Läroböcker måste behandla
kolonialistiskt förflutet
Europa måste försonas med
sitt kolonialistiska förflutna. Av de brott mot mänskliga rättigheter europeiska länder begått är det endast andra
världskrigets förintelse som
diskuteras i skolornas läroplaner. Det här säger Dr Yasemin Soysal, som talade på
forskningskaféet i Soc&kom i
november. Soysal är sociolog
från University of Essex, specialiserad på mänskliga rättigheter och föreläsningen hade
temat Good Nation and Good
Citizenship in European and
East Asian School Curricula
and Textbooks.
Soysal undersöker hur olika
länders läroplaner och skolböcker hanterar multikulturalism och hur den uppstått.
Hon har undersökt europeiska och ostasiatiska länder.
Länderna hon undersökt har
inte ännu börjat bearbeta sitt
historiska förtryck, dels mot
sina kolonier, dels mot sin ursprungsbefolkning.
– Alla länder vi undersökt
tar upp olika kulturer i sina
skolböcker, säger Soysal. De
försöker också leda eleverna till att identifiera sig med
ungdomar från andra kulturer än de egna.
Ändå tas inte orsaken till
immigration fram. Inte heller sambandet mellan immigranters
ursprungsländer
och det egna landets historia
tas upp. Trots att till exempel Frankrike har ett förflutet
som kolonialmakt diskuterar
landets skolböcker mest immigrationen i USA.
– Också då immigranter i
det egna landet syns på bild
i läroböcker visas de som en
integrerad del av befolkning-
– I och för sig måste läro­
böcker för 12–14 åringar vara
ganska ytliga, eftersom de
ska lära ut annat också. Ändå
skulle det vara på sin plats att
nämna problematiken.
en, utan kulturella markörer
eller annat som antyder varifrån de kommer och varför.
De ostasiatiska länder Soysal undersökt har de historiska problemen ännu mer
dolda. Japan tar inte upp förtrycket mot sin ursprungsbefolkning eller sina krigsförbrytelser under andra
världskriget, trots att böckerna nog behandlar andra länders liknande historia. Det
leder till spänningar, både
inom landet och med grannländer. De ostasiatiska läroböckerna är också mer nationalistiska än de europeiska.
Landets roll i världen betonas
mer än individens.
– I de ostasiatiska läro­
böckerna grupperas etnicitet
ihop med attribut som yrke.
Då förblir etnicitet något väldigt ytligt.
Enligt Soysal är de enda
länder som lyckats med sin
behandling av sina brott mot
mänskliga rättigheter de
nordamerikanska. Där tar
man upp till exempel slaveriet och förklarar genom det
hur samhället ser ut idag. Något som Soysal tycker att de
europeiska länderna kommer
att tvingas göra. Ändå tror
hon inte att det sker snart.
– Så länge det saknas en
övergripande policy för multikulturalism kommer inget
att hända på den fronten.
text BJÖRN UDD
foto MATS E NGBLOM
Dr Yasemin Soysal
Sociolog specialiserad på mänskliga
rättigheter, utbildning och medborgarskap. Hon forskar för University of
Essex, men har doktorerat vid Stanford.
Soysal har bland annat innehaft en professur i sociologi vid
Harvard, varit medlem i National Academy of Education
Spencer och varit en
besökande stipendiat vid Max Planck
Institutet i Berlin.
För tillfället forskar hon i livsriktning
och självprojektion
bland europeiska
ungdomar med invandrarbakgrund
och i koncepten god
medborgare och
gott samhälle, där
hon jämför Europa
och Ostasien.
s o c & k o m i n f o r m e r a r 1 /2 0 1 4
9
