Tänker du bli företagare?

Tänker du bli företagare?
INNEHÅLL
1
2
3
4
4.1 Affärsidé och yrkesskicklighet ..............................................................2
Kännedom om företagets verksamhetsmiljö .....................................3
Bedömning och finansiering av resurserna ......................................3
Företagsformerna .................................................................................3
Enskild firma ............................................................................................3
Grundandet ..........................................................................................................3
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder ...............................................4
Representation och beslutanderätt ..................................................................4
Bokföring och revision..........................................................................................4
Vinstutdelning .....................................................................................................4
Beskattning ...........................................................................................................4
4.2 Öppet bolag ............................................................................................5
Grundandet ..........................................................................................................5
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder ...............................................5
Representation och beslutanderätt ..................................................................5
Bokföring och revision..........................................................................................6
Öppet bolag ..........................................................................................................6
Vinstutdelning .....................................................................................................6
Beskattning ...........................................................................................................6
Grundandet ..........................................................................................................6
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder ................................................7
Representation och beslutanderätt ...................................................................7
Bokföring och revision..........................................................................................7
Vinstutdelning .....................................................................................................7
Beskattning .........................................................................................................7
Grundandet ..........................................................................................................8
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder ...............................................8
Representation och beslutanderätt ..................................................................8
Bokföring och revision..........................................................................................9
Vinstutdelning .....................................................................................................9
Beskattning .........................................................................................................9
Grundandet ..........................................................................................................9
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder ...............................................9
Representation och beslutanderätt ................................................................10
Bokföring och revision........................................................................................10
Vinstutdelning ...................................................................................................10
Beskattning .......................................................................................................10
4.3 Kommanditbolag ....................................................................................6
4.4 Aktiebolag ...............................................................................................8
4.5 Andelslag . ...............................................................................................9
5
6
6.1
6.2
6.3
6.4
7
8
9
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
9.6
9.7
9.8
Bli företagare på 5 minuter ................................................................ 11
Inledning av verksamheten .............................................................. 11
Finansieringsformerna ....................................................................... 12
Eget kapital ........................................................................................... 12
Främmande kapital............................................................................... 12
Investeringar ...................................................................................... 13
Tillståndspliktiga näringar.................................................................... 13
Skyddet av produkter och know-how................................................. 13
Affärsidé och affärsplan ...................................................................... 14
Beskrivning av företagsverksamheten ............................................. 14
Marknadsanalys ................................................................................. 14
Inledning av verksamheten .............................................................. 14
Marknadsföringsplan .......................................................................... 14
Utveckling av varan/tjänsten ............................................................. 14
Huvudinriktningen i strategin . ........................................................... 15
Företagets organisation .................................................................... 15
Bedömning och prognostisering av företagets verksamhet ........ 15
Tänker du bli företagare?
Tycker du att du kan göra mera och förverkliga dig själv bättre som självständig
företagare? Kanske tiden nu är mogen att starta ett eget företag?
Småföretagarverksamheten är en stor utmaning för den som avstår från avlönat
arbete. Företagandet kräver också mycket av familjen, eftersom en åtta timmar
lång arbetsdag sällan räcker till för att sköta de alldagliga sysslorna. I praktiken är
företagandet en fråga om långsiktigt arbete, ihärdig strävan mot målen och konsten att möta såväl lyckanden som misslyckanden. För många blir företagandet
en livsstil.
Ofta talar man om den s.k. företagarinstinkten, men utöver de personliga egenskaperna krävs av den som tänker bli företagare en fast tro på sin förmåga och
en stark vilja. Dessutom är det lättare att vara företagare om du har utbildning i
branschen, yrkesskicklighet, kännedom om konkurrensläget och en god affärsidé.
Det lönar sig att satsa på att utveckla och testa din affärsidé, eftersom den produkt
eller tjänst som idén handlar om måste klara sig i den hårda konkurrensen på
marknaden.
Att försörja sig själv med ett eget företag är en lockande tanke som det lönar sig
att stanna upp och tänka över en stund. Kanske tiden nu är mogen för dig att
anta en ny utmaning? Stig för ett tag in i företagarvärlden och läs Andelsbankens
guide för nya företagare.
1. Affärsidé och yrkesskicklighet
I Finland råder näringsfrihet, vilket betyder att var och en i praktiken har rätt att
bedriva affärsrörelse. Ett undantag utgör tillståndspliktiga näringar, som övervakas av myndigheterna. Ytterligare förutsättningar är att verksamheten är förenlig
med god sed och sund konkurrens.
De flesta företag bygger sin verksamhet på innovation; en ny företagare börjar
med att vidareutveckla en produkt som företagaren känner till från sin tidigare
arbetsplats. Men enbart en god affärsidé och en fast tro på sig själv räcker inte till.
Den fria konkurrensen erbjuder också de övriga företagarna en möjlighet att dra
nytta genom att kopiera någon annans affärsidé. Om du har en originell produkt-,
verksamhets- eller affärsidé, lönar det sig att reda ut vilka möjligheter som finns
för att skydda den. Då du kommer med idéer till företaget och håller på att grunda
det, lönar det sig att överväga frågor ur flera synvinklar.
Då din företagsvision har mognat så att affärsidén och huvuddragen av verksamheten är klara, ska du göra en affärsplan. Affärsplanen beskriver detaljerat
företagets mål, finansieringsplaner, strategi osv. En affärsplan som är upprättad
med omsorg är till hjälp vid förhandlingarna med banken om möjligheterna att
få finansiering.
Det krävs gedigen yrkesskicklighet för att kunna konkurrera med framgång på
marknaden. Det här betyder att en företagare utöver kunnighet och god kännedom om produkten behöver tillräckligt med kunskap om olika frågor som gäller
företagsverksamheten. Sådana frågor är t.ex. försäljningsutveckling, budgetering,
bokföring, beskattning osv. Det lönar sig också att läsa handboken och arbetsboken om hur en affärsplan upprättas (på finska) på ELY-centralens sidor.
Tänker du bli företagare? 2
2. Kännedom om företagets verksamhetsmiljö
En företagare måste försäkra sig om att det finns efterfrågan på produkterna på
marknaden. Därför måste företagaren känna till konkurrensläget, marknadens
struktur och de faktorer som påverkar prissättningen. Företagaren ska också försäkra sig om att grundstrukturen i den miljö där företaget kommer att verka gör
det möjligt att bedriva rörelsen, t.ex. att nödvändiga råvaror finns att tillgå och
att varuleveranserna fungerar. Företagaren ska också känna till de rådande förhållandena på marknaden, kunderna och köpkanalerna. Det är också viktigt att ha
kännedom om allmän affärssed inom branschen och lagstiftningen. Företagandet
går ut på ett nära samarbete mellan företagets arbetstagare, underleverantörer
och finansiärer samt myndigheterna. De här intressentgrupperna ger värdefull
information som stöd för planeringen i företaget. Många fel och fallgropar undviks, om företagaren från första början orienterar rätt. Ju större kännedomen om
det nya företagets bransch är sedan tidigare, desto lättare är det att komma igång
med rörelsen.
3. Bedömning och finansiering av resurserna
Att kunna dimensionera resurserna enligt behovet är av avgörande betydelse. För
att den planerade produktionen ska uppnås behövs tillräckligt med insatser. Å
andra sidan lönar det sig inte att binda för många resurser till företaget, eftersom
lönsamheten då blir lidande. Då du bedömer resurserna är den centrala frågan
hur mycket finansiering som du behöver och varifrån du kan få den. Banken ger
stöd och expertråd för bedömningen av ditt projekt.
Då utgångspunkterna för affärsrörelsen är klarlagda och de preliminära planerna
gjorda, är det viktigt att välja den företagsform som bäst lämpar sig för verksamheten.
4. Företagsformerna
4.1 Enskild firma
Det lättaste sättet att starta ett företag är att göra det som företagare dvs. som en
enskild firma. Företagarna delas in i rörelseidkare och yrkesutövare, och karaktäristiskt för båda är att de arbetar självständigt för egen räkning. En yrkesutövare
utövar sitt yrke självständigt utan utomstående arbetskraft. Det kapital som en
rörelseidkare placerar i sin rörelse är ofta större än det som en yrkesutövare placerar och rörelseidkaren har anställt utomstående arbetskraft.
Grundandet
Innan företagsverksamheten officiellt börjar, ska företagaren göra de nödvändiga
anmälningarna. Separata stiftelseurkunder behövs inte.
Eftersom företagaren personligen ansvarar för de förbindelser som uppkommer i
rörelsen, kan verksamheten inledas genast, om det inte är fråga om en tillståndspliktig näring. Företagaren ska bifoga en eventuell anmälan om näringstillstånd
till handelsregisteranmälan. Företagaren ska också lämna in nödvändiga anmälningar till myndigheterna då näringens art det kräver.
En företagare ska lämna en anmälan till handelsregistret, om
•
•
•
andra personer än familjemedlemmar arbetar i företaget (dvs. andra än maken/
makan eller företagarens minderåriga eller annars omyndiga barn eller barn
barn)
företaget har särskilda affärslokaler
verksamheten är tillståndspliktig.
Tänker du bli företagare? 3
En fördel med anteckningen i handelsregistret är att den gör uppgifterna om företaget offentliga och skyddar på samma gång företagets firma.
En företagare, dvs. en enskild firma, måste vara en fysisk person och bosatt inom
det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Den som är bosatt utanför
EES behöver tillstånd av Patent- och registerstyrelsen.
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder
Det har inte fastställts något minimibelopp för grundkapitalet. Företagaren svarar
obegränsat för företagets alla skulder personligen.
Representation och beslutanderätt
Företagaren företräder bolaget ensamt och fattar alla beslut som gäller det.
Bokföring och revision
En företagare ska hålla företagets bokföring åtskild från sin personliga förmögenhet och verksamhet. För yrkesutövare räcker en betalningsbaserad bokföring. Om
firmainnehavaren har anställda, krävs en prestationsbaserad dubbel bokföring.
Firman har ingen revisionsplikt och bokslutsuppgifterna behöver inte sändas till
handelsregistret.
Vinstutdelning
Resultatet av företagsverksamheten står direkt till företagarens förfogande.
Beskattning
Företagsinkomsten beskattas som företagarens inkomst. Företagsinkomsten delas
upp i förvärvs- och kapitalinkomster på basis av företagets nettoförmögenhet.
Näringsverksamhetens nettoförmögenhet räknas ut så att avdragbara skulder
dras av från företagets skattepliktiga tillgångar. Endast de tillgångar och skulder
som hör till näringsverksamheten beaktas. Privathushållets tillgångar och skulder
räknas inte med. Enskilda näringsidkares källskattepliktiga konton eller masslån
räknas inte heller med bland nettoförmögenheten. Till nettoförmögenheten läggs
30 % av de löner som företaget har betalt under de föregående 12 månaderna.
Som beräkningsgrund för en ny företagares kapitalinkomstandel under det första
skatteåret tillämpas nettoförmögenheten vid räkenskapsperiodens slut.
Som kapitalinkomst betraktas en årlig avkastning på 20 % på det föregående årets
nettoförmögenhet. Skatten på kapitalinkomsten är 28 %. För förvärvsinkomst
betalas statsskatt i enlighet med en progressiv skatteskala, kommunalskatt enligt
hemkommunens inkomstskattesats och kyrkoskatt enligt den egna församlingens
inkomstskattesats. Upptill inkomster på cirka 30 000 euro är den totala skatten på
förvärvsinkomsterna mindre än skatten på kapitalinkomsten.
En enskild näringsidkare kan som företagsinkomstens kapitalinkomstandel välja
en avkastning på 10 % i stället för 20 %. Yrkandet görs i näringsverksamhetens
skattedeklaration. Återstoden av den företagsinkomst som ska fördelas är förvärvsinkomst.
Om makarna idkar näringsverksamhet tillsammans, fördelas både företagsinkomstens kapitalinkomstandel och förvärvsinkomstandel mellan dem. Kapitalinkomsten fördelas för att beskattas hos makarna i förhållandet till ägarandelarna
och förvärvsinkomsten i förhållande till arbetsinsatserna. Om näringsidkaren inte
visar någon annan utredning om fördelningsförhållanden, delas andelarna jämnt.
Tänker du bli företagare? 4
Om vinster för överlåtelse av fastigheter eller värdepapper som hör till anläggningstillgångar ingår i näringsverksamhetens inkomst, utgör den andel av överlåtelsevinsterna som ska fördelas, oberoende av nettoförmögenheten, alltid kapitalinkomst.
Förlust av enskild rörelse eller yrke avdras från näringsverksamhetens resultat
under de 10 följande åren. En näringsidkare kan dock kräva att förlusten dras av
från sina kapitalinkomster redan under det år då förlusten uppkommit. Förlusten
avdras i det senare fallet i sin helhet enligt skattesatsen på 28 %.
En enskild näringsidkare kan fritt ta ut pengar från sitt företag som privatuttag. Privatuttag beaktas inte som skattepliktiga inkomster för näringsidkaren. Om
privatuttagen är större än den vinst som företagsverksamheten ger, blir företagets
eget kapital negativt, vilket påverkar företagets rätt att dra av räntorna.
4.2 Öppet bolag
Bolagsmännen i ett öppet bolag är jämställda i bolaget. Bolagsmännen kan vara
två eller flera. Varje bolagsman i ett öppet bolag svarar solidariskt för bolagets
förpliktelser såväl för sin egen som för de övriga bolagsmännens del.
Grundandet
Ett öppet bolag uppkommer genom avtal (bolagsavtal) mellan bolagsmännen. Ett
öppet bolag kan bildas av minst två bolagsmän. De som bildar ett öppet bolag
ska upprätta ett skriftligt bolagsavtal som bifogas handelsregisteranmälan. I praktiken uppkommer det öppna bolaget genast då bolagsmännen har beslutat bilda
bolaget. Uppgifterna om bolaget blir offentliga först då bolaget antecknas i handelsregistret. Bolagsmännen ska bifoga en eventuell anmälan om näringstillstånd
till handelsregisteranmälan.
Åtminstone en av bolagsmännen i ett öppet bolag måste vara bosatt, eller om den
ansvariga bolagsmannen är en juridisk person, ha hemort inom det europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om alla bolagsmän är bosatta utanför EES,
behöver bolaget tillstånd för att utöva näring av Patent- och registerstyrelsen.
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder
Det har inte fastställts något minimikapital. Ett öppet bolag kan bildas utan någon
penninginsats, en arbetsinsats räcker. Bolagsmännen i ett öppet bolag ansvarar
personligen med all sin egendom för alla förpliktelser i bolaget, bl.a. för skatter
och betalningar såsom arbetsgivarprestationer och betalning av mervärdesskatten.
En bolagsman kan bli tvungen att också betala sina bolagsparters andel av bolagets skulder och åtaganden. Bolagsmännen ansvarar solidariskt för skatterna och
betalningarna också efter det att bolaget antecknats i handelsregistret. En bolagsman ansvarar också för de förpliktelser som bolaget redan hade då bolagsmannen
anslöt sig till bolaget.
Representation och beslutanderätt
Alla bolagsmän i bolaget har rätt att företräda bolaget och delta i förvaltningen av
bolaget. Å andra sidan har varje bolagsman rätt att förbjuda en annan bolagsman
att vidta en viss åtgärd. Olika bolagsmäns rätt att företräda bolaget kan begränsas
genom särskilda avtal.
Ett öppet bolag kan ha en verkställande direktör vars uppgift är att ta hand om
bolagets löpande förvaltning. Den verkställande direktörens ställning förknippas
med olika specialfrågor beroende på om den verkställande direktören är en ansvarig bolagsman eller en utomstående perso
Tänker du bli företagare? 5
Bokföring och revision
Öppet bolag
Bolaget ska ha dubbel bokföring. Det finns ingen revisionsplikt. Bokslutet ska
sändas till handelsregistret endast då verksamheten är omfattande.
Vinstutdelning
Lön kan betalas på basis av utfört arbete. Medel kan tas ut som privatuttag. Ett
privatuttag förutsätter inte särskilda åtgärder för vinstutdelning.
Beskattning
Ett öppet bolag är inte separat skattskyldigt i beskattningen. Bolagets resultat
delas upp för beskattning mellan bolagsmännen. Näringsverksamhetens resultat
och personliga inkomster delas upp separat mellan bolagsmännen. Förluster av
förvärvskällorna fördelas inte på bolagsmännen, utan de dras av från resultatet
under de tio följande åren allt efter som inkomster flyter in.
De inkomstandelar som bolagsmännen får indelas på basis av näringsverksamhetens nettoförmögenhet från det skatteår som föregått det senaste skatteåret
i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Som kapitalinkomst betraktas ett belopp
som motsvarar en avkastning på 20 procent på bolagsmannens andel av föregående års nettoförmögenhet. Resten av inkomsten utgör förvärvsinkomst. Såsom
beräkningsgrund för en ny sammanslutnings kapitalinkomstandel under det första skatteåret tillämpas nettoförmögenheten vid räkenskapsperiodens slut. När
kapitalinkomstandelen beräknas läggs till nettoförmögenheten 30 % av det lönebelopp som betalats under de föregående12 månaderna. Till inkomster på cirka
30 000 euro är den totala skatten för förvärvsinkomsterna mindre än skatten på
kapitalinkomsten.
En bolagsman kan få lön och naturaförmåner av bolaget. En bolagsman kan välja
om den tar ut lön eller vinstandelar. Vinstandelar som har tagits ut via privata
konton minskar bolagets eget kapital. Om privatuttagen är större än den vinst
som företagsverksamheten ger, blir företagets eget kapital negativt, vilket påverkar
företagets rätt att dra av räntorna.
4.3 Kommanditbolag
Ett kommanditbolag lämpar sig för fall där en del av de personer som grundar
företaget endast vill delta som finansiärer utan att förbinda sig till bolagets verksamhet och beslutsfattande.
Den som placerar en penninginsats kallas tyst bolagsman. En tyst bolagsman
ansvarar för bolagets förbindelser endast med det placerade kapitalet.
Grundandet
Minst två bolagsmän behövs för att grunda ett kommanditbolag. En del av bolagsmännen är ansvariga och en del är tysta bolagsmän. Bolagsmännen ska upprätta
ett skriftligt bolagsavtal och göra en anmälan till handelsregistret, varefter uppgifterna om bolaget är offentliga. Bolagsmännen ska bifoga en eventuell anmälan
om näringstillstånd till handelsregisteranmälan.
Minst en av kommanditbolagets ansvariga bolagsmän måste vara bosatt eller,
om den ansvariga bolagsmannen är en juridisk person, ha hemort inom det
europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om alla ansvariga bolagsmän är
bosatta utanför EES, behöver bolaget tillstånd för att utöva näring av Patent- och
registerstyrelsen.
Tänker du bli företagare? 6
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder
De ansvariga bolagsmännen ansvarar personligen med all sin egendom för alla förpliktelser i bolaget, bl.a. för skatter och betalningar såsom arbetsgivarprestationer
och betalning av mervärdesskatten. En bolagsman kan också bli tvungen att betala
sina bolagsparters andel av bolagets skulder och åtaganden. Bolagsmännen ansvarar solidariskt för skatterna och betalningarna också efter det att bolaget antecknats
i handelsregistret. En bolagsman ansvarar också för de förpliktelser som bolaget
redan hade då bolagsmannen anslöt sig till bolaget. En tyst bolagsman ansvarar för
bolagets förbindelser endast med sin insats i bolaget.
Representation och beslutanderätt
En bolagsman som ansvarar för den egentliga verksamheten kallas ansvarig bolagsman. En ansvarig bolagsman ansvarar för alla förbindelser i bolaget såväl för
sin egen som för de övriga ansvariga bolagsmännens del.
Ett kommanditbolag kan ha en verkställande direktör vars uppgift är att ta hand
om bolagets löpande förvaltning. Den verkställande direktörens ställning förknippas med olika specialfrågor beroende på om den verkställande direktören är en
ansvarig bolagsman, en tyst bolagsman eller en utomstående person.
Bokföring och revision
Kommanditbolag ska ha dubbel bokföring över sin verksamhet. Särskilt de ansvariga bolagsmännen ska ta hand om bokföringen. Ett kommanditbolag har ingen
revisionsplikt. Bokslutet ska sändas till handelsregistret endast då verksamheten
är omfattande.
Vinstutdelning
Lön kan betalas på basis av utfört arbete. Medel kan tas ut som privatuttag. Ett
privatuttag förutsätter inte särskilda åtgärder för vinstutdelning.
Beskattning
Ett kommanditbolag är inte separat skattskyldigt i beskattningen. Bolagets resultat
delas upp för beskattning mellan bolagsmännen. Näringsverksamhetens resultat
och personliga inkomster delas upp separat mellan bolagsmännen. Förluster av
förvärvskällor fördelas inte på bolagsmännen, utan de dras av från resultatet av
samma förvärvskälla under de tio följande åren allt efter som inkomster flyter in.
De inkomstandelar som bolagsmännen får indelas på basis av näringsverksamhetens nettoförmögenhet från det skatteår som föregått det senaste skatteåret i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Som kapitalinkomst betraktas ett belopp som
motsvarar en avkastning på 20 procent på bolagsmannens andel av föregående
års nettoförmögenhet. Resten av inkomsten utgör förvärvsinkomst. Såsom
beräkningsgrund för ett nytt bolags kapitalinkomstandel under det första skatteåret tillämpas nettoförmögenheten vid räkenskapsperiodens slut.
Kommanditbolagets nettoförmögenhet beräknas som skillnaden mellan tillgångar
och skulder i näringsverksamheten. Som tillgångar som hör till näringsverksamheten betraktas inte lånefordringar som fåtts av bolagsmännen. När kapitalinkomstandelen beräknas läggs till nettoförmögenheten 30 % av det lönebelopp som
betalats under de föregående12 månaderna. Nettoförmögenheten som beräknats
i beskattningen fördelas på bolagsmännen.
Om vinster för överlåtelse av fastigheter eller värdepapper som hör till anläggningstillgångar ingår i näringsverksamhetens inkomst som ska fördelas, utgör
bolagsmannens andel av överlåtelsevinsterna, oberoende av nettoförmögenheten,
alltid kapitalinkomst. Andelen av inkomsten av den personliga förvärvskällan
utgör i sin helhet kapitalinkomst för bolagsmän.
Tänker du bli företagare? 7
Kapitalinkomstandelar och förvärvsinkomstandelar som fåtts av bolaget läggs till
bolagsmännens övriga kapital- och förvärvsinkomster. Skattesatsen för kapitalinkomsten är alltid 28. Skatten som ska betalas för förvärvsinkomsterna är
progressiv. Upptill inkomster på cirka 30 000 euro är den totala skatten på förvärvsinkomsterna mindre än skatten på kapitalinkomsten.
En bolagsman kan få lön och naturaförmåner av bolaget. En bolagsman kan välja
om den tar ut lön eller vinstandelar. De vinstandelar som bolagsmän tar ut är skattefria, eftersom inkomsten har beskattats direkt som deras inkomster. Vinstandelar
som tagits ut via privata konton minskar bolagets eget kapital. Om privatuttagen
är större än den vinst som företagsverksamheten ger, blir företagets eget kapital
negativt, vilket påverkar företagets rätt att dra av räntorna.
4.4 Aktiebolag
Ett aktiebolag lämpar sig bäst för företagsverksamhet i stor skala. Bestämmelserna om bildandet och förvaltningen av aktiebolag är mera detaljerade än för
personbolag.
Grundandet
Ett aktiebolag kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer. Då ett
aktiebolag bildas upprättar stiftarna en stiftelseurkund och en bolagsordning. Stiftarna ska också öppna ett bankkonto för bolaget på vilket aktiernas teckningspris
betalas. Beslutet om att öppna ett bankkonto kan inkluderas i stiftelseurkunden.
Under vissa förutsättningar kan aktiernas teckningspris betalas i stället för pengar
antingen helt eller delvis med annan egendom, dvs. som apport. Aktierna ska
tecknas och aktiekapitalet betalas innan bolaget antecknas i handelsregistret. Bolaget uppkommer då det införts i handelsregistret.
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder
Privata aktiebolags aktiekapital ska uppgå till minst 2 500 euro. Hela aktiekapitalet
ska betalas innan bolaget anmäls till registret. En aktieägare svarar för bolagets
förbindelser endast med det aktiekapital som aktieägaren placerat i bolaget. Den
som äger aktierna i ett nytt aktiebolag och den som svarar för företagets verksamhet är ofta en och samma person. I praktiken betyder det här att bolagets ägare
personligen kan vara tvungen att ansvara för bolagets skulder genom olika borgensarrangemang.
Representation och beslutanderätt
Aktiebolaget företräds av dess styrelse. Ett aktiebolag kan utse en verkställande
direktör som handhar bolagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Som löpande ärenden betraktas sådana ärenden som
inte med beaktande av omfattningen och arten av bolagets verksamhet är ovanliga eller av stor betydelse. Styrelsen ska fatta beslut om bl.a. andra ärenden än
de löpande, och besluten ska protokollföras. Om vissa ärenden ska beslut fattas i
bolagsstämman eller med aktieägarnas enhälliga beslut.
Om en verkställande direktör har utsetts för bolaget, företräder den bolaget då det
gäller de löpande ärendena. Minst en av styrelseledamöterna och den verkställande direktören ska ha hemort inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om Patent- och registerstyrelsen inte beviljar bolaget tillstånd att avvika
från det här. Bolagsstämman fattar beslut om vissa ärenden som anges i lagen
och bolagsordningen.
Tänker du bli företagare? 8
Bokföring och revision
Aktiebolaget ska ha dubbel bokföring. Små bolag har befriats från revisionsskyldigheten. Bokslutet ska alltid sändas till handelsregistret.
Vinstutdelning
Aktieägarna kan ta ut medel ur bolaget bl.a. i form av lön, vinstutdelning eller lån.
Det penninglån som en aktieägare tar ut av bolaget och som inte har betalats tillbaka vid slutet av skatteåret, beskattas som kapitalinkomst. Skattefria privatuttag
är inte möjliga. Utdelningar kan endast betalas för sådant fritt eget kapital från vilket de medel som enligt bolagsordningen inte delas ut har dragits av. Det är dock
inte tillåtet att betala utdelningar om man vid beslutet om utdelningarna vet eller
borde veta att bolaget är insolvent eller att utdelningarna förorsakar insolvens.
Beskattning
Ett aktiebolag är separat skattskyldigt och betalar på sitt resultat skatt enligt en
samfundsskattesats på 26 %. Inkomsten som aktiebolagets verksamhet avkastat
inverkar i och för sig inte på en enskild aktieägares beskattning. Fastställda förluster i aktiebolagets beskattning dras av från aktiebolagets inkomst under de 10
följande åren allt efter som inkomster flyter in. Förlusterna dras av från resultatet
för den förvärvskälla där de har uppkommit.
Beskattningen för en utdelning som ett onoterat bolag betalar beror på bolagets
nettoförmögenhet. Utdelningen är skattefri inkomst ända upptill det belopp som
motsvarar en avkastning på 9 % av aktiens matematiska värde (nettoförmögenheten per aktie). En sådan skattefri utdelning har en övre gräns på 90 000 euro
per aktieägare. Om en aktieägare från onoterade bolag får mer än 90 000 euro om
året i utdelningar som fastställts med 9 % som grund, är 70 % av utdelningarna
skattepliktiga kapitalinkomster (skatt 28 %) och 30 % skattefria inkomster. Om
i utdelning betalas mer än en avkastning på 9 % på det matematiska värdet av
aktien, är 70 % av utdelningen skattepliktig inkomst.
4.5 Andelslag
Ett andelslag är till sin karaktär en öppen ekonomisk sammanslutning med ett
medlemstal och kapital som inte är bestämt på förhand, dvs. de kan variera. Andelslagets syfte är att bedriva ekonomisk verksamhet för att stödja medlemmarnas
ekonomi eller näringsutövning så att medlemmarna utnyttjar andelslagets tjänster
eller tjänster som andelslaget tillhandahåller med hjälp av en dottersammanslutning eller på annat sätt. I praktiken betjänar många andelslag också andra än sina
medlemmar.
Grundandet
Ett andelslag kan bildas av minst tre fysiska personer eller sammanslutningar,
stiftelser eller andra juridiska personer. Den som bildar andelslaget måste bli
medlem i andelslaget. Omyndiga eller personer som är försatta i konkurs kan inte
grunda ett andelslag. Då ett andelslag bildas upprättar stiftarna en stiftelseurkund.
Bildandet av ett andelslag ska anmälas till handelsregistret inom sex månader från
stiftelseurkundens datering. Andelslaget uppkommer först då det är registrerat.
Grundkapital och ansvar för bolagets skulder
Beloppet av andelslagets andelskapital har inte fastställts på förhand. Andelskapitalet utgörs av det sammanlagda beloppet av medlemsinsatserna. Medlem-
Tänker du bli företagare? 9
marna i ett andelslag har inte ett personligt ansvar för andelslagets förpliktelser.
En medlems ansvar kan dock i andelslagets stadgar utvidgas med olika tilläggsbetalningsskyldigheter. Den här skyldigheten innebär i praktiken att medlemmarna blir ansvariga för andelslagets förpliktelser.
Representation och beslutanderätt
Styrelsen företräder andelslaget. Andelslaget kan också ha en verkställande direktör, om så bestäms i andelslagets stadgar eller styrelsen bestämmer så. Minst en
av styrelseledamöterna och den verkställande direktören ska ha hemort inom det
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om Patent- och registerstyrelsen inte
beviljar bolaget tillstånd att avvika från det här. Andelsstämman eller fullmäktige
fattar beslut om vissa ärenden som fastställs i lagen och i andelslagets stadgar.
Bokföring och revision
Andelslag ska ha dubbel bokföring. Små andelslag har befriats från revisionsskyldigheten. Bokslutet ska alltid sändas till handelsregistret.
Vinstutdelning
Andelslagets medel kan delas ut till medlemmarna och deras rättsinnehavare endast på de sätt som lagen tillåter. Överskott kan delas ut endast, om andelslagets
stadgar tillåter det. Ett andelslag kan inom ramen för sina stadgar betala medlemmarna överskott (vinst) antingen som överskottsåterbäring eller som ränta
på andelskapitalet. Om inte annat bestäms i stadgarna, ska överskottet delas ut
i proportion till hur medlemmarna har utnyttjat andelslagets tjänster. Det utdelningsbara överskottet fastställs på basis av den fastställda balansräkningen och
det balanserade resultatet.
Beskattning
Ett andelslag är separat skattskyldigt och det betalar på sitt beskattningsbara
resultat en samfundskatt på 26 %. Andelslagets fastställda förluster dras av från
andelslagets inkomst under de 10 följande åren allt efter som inkomster flyter in.
Förlusterna dras av från resultatet för den förvärvskälla där de har uppkommit.
Andelslaget kan i beskattningen dra av den överskottsåterbäring som det betalat,
om utdelningsgrunden är andelslagets inköp, försäljningar eller andra med dem
jämförliga prestationer.
För en medlem kan överskottsåterbäringen vara antingen skattefri eller skattepliktig inkomst. För en privatperson är överskottsåterbäringen skattefri inkomst, om
den delas ut till medlemmarna på basis av de inköp som privathushåll har gjort.
När det är fråga om näringsverksamhet, lantbruk eller annan inkomstförvärvsverksamhet, är överskottsåterbäringen skattepliktig inkomst för medlemmarna
och den behandlas såsom rättelsepost för inköp och försäljningar.
Räntan på andelskapitalet utgör vinstutdelning som inte kan dras av i andelslagets
beskattning.
För en fysisk person och ett dödsbo är räntorna på andelskapitalet skattefria inkomster upptill ett årligt belopp på 1 500 euro. Gränsen på 1 500 euro för skattefria
räntor på andelskapitalet och andra kapitalinvesteringar är personlig. I fråga om
arbetsandelslag kan den betalda överskottsåterbäringen och räntan på andelskapitalet i beskattningen betraktas som löneinkomster för medlemmar.
Tänker du bli företagare? 10
5. Bli företagare på 5 minuter
Inledning av verksamheten
För att grunda en enskild firma behövs inte några särskilda avtal eller motsvarande
åtgärder, om den som grundar firman inte bedriver tillståndspliktig näringsverksamhet eller om grundaren inte har ett bestående verksamhetsställe. En enskild firma
uppkommer då verksamheten i praktiken inleds. Det går snabbt att grunda och
lägga ner en firma.
Om andra personer än familjemedlemmar arbetar i företaget (dvs. andra än maken/
makan eller företagarens minderåriga eller annars omyndiga barn eller barnbarn),
företaget har särskilda affärslokaler eller verksamheten är tillståndspliktig, ska
företagaren göra en anmälan till handelsregistret. En grundanmälan ska lämnas in
innan verksamheten börjar.
Den som bedriver ett lantbruk eller fiske är inte anmälningsskyldig.
Anmälan till handelsregistret och skattemyndigheterna
Nästan alla rörelseidkare och yrkesutövare är skyldiga att lämna in en etableringsanmälan till handelsregistret och skatteförvaltningen då de inleder verksamheten.
Grundanmälan kan också lämnas in av sådana näringsidkare som inte är skyldiga
att lämna in anmälan. T.ex. kan en företagsinteckning som används som säkerhet
för en kredit endast fastställas för ett registrerat företags egendom.
Företagen kan enkelt anmäla sina uppgifter till båda myndigheterna med samma
anmälan. Den gemensamma anmälan kan lämnas in till skatteförvaltningens byråer, handelsregistret, ELY-centralerna eller magistraterna eller sändas per post till
ett gemensamt postfack. En registrering är det säkraste sättet att skydda företagets
firma. Handelsregistret tar ut en behandlingsavgift enligt den gällande tariffen.
Alla som säljer varor eller tjänster som affärsrörelse är mervärdesskattskyldiga.
Utanför mervärdesbeskattningen har lämnats vissa funktioner som särskilt nämns
i lagstiftningen, bl.a. försäljning av fastigheter och aktielägenheter, hälso- och
sjukvårdstjänster och socialvårdstjänster. Om ett företags omsättning per kalenderår understiger 8 500 euro, behöver företaget inte anmäla sig som mervärdesskattskyldigt.
Betalning av skatten
Företagaren betalar vanligtvis sin förskottsskatt genom förskottsuppbörd, med vilken statsskatt, kommunalskatt och andra skatter och avgifter täcks. I etableringsanmälan anmäler näringsidkaren den uppskattade omsättningen för den första räkenskapsperioden och den uppskattade beskattningsbara inkomsten. På basis av
anmälan fastställer skattebyrån förskottskatten och sänder en förskottsdebetsedel.
Försäkringar
Alla företagare i åldern 18–68 år som bor i Finland måste teckna en obligatorisk
pensionsförsäkring för företagare (FöPL), om de oavbrutet varit företagare i mer
än 4 månader efter det att de fyllt 18 år. Försäkringsbolagen berättar mer om försäkringsvillkoren. Ta också reda på om du behöver ett frivilligt försäkringsskydd.
Bokföring
Välj bokföringsbyrå med omsorg. Ett fungerande förhållande med bokföraren är
en värdefull tillgång. Spara omsorgsfullt alla kvitton för bokföringen och sänd
dem alltid utan dröjsmål till den bokföringsbyrå som sköter bokföringen.
Tänker du bli företagare? 11
Övriga åtgärder
Öppna ett konto för rörelsen i din Andelsbank och håll det åtskilt från ditt privata
konto.
Vänd dig till Andelsbankens experter för att diskutera frågor som gäller grundandet av företag och den finansiering som du behöver.
Om du blir arbetsgivare för utomstående
• anskaffa ett FO-nummer från skattemyndigheterna
• anmäl dig som arbetsgivare till skattemyndigheterna med etablerings-/
ändringsanmälan
• teckna en pensionsförsäkring för de anställda.
6. Finansiering för nya företag
6.1 Finansieringsformerna
För nya företag står det i regel två finansieringsformer till buds: ägarnas egna
tillgångar som placeras, dvs. det så kallade egna kapitalet, och lån som tas av
en extern finansiär, dvs. det så kallade främmande kapitalet. Först då rörelsen
är lönsam kommer inkomstfinansieringen in i bilden. Det lönar sig för den som
tänker bli företagare att reda ut sina möjligheter att få startbidrag eller startstöd.
Nya företag kan också ha möjligheter att till exempel få lånefinansiering som är
förmånlig i fråga om priset eller kraven på säkerheter. Ta kontakt med den lokala
arbetskrafts- och näringscentralen för att få information t.ex. om de tjänster för
nya företagare som Finnvera Abp erbjuder.
6.2 Eget kapital
Företagarens och bolagsmännens insatser av eget kapital måste vara tillräckliga
för att de externa finansiärerna ska bli övertygade om att ägarna har förbundit sig
till företaget. Om en ägare är beredd att placera en betydande del av sin personliga
förmögenhet i sitt företag, utvisar det att företagaren tror på företaget. Det egna
kapitalet har ”tålamod”: det kräver inga amorteringar och räntor, vilket är speciellt viktigt då företagsverksamheten inleds. Ersättningar för det placerade egna
kapitalet betalas senare, då företaget har framgång och visar resultat.
6.3 Främmande kapital
Nya företag behöver nästan alltid finansiering också av externa finansiärer. Under
förhandlingarna om främmande kapital måste företagaren kunna ”sälja” det egna
projektet till finansiären. För det här ändamålet måste företagaren kunna lägga
fram klara och välgrundade planer och kalkyler för företagets verksamhetsmodell. Förutom en övertygande verksamhetsidé kräver de externa finansiärerna
säkerheter för sina lån. De säkerheter som kommer på fråga är realsäkerheter,
dvs. pantsättning av fast eller lös egendom och olika former av borgen. Särskilt i
begynnelseskedet måste företagsägarna vara förberedda på att ställa sin privata
egendom som säkerhet, eftersom företagets egna säkerheter inte är tillräckliga.
Också i denna bemärkelse framkommer i vilken utsträckning företagarna förbinder sig till att bedriva företagsverksamhet på allvar. Banken är vanligtvis den
naturligaste externa finansiären för företagarna.
Tänker du bli företagare? 12
6.4 Investeringar
En förutsättning för att företagsverksamheten ska kunna inledas är vissa grundläggande investeringar: det behövs lokaliteter att bedriva verksamheten i och verktyg
samt råvaror för verksamheten.
Nya företag ska noga överväga vad de använder sina knappa tillgångar till. I början är
det rekommendabelt att investera endast i det som är absolut nödvändigt och undvika
att binda pengarna t.ex. till dyra kapitalvaror. Då affärsrörelsen ännu letar efter sin
plats är försäljningsintäkterna osäkra. Företagaren måste utarbeta en realistisk kalkyl
över hur stora grundläggningskostnader av engångsnatur som uppkommer genom
att affärsrörelsen inleds. Ofta uppkommer större grundläggningskostnader än vad
företagaren har förberett sig på. Med den förenklade investeringsräknaren kan man i
euro räkna ut beloppet på de anskaffningar som behövs.
7. Tillståndspliktiga näringar
Idkande av en tillståndspliktig näring förutsätter tillstånd av myndigheterna. Ett
beviljat tillstånd ska uppges då företaget antecknas i handelsregistret. Tillståndspliktiga näringar är bl.a.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utskänkning av alkohol
Fordonsbesiktning
Vårdinrättningsverksamhet
Sjuktransport
Kollektivtrafik
Apoteksrörelse
Resebyrå
Placeringstjänster
Bevakningsföretag
Taxi
Försäljning av vapen och sprängämnen
8. Skyddet av produkter och know-how
Den fria konkurrensen kan också leda till att produktidéer och innovationer kopieras. Därför lönar det sig för företagen att skydda sina produkter till exempel
med immateriella rättigheter.
•
•
•
•
•
•
•
Med patent kan nya uppfinningar såsom maskiner, produkter och metoder som uppfyller förutsättningarna för patent skyddas.
Nyttighetsmodellrätt kan sökas på mindre strikta grunder exempelvis för
förbättringar av en produkt eller för en vidareutvecklad version av en metod.
Det är också möjligt att under vissa förutsättningar skydda en produkts
utformning med modellrätten.
Upphovsrätten kan omfatta till exempel litterära verk och dataprogram. Man
behöver inte vidta några åtgärder för att få upphovsrätt utan rätten fås automatiskt om produkten uppfyller förutsättningarna för upphovsrätten.
Ett märke som skapats för en vara eller en tjänst kan registreras som eller inarbetas till ett varumärke. Registreringen förutsätter att vissa förutsättningar
uppfylls. Ett varumärke kan vara till exempel ett ord eller en figur eller en kom
bination av dessa.
Den firma som ett företag tagit i bruk kan skyddas genom registrering eller in-
arbetning.
Det lönar sig att hålla företagets affärs- och yrkeshemligheter samt annat särskilt know-how i hemlighet från utomstående. Sådana hemligheter kan skyddas med olika åtgärder och också genom att kräva förbindelser om tystnadsplikt av an-
ställda och affärspartner.
Tänker du bli företagare? 13
9. Affärsidé och affärsplan
I affärsplanen granskas den omgivning som det nya företaget kommer att verka i. I
planen fastställs klara mål för företaget på kort och lång sikt. De som grundar företaget upprättar vanligtvis affärsplanen skriftligt. Affärsplanen har stor betydelse
t.ex. då du söker banklån för att starta verksamheten. En affärsplan innehåller
vanligtvis åtminstone följande punkter:
9.1 Beskrivning av företagsverksamheten
•
•
•
vem grundar (namnen), när grundas (tidpunkten), vad grundas (företagets namn och företagsform)
en kort och klar beskrivning av affärsidén
målsättningarna
9.2 Marknadsanalys
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
den nuvarande marknaden för varan eller tjänsten
analys av kunderna
det rådande konkurrensläget och konkurrenterna på marknaden
prisstrategin på marknaden och prissättningen av den egna produkten
en livscykelanalys för varan eller tjänsten
riskerna på marknaden
SWOT-analys
starka sidor
svaga sidor
möjligheter
hot
9.3 Inledning av verksamheten
•
•
•
•
•
det kapital som behövs (arbetskraft, lokaliteter, råvaror och övrigt)
anläggningstillgångar
tillgången till produktionsfaktorer
beskrivning av produktionsprocessen
produktionsbudget
9.4 Marknadsföringsplan
• analys och marknadsföringsstrategi
• lansering
• kampanjer
9.5 Utveckling av varan/tjänsten
•
•
•
•
nuläget, utvecklingen och målsättningarna
skyddet
konkurrenternas strategier och behovet av utveckling
budget
Tänker du bli företagare? 14
9.6 Huvudinriktningen i strategin
•
•
•
•
•
•
•
beskrivning av konkurrensfördelarna
utnyttjande av konkurrensfördelarna
etablering på marknaden
utveckling av marknaden
pris
kvalitet
image
9.7 Företagets organisation
•
•
•
•
den lämpligaste företagsformen
organisationens struktur
ägarförhållandena i företaget
användning av externa tjänster
9.8 Bedömning och prognostisering av företagets verksamhet
•
•
•
•
•
de begynnelseinvesteringar som krävs och finansieringen av dem
en preliminär kassabudget
en täckningsbidragsanalys (försäljningens kritiska punkt)
en finansieringsplan
en preliminär resultaträkning
Tänker du bli företagare? 15