ha lagar som motsvarar avsändande EU-landets
egna lagar för hantering av personuppgifter.
11
Ansvaret för att kontrollera detta ligger på det
enskilda EU-landet, men för att underlätta för
medlemsländerna har EU-kommissionen godkänt
följande länder: Argentina, Kanada, Schweiz, de
brittiska kanalöarna Guernsey, Jersey och Isle of
Man samt företag i USA som följer principen om
Safe Harbour. Safe Harbour är en certifieringsprocess framtagen av EU och USA som innebär att
amerikanska företag kan ansöka om certifikat som
garanterar att personuppgifter hanteras på ett sätt
som uppfyller EU:s dataskyddsdirektiv. Att som
företag förlita sig på Safe Harbour - principen är
emellertid inte helt oproblematiskt då den kan
strida mot den amerikanska antiterroristlagen, the
Patriot Act. Denna lag tillkom efter terrorattackerna
i september 2001 och innebär att amerikanska
myndigheter vid misstanke om brott har rätt att
beslagta information, oavsett var den är lagrad och
utan fullmakt. Detta betyder att om utländska
företag lagrar data i USA eller hos ett bolag i utlandet som har någon form av kontakt med USA
(”minimum contact”), så har amerikanska myndigheter, enligt amerikansk lag, rätt att beslagta denna.
Patriot act strider därmed inte bara mot Safe Harbour
- principen utan mot de flesta länders nationella
lagar om dataskydd och integritet.
Eftersom EU:s lagstiftning är ett direktiv har
detta implementerats och anpassats till nationell
lagstiftning i de olika EU-länderna. I Sverige har
direktivet implementerats som personuppgiftslagen,
PUL. Nyligen har EU-kommissionen lagt ett förslag
på uppdaterat regelverk på området som bl.a. syftar
till att göra regelverket inom EU mer enhetligt och
att förenkla dataöverföring över nationsgränserna.
12
Förslaget har dock från vissa hålla ifrågasatts, bl.a.
har det fått kritik för att begränsa möjligheterna för
dataöverföring utanför EU:s gränser. Det nya
förslaget bygger bl.a. på en förordning för dataskydd
vilket innebär att den efter att ha godkänts och
förhandlats i medlemsländerna, kommer implementeras direkt i varje medlemsland. När EU:s nya
dataskyddsförordning träder i kraft kommer PUL
att upphöra att gälla i Sverige.3
Att utforma ändamålsenliga dataskyddslagar är
en av de största utmaningarna för beslutsfattare för
att underlätta för den gränsöverskridande molnhandeln.
Internetcensur
Ett antal länder har implementerat internetfilter
eller censurregleringar som kan fungera som hinder för molntjänster och den digitala ekonomins
expansion. Detta görs till viss del för att stävja
kriminalitet och spridning av illegalt material, men
det är inte ovanligt att även mer politiskt material
censureras. Flera länder blockerar exempelvis
regelbundet vissa hemsidor som uttrycker politiska
åsikter som inte överensstämmer med regeringens
linje. Ett exempel på detta är Kinas omfattande filter för censurering av internet, ofta kallad the great
wall of China som den kinesiska ledningen själva
hänvisar till som the golden shield. Detta system
begränsar tillgång till innehåll på nätet under en
mycket omfattande och komplex juridisk och teknisk regim som bl.a. innebär att tillgång till utländska hemsidor och molntjänster godtyckligt blockeras och censureras. Exempelvis är det vanligt att
utländska molntjänster såsom sociala medier,
bloggar och sökmotorer blockeras.
Politisk censur av internet är vanligt förekommande även i andra diktaturer. Men även demokratier kan använda sig av någon typ av politisk censur.
I exempelvis Frankrike och Tyskland blockeras
sidor med nazistiska budskap och i Sydkorea blockeras hemsidor som sympatiserar med Nordkorea.
Immaterialrättsliga frågor
Ett annat juridiskt område som ofta hamnar i fokus
då lagstiftning och internet diskuteras är immaterialrätt, dvs. frågor som kan vara kopplade till exempelvis upphovsrätt, patent, skydd av företagshemligheter och varumärkesskydd.4 Flera av de företag
som tillhandahåller molntjänster är i likhet med
andra höginnovativa företag mycket beroende av
olika typer av immaterialrättsliga skydd. Exempel
på detta är de företag som bygger sina tjänster på
patenterade tekniska lösningar eller starka varumärken. Med tanke på Molnets gränsöverskridande
natur finns det intresse av att detta skydd gäller
även internationellt. Även ett företag som använder
sig av molntjänster kan vara beroende av att rättigheter till tjänsten garanteras i alla de länder där
företaget bedriver sin verksamhet.
Samtidigt kan ett starkt immaterialrättsligt skydd
utgöra ett hinder för andra företag som levererar
molntjänster. Företag som agerar mellanhänder för
förmedling av t ex film och musik på nätet skulle
kunna gynnas av lägre skyddsnivåer. Exempel på
detta är de företag vars företagsidé bygger på att tillgängliggöra upphovsskyddat material genom licensrättigheter på internet (t ex. Spotify, Voddler). För
denna typ av företag kan exempelvis nationella
licenssystem vara problematiska. Ofta upplevs den
europeiska marknaden som ett hinder då varje
enskilt land har sina licenser och sina regelverk.
Resultat kan då bli att ett företag i stället väljer att
vända sig till exempelvis USA som är en stor och
13
mer homogen marknad. För de företag som väl tagit
sig in på en marknad med krångliga regelverk kan
det emellertid finnas ett intresse att bevara status
quo som i dessa fall blir till en konkurrensfördel.
Det finns även andra upphovsrättsliga problem
som kan uppstå när information och data lagras i
Molnet. Ett exempel är frågan om att göra kopior av
upphovsrättsskyddat material i Molnet och vilka
regler som då gäller. Om du exempelvis äger ett
mjukvaruprogram eller musikfil så är det i allmänhet inte ett ägande per se utan i stället en licens till
en enstaka filkopia. I många länder är det enligt lag
möjligt för privatpersoner att göra kopior av musikoch filmfiler för enskilt bruk, samt till en nära krets.
Vad detta innebär när filer sparas i Molnet kan vara
svårtolkat, och det råder ofta oklarheter kring
vilken spridning som är tillåten, dvs. på vilket sätt
material får spridas och till hur många. Det är vidare ofta oklart vilket ansvar mellanhänder, vilket
inte sällan är leverantörer av molntjänster, har i
förmedlingen av upphovsrättsskyddat material.
Eftersom upphovsrättsskyddat material är skyddat
i vissa länder men inte i andra kan det leda till
geografisk begränsning och osäkerhet kring licensrättigheter, både för företag och privatkunder.
Denna typ av molnrelaterade problem är kanske
inte främst gränsöverskridande hinder, men krångliga
och otydliga nationella regler kan innebära att det blir
ännu svårare att etablera sig på nya marknader.
Traditionella handelshinder
Liksom den traditionella varuhandeln kan även
fysiska varor som beställs via en molntjänst, eller
som behövs för att använda en molntjänst, möta
flera handelshinder vid gränsen, såsom tullar,
krångliga handelsprocedurer eller krav på
ursprungsintyg. Det kan även finnas krav på att
specifika tekniska regler och standarder uppfylls.
14
Däremot är tullar för mjukvaror och applikationer på
internet mycket sällsynta.
Vidare kan molntjänster, liksom andra tjänster,
möta olika typer av nationella regleringar och krav.
Exempel på detta kan vara lagar som diskriminerar
utländska IT-företag eller ger inhemska leverantörer förmånsbehandling i upphandlingsförfarandet. Det kan vidare finnas krav på lokal etablering för att få leverera tjänster och varor över nätet
eller för att etablera toppdomän. Även om det inte
finns uttalade juridiska krav för etablering kan existerande regler i vissa fall medföra att ett företag
måste etablera sig i ett land. Lokaliseringskrav är
problematiskt för molnleverantörer, eftersom det
geografiska oberoendet är en central aspekt för
Molnet som leveransmodell. Detta krav på lokal
etablering är särskilt vanligt i den finansiella och
den offentliga sektorn (Berry och Reisman, 2012).
Avsaknad av harmoniserade
standarder för molntjänster
Med tanke på att Molnet och molntjänster är relativt nya koncept och det i dagsläget saknas internationellt vedertagna definitioner, kan det uppstå
begreppsförvirring och göra det svårt för företag
och konsumenter att veta vad de köper. Uppkomsten av nationella och regionala definitioner kan
leda till att den internationella handeln med
molntjänster försvåras.
Även på andra molnrelaterade områden saknas
det internationella standarder. För att exempelvis
kunna dra nytta av kostnadseffektiva förbättringar
och nya innovativa tjänster och produkter måste
det vara enkelt för molnkunder att byta leverantör.
I dagsläget använder sig molnleverantörer av olika
gränssnitt för att hantera information, vilket gör att
det kan vara svårt att flytta data mellan olika moln-
leverantörer. Det kan även vara svårt att integrera
information från olika molntjänster. Detta går till
viss del att åtgärda genom tekniska lösningar, men
skapar en extra kostnad och belastning för kunden.
Andra områden som kan utgöra
hinder för handel med molntjänster
Momsbeskattning i Molnet
I Molnet kan det ofta vara otydligt var en transaktion äger rum och därmed även vilket skatteregelverk som gäller. När exempelvis ett dataspel
köps och laddas ned från en sida på internet, som
kan ligga på en server var som helst i världen, uppstår osäkerhet kring i vilket land köpet ska momsbeskattas. I vissa fall kan detta leda till dubbelbeskattning. Ett exempel på när detta skedde var
den uppmärksammade applikationen Stardoll, som
säljer digitala klippdockor, pålades att betala svensk
moms på sin försäljning även när moms redan
betalats i annat EU-land. Företaget överklagade
skatteverkets beslut och regeringen gav till slut
Stardoll rätt. I dagsläget saknas det gemensamma
regler för hur denna typ av problem ska hanteras,
men ny EU-lagstiftning på detta område kommer
att införas 2015.
Konsumenträttsrelaterade hinder
Skillnader i konsumentlagstiftning i olika länder
skulle också kunna utgöra ett hinder för handel
med molntjänster över gränserna. Detta är ett problem både inom och utanför EU. Frågor som rör
ångerrätt, tvistelösning och information till konsumenter är problem som ofta nämns som hinder för
internationell e-handel.
Betalning och e-signatur
Det är inte ovanligt att svårigheter uppstår vid
betalning eller beställning av varor och tjänster över
internet. Eftersom detta är ett område som omfattas av nationella säkerhetskrav kan det uppstå
problem när köp sker över gränserna. Problemen
kan vara kopplade både till regelverk och till
nationella eller regionala standarder. Exempel på
detta kan vara att det finns olika tekniska säkerhetslösningar för e-signatur, olika nationella krav på
e-faktura eller pappersfaktura etc.
Även om det har hänt mycket för att underlätta
för den digitala inre marknaden i EU är idag mindre
än en av tio e-handelstransaktioner gränsöverskridande och ofta upplevs det vara lättare att genomföra en gränsöverskridande transaktion med ett
amerikanskt företag än med ett från ett annat EUland. Tekniska och juridiska skäl, som att utländska
kreditkort inte godtas, medför att så många som
60 % av försöken till gränsöverskridande internethandel misslyckas (Europeiska Kommissionen,
2010).
Roaming och appmarknaden
Ett annat område som kan vara ett problem för den
gränsöverskridande handeln med molntjänster är
höga kostnader för roaming. Denna kostnad uppstår
då en mobiltelefon används utanför den egna operatörens nät, dvs. när du ringer eller surfar på
mobilen i utlandet. Avtal om roamingavgifter sluts
mellan mobiloperatörer och ofta blir den slutliga
kostnaden för kunden mycket hög. Detta är ett
generellt problem för all internetåtkomst i utlandet
via mobiltelefoner. I synnerhet begränsar de höga
avgifterna användandet av molnbaserade mobilapplikationer, så kallade appar.
15
6. Vägen mot en global molnmarknad
Många av de rättsliga problem som aktualiseras av
Molnet, såsom skydd av personuppgifter och upphovsrätt, är desamma som stater har tampats med
på internetområdet åtminstone de senaste två
decennierna. Eftersom molntekniken och molnapplikationer utvecklas i snabb takt måste lagar och
regler vara flexibla, anpassningsbara och ändamålsenligt utformade samtidigt som de inte hindrar utvecklingen. Det är även viktigt att lagar på området
inte utformas prematurt, dvs. innan det finns tillräckligt med erfarenhet om hur tekniken kommer att
användas och var de främsta vinsterna kan uppstå.
För att öka rättssäkerheten och tryggheten i Molnet
är det önskvärt att de rättsliga systemen erbjuder en
effektiv mekanism för att lagen efterföljs.
Det finns idag inget samlat internationellt ramverk för att hantera frågor som relaterar till Molnet.
I stället hanteras olika aspekter av Molnet i olika
organisationer och sammanhang. Vid World Economic Forum 2011 uttrycktes från flera håll ett stort
behov av att skapa ett internationellt ramverk för
molntjänster, men den centrala frågan om hanteringen av datasuveränitet tycks vara svår att lösa.
Förslaget om instiftandet av ett nytt globalt organ
för att bevaka utvecklingen av molntjänster möttes
därför av stor oro för att det skulle leda till ickeändamålsenlig reglering.
Harmonisering av riktlinjer och standarder för dataskydd och säkerhet
Det har gjorts flera internationella försök att enas
om mer harmoniserade regler på dataskydds-
16
området. Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling, OECD, tog för drygt 30 år sedan
fram ett antal riktlinjer för data- och sekretesskydd
som antogs av samtliga medlemmar. Riktlinjerna är
frivilliga och icke-bindande och omfattar åtta
grundläggande principer om privat dataskydd i den
offentliga och privata sektorn. Riktlinjerna syftar till
att skydda individens rätt till sekretess och dataskydd utan att i allt för stor utsträckning begränsa de
gränsöverskridande dataflöden. OECD håller nu på
att se över dessa riktlinjer för eventuell uppdatering.
Även organisationen för ekonomiskt samarbete i
Asien-Stillahavsregionen, APEC, har tagit fram riktlinjer för sekretesshantering, The APEC Privacy
Framework. APEC:s ramverk består av nio principer
för hantering av personuppgifter, såsom begränsningar i insamling av personuppgifter, användarbegränsning av persondata etc. Liksom OECD:s
riktlinjer är tillämpning av APEC:s ramverk frivilligt,
exempelvis har Kina indikerat att de inte har någon
avsikt att tillämpa ramverket. Till skillnad från
OECD:s riktlinjer, som har fokus på individers
rättigheter och det statliga ansvaret, så fokuserar
APEC:s ramverk mer på företags och organisationers
ansvar i ansamling och förvaring av personuppgifter
(Berry and Reisman, 2012).
Ett annat initiativ till att underlätta för gränsöverskridande informationsflöden presenterades av
EU och USA under våren 2012. Överenskommelsen
inkluderar 10 handelsrelaterade principer som
stödjer expansion av informations- och kommunikationsteknologi, varav en specifikt handlar om att
underlätta för företag att föra information över
nationsgränser.
Inom det internationella standardiseringsorganet
ISO pågår även en process att utveckla gemensamma standarder för datasäkerhet och sekretess i
Molnet. Denna process hanteras i två olika underkommittéer. Den ena underkommittén (ISO/IEC
27017), för vilken Cloud Security Alliance (CSA) har
en central roll, hanterar säkerhet i Molnet. Den
andra kommittén (ISO/IEC 27018), fokuserar på
skydd av personuppgifter och sekretess.
Det existerande lapptäcket av nationella och
regionala dataskyddsregelverk skapar osäkerhet
kring vad som gäller i en global miljö. För att individer och företag ska kunna känna sig trygga på
den globala marknaden för molntjänster är det
önskvärt att sträva efter att harmonisera dessa
regelverk och skapa globalt accepterade standarder.
Internationella regelverk som
relaterar till handel och molntjänster
Världshandelsorganisationen, WTO, är den centrala
institutionen för det multilaterala handelssystemet
och består idag av 153 länder. Organisationen bildades 1994 och bygger på ett par grundläggande
principer: 1) mest gynnade landet principen (MGN)
vilket innebär att de rättigheter som ges av ett
medlemsland till ett annat ska automatiskt ges även
till övriga medlemsländer; och 2) icke-diskriminering och nationell behandling, vilket innebär att
utländska varor och tjänster ska mötas av minst lika
förmånlig behandling som inhemska varor och
tjänster. Det finns i WTO:s avtal en möjlighet att
göra vissa undantag från denna princip om det kan
anses att åtgärderna är nödvändiga för allmän ord-
ning och moral eller för nationell säkerhet. Vidare
ska åtgärderna för att uppnå dessa mål vara så lite
handelsstörande som möjligt. Om ett land bryter
mot de åtagande det har gjort i WTO kan ett annat
medlemsland anmäla landet till WTO:s tvistlösningsorgan.
WTO:s tjänsteavtal, GATS
I WTO:s avtal för tjänstehandel (GATS) regleras och
förhandlas vilka regler som får gälla för internationell tjänstehandel inom olika sektorer och för
olika sätt att leverera tjänster.5 När länder ansluter
sig till WTO gör de vissa nationella åtaganden för
att förbinda sig att ge marknadstillträde till andra
länder. Än så länge har inga medlemsländer gjort
några åtaganden som är specifika för molntjänster,
men molntjänster kan beröras genom allmänna
åtaganden för internettjänster (data och datarelaterade
tjänster) samt för tjänster som kan levereras med
hjälp av Molnet. Även WTO-åtaganden på området
för telekommunikation kan vara av betydelse för
17
molntjänster. Eftersom molntjänster levereras över
telekommunikationsnätverk kan regleringar av
dessa nätverk vara av betydelse. Vidare har vissa
länder gjort åtaganden för en speciell typ av telekommunikation, ”onlineinformation och/eller
databehandling” som i viss utsträckning även berör
molntjänster (Berry and Reisman, 2012).
Som nämndes i föregående kapitel är det inte
ovanligt att utländska leverantörer av molntjänster
diskrimineras i länder såsom Kina, genom t.ex.
censur eller blockering av utländska hemsidor och
applikationer. Dessa åtgärder kan därmed bryta
mot WTO:s avtal (Hindley och Hosuk, 2009). Även
om de kinesiska myndigheterna hänvisar till de
undantag som är tillåtna enligt WTO-regelverket för
att upprätthålla allmän ordning och nationell säkerhet, så har Kina möjligheten att genomföra mer
selektiv censur för att uppnå sina mål, vilket skulle
vara betydligt mindre handelsstörande. Möjligheten
att ingå tvist med Kina på detta område är kanske
snarare en teoretisk än en realistisk sådan eftersom
ett utländskt företag som utsatts för censur först
måste övertala sin regering att anmäla Kina i WTO:s
tvistlösningsorgan. Vidare är det osannolikt att en
sådan tvist skulle leda till minskad censur, även om
tvistedomstolen skulle ge det exporterande landet
rätt. Kina har dessutom, liksom övriga WTOmedlemmar, en möjlighet att dra tillbaka åtagande i
WTO. Detta har tidigare gjorts av USA till följd av
att de förlorade en WTO-tvist om deras förbud av
nätspel (Hindley och Hosuk, 2012). Tvisten i sig samt
ett eventuellt tillbakadragande av åtaganden i WTO
skulle emellertid rikta fokus på Kinas omfattande
censur samt handelsaspekterna av denna.
Frågan om handeln med molntjänster diskuteras
i WTO främst inom ramen för arbetsprogrammet för
e-handel under Rådet för tjänstehandel. Arbetsprogrammet upprättades 1998 i syfte att undersöka
alla handelsrelaterade frågor som uppstår vid
18
e-handel. I den ministerdeklaration som låg till
grund för programmet fastslogs även att det skulle
införas ett moratorium för tullar på elektroniska
överföringar, vilket har haft en stor betydelse för
den digitala globala handeln. Detta moratorium har
förnyats vid de efterföljande ministermötena, senast
i december 2011. Inom ramen för arbetsprogrammet
har också frågan om molntjänster lyfts. Ett förslag
att utvidga ramverket för e-handel samt föra en
dialog om molntjänster har presenterats av USA i
detta sammanhang under hösten 2011. Vidare har
även de 10 principer om expansion av IKT som USA
och EU kommit överens om presenterats i detta
forum som ett underlag för fortsatta diskussioner
inom WTO.
Med tanke på att molntjänster omfattar en
mängd olika typer av tjänster kan dessa hamna
inom olika sektorer i GATS. En genomgående liberaliserad tjänstehandel för relevanta sektorer är därför önskvärd, men i synnerhet för centrala sektorer
såsom data- och datarelaterade tjänster, distribution, telekommunikation och audiovisuella tjänster.
Den internationella handeln med mjukvara levererad på fysiska enheter, såsom CD-rom och
DVD-skivor, har hittills präglats av en liberal handelspolitik. Detta har gynnat världsekonomin och
den tekniska utvecklingen. Det vore därför även
gynnsamt om mjukvara som levereras i Molnet
även fortsättningsvis får fullt marknadstillträde och
icke-diskriminerande behandling. För att bevara ett
fortsatt liberalt förhållningssätt till handeln med
moln- och andra IT-tjänster kan det vara eftersträvansvärt att befästa detta genom internationella
överenskommelser på området.
Frihandelsavtal
Det har hittills varit ovanligt att gränsöverskridande
dataflöden hanteras inom ramen för de bilaterala
och regionala frihandelsavtal (FTAs) som idag sluts
mellan länder i allt större utsträckning. I det frihandelsavtal som 2010 slöts mellan USA och
Sydkorea förekommer emellertid fler hänvisningar
till molntjänster än tidigare har varit fallet i amerikanska handelsarrangemang (Berry and Reisman,
2012). Bland annat står det att parterna inte ska
införa eller upprätthålla onödiga barriärer för elektroniska informationsflöden över gränserna. Även
om denna formulering inte innebär några bindande
åtagande för parterna så pekar det på ett ökat
intresse för frågan även i dessa sammanhang.
Även i de förhandlingar som nu förs kring ett
stillahavspartnerskap (Trans-Pacific Partnership,
TPP), i vilket bl.a. USA, Australien, Nya Zeeland,
ingår, har frågan om att underlätta för gränsöverskridande dataöverföring diskuterats. Hur ett
sådant avtal skulle kunna utformas utan att stå i
konflikt med nationella dataskyddslagar är en
knäckfråga även i detta sammanhang.
Internationellt samarbete om immaterialrätt och internetrelaterad brottslighet
Immateriella rättigheter är på olika sätt av betydelse
för många företag som levererar molntjänster. En
ökad harmonisering av immaterialrättsliga regler
och licenssystem, både inom EU och internationellt
skulle troligtvis vara gynnsam för de flesta leverantörer och kunder av molntjänster. Eftersom vissa
leverantörer gynnas av ett starkare och andra av ett
svagare skydd så är själva skyddsnivån en avvägningsfråga.
Inom ramen för WTO finns även ett regelverk
för handelsrelaterade immaterialrättsfrågor, TRIPSavtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Detta avtal är bindande för alla länder
som är medlemmar i WTO och omfattar bl a vissa
minimiregler vad gäller skyddsnivåer för immaterialrätt och krav på att skyddet säkerställs (genom
rättsväsende) samt, liksom för övriga WTO-avtal,
ett förbud mot diskriminering. Att fler länder
skriver under avtalet är ett steg mot mer harmoniserade globala regler. För att förbättra det internationella samarbetet mot immaterialrättsintrång har
även ett urval WTO-länder skrivit under ett fördjupat avtal inom ramen för TRIPS, ACTA (AntiCounterfeiting Trade Agreement). Avtalet skrevs
under 2010 men har ännu inte trätt ikraft.
Eftersom internetbaserade tjänster är gränsöverskridande behövs även gränsöverskridande bekämpning av brottslighet på internet. Flera länder6 har
skrivit under en internationell konvention för
bekämpning av internetrelaterad brottslighet, Convention on Cybercrime. Denna konvention utformades
av Europarådet 2001 och är det första internationella
avtalet som behandlar dator- och internetbrottslighet genom harmonisering av nationell lagstiftning
och ökat samarbete mellan nationerna. Konventionen hanterar bland annat upphovsrättsintrång,
internetrelaterat bedrägeri, barnpornografi och
överträdelser av nätverkssäkerhet.
Internationella standarder för
Molnet
Potentiellt kan standarder underlätta både inköp och
användandet av molntjänster samt minska risker för
problem med säkerhet, juridik och kompatibilitet.
Det är emellertid viktigt att standarder inte låser in
”fel teknologi” och hämmar utvecklingen, utan i
stället gynnar konkurrens och leder till utveckling
av nya innovativa tjänster och produkter.
Arbetet med att ta fram nya standarder för
molntjänster pågår i dagsläget på flera håll i
världen. Den internationella organisationen för
standardisering ISO, inrättade 2009 en underkommitté till IT-kommittén (JTC 1/SC 38). Denna
inkluderar bl a en studiegrupp för standardisering
19
av cloud computing. Syftet med studiegruppen är att
skapa en terminologi kring begreppet samt föra
dialog och undersöka relevanta utmaningar för
kommande arbete genom workshops och andra
aktiviteter. Baserat på studiegruppens resultat kommer sedan en arbetsgrupp att skapas. Det svenska
standardiseringsorganet SIS arbetar också aktivt
med denna fråga. De siktar främst på att påverka
det internationella arbetet på området.
Mer standardiserade sätt att utbyta information
mellan olika system skulle också underlätta flyttbarhet och integration mellan olika molntjänster.
Detta skulle innebära en ökad konkurrens, både
nationellt och internationellt, och leda till minskade kostnader för kunden.
För att undvika att nationella och regionala
standarder och definitioner uppstår och på så sätt
försvårar den globala molnhandeln, är det önskvärt
med internationell harmonisering på detta område.
Liksom på andra områden är företag i molnbranschen själva bäst lämpade att ta fram standarder
och definitioner. Stater kan i detta sammanhang
bidra genom att underlätta för ett sådant arbete och
skapa incitament för företag att nå överenskommelser om gemensamma standarder.
Ytterligare exempel på åtgärder
som kan underlätta för handel
Även åtgärder på områden som betalning, skatter
och konsumenträtt kan underlätta för handeln med
molntjänster. Exempelvis skulle framtagandet av
internationellt accepterade metoder för betalning
20
över internet kunna minska hindren för företag
som vill sälja molntjänster över nationsgränserna.
Även i detta sammanhang är regler kring sekretess
och datasäkerhet viktiga för att minska riskerna
med internationella transaktioner. Vad gäller
momsbeskattning skulle tydligare regler för vad
som gäller vid gränsöverskridande handel vara
önskvärda, för att undvika dubbelbeskattning.
Vad gäller konsumenträttsliga skillnader mellan
länder så är det svårt att se någon harmonisering på
global nivå, även om riktlinjer på vissa områden
skulle kunna utformas internationellt. I EU har
arbete för att harmonisera konsumenträtten pågått
under en längre tid och ett nytt direktiv på området
infördes 2011. Direktivet syftar till full harmonisering för vissa delar av konsumenträtten, medan andra
aspekter förblir delvis harmoniserade. Både inom
EU och på global nivå, skulle en ökad transparens
och tydlighet kring vilka regler som gäller i olika
länder underlätta för enskilda personer och företag,
exempelvis genom att enkelt tillgängliggöra informationen på internet. Med tanke på svårigheterna
med att hitta internationella juridiska lösningar på
konsumentskydd kan en annan mer flexibel lösning
vara att marknaden själv tar fram riktlinjer för best
practice, vilka skulle kunna utvecklas och anpassas i
takt med den tekniska utvecklingen.
Inom EU har frågan om de höga avgifterna för
roaming hanterats genom att sätta ett pristak. Även
internationellt skulle denna fråga kunna lösas
genom överenskommelser kring internationella
riktlinjer på området. Problemet med roaming har
uppmärksammats i både OECD och WTO.
7. Avslutande diskussion
Sättet att tillhandahålla datorkraft, program och
lagring som tjänster över nätet innebär en stor
potential för utveckling av tjänstehandeln mellan
länder. Molntekniken möjliggör för en ökad global
specialisering och konkurrens vad gäller avancerade och högteknologiska tjänster, genom att
molnleverantörer och molnkunder kan använda
sig av resurser från olika delar av världen. De stora
investeringar som idag görs på detta område runt
om i världen kan i stor utsträckning komma att
påverka den framtida globala ekonomin och de
internationella handelsmönstren.
Till stor del existerar redan tekniken för att realisera en mer global marknad för molntjänster, men
lagstiftning på olika områden kan fungera som
handelshinder för en sådan utveckling. Eftersom
lagar finns till av legitima skäl, som t.ex. att skydda
personlig integritet är det inte oproblematiskt att
komma till rätta med dessa ”hinder”. Även olikheter
i länders rättsystem kan skapa problem för global
handel med molntjänster, samt osäkerheten kring
vilket lands rättssystem som bör tillämpas.
På samma sätt som internet har inneburit att
lagar avseende sekretess, säkerhet och upphovsrätt
har behövts ses över, innebär framväxandet av
molntjänster att dessa frågor aktualiseras än mer.
Hanteringen av gränsöverskridande information är
avgörande för den internationella handeln med
molntjänster. I synnerhet är dataskyddslagstiftning
en knäckfråga. Den stora utmaningen för beslutsfattare är att uppdatera och utforma lagar så att de
uppnår vissa centrala mål, såsom skydd av den
21
enskilda individen och företags affärshemligheter,
utan att överreglera och hindra den tekniska
utvecklingen. Den globala handeln med molntjänster skulle även gynnas av mer internationellt
harmoniserade regler för hantering av gränsöverskridande informationsflöden samt överenskommelser vad som gäller då olika länders rättssystem
står emot varandra.
I och med att Molnet är ett relativt nytt koncept
saknas en internationellt accepterad terminologi
och kategorisering. För att förhindra uppkomsten
av nationella och regionala standarder och definitioner, vilket skulle försvåra den internationella
handeln, kan det därför vara önskvärt med globala
överenskommelser på området. Standardiserade
sätt att utbyta information mellan olika system
skulle underlätta för konsumenter av molntjänster
och leda till ökad konkurrens, både på nationell
och internationell nivå. Stater kan underlätta för
företag att nå överenskommelser, men liksom på
andra områden är sektorn själv bäst lämpad att ta
fram definitioner och standarder.
En globalt liberal handelspolitik inom alla sektorer, men i synnerhet inom vissa tjänstesektorer är
avgörande för den fortsatta utvecklingen av molntjänster. Exempelvis bör mjukvara som levereras i
22
Molnet, på samma sätt som tidigare (då den levererades på fysiska enheter) även få fullt marknadstillträde och icke-diskriminerande behandling.
Internationella samarbeten och överenskommelser
som säkerställer en liberal handelspolitik för
molntjänster och närliggande områden är centrala
för en fortsatt gynnsam utveckling på området.
Allt eftersom molnbranschen växer och de
potentiella vinsterna av en mer global marknad för
molntjänster blir allt tydligare, ökar intresset för de
problem som uppstår vid gränsöverskridande
handel. Diskussioner kring hur frågan om gränsöverskridande dataflöden ska hanteras förs nu i
olika sammanhang och i olika internationella fora,
både multilaterala (e.g. WTO) och i bilaterala (TPP)
handelssammanhang.
Molnet som begrepp blir i takt med att dess
användningsområde breddas allt svårare att definiera och det är inte oproblematiskt att nå internationell samsyn kring begreppen. Något som de
flesta emellertid tycks vara överens om är att
Molnet som begrepp inte kommer att existera i
framtiden. I stället kommer den metod att tillhandahålla datorkraft över nätet, som vi idag
kallar Molnet, att vara en självklarhet.
Noter
1 För en fördjupning avseende utvecklingen av globala
värdekedjor se Kommerskollegiums studier: ”Made in
Sweden - A New Perspective on the Relationship between
Sweden’s Exports and Imports” och ”Business Reality and
Trade Policy – Closing the Gap”
2 BSA är en grupp bestående av ca 80 internationella
IT-företag, inklusive Microsoft, Adobe, Apple, Intel,
Symantec.
3 Kommissionens förslag ska under 2012 förhandlas av
EU-länderna och i EU-parlamentet för att sedan bli lag (om
en överenskommelse kan nås) år 2014.
4 För en mer utförlig redovisning av aktuella immaterialrättsliga
frågeställningarna som kan uppstå i den internationella
handeln i en digital miljöse Kommerskollegiums studie:
”Immaterialrättsliga intressen i BRIC, Indonesien och Japan.
Frågeställningar och problem ur ett svenskt perspektiv.
5 Tjänstehandel delas i GATS-avtalet in i fyra olika leveranssätt: 1) gränsöverskridande handel; 2) konsumtion utomlands; 3) lokal etablering; samt 4) tillfällig personrörlighet.
6 Idag är det endast länder i europeiska rådet och USA som
har skrivit under och implementerat avtalet. Japan, Sydkorea
och Kanada har signerat men ännu inte implementerat
avtalet.
23
Referenser
Litteratur
APAC Insight. (2012) “China Cloud Computing
Industry and Market Report”.
BSA (2012) “BSA Global Cloud Computing Scorecard – A Blueprint for Economic Opportunity”.
Business Software Alliance & Galexia Consulting.
Hindley, Brian and Hosuk Lee-Makiyama (2009).
“Protectionism online: internet censorship and
international trade law.” ECIPE working paper.
No. 12/2009.
Berry, Rennee and Matthew Reisman, (2012), “Policy Challenges of Cross-Border Cloud Computing”
in Journal of International Commerce and Economics,
Web version May 2012. United States International
Trade Commission.
Jaeger, P., Lin J. and Grimes, J (2008) “Cloud
Computing and Information Policy: Computing in
a Policy Cloud?” Journal of Information Technology
Politics (2008) Volume: 5, Issue: 3, Publisher:
Routledge, Pages: 269-283.
CEBR (2011) ”Cloud Dividend” commissioned by
EMC corporations.
Kommerskollegium (2010) ”E-faktura i gränsöverskridande handel”. 2010:4.
Cloud Sweden (2011) Juridikgruppen “Rättsliga
frågor vid flytten till molnet – en checklista”,
version 1.0 2011-05-11.
Kommerskollegium (2011) ”Kartläggning av e-handelshinder inom EU” 2011:2.
EMC (2011) ”Private cloud landscape in India”.
Study by and Zinnov Management Consulting,
commissioned by EMC Corporation.
Europeiska kommissionen (2010) “En digital agenda
för Europa”.
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet Europeiska Ekonomiska och Sociala
Kommittén och Regionkommittén.
Forrester Research (2011) “Benchmarking Asia Pacific
CIOs’ Attitudes Toward Cloud Computing” av Tim
Sheedy, med Sharyn Leaver och Mackenzie Cahill
24
Gartner (2010) “Forecast: Public Cloud Services,
Worldwide and Regions, Industry Sectors, 20092014.”
Kommerskollegium (2012a) ”Inte enkelt någonstans”
- en kartläggning av e-handelshinder utanför EU”.
Kommerskollegium (2012b) ”Immaterialrättsliga
intressen i BRIC, Indonesien och Japan. Frågeställningar och problem ur ett svenskt perspektiv”.
Kundra, Vivek (2011) “Federal Cloud Computing
Strategy.” U.S. Chief Information Officer. The White
House, Washington. February 8 2011.
Mell, Peter and Timothy Grance (2011) “The NIST
Definition of Cloud Computing. Recommendations of the National Institute of Standards and
Technology.” NIST, National Institute of Standards
and Technology. September 2011. Special Publication 800-145.
Noerr LLP, and SNR Denton US LLP (2011)
“The USA Patriot Act – Implications for cloud
computing”.
OECD (2009) “Briefing paper for the ICCP Technology foresight forum – Cloud Computing and Public Policy” DSTI/ICCP(2009)17.
OECD (2011) “The evolving privacy landscape: 30
years after the OECD privacy guidelines”. DSTI/
ICCP/REG(2010)6/FINAL. Working Party on Information Security and Privacy.
Regeringskansliet (2011) “It i människans tjänst– en
digital agenda för Sverige”. Näringsdepartementet.
Rittinghouse, J. (2010). “Cloud Computing:
Implementation, Management and Security”.
Boca Raton, FL: CRC Press.
World Economic Forum (2011), “Advancing Cloud
Computing: What to do now?” World Economic
Forum In partnership with Accenture.
Elektroniska källor
www.iso.se
www.cloudsecurityalliance.org
2012 06
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail [email protected] www.kommers.se
xiv