Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Manual till Utredningsprotokoll
Innehållsförteckning
1. Allmän information ............................................................................................................................. 2
2. Flödesschema psykiatrisk utredning.................................................................................................... 3
3. Patientinformation och informerat samtycke ...................................................................................... 3
4. Checklista för utförda undersökningar/skattningar ............................................................................. 3
5. Utredningsprotokoll............................................................................................................................. 5
6. Test och skattningsformulär ................................................................................................................ 8
7. Blodprover, hälsa............................................................................................................................... 13
8. U-tox.................................................................................................................................................. 13
9. LP ...................................................................................................................................................... 13
10. MR ................................................................................................................................................... 14
11. Skattningsformulär vid forskningsbesök ......................................................................................... 14
12. Blodprover forskning ...................................................................................................................... 14
13. Kontaktuppgifter ............................................................................................................................. 16
1
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Läs manualen innan utredningen påbörjas och inför varje tillfälle då information
samlas in.
1. Allmän information
Utredningsprotokollet används då en nyinsjuknad person med misstänkt psykossjukdom
identifierats inom Psykiatri Psykos. Det kan även användas då en redan identifierad person är
otillräckligt utredd. Utredningsprotokollet är en basutredning som ska erbjudas alla
nyinsjuknade personer. Syftet med att använda utredningsprotokollet är i första hand kliniskt,
d.v.s. att kunna ställa så säker diagnos som möjligt och att kunna erbjuda så god behandling
som möjligt.
De personer som utreds enligt Utredningsprotokollet kommer att tillfrågas om att delta i
forskning, och om de samtycker kommer all under utredningen insamlad information att matas
in i en forskningsdatabas för att användas i vidare forskning. Det är upp till varje person att ta
ställning till frågan om att delta i forskning eller ej. Om en person väljer att inte delta i forskning
så kommer information att samlas in som vanligt, men skillnaden är den att informationen då
endast används i kliniskt syfte. Informationen matas då inte in i forskningsdatabasen.
Insamling av information enligt Utredningsprotokollet sker huvudsakligen vid den mottagning
eller avdelning patienten befinner sig. Vissa delar samlas dock in av en speciell
forskningssköterska, se punkt 4, Checklista. Vissa delar i Utredningsprotokollet kan
avdelningar och mottagningar behöva hjälp med, t.ex. neuropsykologisk, fysioterapeutisk eller
arbetsterapeutisk utredning, och i dessa fall skrivs remiss, se punkt 6, Test- och
skattningsformulär. Eftersom avdelningar och mottagningar organiserar sitt arbete olika är det
upp till varje avdelning eller mottagning att bestämma vilka personer som ska samla in
information enligt Utredningsprotokollet. Det finns dock vissa undantag, t.ex. måste den
arbetsterapeutiska utredningen utföras av en arbetsterapeut, se punkt 6. Om du är osäker så
kontakta i första hand kontaktperson för utredningsprogrammet på din enhet, och i andra hand
forskningssköterska, se punkt 13, Kontaktuppgifter.
2
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
2. Flödesschema psykiatrisk utredning
Flödesschemat visar översiktligt hur utredningsgången är tänkt. Den är inte perfekt, t.ex.
påbörjas behandling ofta samtidigt med utredningen. Utredningen startar på den avdelning eller
mottagning patienten befinner sig. Patienten kallas också till besök hos forskningssköterska,
psykolog, arbetsterapeut och fysioterapeut. Då all information enligt Utredningsprotokollet
samlats in träffas de olika personalkategorier som samlat in informationen för en diskussion om
utredningsresultat och behandling. Därefter träffar de olika personalkategorierna patienten och
dennes närstående för att diskutera utredningsresultat och behandlingsmöjligheter. Nästa steg
är att erbjuda patient och närstående utbildning och behandling. Patienten följs upp årligen
bland annat med avseende på resultat av behandling och behov av ytterligare åtgärder.
3. Patientinformation och informerat samtycke
Patientinformation
Ta ut informationsbladet ”Psykiatri Psykos Utredning”, skriv in relevanta kontaktuppgifter på
baksidan och ge informationsbladet till patienten så snart som möjligt.
Informerat samtycke
Alla nyinsjuknade, eller otillräckligt utredda, patienter inom Psykiatri Psykos ska tillfrågas om
de vill delta i forskning där information som samlas in om dem används. Ansvarig läkare
bedömer när patienten är i stånd att förstå innebörden av deltagande och är kapabel att göra ett
medvetet beslut om deltagande. Denna tidpunkt kan inträffa långt efter att utredningen
påbörjats. I de fall personen har god man eller förvaltare ska även denna/denne informeras om
vad ett eventuellt deltagande innebär.
Då det är lämpligt att fråga om samtycke ombeds patienten läsa igenom den deltagarinformation
som medföljer samtyckesblanketten, totalt 6 sidor. Patientens frågor besvaras. Om patienten
inte samtycker till forskning sätts blanketterna in i pärmen igen. Glöm inte att meddela
forskningssköterskan att patienten tillfrågats men inte samtycker till forskningsdelen. Det beror
på att man skall kunna göra statistiska beräkningar av inkluderingsgrad och liknande.
Om patienten samtycker till forskning:
a) Be patienten fylla i sida 5 Informerat samtycke med blå, eller svart, bläckpenna.
b) Be patienten fylla i sida 6 Kontaktuppgifter punkt 1-8.
c) Du fyller i sida 6 punkt 9 och i de fall patienten har en case manager, punkt 10.
d) Patienten kommer att kallas till undersökningar som tar en del tid i anspråk och kommer i
dessa fall att erbjudas mat och dryck. Fyll i meddelande till forskningssköterska längst ner på
sida 6 om patienten t.ex. önskar speciell kost.
e) Lämna kodnummer högst upp på sida 6 oifyllt. Forskningssköterskan fyller i det.
f) Kopiera samtliga 6 sidor av samtyckeshäftet och ge kopian till patienten.
g) Skicka samtliga 6 originalsidor av samtyckeshäftet till forskningssköterskan, se adress under
manualens punkt 13, Kontaktuppgifter.
h) Kryssa i relevant ruta i checklistan och signera, se manualens punkt 4 Checklista.
4. Checklista för utförda undersökningar/skattningar
Undersökningar/Skattningar
3
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Den person som utför undersökning/skattning kryssar i rutan när en del är utförd, signerar och
skriver datum. Vid behov kan man skriva kommentarer, t.ex. om tolk användes vid ifyllandet
av någon skattningsskala eller om patientens medverkan inte var optimal. Samtliga
skattningsskalor och test har ett försättsblad där man skriver in personuppgifter. Inga
personuppgifter ska skrivas in i testblanketterna.
Vissa undersökningar/skattningar utförs av specifika personalkategorier. Då
undersökning/skattning utförts för in uppgifter i journal som vanligt. Se manual för respektive
test/skattningsformulär gällande poängsättning och tolkning. Manual för respektive
test/skattningsformulär finns i avdelningens eller mottagningens tolkningspärm.
Informerat samtycke till forskning påskrivet
Se punkt 3 Informerat samtycke ovan.
Personen har fått information om PsykosR och deltar i PsykosR
Alla patienter ska informeras om och tillfrågas om att bli registrerade i kvalitetsregistret
PsykosR. Följ den rutin gällande detta som finns vid respektive avdelning/mottagning. Kryssa
i rutan i checklistan då patienten informerats om och deltar i PsykosR.
Observera att samtliga skuggade frågor i version 2.0 av utredningsprotokollet skall föras in i
PsykosR under förutsättning att patienten valt att delta i detta.
Följande rubriker i checklistan kryssas i av koordinator eller forskningssköterska:
LP
MR
Blodprover forskning
Utredningsprotokoll fullständigt ifyllt
Utredningsprotokoll är inmatat i forskningsdatabas
Delar av utredningsprotokoll överfört till PsykosR
4
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
5. Utredningsprotokoll
De frågor i Utredningsprotokollet som hittills visat sig kunna tolkas på olika sätt gås igenom
nedan. Tveka inte att kontakta forskningssköterskan vid frågor, problem eller återkoppling
gällande Utredningsprotokollets utformning, se punkt 13, Kontaktuppgifter.
OBS! Journalför sammanställning av svaren så snart som möjligt!
Försättsblad
Fyll i persondata. Inga andra blad i Utredningsprotokollet ska innehålla personuppgifter (namn,
personnummer).
Bakgrundsdata
Fyll i relevanta rutor men lämna rutan ”Databaskod” oifylld. Om det blir aktuellt fyller
forskningssköterskan i den.
Social anamnes
Ange endast ett svarsalternativ här.
Hemlöshetsdefinition: Med hemlös avses person som saknar egen eller förhyrd bostad och som
inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende, och som är
hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.
Frågan: Hushållets sammansättning
Bor med barn under 18 år - avser alla barn under 18 år, egna eller andras.
Frågan: Har patienten egna barn under 18 år – om patienten har egna barn under 18 år, oavsett
vårdnadsstatus, ska blanketten ”Barn- och familjeformulär” (är bifogad under flik 5
utredningspärmen) fyllas i och informationen ska dokumenteras i Melior.
Barndomsanamnes
Utgå från journalinformation och information från patient och anhöriga vid ifyllande av
autismspektrumstörning, utvecklingsstörning, annan barndomsstörning och ADHD.
Frågan: Skolgång, nuvarande – fyll i om patienten fortfarande går i skola.
Frågan: Skolgång, historisk – fyll i om patienten inte går i skola längre.
Grundtanken är att man fyller i antingen skolgång, nuvarande eller skolgång, historisk. Om
frågeställaren bedömer att utredningen förlorar viktig information om man bara fyller i den ena
så är det naturligtvis ok att fylla i båda.
Frågan: Övergrepp/trauma – fyll endast i ”Annat allvarligt psykiskt trauma” om traumat inte
gäller någon av ovanstående kategorier (Mobbning, Fysiskt, Emotionellt, Sexuellt).
Anhöriganamnes
På sida 7 och 8 finns det två stora tabeller. Den första, på sida 7, tar upp patientens nära familj,
och den andra, på sida 8, tar upp patientens släkt. Be patienten, att efter bästa förmåga, beskriva
eventuell psykiatrisk ohälsa i släktleden. Om t.ex. patientens pappa inte har något av det som
räknas upp behöver man inte sätta nollor i samtliga rutor, det skulle bara bli oläsligt. Markera
5
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
därför istället där det finns misstanke om, eller konstaterad, diagnos. Om patienten endast vet
att ”mormor var nervklen”, och det inte går att få fram ytterligare information för specificering
av trolig diagnos, skriv då det patienten sagt under tabellen. Det är en viktig uppgift ändå.
Psykiatrisk anamnes och samsjuklighet
Frågan: Föreligger någon/några andra TIDIGARE psykiatriska diagnoser utöver psykosdiagnos
– utgå från journalinformation och information från patient och anhöriga/närstående.
Frågan: Föreligger någon/några andra AKTUELLA psykiatriska diagnoser utöver
psykosdiagnos – utgå från skattning med M.I.N.I. och klinisk bedömning.
Frågan: Ange datum för första vårdkontakt för psykiska besvär - Med första vårdkontakt avses
både första tillfälle i öppenvård och första tillfälle i slutenvård.
Somatiska faktorer
Frågorna: Nuvarande eller tidigare somatisk sjukdom är allmänna frågor om somatiska
sjukdomar.
Frågan: Föreligger något/några tillstånd som bedöms vara av betydelse vid planering och
genomförande av behandlingsinsatser avser enbart faktorer som har betydelse för behandlingen.
Frågan: Jag sover normalt mellan följande klockslag avser att ta reda på om patienten har
förskjuten dygnsrytm eller ej.
Fysisk hälsa och levnadsvanor
Frågan om Midjemått - mät mellan revbensbågen och höftkammen i navelhöjd.
Frågan om Höftmått - mät det vidaste stället över glutealregion och höft.
Våld/kriminalitet
Viktigt att observera är att det är olika tidsaspekter i frågorna. Den första frågan gäller från och
med 16 års ålder, medan övriga frågor fokuserar på de senaste 12 månaderna. Glöm inte att
göra vapenfrågorna.
Våld i nära relationer
Denna del är nytillkommen efter ett förslag som kom upp på en presentation av projektet.
Omfattningen på våld i nära relationer är större än vad de flesta av oss vill tro, och det finns
troligtvis mycket närmre oss än vad vi skulle önska. Därför är det viktigt att de som är utsatta
uppmärksammas och får den hjälp de behöver.
Och sedan skall man komma ihåg att det finns flera olika typer av våld, och alla innefattar inte
slag. Det kan lika gärna handla om t.ex. isolering eller hot.
Behandlingshistoria – psykosociala insatser och ECT
Vid ifyllande av behandlingshistoria – utgå från journalinformation och information från patient
och anhöriga/närstående.
Observera att frågorna om olika behandlingsformer har två olika tidsperspektiv. Det första är
0-12 månader, och det andra är för mer än 12 månader sedan. Det är allstå viktigt att vara
noggrann i denna del.
6
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Familjeinterventioner riktas specifikt till hela familjen. Fyll endast i att patienten erhållit denna
om du är säker på att just denna metod erhållits.
Psykopedagogisk utbildning är strukturerad patientutbildning. Fyll endast i att patienten erhållit
denna om du är säker på att just denna metod erhållits.
Kognitiv träning innefattar metoder som specifikt övar på olika komponenter i kognitiva
processer, t.ex. exekutiva funktioner.
ECT - Om det framgår hur många gånger personen behandlats och när, skriv i det i
kommentarsrutan.
Läkemedelsterapihistoria
Detta avsnitt är omarbetat gentemot tidigare versioner. I tidigare versioner markerade man
behandlingssvar med +, - och ?. Nu har man gått över till CGI-I och graderar patientens
behandlingssvar från 0-7. Förhoppningen är att detta skall bidra till en mer nyanserad bild av
patientens behandlingssvar i och med att alternativen blir fler. Instruktion om hur man skall
göra, och vad de olika alternativen betyder, finns överst på sidan 17 i utredningsprotokollet.
Flera alternativ kan anges inom varje läkemedelsgrupp.
Om det råder oklarheter eller osäkerhet om generiska namn, eller preparatnamn, vänligen se
lathunden på sidan 23-24 i utredningsprotokollet.
Läkemedelsbiverkan
Detta avsnitt avser de senaste 12 månaderna, och om patienten haft någon biverkan så skall
detta registreras i PsykosR.
Pågående läkemedelsbehandling
Detta avsnitt är omarbetat gentemot tidigare versioner för att ge bättre överskådlighet vad gäller
vilka olika typer av läkemedel som patienten är ordinerad. Nytt i denna version är frågor om
naturpreparat/vitaminer och kosttillskott.
På frågan om patienten behandlas med något antipsykotiskt läkemedel, och på frågan om
vilket/vilka av dessa preparat som ges i injektionsform, kan flera svarsalternativ anges.
Om det råder oklarheter eller osäkerhet om generiska namn, eller preparatnamn, vänligen se
lathunden på sidan 23-24 i utredningsprotokollet.
Samtliga skuggade frågor skall registreras i PsykosR.
Psykiatriska diagnoser enligt ICD-10
Samtliga diagnoser som nämns på sidan är enbart enligt ICD-10 då DSM-V inte anger några
egna diagnoskoder. Om patienten har någon av de skuggade diagnoserna så skall detta
registreras i PsykosR.
Bedömning av sjukdomens allvarlighetsgrad
Avser allvarligheten i patientens sjukdom för närvarande. Bedömningen görs av en läkare i
enlighet med instruktioner för CGI-S.
7
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
6. Test och skattningsformulär
Två saker är viktiga att observera innan man börjar utreda:
Samtliga test och skattningsformulär skall sparas i original. Sätt därför tillbaka dem
i utredningspärmen igen när patienten gjort aktuellt test eller skattning.
Inga personuppgifter får skrivas på något av de tester som ingår i utredningspärmen.
Alla personuppgifter skall skrivas på det försättsblad som finns fasthäftat på varje
test.
Neuropsykiatrisk intervju: M.I.N.I.
Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju för de viktigaste psykiatriska Axel-I störningarna
utförs. Intervjun utgör underlag för att besvara frågor gällande nuvarande psykiatrisk sjuklighet
under rubriken Psykiatrisk anamnes och samsjuklighet i Utredningsprotokollet. Den ifyllda
intervjun sätts sedan tillbaka i pärmen igen.
Testspecifika instruktioner, samt sammanställningsblankett, finns i början av
intervjuformuläret. Manual till M.I.N.I. finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Psykossymptom: SCI-PANSS
Formulär för positiva och negativa symtom finns i utredningspärmen. Formuläret ska sättas
tillbaka i pärmen då det är ifyllt. Den som samlar in data med SCI-PANSS ska ha gått SCIPANSS-utbildning. Manual till SCI-PANSS finns i avdelningens/mottagningens
tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Psykossymptom: P.D.I plus
Formulär som är framtaget för att få en bild av patienters övertygelser och intensiva själsliga
upplevelser. Består av 27 frågor som är indelade i tre dimensioner vardera. Be patienten svara
på samtliga frågor och sätt därefter tillbaka det ifyllda instrumentet i pärmen igen. Manual till
P.D.I plus finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Screening för ADHD: WURS
8
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen, vilket innehåller
61 påståenden om barndomen. Be patienten svara på de 61 påståendena och sätt därefter tillbaka
det ifyllda instrumentet i pärmen igen.
Första sidan utgörs av en uträkningsmall, och det är först på nästa sida, d.v.s. sida 2, som testet
börjar.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Screening för ADHD: ASRS
Formulär som är framtaget för att screena för vuxen-ADHD. Är indelat i två delar. En övre med
sex frågor, och en undre med 12 frågor. Brukar normalt administreras med ett antal rutor
gråskuggade, men då detta kan vara ledande för hur man skall/inte skall svara, beroende på om
man vill ha en diagnos eller ej, så har man valt att ha en oskuggad variant i utredningspärmen.
Detta skall inte spela någon roll för tillförlitligheten hos skalan.
Be patienten svara på de 18 frågorna och sätt därefter tillbaka de ifyllda instrumentet i pärmen
igen.
En skuggad variant kommer att finnas med i tolkningspärmen för att underlätta beräkningen av
patientens poäng. Manual till ASRS finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Autismspektrumstörning: Formulär A (ASSQ)
Be anhörig/närstående som känner patienten väl, och även kände patienten väl under dennes
uppväxt, fylla i enkäten som finns i utredningspärmen. Enkäten ska sättas tillbaka i pärmen då
den är ifylld. Manual till Formulär A (ASSQ) finns i avdelningens/mottagningens
tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Autismspektrumstörning: RAADS
Be patienten fylla i enkäten som finns i utredningspärmen. Enkäten ska sättas tillbaka i pärmen
då den är ifylld. Manual till RAADS finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
9
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Hälsa och välmående: RAND-36
Be patienten fylla i enkäten som finns i utredningspärmen. Enkäten ska sättas tillbaka i pärmen
då den är ifylld. Manual till RAND-36 finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Livskvalitet: Livskvalitetsskalan ur Kvalitetsstjärnan
Be patienten sätta ett kryss på strecket enligt instruktion på testbladet. Sätt tillbaka bladet i
pärmen efteråt. Manual till Livskvalitetsskalan finns i avdelningens/mottagningens
tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Livskvalitet: EQ-5D
Är en livskvalitetsskattning. Omfattar fem områden, med tre påståenden tillhörande varje
område. Be patienten kryssa för det påstående som stämmer bäst in på honom/henne under varje
område. På baksidan finns en termometerliknande VAS-skala. Be patienten att med ett kryss
markera hur högt han/hon skattar sitt aktuella hälsotillstånd. Sätt därefter in skattningen i
pärmen igen. Manual till EQ-5D finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Global funktionsskattning: Funktions-GAF
Gör skattningen enligt den anvisning som medföljer skalan. Sätt tillbaka bladet i pärmen efteråt.
Manual till GAF-skattning finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
10
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Global funktionsskattning: Symptom-GAF
Gör skattningen enligt den anvisning som medföljer skalan. Sätt tillbaka bladet i pärmen efteråt.
Manual till GAF-skattning finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Alkoholvanor: AUDIT
AUDIT, som består av 10 frågor, tar reda på om det finns något alkoholproblem hos patienten.
Be patienten fylla i skalan enligt den anvisning som medföljer skalan. Sätt tillbaka bladet i
pärmen efteråt. Manual till AUDIT finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Alkoholvanor: Alcohol-E
Alcohol-E tar reda på omfattningen av patientens alkoholproblem. Om patienten har fyllt i att
han/hon aldrig använder alkohol så är det inte meningsfullt att göra hela Alcohol-E. Be då
patienten att endast fylla i rutan längst upp första sidan. Det kan vara värdefullt att veta vad
patienten provat, även om vederbörande inte använder det regelbundet.
Be patienten fylla i skalan enligt den anvisning som medföljer skalan. Sätt tillbaka bladet i
pärmen efteråt. Manual till Alcohol-E finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Drogvanor: DUDIT
DUDIT, som består av 11 frågor, tar reda på om det finns något alkoholproblem hos patienten.
Be patienten fylla i skalan enligt den anvisning som medföljer skalan. Sätt tillbaka bladet i
pärmen efteråt. Manual till DUDIT finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Drogvanor: DUDIT-E
DUDIT-E tar reda på omfattningen av patientens drogproblem. Om patienten har fyllt i att
han/hon aldrig använder droger så är det inte meningsfullt att göra hela DUDIT-E. Be då
11
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
patienten att endast fylla i rutan längst upp första sidan. Det kan vara värdefullt att veta vad
patienten provat, även om vederbörande inte använder det regelbundet.
Be patienten fylla i skalan enligt den anvisning som medföljer skalan. Sätt tillbaka bladet i
pärmen efteråt. Manual till DUDIT-E finns i avdelningens/mottagningens tolkningspärm.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Screening för anabola steroider
Be patienten svara på frågorna i skalan och sätt tillbaka bladet i pärmen efteråt.
OBS! Skriv inga personuppgifter i själva testet, utan skriv dem på försättsbladet. Glöm inte att
både kryssa i checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra
sammanställning av svaren så snart som möjligt.
Neurologisk undersökning
Läkare utför undersökningen enligt medföljande checklista. Glöm inte att både kryssa i
checklisterutan samt signera checklistan. Glöm ej heller att journalföra sammanställning av
undersökningen så snart som möjligt.
Arbetsterapeutisk utredning - utförs av arbetsterapeut.
De instrument som ingår i basutredningen är listade i checklistan och dessa används i första
hand. Om det inte går att använda dessa instrument, t.ex. om patienten inte kan medverka,
används andra lämpliga instrument. Remiss skrivs till arbetsterapeut (AIR) om den
kompetensen inte finns vid den egna mottagningen/avdelningen. Testblanketter som använts
sätts in i utredningspärmen under flik 16.
Om patienten nekar till att delta är det bara att acceptera detta samt att se till att det blir
dokumenterat i Melior. Glöm inte att både kryssa i rutan samt signera checklistan.
OBS Det kan vara så att man inte fått utredningspärmen till sig när man gjort en utredning efter
remissförfrågan. I dessa fall kan man inte sätta in utredningen i pärmen, och då skall man istället
skicka utredningen i original via internposten till adressen som finns angiven på
kontaktuppgiftssidan längst bak i denna manual.
Fysioterapeutisktisk utredning - utförs av fysioterapeut.
De instrument som ingår i basutredningen är listade i checklistan och dessa används i första
hand. Om det inte går att använda dessa instrument, t.ex. om patienten inte kan medverka,
används andra lämpliga instrument. Testblanketter som använts sätts in i utredningspärmen
under flik 17.
12
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Om patienten nekar till att delta är det bara att acceptera detta samt att se till att det blir
dokumenterat i Melior. Glöm inte att både kryssa i rutan samt signera checklistan.
OBS Det kan vara så att man inte fått utredningspärmen till sig när man gjort en utredning efter
remissförfrågan. I dessa fall kan man inte sätta in utredningen i pärmen, och då skall man istället
skicka utredningen i original via internposten till adressen som finns angiven på
kontaktuppgiftssidan längst bak i denna manual.
Neuropsykologisk utredning - utförs av psykolog.
De instrument som ingår i basutredningen är listade i checklistan och dessa används i första
hand. Om det inte går att använda dessa instrument, t.ex. om patienten inte kan medverka,
används andra lämpliga instrument. Remiss skrivs till neuropsykolog (AIR) om den
kompetensen inte finns vid den egna mottagningen/avdelningen.
Om patienten nekar till att delta är det bara att acceptera detta samt att se till att det blir
dokumenterat i Melior. Glöm inte att både kryssa i rutan samt signera checklistan.
OBS Det kan vara så att man inte fått utredningspärmen till sig när man gjort en utredning efter
remissförfrågan. I dessa fall kan man inte sätta in utredningen i pärmen, och då skall man istället
skicka utredningen i original via internposten till adressen som finns angiven på
kontaktuppgiftssidan längst bak i denna manual.
7. Blodprover, hälsa.
Remiss finns i utredningspärmen under flik 19. Sjuksköterska vid den avdelning/mottagning
som ansvarar för patienten ansvarar för blodprovstagning och att proverna skickas till lab. enligt
gällande rutin på mottagningen eller avdelningen. Då proverna bland annat innefattar olika
sorters kolesterol samt blodfetter så skall patienten vara fastande inför hälsoblodproverna. Ingen
mat efter klockan 22:00 och ingen dryck efter klockan 00:00.
Totalt omfattar dessa hälsoblodprover sju rör, varav fyra s-gel på 4 ml, två EDTA på 3 ml och
ett li-hep-gel på 4 ml. Totalt rör det sig om 26 ml blod.
OBS! Glöm inte att både kryssa i rutan samt signera checklistan.
8. U-tox
Det finns ingen för utredningsprogrammet särskild utsedd urinsticka för u-tox. Man använder
den sticka som finns på avdelningen, eller mottagningen, och tar sedan provet enligt gällande
rutin. Resultatet dokumenteras i Melior.
OBS! Glöm inte att både kryssa i rutan samt signera checklistan.
9. LP
13
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
Om patienten är positiv till ryggvätskeprov kontaktar patientansvarig läkare
forskningssköterskan, se punkt 13, Kontaktuppgifter. Forskningssköterskan ansvarar för att
boka tid för LP och medverkar vid undersökningen som äger rum i ett undersökningsrum i hus
V1 på Mölndals Sjukhus.
Inför lumbalpunktionen skall albuminkvot, blödnings- och koagulationsprover tas.
Albuminkvoten behövs för jämförelse med den albuminkvot som tas i likvor, och punktören
behöver veta hur blödnings- och koagulationsproverna ser ut innan han/hon påbörjar
lumbalpunktionen. Totalt handlar det om tre rör blod, ett s-gel på 4 ml, ett EDTA på 3 ml och
ett na-citrat på 1,8 ml. Den totala mängden blod blir cirka 9 ml.
Lumbalpunktionen går till så att patienten antingen får sitta upp eller ligga ned under själva
undersökningen. Vilket sätt det blir beror på vilken läkare som gör punktionen. Om man endast
skall ta standardprover i likvor så blir det totalt 3 ml som extraheras, om man även skall ta
prover för forskningsändamål så blir det maximalt 12 ml till. Maximalt kommer det under en
lumbalpunktion att extraheras 15 ml likvor.
I och med att det återbildas cirka 50 ml likvor per dygn så tar det cirka 8 timmar för kroppen
att återbilda de 15 ml som extraherats.
Efter en lumbalpunktion skall man dricka mycket, upp till två liter. Gärna koffeinhaltiga
drycker i och med att detta ökar trycket i ryggradskanalen och minskar blödningsrisken på
grund av kärlen drar sig samman.
Man kan i vissa fall få huvudvärk efter en lumbalpunktion. Typiskt för en sådan typ av
huvudvärk är att den försvinner när man lägger sig ned och vilar.
Rekommendationen är att man efter en lumbalpunktion tar det lugnt resten av dagen och avstår
från att göra några ansträngande saker.
10. MR
Om patienten är positiv till magnetkameraundersökning kontaktar patientansvarig läkare
forskningssköterskan, se punkt 13, Kontaktuppgifter. Forskningssköterskan ansvarar för att
boka tid för MR.
Punkt 11 och 12 nedan gäller enbart för de patienter som samtyckt till forskning.
11. Skattningsformulär vid forskningsbesök
De patienter som samtyckt till forskning kommer att kallas till ett besök hos
forskningssköterskan och kommer då att fylla i speciella skattningsformulär.
12. Blodprover forskning
14
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
De patienter som samtyckt till forskning kommer att kallas till ett besök hos
forskningssköterskan och kommer då att lämna blod för speciella prover. Totalt omfattar dessa
blodprover sex rör, och tillsammans blir det 46 ml blod. Man behöver inte vara fastande inför
dessa prover.
15
Version 2.0
Anneli Goulding/David Berg
13. Kontaktuppgifter
Vid frågor, kontakta i första hand:
Kontaktsperson för utredningsprogrammet vid din enhet
Vid frågor, kontakta i andra hand:
Forskningssköterska David Berg: 031-343 23 20
[email protected]
Koordinator Anneli Goulding: 031-343 23 20
[email protected]
Fullständig postadress till David och Anneli:
David Berg/Anneli Goulding
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos
V-huset Mölndals Sjukhus
Göteborgsvägen 31
413 80 Mölndal
Om du skickar internpost:
David Berg/Anneli Goulding
Psykiatri Psykos
V-huset Mölndals Sjukhus
16
