20150930
Översiktlig inventering av närnaturområden i Arjeplog
Arjeplogs kommun har i projektet ”Natur för utveckling” genomfört översiktliga inventeringar av
tätortsnära natur- och friluftsmiljöer i Arjeplogs tätort och i tre större byar. Inventeringen syftar
till att ge ett underlag för naturvårds- och friluftsplanering med utgångspunkt i närnaturen.
Arbetet har genomförts enligt riktlinjerna i naturvårdsverkets råd ”Planera för natur” från 1998.
Stefan Grundström, Stigsjö GeoBio har under september 2015 gått runt i närnaturområdena och
dokumenterat naturtyper, växtlighet, fynd av särskilt skyddsvärda arter, tillgänglighet,
friluftsanläggningar och annat av intresse. Dessutom har fakta om närnaturområdena tagits fram
från andra källor, främst intervjuer med boende i byarna, Artportalen, SGU:s karttjänst,
länsstyrelsen, skogsstyrelsen och översiktligt planeringsunderlag från Arjeplogs kommun.
Den översiktliga naturvärdesinventeringen är gjord enligt svensk standard (SIS) för
naturvärdesinventering. Naturvärdet i de enskilda biotoperna är indelat i fyra klasser; Obetydligt
biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Som stöd till
naturvärdesbedömningen i skog har vid varje fältbesök av ett skogsområde en blankett för
naturvärdesbedömning enligt skogsbiologerna ifyllts.
Översiktlig beskrivning av naturen runt Arjeplogs tätort
Samhället Arjeplog är beläget där sjön Hornavan rinner ut i Uddjaur. Sjöarna dominerar
landskapsbilden i tätortens närhet. Uddjaur och Hornavan är två av Sveriges största sjöar och de
är dessutom uppdämda cirka 2 meter vilket gör deras yta ännu större. Mellan sjöarna är det
normalt sex meters höjdskillnad. Hornavan har en regleringsdamm nära centrum och från den
mynnar det ut strömmar, Arjeplogsströmmarna väster om tätorten och Vaukaströmmarna
söderut. Regleringsnivåerna på 424-426 m för Hornavan och från 418-420 m för Uddjaur
fastställdes 1956 men sjöarna reglerades dock tidigare, redan på 1930-talet. En dom från
Miljödomstolen 2008 har dock inneburit att regleringen ska ta större hänsyn till båttrafiken på
sjön men denna vattendom ger dock ett stort handlingsutrymme till regleringsföretagen.
Stränderna är på grund av den onaturliga regleringen tydligt påverkade och den ursprungliga
strandvegetationen är skadad.
Barrskogen är tätt inpå samhället och främst tallskogar av vanlig ristyp dominerar omgivningen.
Många av tallskogarna är i hundraårsåldern och i närheten finns även några fina flerhundraåriga
naturskogsområden, främst Öbergets nordsluttning, Renberget men också sandåsarna vid Kakel.
Flera lågfjäll syns från tätorten varav det närmast är det populära utflyktsmålet, Galtispouda.
Även Akkelis en dryg mil västerut och Uljabouda i sydväst med sina vindkraftverk syns tydligt
från Arjeplogs centrum.
Områdets bergrund är enhetlig med ett hårt och svårvittart urberg med mest granit och pegmatit.
Bergrunden ger inte förutsättningar för någon rik vegetation och flora. Jordarterna är främst
morän men norr om samhället finns ett stort område med grusåsar. Torvmarker är vanligt söder
om samhället.
Stigsjö GeoBio
1
20150930
Översiktskarta över närnaturområden vid Arjeplog
Särskilt värdefulla frilufts- och närnaturområden
Delområde 1 - Vaukaströmmarna
Storlek: Cirka 200 ha varav cirka 40 ha är den centrala delen med strömmar och holmar och
resten är skog och myr i kantzoner
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning: Området domineras av de blockiga strömmarna som är ett lättillgängligt
och värdefullt fiskeområde som förvaltas av Arjeplogsströmmarnas fiskevårdsområde. Här fiskas
främst på en stam av insjööring, Arjeplogsöring men även sik och storvuxen harr. Vaukaleden
med spänger och broar går rakt igenom området och fortsätter västerut upp mot Öberget.
Markerna ägs mesadels av Svenska kyrkan men den nordöstra delen ägs av kommunen.
Strömmarna ligger i mosaik med stränder, avsnörda avor, blockhav, bårder av lövskog och
tallskog. Skogsområdena domineras av mager tallskog av vanlig lingon- och blåbärsristyp. De
norra delarna är ganska unga tallbestånd men längre söderut är fläckvis skogen betydligt äldre,
över 100 år i genomsnitt. På några holmar i nedre delen finns lite äldre tallskog där det även är ett
visst inslag av död ved i form av torrakor och lågor. Fläckvis finns sumpskogar som är
talldominerade och längre västerut mot Slagnäsvägen vidtar ett myrområde med kärr och
blandmyrar med ris- och starrdominerade vegetationstyper. Myrområdet är en del av ett större
våtmarksområde som är ett objekt i den nationella våtmarksinventeringen VMI. Väster om den
sista bron längs leden övergår skogstyperna i mera triviala och skötta bestånd.
Stigsjö GeoBio
2
20150930
En av strömmarna i området som hyser ett tiotal kortare och längre strömmar med omgivande svämskog
Förutom strömmarna är den intressantaste biotopen i området de artrika svämlövskogarna med
ett välutvecklat buskskikt. Det är vanligt att det uppstår svämlövskogar i s.k. kvillområden där
sidofåror förgrenar sig. Här finns en stor omväxling i ljus och skugga och en stor variation i
fuktighet, näringsrikedom och trädslag. Glasbjörk, sälg, asp, gråal och rönn är vanliga trädslag och
i det ovanligt välutvecklade buskskiktet finns bl.a. kanelros, svartvinbär, en, grönvide och
lappvide. I fältskiktet är det örtrikt och en blandning av flera vegetationstyper, lågörttyp,
högörttyp och vanliga ristyper.
En del av svämskogens typiska arter, svarta vinbär och kanelros
Stigsjö GeoBio
3
20150930
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 10 poäng för tallskogsbestånden i den
centrala delen. 19 poäng för svämlövskogarna.
Påverkan
Området är trots att det är levande strömmar ändå historiskt sett påverkat av sjöarnas reglering.
De stora vattenståndsvariationerna med översvämningar vissa tider på året är delvis satt ur spel.
Skogsbestånden är påverkade både av äldre dimensionsavverkning och mer sentida skogsbruk.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI
Högt biotopvärde för strömmarna och svämlövskogarna.
Påtagligt biotopvärde för myrområdet i den västra delen (Klass III i VMI)
Visst biotopvärde för tallskogsområdena i den centrala delen.
Tillgänglighet: Mycket god med stigar, spänger, broar och fiskeplatser.
Tillgängligheten är mycket god längs Vaukaleden
Åtgärdsförslag
Låt de smala zonerna med svämlövskog utvecklas fritt utan röjning, biotopen är mycket ovanlig
och skyddsvärd. Röj endast för att säkerställa broar och spängers underhåll. Framkomligheten
och utsikterna är god ändå.
Låt tallskogen i den centrala delen av området på holmarna och intill strömmarna utvecklas fritt
och få en större skiktning och etts större inslag av död ved.
Hela området har sådana kvaliteter ur naturvårds- och friluftslivssynpunkt att det på sikt bör
skyddas som naturreservat.
Stigsjö GeoBio
4
20150930
Delområde 2 - Renberget
Storlek: Cirka 250 ha
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
Området består dels av äldre skog i mosaik med myrmark i den västra delen, dels äldre
naturskogsartad skog runt själva berget i den östra delen. Hela området är lättillgängligt med
markerade leder och strövvänliga stigar. En skoterled går upp till berget där det finns en
raststuga. Den västra delen är tallskogsdominerad och en ganska gles skogstyp med enstaka riktigt
gamla tallar i öppna lägen. Död ved förekommer sparsamt. I mosaik med tallskogen finns en del
våtmarker i form av fattigkärr och rismyrar. Längre upp i sluttningen finns en del senvuxna
granbestånd som enklaver på fuktigare mark. Granskogen är tät och tuvig och delvis nästan
sumpskog. Naturvårdsstrukturer finns i form av krumma gamla träd, hänglavar och enstaka äldre
lövträd samt en del död ved i form av lågor och högstubbar. Här och var finns också lite rikare
stråk med högörter som tyder på en översilning med syrerikt vatten.
Vy över ett av skogsbestånden i den västra delen
Den östra delen i sluttningen av själva Renberget är även den en blandning av gran- och
talldominerad skog men har mer utpräglade naturskogskvaliteter. Markägaren Sveaskog har
föreslagit att en del av området ska avsättas som ett frivilligt hänsynsområde. Enligt en rapport
från SNV 2013, Skyddsvärda statliga skogar föreslås dock ett större område på över 600 ha på
Stigsjö GeoBio
5
20150930
Renberget bli naturreservat, både den här beskrivna delen i sydsluttningen och större områden
NO om berget. Enligt beskrivningen i naturvårdsverkets rapport är Renberget ett
sammanhängande ur- och naturskogsområde alldeles intill Arjeplogs samhälle. Skogen inom
området är mycket svagt påverkad av skogsbruk och har till övervägande del stått orörd sedan
förra sekelskiftet. Skogarna är i delvis präglade av en brand för ca 170-180 år sedan och är därför
av starkt skiftande karaktär. I fuktstråk står ofta gammal granurskog som undgått branden, medan
andra delar utgörs av tallbestånd på ca 150 år vilka grott efter branden. I hela området finns
spridda tallar som är 300-400 år. Uppe på berget har skogen karaktären av fjällbjörkskog.
Vy över ett av de äldre granbestånden i den östra delen
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 16 poäng för den västra delen. 19 poäng
för den östra delen.
Påverkan
Skogsbestånden i den västra delen är påverkade både av äldre dimensionsavverkning och mer
sentida skogsbruk. Myrarna är hydrologiskt opåverkade. Skogsbestånden i den östra delen är
enbart påverkade av dimensionsavverkning.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI
Högt biotopvärde för skogen i den östra delen.
Påtagligt biotopvärde för skogsbestånden i den västra delen.
Tillgänglighet: God med stigar och leder men skyltningen kan förbättras.
Åtgärdsförslag
Hela området bör avsättas som reservat för fri utveckling med endast röjning av stigar och
möjligen vissa utsiktsplatser. Den västra delen vore lämplig att naturvårdsbränna för att öka
naturvärdena.
Stigsjö GeoBio
6
20150930
Delområde 3 – Lugnets elljusspår
Storlek: Cirka 50 ha
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
En mosaik av olika naturtyper omger elljuspåret, tallskog, myr, hedmarker, tjärnar och
blockmarker. Det är mest en talldominerad vacker tallskog med en genomsnittsålder på cirka 100
år. Några enstaka träd är äldre och inslaget av död ved är lågt. Merparten av skogen ägs av
kommunen och enligt skogsbruksplanen sköts områdena med ett produktionsmål med generell
hänsyn eller i vissa bestånd med en förstärkt hänsyn.
Tjärnarna och de omgivande våtmarkerna har en ordinär vegetation och flora med t.ex.
vattenklöver, flaskstarr, sjöfräken och nordnäckros som vanliga arter. Enstaka lite rikare
kärrpartier förekommer med påverkan från ett syrerikt grundvatten där bl.a. snip och brun
glansvitmossa förekommer. På de svårvittrade granitblocken i blockmarkerna växer främst
raggmossor och vinterlav.
Skoterleden går rakt igenom området.
Vy över ett av skogsbestånden som ligger norr om elljusspåret vid stigen upp till Renberget
Stigsjö GeoBio
7
20150930
Kombinationen av blockmarker, skog och våtmarker ger området vid Lugnets leder en vacker vildmarksprägel
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbestånden
saknar tydliga biotopvärden.
Påverkan
Tydlig påverkan av skogsbruk. Vattenmiljöerna och våtmarkerna är troligen även påverkade av de
omgivande sjöarnas reglering som i sin tur påverkat grundvatten- och ytvattenflödena.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI
Visst biotopvärde för våtmarksområdena och blockmarkerna.
Tillgänglighet: Mycket god med stigar och leder.
Åtgärdsförslag
Skogsbestånden bör på sikt skötas med någon typ av hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk.
Delområde 4 – Arjeplogsåsen (åsarna vid Gallesgutj-Nåtti)
Storlek: Cirka 150 ha som är skog men mycket av åsarna är överdämda.
Fältbesökt: 20150902
Andra källor: Artportalen
Allmän beskrivning
Långsträckt område med grus- och sandåsar strax norr om Arjeplog vid vägen mot Galtispouda.
Området är ett av få välutvecklade isälvssedimentområden som finns i trakten. På åsarna växer
Stigsjö GeoBio
8
20150930
gammal tallskog och de äldsta träden är uppemot 200 år. Det finns tydliga spår efter
dimensionsavverkning med övervuxna gamla stubbar och de äldsta månghundraåriga träden
saknas tyvärr. Vegetationen är mager med mest lavristyper och lingonristyper. Den här typen av
väldränerade, magra marker med tunt förnaskikt och med lämplig störning i form av stigar är ofta
rika på marklevande svamp, främst de som är mykorrhizabildare på tall. Här finns flera krävande
svamparter som tyder på god trädkontinuitet och lagom störning i markskiktet, goliatmusseron,
lakritsmusseron och skrovlig taggsvamp är goda exempel, samtliga rödlistade.
Förutom det mykologiska och geomorfologiska värdet så är det ett stort kulturhistoriskt värde i
området med mycket fornlämningar från stenåldern och bronsåldern. Naturtypen passar delvis in
på ett EU-habitat som kallas för sandtallskogar. Åsarna ligger inom den tertiära zonen för
vattenskyddsområdet för Arjeplogs dricksvattentäkt. Det innebär vissa begränsningar i vilken typ
av verksamhet som kan bedrivas i området.
Vy över en av åsarna i området
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 11 poäng.
Påverkan: Äldre tiders dimensionsavverkning och delvis mer sentida skogsbruk. Området är
även starkt påverkat av sjöns reglering med en del erosionsskador.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Högt biotopvärde för skogsbestånden och
geomorfologin.
Tillgänglighet: God med vältrampade stigar och en del informationsskyltar.
Åtgärdsförslag: Hela området bör avsättas som natur- eller kulturreservat och med fri utveckling
av skogsbestånden. Om det är praktiskt möjligt bör delar av området naturvårdsbrännas.
Stigsjö GeoBio
9
20150930
Delområde 5 – Arjeplogsströmmarna
Storlek: Cirka 100 ha
Fältbesökt: 20150904
Allmän beskrivning
Stort område som domineras av de blockiga strömmarna mellan sjöarna Sälla och Tjårvesjåkkå.
Strömmarna är ett lättillgängligt fiskeområde som förvaltas av Arjeplogsströmmarnas
fiskevårdsområde. Här fiskas främst på en stam av insjööring, Arjeplogsöring men även sik och
storvuxen harr. Svenska kyrkan och Arjeplogs allmänningsskogar är markägare i området. Den
översta delen av strömmarna har ett ganska nybyggt vattenkraftverk som utnyttjar en fallhöjd på
tre meter.
Det finns flera fastmarksholmar med äldre tallskog och en del lövdominerad skog. Tallskogen är
ganska trivial och välskött vilket ger ett lågt naturvärde. De lövdominerade bestånden med främst
glasbjörk och asp är inte heller särskilt gamla och ger snarast intrycket av att det vuxit igen efter
ett tidigare mer öppet tillstånd.
Till skillnad från Vaukströmmarna så är zonerna med svämskogar inte så välutvecklade här. Det
kan dels bero på naturgivna förutsättningar men även på skillnad i regleringspåverkan och sentida
skötsel. De smala svämskogarna som finns hyser dock en del egenskaper som normalt finns i
denna skyddsvärda biotop. Gråal, glasbjörk, hägg och kanelros är vanliga arter och fläckvis är det
gott om högörter i den steniga och halvöppna lövskogen. Det finns breda zoner med
övergångstyper mot det öppna vattnet där det är steniga videdominerade buskområden.
Vy över ett strömområde från en av broarna
Stigsjö GeoBio
10
20150930
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbestånden
saknar tydliga biotopvärden.
Påverkan
Tydlig påverkan från reglering och skogsbruk.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI
Högt biotopvärde för strömmarna. Visst biotopvärde för svämlövskogarna.
Tillgänglighet: Mycket god med stigar, spänger, broar och fiskeplatser.
Åtgärdsförslag
Låt de smala zonerna med svämlövskog utvecklas fritt utan röjning, biotopen är ovanlig och
skyddsvärd. Röj endast för att säkerställa broar och spängers underhåll. Framkomligheten och
utsikterna är god ändå.
Arjeplogsströmmarna har på grund av storleken på området sådana kvaliteter ur naturvårds- och
friluftslivssynpunkt att det på sikt bör skyddas som naturreservat även om en del av området har
tagits i anspråk för vattenkraftsändamål.
Delområde 6 – Skogsområde väster om Öberget vid elljusspåret
Storlek: Cirka 30 ha
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
Talldominerad skog som enligt skogsbruksplanen sköts med naturvårdsinriktning vilket är en bra
målsättning. Det finns gott om äldre tallar i området, uppemot 150 år, även de riktigt urgamla
tallarna saknas även här. Enstaka tallar ger dock intrycket av att vara uppemot 200 år. Det är
tydliga spår efter äldre dimensionsavverkningar även den del spår efter gamla bränder.
Vegetationstyperna är vanliga ristyper med mest blåbär och lingon. Förekomsten av död ved är
sparsam men, både enstaka torrakor och nyare tiders vindfällen. Partier med senvuxen granskog,
delvis sumpskog finns som enklaver i området och en del av dess har gott om hänglavar.
Lavskrika är en typisk fågel man ofta stöter på i traktens skogar. Den gillar de halvöppna skogarna med äldre
träd som finns i det här området.
Stigsjö GeoBio
11
20150930
En av gammeltallarna i område 6
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 11 poäng.
Påverkan: Tydlig påverkan från äldre tiders dimensionsavverkning och mer sentida skogsbruk.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av de gamla tallarna
som finns kvar.
Tillgänglighet: Mycket god med stigar, elljusspår och skoterled.
Åtgärdsförslag: Enligt skogsbruksplanen.
Stigsjö GeoBio
12
20150930
Delområde 7 – Öbergets östra del
Storlek: Cirka 60 ha varav 7a är 33 ha, 7b är 19 ha och 7c är 8 ha.
Fältbesökt: 20150902
Allmän beskrivning
Delområde 7c består av branten mot norr. Området är utpekat som en nyckelbiotop i
Skogsstyrelsen inventeringar. Halva branten är privat och tillhör Silverhattens ägare, halva
branten tillhör kommunen men ingår inte i skogsbruksplanen. Skogen är gammal, flerskiktat och
urskogsartad. Gran dominerar i trädskiktet men det är även gott om tall, björk och rönn. Gott
om död ved i olika former, både som ikullfallna träd, högstubbar och torra stående träd.
Vegetationstypen är mest en vanlig frisk blåbärstyp men det finns en del lavristyp också. Det är
ställvis blockrikt, brant och mycket svårframkomligt. Garnlav, violettgrå tagellav, rynkskinn och
knärot är de signalarter för värdefull skog som påträffades vid ett hastigt besök. Dessutom verkar
det häcka rovfåglar i branten. Läget är perfekt för en rovfågelhäckning med tillgång till de rika
jaktmarkerna vid Vaukaströmmarna strax nedanför.
Skogsbeståndet i nordbranten av har höga naturskogskvaliteter med gott om död ved och en stor variation i
trädålder och trädslag.
Knärot växer på flera ställen i branten. Denna oansenliga orkidé trivs i gammal halvöppen barrskog.
Delområde 7b på kyrkans mark består av mera skött skog men även här finns det en del gamla
träd och andra naturvärdesstrukturer. Det är ett glest skikt av äldre tallar med ett visst inslag av
gran och spridda lövdungar. Några av tallarna är minst 150 år och har överlevt minst en brand.
Stigsjö GeoBio
13
20150930
Delområde 7a ligger i en svag nordsluttning och liknar 7b men inslaget av död ved i form av
torrakor och lågor är tydligt större. Även detta bestånd ägs av kyrkan och ligger längs med stigen
som kommer från Vaukaleden och går upp mot Öberget.
Skogsområdet 7b till vänster och 7 a till höger
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Delområde 7c har 22 poäng, 7b har 10
poäng och delområde 7a har 13 poäng.
Påverkan: Viss påverkan från äldre tiders dimensionsavverkning. Bestånden 7 a och b är även
påverkade av senare tids skogsbruk.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI
Högt biotopvärde i delområde 7c
Påtagligt biotopvärde i delområde 7b
Visst biotopvärde i delområde 7a.
Tillgänglighet: God tillgänglighet i bestånden 7 a och 7b då det ligger längs en välbesökt
vandringsled och skogarna är halvöppna och strövvänliga. Själva branten är dock svårframkomlig
och otillgänglig.
Åtgärdsförslag. Delområde 7c bör sparas för fri utveckling och på sikt bli ett biotopskydd. De
övriga bestånden ligger på kyrkans mark och skötseln bör vara naturvårdsinriktad, helst med
kontinuitetsskogsbruk, med fokus på att bevara gamla träd.
Stigsjö GeoBio
14
20150930
Detaljkarta över några mindre områden nära tätorten
Delområde 8 – Litet skogsområde vid Hornavanskolan
Storlek: Cirka 1 ha
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
Litet tallskogsbestånd mellan skolan och sjön. Området är nära skolan och skulle kunna användas
i skolverksamheten. Området är dock ganska tätt och fuktigt och därför mindre lämpligt för
sådan verksamhet. Närmare vattnet vidtar en mer lövdominerad skog med mycket sälg.
Vy över skogsområdet vid skolan
Stigsjö GeoBio
15
20150930
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbeståndet
saknar tydliga biotopvärden.
Påverkan: Skogsbruk.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Saknar biotopvärde.
Tillgänglighet: Tämligen god på grund av närheten till skolan men verkar inte besökas. Stängsel
mot skolområdet försämrar tillgängligheten.
Åtgärdsförslag: Förbättra tillgängligheten genom att göra skogen öppnare.
Delområde 9 – Gräsmarker vid kyrkan
Storlek: En sträcka på cirka 200 meter
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
I slänten väster om kyrkan finns steniga backar och strandängar som troligen är en relikt från
tidigare slåtterängar. Här finns en hel del ängsblommor och området skulle kunna bli artrikt med
rätt skötsel. Liten blåklocka, prästkrage och sibirisk vallmo påträffades vid ett kort besök.
Strandängen nedanför verkar röjas och hållas öppen vilket gynnar de mer lågvuxna örterna.
Vy över steniga gräsmarkerna vid kyrkan
Påverkan: Strandängen är påverkad av sjöns reglering. Ängsfloran är utarmad på grund av för
tidig slåtter.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde för ängsfloran.
Tillgänglighet: Mycket god på grund av närheten till samhället, bron från fastlandet och stigar
på själva holmen.
Åtgärdsförslag: Senarelagd slåtter (tidigast 15 augusti) med uppsamling av gräset och ingen
gödsling.
Stigsjö GeoBio
16
20150930
Delområde 10 – Skeppsholmen
Storlek: Cirka 1,5 ha
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
En gångbro från området vid Hotell Hornavan leder ut till Skeppsholmen som är en stenig
moränkulle. Här finns en samling av samiska byggnader och en caféverksamhet sommartid.
Holmen är skogsbevuxen med ett glest skikt av krumma glasbjörkar som gör att det liknar en
fjällbjörkskog. Björkskogen är troligen cirka 50-60 år gammal i genomsnitt. Blåbärsris dominerar
ett magert och örtfattigt fältskikt där även enstaka skogsstjärna och revlummer förekommer.
Enstaka granar och rönnar finns också liksom enstaka äldre tallar. Död ved saknas och troligen
huggs det ved till verksamheter som bedrivs på holmen. Holmen ligger inom den tertiära zonen
för vattenskyddsområdet för Arjeplogs dricksvattentäkt. Det innebär vissa begränsningar i vilken
typ av verksamhet som kan bedrivas i området.
Vy över Skeppsholmens björkskog
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 7 poäng
Påverkan: Tidigare skogsbruk. Stränderna är påverkade av regleringen.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Visst biotopvärde.
Tillgänglighet: Mycket god på grund av närheten till samhället, bron från fastlandet och stigar
på själva holmen. Området verkar välbesökt.
Åtgärdsförslag: Bibehåll karaktären av björkskog men låt döda träd och vindfällen ligga kvar i
större utsträckning.
Stigsjö GeoBio
17
20150930
Delområde 11 – Stabburudden
Storlek: Cirka 1,5 ha
Fältbesökt: 20150903
Allmän beskrivning
Skogbevuxet med ganska ung blandskog med enstaka äldre tallar. Området saknar påtagliga
naturvärden.
Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: Har inte bedömts då skogsbeståndet
saknar tydliga biotopvärden.
Påverkan: Skogsbruk. Stränderna är påverkade av regleringen.
Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Saknar biotopvärde.
Tillgänglighet: Inte så bra, området ger ett intryck av att vara privat med diverse verksamheter.
Åtgärdsförslag: Inga
Stigsjö GeoBio
18
