Politisk teori 2
Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism
Jörgen Ödalen
[email protected]
1
Multikulturalism och feminism
• Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av
kulturell mångfald och pluralism.
• Under lång tid i historien har mångfald ignorerats eller
motarbetats, genom att politik byggts på en bild av den
”normale medborgaren” och ”avvikande” grupper
exkluderats, marginaliserats, assimilerats.
• Detta kan förstås inte accepteras. Tidigare exkluderade,
marginaliserade grupper kräver ett mer inkluderade
medborgarskap som erkänner (i stället för
stigmatiserar) deras identiteter och integrerar (istället
för exkluderar) deras skillnader.
2
Multikulturalism och feminism
• Multikulturalistisk politik: Politik som syftar till
att erkänna och respektera den mångfald av
etnokulturella grupper vi finner i det
mångkulturella samhället.
• Vilka policies? Hur konstruerar vi en politisk
teori som tar hänsyn till minoriteter och
minoritetskulturer som samtidigt respekterar
rättvisans krav, liberala politiska rättigheter?
3
Multikulturalism och feminism
• Ett mångkulturellt samhälle har två eller fler
kulturella gemenskaper.
• Monokulturalistiska policies försöker assimilera
dessa olika gemenskaper (helt, eller i
substantiella delar) in i den dominerande
kulturen.
• Multikulturalistiska policies välkomnar och
uppskattar skillnader, och respekterar de
kulturella kraven från de olika gemenskaperna.
4
Multikulturalism och feminism
• Exempel: Religionsfrihet. Staten ska inte fatta några
lagar som uttryckligen kräver att medborgarna tillhör
en viss religion, eller som förbjuder någon religion.
Rimligt.
• Men detta har konsekvenser för annan lagstiftning.
• Sikher bär av religiösa skäl turban. Kommer i konflikt
med lagar som kräver:
- hjälm för motorcyklister.
- hjälm för byggnadsarbetare.
Kränker dessa lagar sikhers religiösa rättigheter? Ska vi
tillåta undantag?
5
Multikulturalism och feminism
• Vilka undantag ska då tillåtas? Ska vi tillåta
arrangerade äktenskap där ena parten är
ovillig?
• Vad ska vi säga om det franska förbudet om
muslimska hijabs i statliga skolor?
6
Multikulturalism och feminism
• Två hierarkier:
• Det har funnits två djupt rotade hierarkier i
västerländska demokratier.
– En ekonomisk hierarki, vars lösning krävt en
”omfördelningens politik”.
– En status-hierarki, vars lösning kräver en ny
”erkännandets politik”.
7
Multikulturalism och feminism
• ”Omfördelningens politik” fokuserar på socioekonomiska orättvisor som grundas i samhällets
sociala och ekonomiska strukturer.
• Lösningen är ekonomisk omstrukturering, genom
inkomstomfördelning, omorganisering av
arbetsfördelningen m.m.
• Politiken fokuserar på klasser, eller klassliknande
kollektiv, som definieras i ekonomiska termer
genom deras relation till marknaden eller till
produktionsmedlen.
• Målet är att reducera gruppskillnader.
8
Multikulturalism och feminism
• ”Erkännandets politik” fokuserar på kulturella
orättvisor, grundade i sociala mönster av
representation, kommunikation, och kulturella
tolkningar, som;
• Kulturell dominans: att vara föremål för kulturella
tolkningar som associeras med en annan kultur än den
egna.
• Icke-erkännande: att osynliggöras i de auktoritativa
kommunikativa praktikerna (mainstream-media,
litterär kanon m.m.) i kulturen.
• Respektlöshet: att beskrivas på ett stereotypiskt vis i
det dagliga livet eller i offentligheten.
9
Multikulturalism och feminism
• Forts. ”Erkännandets politik”…
• Lösningen är kulturell och social förändring för att
öka värdet hos tidigare icke-respekterade
kulturella identiteter, eller att positivt värdera
kulturell mångfald.
• Politiken fokuserar på ”statusgrupper”,
definierade genom relationer av erkännande där
de är föremål för olika grader av prestige,
värdighet osv. jämfört med andra grupper.
• Målet är att erkänna gruppskillnader.
10
Multikulturalism och feminism
• Otillräckligheten hos den traditionella
liberalismen: Nackdelar som följer av ickeerkännande kan begränsa individuell frihet i
samma grad som materiella nackdelar!
11
Multikulturalism och feminism
• Vad göra?
• Välvilligt negligerande:
• Staten ska inte anta några lagar som aktivt missaktar
någon grupp, men behöver inte positivt stödja några
grupper.
• Men detta kan innebära att grupper missaktas.
Majoriteten ser sina lagar som opartiska, minoriteten
håller inte med.
• Även om inga direkt diskriminerande lagar finns kan
praktiker, media, skola, osv leda till osynliggörande och
diskriminering i vardagen och det offentliga.
12
Multikulturalism och feminism
• Vad göra?
• Statligt stöd för utsatta grupper.
• För att behandla människor jämlikt måste vi ibland
behandla dem olikt.
• För att erkänna olikheter måste vi:
– Tillåta vissa grupper undantag från generella regler (Sikhers
turbaner).
– Tillåta vissa grupper visst självstyre (samer i Sverige, franska
minoriteten i Kanada).
– Ge vissa grupper särskild status eller resurser; statligt stödd
undervisning om minoritetsgrupper, särskilda språklagar
(”minority awareness” i amerikanska skolor, språklagar i
Quebec).
13
Multikulturalism och feminism
• Problem för liberalismen:
• Liberaler har traditionellt sett rättvisa som att alla
är lika inför lagen. Detta var en reaktion på
historiska feodala orättvisor.
• Liberaler oroar sig för att det innebär ett steg
tillbaka att börja betrakta individer som olika
inför lagen.
• Många grupper är internt illiberala. De begränsar
medlemmarnas kapacitet att ifrågasätta gruppens
normer.
14
Multikulturalism och feminism
• Kymlicka: Vi måste skilja bra från dåliga minoritetskrav.
• Två slags krav:
1. Interna restriktioner på relationer inom gruppen;
rättigheter gentemot de egna medlemmarna.
2. Externa restriktioner på relationer gentemot andra
grupper; rättigheter för gruppen gentemot
majoritetssamhället för att skydda grupper från yttre
påtryckningar.
Liberaler skeptiska mot 1., men kan tillåta 2. för att
skydda grupper mot majoritetens ekonomiska/politiska
makt.
15
Multikulturalism och feminism
• Varför ska liberal rättvisa kräva särbehandling av
minoritetsgrupper?
• Multikulturalism som svar på majoritetens
”nationsbygge”. Goda mångkulturalistiska policies
skyddar minoriteter från majoritetskulturens
nationsbyggande.
• Alla stater ägnar sig åt nationsbyggande –
välvilligt negligerande är omöjligt:
– Offentliga institutioner använder ett majoritetsspråk
– Staten stödjer vissa skolor, kyrkor, föreningar osv.
16
Multikulturalism och feminism
• Dessa policies påverkar alla samhällets medlemmar
och ger oundvikligen medlemmar ur
majoritetskulturen vissa privilegier.
• Historiskt har västerländska demokratier fört en
medveten integrationspolitik – för att förstärka jämlika
möjligheter, solidaritet, tillit och det demokratiska
samtalet (tänk t ex på att alla barn går igenom samma
skolsystem med en gemensam läroplan).
• Men vissa minoritetsgrupper avvisar idén att de ska se
sina möjligheter i livet som knutna till de institutioner
som designats för att passa majoritetskulturen.
17
Multikulturalism och feminism
• Susan Moller Okins feministiska kritik av
erkännandets politik:
• Kritiken av liberalismen har fört samman
försvarare av minoritetsgrupper; såväl kvinnor
som etniska- och andra minoriteter har setts som
osynliggjorda och liknande argument har använts
för att försvara en erkännandets politik.
• Moller Okin vill uppmärksamma några potentiella
motsättningar mellan multikulturalism och
feminism.
18
Multikulturalism och feminism
• Två saker har ignorerats av försvarare av
erkännandets politik:
1. Att alla kulturer är mer eller mindre
genuspräglade
2. Betydelsen av den privata sfären i kontrollen
av kvinnan.
Krav på särbehandling och kulturella rättigheter
rör ofta den privata sfären.
19
Multikulturalism och feminism
• Problemet med välvilligt negligerande:
• Samma argument som används för att låta
minoritetskulturer ”vara ifred” – att
majoritetkulturen inte ska lägga sig i, dominera,
diskriminera – kan användas om
minoritetskulturer internt; varför ska en majoritet
(eller dominerande grupp) inom
minoritetskulturen tillåtas dominera,
diskriminera, diktera villkoren för
minoritetskulturen?
20
Multikulturalism och feminism
• Problemet med liberal kulturalism (à la Kymlicka):
• Även om minoritetsrättigheter endast ska tillåtas
för internt liberala grupper, och mot en bakgrund
av liberala fri och rättigheter, kan problem ändå
uppstå eftersom förtryck av kvinnor är subtilt –
tar sig ej uttryck i förnekande av liberala
rättigheter utan i patriarkala gruppnormer och
gruppbeteenden där kontroll över kvinnor utövas.
21
Multikulturalism och feminism
• Vad ska vi då dra för slutsats angående
minoritetsrättigheter?
• Moller Okin: För en patriarkal minoritetskultur i
ett mindre patriarkalt omgivande
majoritetssamhälle går det inte att utifrån ökade
möjligheter till självrespekt och valfrihet
argumentera för att kulturens kvinnliga
medlemmar skulle ha ett entydigt intresse för att
kulturen bevaras.
• Kanske är det bättre att kulturen dör ut? Eller
ännu hellre får stöd för att omdanas?
22
