Politisk teori 2
Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism
Jörgen Ödalen
[email protected]
1
Feministisk politisk filosofi
”Den politiska filosofins storslagna historia består av verk
skrivna av män, för män och om män” (Susan Moller
Okin, Women in Western Political Thought, 1980)
• Feministisk politisk filosofi fokuserar på:
1. Att kritisera traditionell politisk filosofi, framförallt för
hur den har ignorerat betydelsen av kön.
2. Att artikulera hur den politiska filosofin kan
omkonstrueras så att den tar hänsyn till betydelsen av
kön.
Feministisk politisk filosofi
Feministisk politisk filosofi använder sig av metoder från
feministisk filosofi och från politisk filosofi:
• Feministisk filosofi: Kritiska metoder som syftar till att
fästa uppmärksamhet på hur kvinnor och deras behov,
önskemål, intressen – idag och genom historien –
ignorerats eller framställts på nedvärderande vis.
• Politisk filosofi: Metoder för att utveckla nya idéer om
och rättfärdiganden av hur politiska institutioner och
praktiker bör omkonstrueras.
- Det finns många olika feminismer, och många olika
femistiska politiska teorier, men detta kan de sägas ha
gemensamt.
Feministisk politisk filosofi
• Ytterligare en gemensam utgångspunkt för
feminismen: Patriarkatet är ett orättfärdigt socialt
och politiskt system som förtrycker kvinnor:
”Den patriarkala konstruktionen av skillnaden
mellan maskulinitet och femininitet är den politiska
skillnaden mellan frihet och underkastelse” (Carole
Pateman, The Sexual Contract, 1988)
Feministisk politisk filosofi
• Vad är patriarkatet?
• Den systematiska politiska, sociala och
kulturella könsordning som underordnar
kvinnor och överordnar män.
• Patriarkatet tar sig uttryck i våra politiska,
sociala och kulturella praktiker och
institutioner; här utövas och reproduceras
männens dominans över kvinnorna.
Feministisk politisk filosofi
• Denna ojämlikhet – det patriarkala systemet –
har tidigare ignorerats av den politiska filosofin.
• Om vi tror på jämlikhet, frihet och på att
medfödda skillnader mellan människor inte ska
hindra att dem att uppnå välbefinnande, kan vi
inte tillåta den patriarkala orättvisan.
• Vi måste omkonstruera den politiska teorin så att
den tar hänsyn till kön, och så att den kan fungera
som ett motmedel mot den patriarkala
orättvisan.
• Detta kan förstås göras på olika vis…
Feministisk politisk filosofi
• Två olika politiskt-teoretiska feministiska
perspektiv, som står på varsin sida av en välkänd
debatt: den s.k. ”likhet-särart-debatten”.
• Likhetssynsättet: Män och kvinnor är i grunden
lika, men socialt konstruerade könsroller döljer
denna likhet.
• Särartssynsättet: Det finns grundläggande
skillnader mellan kvinnor och män, som inte har
uppmärksammats i tillräckligt hög grad.
Feministisk politisk filosofi
• Susan Moller Okin (försvarare av likhetssynen): Problemet
med tidigare politisk filosofi är att den utgått från en
traditionell familj som är strukturerad efter kön, och en
traditionell uppdelning av arbetet.
• Traditionella politiska teorier utgår alltid från självständiga
vuxna individer i sitt teoretiserande utan att reflektera kring
hur detta gått till; någon har fött och uppfostrat dem!
• Den politiska teorins syn på ”arbete” har förutsatt en
könspräglad familj. ”Arbete” har setts som arbete på
marknaden, och inte som arbete i hemmet (att uppfostra
barn och sköta hushållet); ”den som arbetar har en fru
därhemma”.
Feministisk politisk filosofi
• Detta sätt att organisera arbetsdelningen mellan
könen är inte någon naturlig nödvändighet, utan
en social konstruktion!
• Man och kvinna är två olika naturliga kategorier,
men manligt och kvinnligt är socialt konstruerade
kategorier;
• Vi uppfostras och socialiseras in i könsbaserade
roller som bygger på genuspräglade
förväntningar om hur män och kvinnor bör vara.
• Sociala konstruktioner går att förändra!
Feministisk politisk filosofi
• Tre grundläggande kritiska synpunkter på traditionell
politisk teori:
1. Kvinnor måste inkluderas för att en teori ska vara
komplett!
2. Könsorättvisa undergräver kvinnor och barns lika
möjligheter; ”familjen är den avgörande bestämmande
faktorn för våra möjligheter i livet.” (Okin).
3. Familjen är medborgarnas första skola i rättvisa och
moralisk utveckling. En rättvis familj är den nödvändiga
grunden för ett rättvist samhälle. Det är av avgörande
betydelse om familjen präglas av ”rättvisa och
ömsesidighet eller dominans och manipulation” (Okin)
Feministisk politisk filosofi
• Okin använder sig av liberala politisk-teoretiska
metoder, som Rawls ursprungsposition, men
modifierar dem så att de inkluderar kvinnor och tar
hänsyn till familjens betydelse.
• I Okins ursprungsposition är individerna medvetna om
samhällets genuspräglade natur och okunnighetens
slöja döljer kön.
• Individerna i Okins UP skulle komma fram till att ”det
sociala könets försvinnande är en nödvändig
förutsättning för den fullständiga utvecklingen av en
icke-sexistisk och helt igenom mänsklig rättviseteori”.
Feministisk politisk filosofi
• Debatten inom likhetsfeminismen om
användbarheten av kontraktsteori.
• Carole Pateman: Samhällskontraktet föregås av
ett ”sexuellt kontrakt”, där män kommer överens
om att dominera och kontrollera kvinnor.
• Kontraktet innebär en övergång från ett klassiskt
patriarkat (fadersstyre) till ett modernt patriarkat
där män betraktas som jämlikar. Men det sker
ingen förändring vad gäller mäns dominans över
kvinnor.
Feministisk politisk filosofi
• Tre konkreta exempel: äktenskap, prostitution,
surrogatmödraskap. Dessa ”kontrakt” handlar i
grunden om mäns kontroll över kvinnor och deras
kroppar.
• Okin kritiserar Pateman för att ”ge upp för lätt”
när det gäller att se kontraktsteorins feministiska
potential och framhåller sin egen teori som ett
exempel feministisk kontraktsteori ("Feminism,
the Individual, and Contract Theory", 1990).
Multikulturalism och feminism
• Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av
kulturell mångfald och pluralism.
• Under lång tid i historien har mångfald ignorerats eller
motarbetats, genom att politik byggts på en bild av den
”normale medborgaren” och ”avvikande” grupper
exkluderats, marginaliserats, assimilerats.
• Detta kan förstås inte accepteras. Tidigare exkluderade,
marginaliserade grupper kräver ett mer inkluderade
medborgarskap som erkänner (i stället för
stigmatiserar) deras identiteter och integrerar (istället
för exkluderar) deras skillnader.
14
Multikulturalism och feminism
• ”Erkännandets politik” fokuserar på kulturella
orättvisor, grundade i sociala mönster av
representation, kommunikation, och kulturella
tolkningar, som;
• Kulturell dominans: att vara föremål för kulturella
tolkningar som associeras med en annan kultur än den
egna.
• Icke-erkännande: att osynliggöras i de auktoritativa
kommunikativa praktikerna (mainstream-media,
litterär kanon m.m.) i kulturen.
• Respektlöshet: att beskrivas på ett stereotypiskt vis i
det dagliga livet eller i offentligheten.
15
Multikulturalism och feminism
• Forts. ”Erkännandets politik”…
• Lösningen är kulturell och social förändring för att
öka värdet hos tidigare icke-respekterade
kulturella identiteter, eller att positivt värdera
kulturell mångfald.
• Målet är att erkänna gruppskillnader.
• Otillräckligheten hos liberalismen: Nackdelar som
följer av icke-erkännande kan begränsa individuell
frihet i samma grad som materiella nackdelar!
16
Multikulturalism och feminism
• Vad göra?
• Välvilligt negligerande:
• Staten ska inte anta några lagar som aktivt missaktar
någon grupp, men behöver inte positivt stödja några
grupper.
• Men detta kan innebära att grupper ändå missaktas.
Majoriteten ser sina lagar som opartiska, minoriteten
håller inte med.
• Även om inga direkt diskriminerande lagar finns kan
praktiker, media, skola, osv leda till osynliggörande och
diskriminering i vardagen och det offentliga.
17
Multikulturalism och feminism
• Vad göra?
• Statligt stöd för utsatta grupper. Liberal kulturalism:
• För att behandla människor jämlikt måste vi ibland
behandla dem olikt.
• För att erkänna olikheter måste vi:
– Tillåta vissa grupper undantag från generella regler (Sikhers
turbaner).
– Tillåta vissa grupper visst självstyre (samer i Sverige, franska
minoriteten i Kanada).
– Ge vissa grupper särskild status eller resurser; statligt stödd
undervisning om minoritetsgrupper, särskilda språklagar
(”minority awareness” i amerikanska skolor, språklagar i
Quebec).
18
Multikulturalism och feminism
• Problem för liberalismen:
• Liberaler har traditionellt sett rättvisa som att alla
är lika inför lagen. Detta var en reaktion på
historiska feodala orättvisor.
• Liberaler oroar sig för att det innebär ett steg
tillbaka att börja betrakta individer som olika
inför lagen.
• Många grupper är internt illiberala. De begränsar
medlemmarnas kapacitet att ifrågasätta gruppens
normer.
19
Multikulturalism och feminism
• Kymlicka: Vi måste skilja bra från dåliga minoritetskrav.
• Två slags krav:
1. Interna restriktioner på relationer inom gruppen;
rättigheter gentemot de egna medlemmarna.
2. Externa restriktioner på relationer gentemot andra
grupper; rättigheter för gruppen gentemot
majoritetssamhället för att skydda grupper från yttre
påtryckningar.
Liberaler skeptiska mot 1., men kan tillåta 2. för att
skydda grupper mot majoritetens ekonomiska/politiska
makt.
20
Multikulturalism och feminism
• Susan Moller Okins feministiska kritik av
multikulturalistisk teori:
• Två saker har ignorerats av försvarare av
multikulturalistisk teori:
1. Att alla kulturer är mer eller mindre
genuspräglade
2. Betydelsen av den privata sfären i kontrollen av
kvinnan.
Krav på särbehandling och kulturella rättigheter rör
ofta den privata sfären.
21
Multikulturalism och feminism
• Problemet med välvilligt negligerande, utifrån ett
feministiskt perspektiv:
• Samma argument som används för att låta
minoritetskulturer ”vara ifred” – att
majoritetkulturen inte ska lägga sig i, dominera,
diskriminera – kan användas om
minoritetskulturer internt; varför ska en majoritet
(eller dominerande grupp) inom
minoritetskulturen tillåtas dominera,
diskriminera, diktera villkoren för
minoritetskulturen?
22
Multikulturalism och feminism
• Problemet med liberal kulturalism (à la Kymlicka):
• Även om minoritetsrättigheter endast ska tillåtas
för internt liberala grupper, och mot en bakgrund
av liberala fri och rättigheter, kan problem ändå
uppstå eftersom förtryck av kvinnor är subtilt –
tar sig ej uttryck i förnekande av liberala
rättigheter utan i patriarkala gruppnormer och
gruppbeteenden där kontroll över kvinnor utövas.
23
Multikulturalism och feminism
• Vad ska vi då dra för slutsats angående
minoritetsrättigheter?
• Moller Okin: För en patriarkal minoritetskultur i
ett mindre patriarkalt omgivande
majoritetssamhälle går det inte att utifrån ökade
möjligheter till självrespekt och valfrihet
argumentera för att kulturens kvinnliga
medlemmar skulle ha ett entydigt intresse för att
kulturen bevaras.
• Kanske är det bättre att kulturen dör ut? Eller
ännu hellre får stöd för att reformeras?
24
