åtråns kemi 140404

Åtråns kemi
Christian Wigardt
Zandra Funelid
vers 14-03-22
Copyright © Christian Wigardt & Zandra Funelid
1
Kapitelindelning Åtråns kemi
1. Sexhormoner, kyssar och kemi
2. Gasa och bromsa
3. Doft och signal
4. Sex är hälsa
5. Sex är narkotika
6. Hur gör djur?
7. Orgasm
8. Förälskelse, kärlek och kemi
9. Homosexualitet
10. Normalt?
11. Närhet
2
Vårt arbete baseras bl a på djupintervjuer med framförallt dessa forskare som grund:
Niklas Långström
Professor i psykiatrisk epidemiologi med särskild inriktning mot utvecklingspsykiatri
och våld vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska
Institutet. Långström är framför allt känd för sin forskning om riskfaktorer för
kriminalitetsutveckling hos barn, unga och vuxna, våldsbrottslighet och psykisk
sjukdom, samt sexuella avvikelser och sexualbrott. Gav 2006 tillsammans med Anna
Bäsén ut boken ”Pervers? Om sex utöver det vanliga”.
Sverre Sjölander
Zoolog, professor emeritus vid Linköpings universitet. Även verksam som
populärvetenskaplig författare, översättare av 380 TV-naturfilmer, ett stort antal
böcker, och över 1500 föredrag. Har skrivit böckerna "Vårt djuriska arv" och
"Naturens budbärare".
Kerstin Uvnäs-Moberg
Forskare, författare och professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet
sedan 1995.
Mest känd för sin ledande forskning kring hormonet oxytocin som utsöndras vid
amning, förlossning, beröring, massage, sex och välbefinnande. Hon har bland annat
skrivit böckerna ”Närhetens hormon - oxytocinets roll i relationer” och ”Lugn och
beröring - oxytocinets läkande verkan i kroppen”.
Charlotte Makboul
Socionom, klinisk sexolog och kognitiv terapeut. Hon driver ”Närhetsakuten” i
Stockholm, en mottagning som vänder sig till personer och par som söker sex- och
parterapi. Har nyligen släppt den mobila applikationen ”Sexuella problem”.
3
Kapitel 1
Sexhormoner, kyssar och kemi
Vad är det första som får oss att bli tända till? Hur stor betydelse har kyssen för
lusten?
Vilka hormoner är viktigast och mest aktiva när vi har sex?
Vi tittar närmare på hormonerna oxytocin (kvinnligt) och vasopressin (manligt) som
är aktiva och betydelsefulla vid både sex och beröring.
Kyssens betydelse
I begynnelsen var läpparna. Vi lärde oss att äta och tala. Sedan kom kyssen. Den kan
ha uppstått hos våra släktingar primaterna när mödrarna tuggade maten till sina små,
för att sedan ge dem näringen från mun till mun.
Vad är det som gör att det tänder? Vilket är första steget? Kyssen, eller som
ungdomarna säger, hånglandet, brukar komma snabbt. Och vi vet hur väninnorna
brukar prata om killar som ”hånglar bra” eller ”hånglar dåligt”. Är det bra kyssande
så tänder det ofta på fler ställen i kroppen, kyssen är första steget till en fördjupad
fysisk kontakt. Men det kan lika gärna vara tvärtom, ett osensuellt slaskande, tänder
som krockar och stela läpprörelser. De dåliga kyssarna kan förstärka och bekräfta det
som vi redan har känt på oss; det här är inte rätt, det här kommer inte att fungera, det
tänder inte.
För några år sedan kom nya rön om kyssens betydelse för hur vi parar oss – och
framförallt med vem. Kyssandet är centralt i den evolutionära process som leder fram
till vårt val av partner. Nära 60 procent av de män och hela 66 procent av de kvinnor
som tappar intresset för motparten i en relation, gör det eftersom partnern kysser för
dåligt. Här finns uppenbarligen inga tankar på att det går att träna upp partnern med
tiden.
Kyssandet fungerar som ett effektivt test, en första tröskel som måste passeras för att
det eventuellt ska leda till fortsatt samvaro.
Kyssen ger information om hur vi passar ihop, den kan liknas vid genetikens
budbärare. Ju bättre han eller hon är på att kyssas desto bättre feromontycke (Läs mer
i kapitlet doft och signal) som i sin tur pekar på ett matchande och bra genetiska
anlag.
Kvinnorna är mer benägna att använda kyssandet inte bara för att det är mysigt utan
4
också för att bedöma hur intresserad mannen egentligen är samt hur bra han matchar
hennes genetiska arvsanlag. Är det bara sex just nu som han är ute efter? Eller kan
han tänka sig att gå vidare till en långvarig relation? I förlängningen, och förmodligen
till stor del omedvetet, ställer kvinnan frågan: Bär han på bra arvsmassa, på bra DNA,
är det någon jag ska satsa på att skaffa barn med?
”Hm. Om man redan har sina ungar och inte vill ha fler så struntar man väl i DNA?”
skrev en av våra lektörer. Vi har inget svar.
Vi mår bra av att kyssas. Nivån av stresshormonet kortisol sjunker hos båda könen
när vi kysser varandra och även när vi håller varandra i händerna. Halterna av
oxytocin, ett hormon som får oss att vilja mysa och närma oss varandra, ökar.
Ett exempel på det som vi nästan hört till leda, att kvinnor vill ha romantik och tända
ljus för att bli tända och sugna på sex, bekräftas av psykologisk och antropologisk
forskning.
En antropolog vid ett amerikanskt universitet lät ett antal personer titta på bilder av
personer som de var rejält förälskade i. Samtidigt scannades deras hjärnor. Det hände
saker i framförallt de delar som aktiverar belöningssystemet. Kyssar och sex triggar
igång belöningssystemen i kroppen, samma system som narkotika drar igång.
I kapitlet Doft och signal tar vi upp feromonerna, de doftlösa luktämnen som antas ha
en stor betydelse för hur vi väljer partner. För självklart är kyssen ett alldeles utmärkt
sätt att överföra dem på – vi är ju så nära varandra.
En tysk forskare har, här nämnt som kuriosa, undersökt varför de flesta av oss, 75
procent i hans studie, lutar huvudet åt höger när vi kysser. Anledningen är inte så
sexig utan handlar om hur våra hjärnhalvor utvecklas i fosterstadiet eller när vi är
spädbarn. En annan orsak kan vara hur vi ammades eller vaggades.
Vi avslutar med en trivial pursuit-fråga som har goda chanser att kommas ihåg.
Hur många procent av jordens befolkning hånglar inte?
10, 20 eller 40 procent?
Rätt svar är 10 procent.
Hormoner - sexualitetens budbärare
Hormoner är molekyler som fungerar som budbärare från celler eller organ i kroppen
till andra celler.
Det är en kaskad av hormoner, uppåt 100, som kan vara viktiga för sexlusten och som
aktiveras vid sex. Testosteron och östrogen är de klassiska könshormonerna. De
5
ligger i ungefär samma nivåer över tid, är statiska och fungerar mer som
möjliggörare. De ligger som en idisslande grund för att det överhuvudtaget ska kunna
uppstå en sexlust och så småningom ett sexuellt möte.
Det är likadant med de två hormoner som vi ska gå in närmare på i detta kapitel,
oxytocin och vasopressin. De är vilande och sparkar igång först vid vissa situationer
som bland annat interaktion och sex. Då ökar halterna av dessa hormoner vilket får
oss i ett speciellt känsloläge.
Testosteron- viktigt för sexlusten
Det manliga könshormonet testosteron har betydelse för sexlusten hos både män och
kvinnor. Små kvantiteter av testosteron produceras i hjärnan, men det mesta
produceras i kvinnans äggstockar och i mannens testiklar.
Hos kvinnor omvandlas testosteronet snabbt till östrogen, som är det klassiska
kvinnliga könshormonet.
För män är testosteron ett av åtråns nyckelhormoner och en förutsättning för att det
ska finnas en sexlust överhuvudtaget. Hormonet både aktiverar och påskyndar
sexuellt intresse. Det skapar känslor av positiv energi, välmående och det höjer
mottagligheten för stimuli som kan ge sexuell upphetsning.
När testosteronet är lågt, på grund av ålder eller sjukdom, upplever både män och
kvinnor svag sexdrift.
Kastreras ett försöksdjur försvinner testosteronet och den sexuella aktiviteten minskar
dramatiskt. Men den avstannar inte helt. Testosteronnivåerna är alltså inte helt
avgörande. Tidigare sexuell erfarenhet spelar också in för att den sexuella aktiviteten
ska komma igång.
Kerstin Uvnäs-Moberg, oxytocinets talesperson
Kerstin Uvnäs-Moberg är författare och professor i djurfysiologi vid Sveriges
lantbruksuniversitet sedan år 1995. Hon är mest känd för sin 35 år långa forskning
kring hormonet oxytocin, ett hormon som utsöndras vid exempelvis amning,
förlossning, beröring, massage, sex och välbefinnande. Kerstin Uvnäs-Moberg har
även skrivit böckerna ”Närhetens hormon - oxytocinets roll i relationer” och ”Lugn
och beröring - oxytocinets läkande verkan i kroppen”.
Vi träffar henne en kylig vinterdag i november i en fotostudio. Just då är vi inne i ett
hektiskt filmprojekt med ett flertal forskare som vi träffar för intervjuer men vi har
valt att träffa Kerstin Uvnäs-Moberg på en dag där hon får ta plats, en dag utan
6
direkta tidsbegränsningar. Vi vet sedan tidigare att hon är en kvinna som tar sig tid att
beskriva och förklara forskning och framförallt oxytocin på ett chosefritt sätt, som
vore det vilket ämne som helst. Inga konstigheter, ingen prestige. Äldre forskare har
heller inte så mycket att förlora, de behöver inte ta hänsyn och kan tala fritt.
Hon är tidig denna dag, stiligt klädd i en rödlila dräkt. Vi bjuder på kaffe och går
snabbt in på våra frågor. Det märks att hon vet vad hon pratar om och hon lyser
engagerat upp när frågorna radas upp.
Det var först när Kerstin Uvnäs-Moberg själv blev mamma som hon började
intressera sig för den osynliga bidning, den oerhört kraftfulla närheten och kärleken
som uppstår mellan moder och barn, särskilt vid amning. Hon har fyra barn. Först
senare, i sin forskning, förstod hon att detta var en verkan av ett kraftigt påslag av
”myshormonet” oxytocin.
Oxytocin- kivnnligt och livsviktigt
"Oxytocin är ett uråldrigt hormon som alla däggdjur har i oförändrad form.
Det bildas uppe i hypothalamus, en del av hjärnan, utsöndras och är aktivt i alla
former av interaktioner som till exempel sex och massage. Oxytocinet brukar kallas
kvinnlig eftersom det utsöndras litet mer hos kvinnor än hos män under sex och
beröring" berättar Kerstin Uvnäs-Moberg.
Hon fortsätter:
"Oxytocin är livsviktigt för vår överlevnad, särskilt för bindningen mellan moder och
barn. Bindning är viktig för att barnet och modern snabbt ska känna igen varandra
och bindningen håller dem samman. I närheten mellan moder och barn är oxytocinet
ett grundprogram som dyker upp i olika typer av kontakt. I amningen är oxytocinet
centralt, det bidrar till att bröstmjölken produceras. Det har olika funktioner.
Bröstmjölken är en sådan, sex är en annan, men i botten är det mycket som är likt."
Barn som inte får någon beröring dör, visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De
tynar bort även om de får tillräckligt med mat eftersom de inte kan lagra näringen i
kroppen.
Vid sexuella relationer och interaktioner bidrar oxytocinet till att öppna upp för
sociala möten. Det fungerar som en slags uppvärmning, som ofta följs av en
kontaktfas och sedan lugn och vila och i bästa fall en känslomässig bindning
personerna emellan. Bindningen gör att vi kommer att tycka att den personen är
bättre, snyggare, snällare och vackrare än någon annan man eller kvinna. Vi mår bra i
den personens närvaro och där stannar vi gärna kvar. Det betyder också att när vi inte
är tillsammans med den personen så dras vi omedvetet tillbaka till honom eller henne
för att vi mår så mycket bättre där – då är vi mindre stressade och mindre
7
ångestfyllda. En separation från den här personen blir därför obehaglig och jobbig.
Kerstin Uvnäs-Moberg:
”Oxytocin skapar avslappning, gör oss mindre stressade samt får oss att känna mer
tillit för personen eller personer i vår närhet. Vi varvar ner och ser omgivningen i ett
positivt skimmer. Det verkar som om de människor som vi har runt oss är snällare.
Det är litet vackrare - just där, just då.”
Oxytocin – sexualhormonernas Krylbo
Att utnämna oxytocin ensamt till ett lugn- och rohormon är dock en förenkling av ett
komplicerat system i vår kropp. Man kan likna oxytocin vid ett slags Krylbo,
knutpunkten i vilken tågen växlas in på en mängd olika spår med olika destinationer.
Beröring av huden sätter fart på nervfibrer, som skickar signaler till hjärnan. Efter
omkoppling i hjärnan aktiveras det parasympatiska nervsystemet, som går igång vid
vila och när det inte är stressigt. Oxytocin och andra hormoner som stimulerar lugn,
ro och en rad andra funktioner i kroppen, frisätts.
Blodtrycket och pulsen sänks, känsligheten för smärta minskar, nivåerna av
stresshormonet kortisol sjunker. Matsmältningen blir effektivare.
Blodgenomströmningen i hud och slemhinnor ökar. Musklerna slappnar av. Kvinnor
är mer mottagliga för beröringens effekter än män, vilket beror på att det kvinnliga
könshormonet östrogen ökar hudens känslighet.
”En kärleksfull partner är bättre än alla lugnande piller i världen” sammanfatttar
Kerstin Uvnäs-Moberg.
Vasopressin-manligt
Hos män utsöndras en systersubstans till oxytocinet som heter vasopressin. Det har
vissa likheter. Det gör också att rädslan minskar. Men vasopressin är inte det minsta
avslappnande, det är inget ”snällhormon”. Tvärtom höjs blodtrycket och det ger ett
påslag av aggressivitet, t ex i form av svartsjuka och när unga män spänner sig och
ska visa sig på styva linan inför varandra.
”Vasopressinet är mer manligt och försvarande” berättar Kerstin Uvnäs-Moberg.
Det finns studier under vilka män får sniffa i sig vasopressin. När de då ser andra
människor så har de en tendens att se dessa som mer hotfulla än de i själva verket är.
De kommer in i krigarens värld, de ska försvara reviret.
8
Oxytocin vs Vasopressin
Molekylskillnaderna i vasopressin och oxytocin har gjort att de är motsatser. De är
sexhormonernas yin och yang. Här finns könsskillnader, berättar Kerstin, även om
hon påpekar att de aldrig är absoluta. Medelvärdet visar ändå att det är mer
vasopressin och testosteron hos männen, respektive mer östrogen och oxytocin hos
kvinnorna.
Skillnaderna i utsöndring av vasopressin och oxytocin är också kopplat till vem du
interagerar med. Är du med någon som du inte är van vid, en ny sexpartner eller
”kvart i tre-ragget”, blir det mer av erövring, jakt, mer påslag av vasopressin. Den
typen av sex blir mer kostsam; fysiskt mer arbetsam.
Kerstin Uvnäs-Moberg:
”Om man ska vara en bra erövrare så ska man nog vara smått paranoid och tänka sig
att man har fiender litet överallt. Och framförallt är det bra att kunna lägga skulden på
andra. Då kan du ”gå på”. Med vasopressinet finns det en större tendens att göra det,
medan oxytocinet gör dig snäll. Oxytocinet kan vara bra i en relation. Men inte i en
situation där du har människor runt omkring dig som du faktiskt inte borde lita på”.
Män som lever i parförhållanden, och män som lever mycket med sina barn och tar
hand om dem, har mer oxytocin. Det är alltså delvis en funktion av hur relationen och
livssituationen ser ut.
Sammanfattningsvis har oxytocinet en förmåga att skapa lugn så att vi inte är rädda
för den vi har framför oss. Det ökar benägenheten för social kontakt, vi blir inte så
inlåsta, öppnar upp oss för andra. Och sist men inte minst - det har en direkt
stimulerande effekt på sexualiteten.
Den lugnande effekten beror dels på att rädslan minskar men främst på den
avslappning som kommer efteråt - det litet sömniga. Genom mekanismer av
igenkännande, doft- och synintryck, lär vi oss och kommer att koppla den där
individen, som vi interagerade med när det var skönt och behagligt, till den känslan.
Här uppstår sexlusten – några av de viktigaste sexhormonerna
• Oxytocin
Ett hormon som frigörs i hypofysen, i äggstockar och i testiklar. Hjälper till vid
aktivering av mjölkproduktion, sammandragningar under barnafödsel och
skälvningar i bäckenet vid orgasm. Bidrar till känslan av samhörighet mellan
föräldrar och barn och mellan parterna i ett förhållande.
9
• Vasopressin
Hos män utsöndras en systersubstans till oxytocinet som heter vasopressin. Det gör
att rädslan minskar. Men vasopressin är inget ”snällhormon” utan mer offensivt och
försvarande.
• Testosteron
Små kvantiteter av detta hormon produceras i hjärnan, men det mesta produceras i
äggstockarna och testiklarna. Hos kvinnor omvandlas testosteronet snabbt till
östrogen. För män är det ett av åtråns nyckelhormon. Det skapar känslor av positiv
energi och välmående. När det är förbrukat upplever både män och kvinnor svag
sexualdrift. Mer testosteron, t ex i tider av ökad sexuell aktivitet, ger ökad skäggväxt.
• Östrogen
Könshormon som finns hos både mannen och kvinnan, men mest hos kvinnan.
Östrogenet reglerar ägglossningen och påverkar sexuell lust hos män och kvinnor.
• Serotonin
En signalsubstans som produceras i hjärnstammen och mellanhjärnan och hjälper oss
att uppleva tillfredsställelse, t ex efter en orgasm. Serotonin kan öka åtrån genom att
samarbeta med signalsubstansen dopamin. Trots det kan serotoninutsöndrande droger
som Prozac också, paradoxalt nog, göra att det blir svårare att få orgasm.
• Nitratoxid
”Blodkärlens trafikpolis”. När vi blir upphetsade avsöndras det i området kring
könsorganen. Som ett resultat vidgas blodkärlen och blodflödet ökar. Läkemedel som
Viagra stimulerar avsöndringen av nitratoxid på konstgjord väg.
10
Kapitel 2
Gasa och bromsa
I det här kapitlet undersöker vi hjärnans roll för vår sexualitet, åtrå och lust med
handledning av Niklas Långström, professor vid institutionen för medicinsk
epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet. Vi börjar ge oss in i frågan om
känslors betydelse, eller icke-betydelse, för sex. Även orsakerna till och effekterna av
hormonell obalans kommer under vår lupp. Och där ingår p-pillren, som firade 50årsjubileum år 2011.
Vi träffar Niklas Långström, Professor i psykiatrisk epidemiologi med särskild
inriktning mot utvecklingspsykiatri och våld, för en intervju om hur olika substanser
och ämnen i hjärnan påverkar vårt sexuella beteende. Långström är medförfattare till
boken ”Pervers- om sex över det vanliga” (2006) och har länge forskat i sexuella
avvikelser, med fokus på hjärnan. Genom att studera det onormala och avvikande har
han även skaffat sig en grundmurad kunskap i hur den normala, eller den vanligaste,
mänskliga sexualiteten fungerar.
Det övergripande syftet med forskningen är att minska våldet mot kvinnor och barn
genom att förbättra bedömning av och insatser för personer i riskzonen för sex- eller
våldsbrott.
Niklas Långström är trygg och lugn när han delger oss sin kunskap och det märks
tydligt att det inte är första gången som han intervjuas. Det känns befriande att han,
liksom Kerstin Uvnäs-Moberg, verkar se objektivt på sin forskning - trots att den
handlar om beteenden som till stor del hamnar inom den privata sfären och vilka alla
kan ha åsikter om. Här är det forskningens resultat som räknas, inte tyckande.
Hur påverkar hjärnan och hjärnans signalsubstanser vårt sexuella beteende? Börjar
åtrån och lusten i huvudet? Niklas Långström:
"Vi vet ännu bara delvis vad det är som händer i hjärnan vid interaktion, beröring och
sex. Jag tycker det är märkligt att det inte forskats mer kring sambandet sexualitet och
hjärna, särskilt som sex är en basal funktion för vår fortlevnad."
Niklas Långström berättar att vid sexuell attraktion eller åtrå aktiveras en rad olika
signalsubstanser i hjärnan. Det är signalsubstanserna som står för kommunikationen
mellan de olika delarna i hjärnan och som i sin tur påvekar vad vi gör och vilka
känslor som uppstår.
"Det finns två system som är extra viktiga vid sexuell attraktion och som står i
balans" förklarar han och fortsätter:
"Det ena systemet är aktiverande och består av och domineras av signalsubstansen
dopamin. Dopamin är ett av sexlustens viktigaste aktörer. Det aktiverande systemet
11
har som syfte att hjälpa oss att fokusera och rikta in oss på personen som vi är
intresserad av. Eller att våga ta första steget till en kontakt eller interaktion som i sin
tur kan leda till en sexuell aktivitet. Det andra systemet fungerar bromsande eller
lugnande. Det hjälper oss att kontrollera vår åtrå så att vi inte löper amok i vår
sexuella lust, och går över gränser som är oacceptabla för den andra parten. "
Det bromsande systemet består av signalsubstanser som serotonin och opiater som är
släkt med lugnande substanser.
Sammanfattningsvis:
De två systemen, gasa och bromsa, står idealiskt i balans med varandra. De hjälper
oss människor att nå målet med aktiviteten som t ex kan vara att försöka få till ett
sexuellt möte samtidigt som det hjälper till att reglera vår lust och åtrå så att det inte
blir för mycket - eller för litet.
Ser systemet mellan män och kvinnor likadant ut?
Enligt Niklas Långström tyder det mesta på att det är rätt likt mellan män och kvinnor
när det gäller de grundläggande systemen med stimulerande och bromsande krafter i
hjärnan som ska vara i balans med varandra.
Förväntan en kraftfull motor,
De flesta arter gör det på ett liknande sätt; mekaniska rörelser, ejakulation och
eventuellt orgasm, men det ska inte vara för lika så att vi frestas kopulera över
artgränserna.
Vi har sex för att det är skönt och vi drivs till det av en rad stimuli, belöningar och
omedelbara myseffekter (oxtyocin). Belöningskänslan kommer från dopaminet eller
vårt så kallade kroppsegna narkotika. Men det handlar mer om förväntad belöning, än
om omedelbar belöning och tillfredställelse.
Belöningen kan vara stor och minnet av välbehagskänslan stark. Vi kanske kommer
ihåg hur skönt det var i förra veckan och vårt beteende är i högsta grad målinriktat
(gasande systemet) – trots att vi inte med säkerhet vet att det kommer att bli något
åka av. Mycket vill ha mer.
Det aktivitetsdrivande dopaminet ökar när vi har visshet om att det eventuellt blir
något av, inte när vi med säkerhet vet att vi ska få sex. The magic moment!
Det vi inte kan få vill vi ha och det som inte är direkt tillgängligt lockar.
Förhoppningarna om att få sex kan med andra ord vara mer upphetsande än om vi
med säkerhet vet att vi ska ha sex.
12
Robert Sapolsky, professor i biologi och neurovetenskap på Stanforduniversitetet i
USA, berättar i en av sina föreläsningar om mänsklig sexualitet och laboratorietest
med apor.
I testet fick aporna en belöning i form av något gott varje gång de tryckte på en
knapp. Dopamin utsöndrades och belöningssystemet aktiverades vid knapptryckandet
under inlärningsperioden. När forskarna sedan minskade belöningarna så att apan
endast fick något gott, en belöning, hälften av gångerna som de tryckte på knappen,
visade det sig att dopaminutsöndringen fördubblades. Det innebar alltså att förväntan
eller ”kanske” är en betydligt kraftfullare motor än säkerhet. 50 procents osäkerhet
som i laboratorietestet ger maximalt dopaminutslag i nivå med kokainintag.
Las Vegas är en hel stad full av ”kanske”, en förväntan att vinna pengar och lycka.
Människor drivs av dopaminpåslaget och förvillelsen att de uppfattar chansen att
vinna som 50 procent – trots att den chansen ofta kan vara en på miljonen.
Ett parförhållande är det pris som vi betalar för den förväntan som vi har inför det,
enligt Sapolsky.
Dopamin hjälper oss att ta det första steget, det höjer aktiviteten och ruset får oss att
närma oss den vi tycker om.
Men dopaminruset varar inte för evigt. Tester med hjärnscanner visar att
dopaminhalterna slår i taket på de nykära när de får se bilder på sin partner. Efter fem
år händer ingenting alls med dopaminet när de får se bilder på sin käresta. Istället
aktiveras centrum som har med empati och bekvämlighet att göra.
Som Robert Sapolsky uttrycker det: ”Det vi ser är en neurokemisk övergång från att
du ser din partner som ditt livs kärlek till att se samma person som en bekväm stol.”
Dopamin- ögonkontakt och attraktion
Med en hjärnscanners hjälp kan vi avläsa dopaminnivåerna i hjärnan.
Dopaminnivåerna kan variera över tid och nivåerna påverkas också av andra faktorer
som attraktion och ögonkontakt med personen vi interagerar med.
Visar forskarna ett fotografi på en okänd men attraktiv kvinna för en heterosexuell
man är det inte säkert att dopaminnivåerna går upp, eftersom det är först då kvinnan
har direkt ögonkontakt med mannen som dopaminet aktiveras.
Det visade sig dock att om männen uppfattade kvinnorna på fotografierna som
oattraktiva aktiverades dopaminet istället på de bilder där kvinnorna vände bort
blicken.
13
Det sker samma sak när homosexuella män tittar på bilder på män. Hur vi reagerar är
ofta detsamma, oavsett sexuell inriktning.
Evolutionspsykologi: Är vi av naturen monogama?
”Du behöver ingen doktorsexamen för att inse att trohet tills-döden-skiljer-oss-åt inte
är lika naturligt som att äta” skriver evolutionspsykologen Robert Wright.
“Evolutionspsykologin tecknar ett nytt porträtt av människan genom att studera hur
den naturliga urvalsprocessen formar våra sinnen. Den tittar med nya ögon på vilka
tankar och känslor som lockar oss till äktenskap – eller till skilsmässa”.
Evolutionen håller inte jämna steg med människans tankar t ex om jämlikhet mellan
könen och evig trohet. Vi vill en sak, naturen drar åt ett annat håll. Och när naturen
drar så förstärker det bilden av oss som djur styrda av våra inre begär och instinkter,
fjärran från att rymmas inom ett excel-ark. Moral, hävdar vissa, handlar främst om att
bekämpa den mänskliga naturen.
Vad vill naturen? Hur påverkas vi, enligt Robert Wright, av nedärvda begär och
instinkter i vår jakt efter en partner? Eller strävan till ett monogamt liv?
Otrohet handlar om att öka möjligheterna till reproduktion.
Kvinnor har sex med flera män för att männen ska tro att de är fäder till avkomman.
Då kommer de troligen att behandla barnen bra. Hans teori inspireras av
languraporna. Langurhannar dödar ibland spädbarn som har fostrats av andra hannar
som en sorts sexuell isbrytare och förspel till att få till det med honan/mamman - ett
logiskt sätt att få honan tillbaka till ägglossning och få henne att fokusera på framtida
avkomma.
Även hos oss människor förekommer barnamord efter otrohet. Hos indianstammar i
Sydamerika och på Solomon-öarna kräver män att kvinnor som de ska gifta sig med
ska döda barn som de har från tidigare relationer. Män hos ache-indianerna tar
stundtals ett gemensamt beslut om att döda ett nyligen fött faderlöst barn. Fördelarna
för våra förfädershonor med att ha sex med flera partners kan ha varit att rädda livet
på avkomman genom att få den nye hannen att försvara hennes unge.
”Logiken är inte beroende av dess medvetna förståelse” skriver Robert Wright.
”Langurhannar förstår inte faderskapsbegreppet. Men gener som gör hannar känsliga
för hintar om att vissa spädbarn bär eller inte bär på deras gener har överlevt. Den gen
kommer att överleva i det långa loppet som säger att man ska vara trevlig mot barn
om man har haft massor av sex med deras mödrar”.
Naturens syfte med all den makt och all den rikedom som männen skaffar sig är
14
genetisk förökning – reproduktion. Wright hävdar att till och med känslorna är
reproduktionens slavar. Bakom de känslor och temperament som
äktenskapsrådgivarna ägnar en massa tid åt att jämka, ligger genernas list: ”Kalla,
hårda ekvationer med enkla variabler: social status, maken eller makans ålder, antalet
barn, deras ålder och tillfällen till otrohet”.
Många män talar om att kvinnorna är överlägsna analytiker inom parrelationer (och
inte bara där), att de är strateger och taktiker på ett plan som mannen inte kommer i
närheten av.
Ett uttryck är "bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna". Är det så att
kvinnor är mer rationella när det gäller att få biologin och reproduktionen på banan?
Kan de lättare än män stänga av oönskade känslor, oönskade reflexer - och agera mer
rationellt biologiskt än känslomässigt i vissa lägen?
Evolutionär psykologi kan ge en del svar. Den slår fast att människor är skapade för
att bli kära. Men vi är inte skapade för att stanna i tvåsamhet. Otrohet är en integrerad
del av såväl kvinnans som mannens existens, biologiskt för att sprida
reproduktionschanserna.
Varför dras många kvinnor till män med makt och pengar trots att de själva kan ha
hög inkomst? Enligt Wright för att det är rationellt för den egna flockens överlevnad.
Evolutionen har inte hållit jämna steg med samhällsutvecklingen.
Varför är männens spermieproduktion högre när kvinnan är på affärsresa? För att han
gör sig redo för alternativ.
Det finns en klar motsättning mellan olika evolutionära krav och det rådande
samhällets värderingar och ursprunget till dessa motsättningar är inte alltid politiskt
korrekta.
Exemplet Assange
I debatten som har följt på misstankarna mot Wikileaks-ledaren Julian Assange för
våldtäkt, har frågan varit just huruvida Assange har ”gasat på” och gått över en
oacceptabel gräns. Det brukar ju sägas att all form av sex mellan vuxna människor är
ok - om det är frivilligt. Har Assange gasat över den gränsen? Är det ok att stoppa in
sin penis i en sovande kvinna? Är det synonymt med våldtäkt att ta av kondomen
under samlaget, trots att kvinnan har gjort klart att det är ”hatten på” som gäller?
Sällan har en fråga så snabbt blivit en snackis och engagerat en så stor del av den
vuxna befolkningen i Sverige som denna. Debattlustan kan bara jämföras med
Konstfackseleven Anna Odells iscensatta installation året innan, som arbetades fram
för skapa debatt om psykvården.
15
Oavsett lagens skrivning och utfallet i målet mot Assange så kan många av oss vuxna
relatera till fallet. Vi har själva varit där, som objekt eller subjekt, i gränslandet.
Ytterst handlar det om att alla har rätt att säga nej och att ett nej ska respekteras. Eller
som zoologen Sverre Sjölander säger med ett illmarigt leende i mungipan: ”Det är
alltid honan som väljer partner i djurvärlden, som bjuder in. Så är det hos oss också”.
Det talades mycket, inte minst i utländska medier, om att svensk lagstiftning var
rutten och till och med ett utslag av en ”feminazistisk kultur”. Vad många förbisåg
var att lagstiftningen ser likadan ut, eller är striktare, i andra europeiska länder.
”Att ha sex med en person som befinner sig i ett värnlöst tillstånd, t ex för att hon
sover, är våldtäkt i Sverige såväl som i andra länder” skriver Mårten Schultz,
professor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Inga viljelösa offer
"Det har funnits en rädsla för biologiska förklaringsmodeller, att det skulle vara något
primitivt och att människan skulle förlora sin egen vilja" säger Kerstin UvnäsMoberg apropå att gasa och bromsa.
Hon tycker att det är en överdriven rädsla eftersom biologin samspelar med det som
händer i omgivningen, med våra tankar och med så mycket annat. Hormoner är ingen
motorcykel som sparkas igång och sedan gasar av sig själv, rakt fram på motorvägen,
enligt Kerstin Uvnäs-Moberg:
”Vi är inte blint styrda av våra hormoner – de är inte diktatorer som bestämmer exakt
vad vi ska göra. Sambanden mellan hormoner, beteenden och känslor är påverkbara.
Det specifika i en viss situation och kopplingen till tidigare erfarenheter har också
betydelse för hur vi agerar.”
Människan kan välja att lyfta foten från gaspedalen. Bland de andra djuren är det,
som vi ska se, annorlunda.
Känslor och sex
Att känslor ofta spelar en stor roll för kåtheten – det vet vi instinktivt. Forskning
börjar nu kunna ge några svar på varför.
Sex är en reflex som är automatisk med ett undantag: känslorna har vetorätt.
Känslorna spelar roll när det handlar om balansen mellan att gasa, vara aktiv, och
bromsa, vara passiv.
16
Den klassiska reflexen är den som uppstår när läkaren lätt slår på knäet med en liten
klubba och benet rycker till. Om läkaren gör reflextestet och det samtidigt inträffar en
trafikolycka utanför fönstret så kommer patientens hjärna att sätta sin reflexfunktion
ur spel – benet kommer att vara stilla.
Om du dansar tätt med någon på dansgolvet så kan du komma att känna åtrå – men
bara om du känner dig säker, om det har varit en bra dag, om du känner att det här är
något att satsa på osv.
Och om inte kriterierna är uppfyllda? Då blir du inte kåt.
Ny forskning om åtrå
Det är relativt nytt att forskningen fokuserar på åtrån, som är upphetsningens
byggsten nr 1 – att sexuellt vilja ha, att åtrå en annan människa. Mycket tid har
istället ägnats åt psykologiska och anatomiska aspekter. En av orsakerna, kanske den
främsta, till att blickarna de senaste 15-20 åren har riktats mot åtråns kemi ur såväl ett
biologiskt som ett emotionellt perspektiv, är strävan efter att få kunskap för att kunna
hjälpa människor som har ett dåligt sexliv – eller inget alls.
De vanligaste orsakerna till minskad sexlust är stress, osämja och trötthet. Men det
finns fler – t ex hormonell obalans. Testosteron är ett genuint afrodisiakum, ett
lustframkallande hormon som har betydelse för sexlusten och åtrån. Medicin som
höjer kroppens halt av serotonin verkar också påverka sexlusten men då i negativ
bemärkelse.
Inte alltid hormonell obalans
Det är inte alla som har sexuella tankar 400 gånger per dag, vilket anses vara normalt
enligt sexologen Charlotte Makbhoul. En del tänker ytterst sällan på sex.
Vad det är som händer i parförhållanden där en eller båda parter inte känner åtrå, trots
att de i andra situationer, med andra människor, kan ha starka sexuella drivkrafter.
Varför uppstår ingen kemi?
Det har visat sig att vissa människor som söker hjälp för problem som har att göra
med mekaniken i själva samlaget, t ex impotens eller oförmåga att få orgasm, i själva
verket lider av brist på sexuell åtrå.
Enligt Charlotte Makbhoul är det sällan som den bristande åtrån handlar om
hormonbrist. Psykologiska orsaker i förhållandet är istället det vanligaste.
Åtrå och upphetsning är två processer som skiljer sig åt och som påverkas av olika
17
faktorer. Den ena parten vill ha sex, den andra vill inte – för mycket eller för litet
åtrå. Det är det vanligaste problemet som dyker upp i parterapi när det handlar om
sex.
Testosteron hos kvinnor och män - så påverkas sexlusten
När vi fokuserar på åtråns biokemi och sexuell dysfunktionalitet är testosteron
högintressant. Testosteron kallas ofta för det manliga könshormonet eftersom det
finns mer av det i män. Nivåerna varierar över tid och spelar en stor roll i
utvecklandet av maskulina karaktärsdrag som till exempel adamsäpple och grövre
kindben och markantare pannlob.
Vad händer då när män med bristande åtrå får doser av testosteron? Frekvensen av
sexuella fantasier ökar och den sexuella åtrån kommer tillbaka. Testosteronet har
däremot ingen effekt på själva upphetsningen – det bli inte kraftigare erektion när
mannen tittar på porrfilm, tänker på sex eller har sex under inflytande av tillfört
testosteron än utan.
Vetenskapsmännen är nu tämligen ense; testosteron reglerar den sexuella åtrån. Hos
män. När det gäller kvinnorna är de inte lika överens. Enligt vissa forskare är
kvinnans åtrå i topp i mitten på menscykeln, vid ägglossningen, när testosteronnivåerna är som högst.
Testosteron finns som sagt i mindre mängder även hos kvinnor. Nivåerna hos
kvinnorna fluktuerar också över tid och hos dem är det menscykeln som bestämmer
graden av utsöndring. En huvuduppgift för testosteron även hos kvinnor kan alltså
vara att slå på åtrån. Men testosteronet spelar praktiskt taget ingen roll under själva
samlaget.
Preparat som påverkar sexualiteten: P-piller ger snälla flickor?
Kerstin Uvnäs-Moberg pekar på några förbisedda, och uppseendeväckande, effekter
av hur vi manipulerar hormonnivåerna hos kvinnor. Det handlar dels om vårt drygt
50-åriga bruk av p-piller och dels om östrogentillskott till kvinnor efter menopausen.
I båda fallen är det påverkande hormonet östrogen.
Kvinnor som äter östrogen under och efter klimakteriet blir behagligare och
trevligare. De som inte gör det blir litet tuffare.
”Det är ett val. Få är medvetna om att det valet spelar roll för hur de kommer att vara
som människor”.
18
För många kvinnor är menopausen startsignal för en karriär i arbetslivet. Barnen är
utflugna och kvinnorna kan med full kraft ägna sig åt sitt arbete. Då kan det vara en
fördel att ha hårda nypor, att inte vara foglig och snäll.
Även p-piller innehåller östrogen. Östrogenets egenskaper eller effekten av hormonet
påminner lite om oxytocinets, det vill säga man blir lugnare och snällare.
”Vi vet fortfarande inte” säger Kerstin Uvnäs-Moberg, ”hur mångårigt bruk, ibland
redan från 12-13 årsåldern, av p-piller som innehåller östrogen kommer att påverka
de här flickorna i framtiden. Men risken är att flickorna blir litet snällare än vad de
skulle ha varit utan p-piller”.
En annan vanlig biverkning som bruk av p-piller medför är minskad sexlust. Vilken
man skulle acceptera ett sådant piller? Det frågar sexologen Charlotte Makboul
retoriskt. Å andra sidan tycker många kvinnor att en eventuell marginellt sänkt
sexlust uppvägs av den sexuella frihet som p-piller ger, något som i sig kan stimulera
åtrån.
Vilka yttre attribut krävs för tändning i 180?
Sekundära sexuella egenskaper är ett begrepp inom sexforskning. Det handlar främst
om yttre attribut som bland annat en vältränad mage och är mer påtagliga än till
exempel doftlösa lukter som omedvetet gör att vi dras till en annan människa.
Sekundära sexuella egenskaper markerar individens hälsa, fertilitet och ett bra
respektive dåligt immunförsvar. Konkurrens mellan honor om hannar och mellan
hannar om honor är otaliga bland parbildande arter och då spelar de sekundära
sexuella egenskaperna en extra stor roll.
Vad letar människohonan efter, medvetet och undermedvetet? Vilka attribut får oss
att tända till?
Ansiktssymmetri är en sak. Robert Sapolsky på Stanford University forskar och
föreläser om mänsklig sexualitet. Han berättar att den allmänna tolkningen är att ett
symmetriskt ansikte är synonymt med ett vackert, väldisponerat och välbalanserat
ansikte och därmed också en tillförlitlig markering för hälsa vilket kan ge en större
garanti för välmående avkomma och bra genetiska egenskaper. Enligt Sapolsky
föredrar två månader gamla bebisar symmetriska ansikten framför osymmetriska.
Det verkar som att symmetriska ansikten är mer attraktiva, ger ett behagligare liv,
mer självförtroende och en ständigt uppåtstigande spiral av sexuell lycka...
Höft och midja - viktiga sexuella sekundära egenskaper
19
Bland parbildande arter handlar det ofta om att visa upp vilken bra förälder denne kan
bli. Därför är honan som redan har ett par ungar mer populär bland hannarna – hon
har visat sin kompetens.
Hos människor är också kvinnans midja och höft en signal om förutsättningar för
barnafödande. Det är avståndet mellan höft och midja som är den betydande faktorn.
Ju större höft i förhållande till midjan, desto bättre fertilitetsförmåga.
I kulturer som är västerländskt inspirerade är det samma sak: män föredrar kvinnor
enligt ovan eftersom de anses ha bättre förutsättningar för att bära och föda barn.
Däremot är det inte lika tydligt i kulturer som inte har utsatts för västerländsk,
modern påverkan, vilket gör att det är svårt att veta hur mycket av midja-höft-teorin
som kommer från västerländska skönhetsideal eller är nedärvt.
Kaka söker maka
En annan tendens, som är extra tydlig i USA, är homogami - viljan att para sig med
någon som är lik oss själva. 90 procent av paren i USA har samma religion, det är
inte mer än tre år mellan dem, de är av samma ras, har samma socioekonomiska
bakgrund, ligger inom samma IQ-nivå och delar politiska värderingar. Tendensen är
tydlig även vad gäller lungkapacitet, näsborrarnas storlek och kroppslängd. Varför?
Robert Sapolsky förklarar att det beror på att vi inte vill ha inavel, men ändå
släktskap vad gäller egenskaper. Bland traditionell jägar-samlar-befolkning bor den
blivande partnern högst 40 km bort. Ju yngre vi är när vi går in i ett förhållande, desto
troligare är det att vi parar oss med någon som är olik oss själva. Inte oväntat så blir
vi mer konservativa med åldern.
Runda ansiktsformer - trevliga men osexiga
Kvinnor anger män med runda ansiktsformer som mer sympatiska och ärligare – men
mindre åtråvärda. Det kan vara ytterst subtila skillnader som avgör, t ex storleken på
näsborrarna.
Kort sammanfattat, snygga människor har det lättare. Kvinnor föredrar män med
goda sekundära sexegenskaper som markerade käkben, hög panna, rejäla muskler. En
av anledningarna är att dessa egenskaper signalerar höga testosteronnivåer. Och
testosteronet är ju ett av de viktigaste sexhormonerna hos män och direkt
stimulerande för sexlusten.
Det finns undantag då vi i högre grad bortser från sekundära sexuella egenskaper.
Och här anger Robert Sapolsky Skandinavien som exempel. Ju bättre
20
levnadsstandard, desto mindre benägenhet har kvinnor att dras till män med goda
sekundära sexegenskaper; den typiska alfahannen. I länder med hög levnadsstandard
handlar det mer om att språkligt och intellektuellt kommunicera bra hälsa, ”jag har
inte sjukdomar”, än om att visa det med yttre attribut.
Det handlar om vem vi vill lägga våra gener hos och ingen vill placera generna hos
någon med sexuellt överförbara sjukdomar. De flesta arter kan genom doft avgöra om
hannen/honan bär på infektioner och därmed ska dissas och/eller dumpas – undvikas
som om de bar på pesten.
Kvinnor med ägglossning tittar mer på sekundära sexegenskaper; då föredrar de män
som signalerar höga testosteronvärden. Här kommer hela feromonkomplexet in – se
separat kapitel.
”Mer finlemmade och feminina ansikten lockade mest när kvinnorna valde den man
som de skulle vilja leva med. Men när de valde engångspartner föredrog kvinnorna
ett mer maskulint utseende, med kraftigare käkben och haka” skriver Lotta Fredholm,
vetenskapsjournalist på Forskning & Framsteg.
Varför? Testosteronhalter som är så höga att de tydligt avspeglas i utseendet tyder på
styrka och bra hälsa. Då är det kanske inte heller konstigt att kvinnor kan kasta sig
efter testosteronstinna machomän när de har ägglossning och är som mest fertila,
eftersom machomän verkar kunna ge en bra avkomma rent genetiskt.
En högre testosteronhalt kopplas också till ett mer aggressivt och dominant beteende.
En man med ett mer feminint utseende signalerar att han troligen kommer att vara
snällare och delta mer i omhändertagandet av avkomman vilket kvinnor fördrar om vi
ska skapa en mer långvarig relation.
En amerikansk forskare ville ta reda på varför honfåglarna i vissa fall avvisade
hannarna. De sattes i samma bur. När honan avvisade hannen ställde forskaren in ett
antal uppstoppade honfåglar i en cirkel runt hannen så att denne såg ut att vara
mycket populär. Det visade sig att den levande honan förändrade sitt beteende, att
hon började uppvakta hannen. Det låter som ett avsnitt ur Neil Strauss´
raggningsbibel ”The Game”. Innebörden är enkel: hannen ser ut att vara populär och
då vill även denna hona ta del av hannens fina gener och föra dem vidare till nästa
generation.
Går det att luras?
Kan vi luras? Framhäva sekundära sexegenskaper trots att vi är sjuka? Robert
Sapolsky berättar om att hos vissa fågelarter kan en döende hanne använda sina sista
tre kalorier till att få fram en lockande färg på sina vingar. Han har fyra minuter på
21
sig att leva och en mikroskopisk möjlighet att låta generna leva vidare. Han tar
chansen. Han luras. Han är sjuk, men vingarnas färg signalerar hälsa. Men det finns
strategier för att upptäcka detta lurendrejeri.
Intensiteten i de sekundära sexegenskaperna måste nämligen vara likvärdiga med
immunförsvarets styrka. Det räcker alltså inte med en lockande färg på vingarna för
att avgöra fågelns hälsa. I många arter reflekterar t ex ansiktsfärgen immunförsvarets
status.
Människan är den enda primaten som inte visar upphetsning, d v s där könsorganen
inte sväller på ett övertydligt sätt. Vi har ju dessutom kläder på oss. Babianhannar
föredrar de babianhonor vars könsorgan sväller mest. Svullnaden visar tydligt upp
östrogennivåerna. Stora könsorgan, som ökar honornas totalvikt med 25 kg, är lika
med höga östrogenvärden, högre fertilitetsvärden och bättre hälsa.
Alla forskningsresultat gällande vem vi vill para oss med leder åt samma håll –
tendensen är tydlig:
• Mannens ekonomi tillhör de viktigaste kriterierna gällande kvinnans val av partner i
främst västerländska kulturer.
• Mannen tittar mer noggrannt efter kvinnans fertilitetsfaktorer som avstånd mellan
midja och höft än kvinnor.
• Symmetri är vackert och attraktivt.
Kvinnor letar efter män med en vältränad kropp, män letar damer med breda höfter
och symmetriska ansikten? Nej, så enkelt är det inte.
Det forskningsresultat som övertrumfade alla andra och som var de svar som de allra
flesta män som kvinnor angav som kriterium nr 1 i valet av partner var: ”Att träffa
någon som är snäll mot mig”
22
Kapitel 3
Doft och signal
Forskarna är inte alltid överens. Doften har betydelse - javisst. Men finns
feromoner? Ja, i djurriket. Men hos oss människor? Om de finns, överför de
upphetsning och för oss till den optimala partnern? Vi ställer frågan om syntetiska
feromonpreparat kan göra oss mer åtråvärda på parmarknaden. Vidare träffar vi
doftexperten Richard Juhlin som kan känna om en kvinna har ägglossning på 20
meters avstånd. Vi tittar också på parfymer - visste du att doften i Chanel no 5
kommer från piskad abessinsk hankatt?
“I'm the burning bush, I'm the burning fire
I'm the bleeding volcano
I'm so hot for her, I'm so hot for her
I'm so hot for her and she's so cold”
- Rolling Stones “She´s so cold”
Doften leder oss till den optimala partnern
”Vi ser oss hellre som änglar än som apor. Vi vill vara tänkande varelser som
medvetet styr vår tillvaro. Men vi är däggdjur. Att vi är människor innebär inte att
alla de system som andra primater har försvinner. Systemen finns där och aktiveras i
basala funktioner som sex, kärlek, förlossning, amning, aggression. De finns där hela
tiden” säger hormonforskaren Kerstin Uvnäs-Moberg.
Den personliga doften, om vilken vi oftast inte bestämt kan säga vad den egentligen
luktar, har en stor och avgörande roll i åtråns kemi. Den fungerar som ett personligt
avtryck och är unikt för varje individ.
För att underlätta läsningen har vi delat in dofterna i tre underkategorier, de doftlösa,
det vill säga feromonerna, de doftrika, till exempel de personliga och parfym, och de
som är en kombination av doftrika och doftlösa dofter.
Vi kommer främst att fokusera på de dofter som är inblandade i åtråns kemi.
Gå gärna tillbaka till denna ordlista under läsningen.
Feromon - ämne med signalfunktion. Feromoner fungerar som ett kemiskt språk
mellan individer inom en art; de kan stå i fortplantningens tjänst, användas vid
orientering eller som varningssignaler (alarmämnen). Ett hormon är inte samma sak
som ett feromon.
Androstendion - ett steoridhormon som produceras i binjurarna samt i testiklar hos
män och i äggstockar hos kvinnor. Män producerar större mängd androstendion än
23
kvinnor och det brukar därför benämnas som ett manligt hormon. Kvinnor är extra
känsliga mot androstendion och hormonet sägs påverka kvinnors sinnestämning och
verka aktivitetshöjande.
Androstenol - ett manligt feromon som härstammar från det manliga steroidhormonet
androstendion. Finns bland annat i manlig svett. Vid kontakt med syre oxiderar
androstenol och bildar androstenon.
Androstenon (svettferomonet) - ett feromon som finns i manligt och kvinnligt svett
och urin. Androstenon är det mest förekommande syntetiskt framställda feromonet
som finns att köpa på marknaden. Androstenon var det första feromonet som
identifierades hos däggdjur.
Copulin - ett feromon som återfinns i vaginalt sekret och kan trigga igång sexuell lust
hos en annan individ av samma art.
Förmågan att känna dofter
Lukterna har under historiens gång fungerat som ett varningssystem. Deras
evolutionära roll har varit att hjälpa oss att avgöra vad som har varit skadligt att äta
eller inandas. Lukterna har hjälpt oss i vårt sökande efter en optimal partner samt att
urskilja och känna igen doften av fiender.
Människans luktsinne utgörs av sinnesceller som sitter samlade i ett litet organ högst
upp i nästaket. Det är i detta luktorgan som doft och lukt registreras.
Luktperception är principen för hur luktsinnet kan registrera olika luktämnen och
integrera blandningar av dessa till en ny doft. Mats J Olsson, forskare på Karolinska
Institutet, är expert på luktsinnet och på den psykologiska och biologiska grunden för
luktperception. Han berättar:
"Det finns cirka 350 olika slags receptorer i näsan, men med en genetisk variation
bland individer. Vi har med andra ord mer eller mindre väl utvecklade luktsinnen.
Luktsinnet utvecklas successivt; när vi föds har vi inte så mycket preferenser för
lukter, men med tiden övar vi upp vårt luktsinne och en vuxen människa kan urskilja
mer än 10 000 olika lukter".
Det går dessutom att öva sig till ett skarpare luktsinne, något som parfymörer och
sommelierer tagit fast på.
Preferenserna för smaker är däremot i högre grad medfödda. Framförallt för sött och
beskt, vilket eventuellt har funktionen att få barnet att äta energirik mat (sött) och
undvika sådant som är giftigt (beskt). Det finns också en inlärningsmekanism redan i
livmodern, efter vecka 30, som gör att barnet gillar det som mamman tycker om att
äta.
24
Darrande antenner
Redan i början av 1800-talet upptäckte den franske naturvetaren Jean Henri Fabre att
insekter kommunicerade via doftämnen under parningsleken. Insekten, exempelvis en
fjärilshona, sänder ut feromoner för att locka till sig fjärilshannen. Fjärilshannen styr
mot doften som om den vore en sexuell fyr, hela tiden med antennerna darrande och
inriktad mot sitt mål - fjärilshonan.
Här är det inte frågan om ett fritt val, för sprejar man litet feromoner på till exempel
en blomma kommer fjärilshannen att flyga dit och försöka para sig. Ordet feromon
betyder inte helt oväntat ”att överföra upphetsning” och lånades från grekiskan år
1956 av tyska forskare för att försöka beskriva det starka doftämne som man tidigare
endast funnit hos insekter. På 30-talet gjordes detaljerade studier av så kallade
feromoner, som ett försök att hitta ett medel för kontroll av insektspridning eller som
bekämpning av skadeinsekter. Eftersom det var svårt att samla in naturliga feromoner
utvecklades syntetiska motsvarigheter.
Vi lämnar nu insektsvärlden, och dyker in på doftlösa lukter som feromoner,
mänskliga doftrika lukter och dess påverkan på oss människor.
Att en för oss omedveten doft kan styra en annan individ blint mot ett främmande
mål, trollbinda den andra partnern, är något som vi förknippar med lägre stående djur
och science fiction. Doftens oerhörda kraft och ibland besynnerliga påverkan har
dock varit känd sedan länge tillbaka. I filmen ”Om parfymen” berättas om en
mördare i Paris på 1700-talet, som saknade egen kroppslukt och föddes med ett så
skarpt luktsinne att han i mörker kunde följa en enskild människas doft på flera
kilometers avstånd. Dofter blev hans besatthet, men också hans yrke – parfymör.
Feromoner – att överföra upphetsning
Feromoner är doftlösa doftämnen som verkar på ett omedvetet plan. Feromonerna har
alltså ingen upplevd specifik doft som t ex choklad eller vanilj. De produceras i
körtlar i armhålan, munnen och kring könsorganen och avsöndras naturligt från bland
annat huden. De påverkar beteendet hos andra individer, de kan till exempel skapa en
känsla av lugn, attraktion, vällust, en nästintill omedveten berusning hos personen
som utsätts för dem.
Män utsöndrar inte feromoner om de inte producerar testosteron. Kvinnor som
opererar bort sina äggstockar producerar inte heller sexuellt stimulerande feromoner.
Kastrerade män känner inte av feromoner från kvinnor som har ägglossning. Om vi
saknar hormoner, östrogen hos kvinnor och testosteron hos män, kan vi inte urskilja
svett hos det motsatta könet. Kvinnor som har ägglossning är mycket vassare på att
urskilja feromoner. Homosexuella män är bättre på att urskilja manlig svett än
kvinnlig svett.
25
Feromoner som kan trigga den sexuella lustan hos en annan individ består i grund
och botten av ombildade steroidhormoner som i sin tur består av könshormoner.
Steoridhormonen androstendion omvandlas hos mannen till könshormonet testosteron
och hos kvinnan till könshormonet östron som är en kvinnlig könshormon tillhörande
gruppen östrogen. Enkelt kan man säga att feromoner består av ombildat
könshormon. Det är dessa feromoner vi kommer att titta närmare på.
Feromoner återfinns på huden och i håret, de är luftburna och får effekt först när de
andas in av en annan individ.
Feromoner är, enligt många forskare, artspecifika, vilket innebär att till exempel
hundar inte påverkas av katternas feromoner, och människors inte av kossors. Men
stämmer det verkligen?
Kerstin Uvnäs-Moberg tror att vi människor också kan påverkas av feromoner från
andra arter än vår egen. Hon berättar om ett feromon-knep som mödrar använde sig
av förr i tiden när det fortfarande var vanligt att vi levde på bondgårdar.
”Fick kvinnan i huset ett barn med kolik tog hon med sig barnet in till ladugården
nära intill de mjölkande kossorna. Barnet blev genast lugnare, slutade skrika och
koliken upphörde. Kanske påverkades barnet av kossornas feromoner som omedvetet
men effektfullt skapade lugn och harmoni hos barnet?”
Zoologen Sverre Sjölander och Kerstin Uvnäs-Moberg är övertygade om att
feromoner finns och påverkar oss människor, andra forskare som Mats J Olsson, som
är professor i experimentell psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, är
tveksamma till om feromoner överhuvudtaget finns hos människan. Han menar att
det största missförståndet när det kommer till feromoner är just frågan om deras
existens, deras vara eller icke vara.
”Inget mänskligt feromon är ännu identifierat. Ingen vet om dessa finns, om de har
eller saknar lukt. Då är det bättre att prata om kroppsegna luktämnen” säger Mats J
Olsson.
Det vomeronasala organet – feromonregistratorn
Det vomeronasala organet är ett organ som hos vissa landlevande ryggradsdjur, t ex
ormar och andra kräldjur, samt hos en del däggdjur, används för att uppfatta och
registrera feromoner.
De är litet olika placerade hos de olika djurgrupperna, men alltid nära
näshåligheterna. Hos ormar och ödlor, som är de djur hos vilka det vomeronasala
organet är mest välutvecklat, är organet beläget i den övre delen av gommen. Genom
sin tunga fångar ormarna och ödlorna upp feromoner i luften och överför dem till det
26
vomeronasala organet. Hos däggdjur använder hannarna organet för att fånga upp
sexualferomoner från parningsvilliga honor.
Har vi människor också det vomeronasala organet och fungerar det?
Enligt Kerstin Uvnäs-Moberg föds en del människor med det vomeronasala organet
medan andra inte gör det. Kanske är det en kvarlevande rest från vår tidigare
utvecklingsfas precis som svanskotan.
Innebär det att det bara är människor som är utrustade med det vomeronasala organet
som kan registrera feromoner? Nej, Kerstin Uvnäs-Moberg menar att feromoner kan
tas upp utan att ens reagera med det vomeronasala organet.
Det betyder att det finns möjlighet till mänsklig kommunikation via feromoner
oavsett om vi är födda med organet eller inte. Det vomeronasala organet har med
andra ord ingen betydelse för vår känslighet mot feromoner?
Även kring det vomeronasala organets funktion hos människan råder det delade
meningar. Mats J Olsson tror inte att det fungerar fullt ut hos människan, men säger
också att ”vissa individer verkar ha rester kvar av organet”.
Kerstin Uvnäs-Moberg tror att det finns en oändlig mängd andra feromoner, förutom
sexualferomonerna, som vi inte har koll på och som också påverkar oss och vår
sinnesstämning.
”Mänskliga feromoner är fortfarande ett område som vi vet litet om och det är ett
ämne som det borde forskas mer kring.”
Kanske beror den sparsamma forskningen på att vi människor inte vill bli påverkade
eller styrda av något som vi inte har kontroll över. Vi vill veta vad vi gör helt enkelt.
Kunskap och ökad medvetenhet om luktens betydelse kan påverka hur vi agerar och i
förlängningen förändra våra liv, tror Kerstin Uvnäs-Moberg.
Hur ser en av forskarna, Mats J Olsson på feromoners och dofters betydelse i
framtiden?
”Om läget kring personliga dofter och feromoner klarnar mer kanske vi i framtiden
kommer att undvika att använda förvillande parfymer och vikta personperceptionen
via luktsinnet högre i val av partner. Kanske kommer kvinnor att sluta använda ppiller. P-piller verkar nämligen störa vår inbyggda kompass som leder oss mot den
optimala partnern”.
Studier antyder att kvinnor tycker sämre om män vars HLA-system (ett genkomplex)
är för likt deras eget. Det låter rimligt eftersom denna funktion gör att vi kan undvika
inavelsproblematik.
27
Mycket litet tyder dock fortfarande på att vi har hittat riktiga sexferomoner som
verkligen kan attrahera en annan person, enligt Mats J Olsson.
”Om detta kan hittas blir det förstås en ännu större försäljningssuccé än vad påstådda
sexferomoner redan är i internethandeln” säger han.
Luktande körtlar och manlig svett
Det är skillnad på doften i armhålorna och doften på resten av kroppen.
Utöver de vanliga ekrina körtlarna, som avsöndrar färglös svett, innehåller armhålan
också apokrina körtlar vilka vanligen finns där det växer hår. Dessa körtlar, de
apokrina, avsöndrar talg, en substans som produceras i talgkörtlarna hos däggdjur och
som sprids längs hårstråna.
Hårstråna erbjuder en större yta för avdunstning, och hudens bakterier bryter ner
talgen till en feromonbaserad substans (en blandning av doftlösa feromoner och
doftrika lukter) som avger en kraftig lukt.
Androstenol, androstenon och androstendion
”Vi har visat i flera studier att vi kan påverka kvinnors sinnestämning genom att
exponera dem för ett typiskt manligt feromon, androstenol, som finns på manlig hud i
mycket högre koncentration än på kvinnlig hud – trots att mottagaren inte kan känna
dess lukt. Exponeringen för androstenol fungerar allmänt aktivitetshöjande och gör
att kvinnorna känner sig gladare” säger Mats J Olsson. Han fortsätter:
”Visserligen kan kvinnor reagera med åtrå på manlig svett, men så enkelt är det inte.
Medias exponering av ”sexigt svett” har fått vissa män att tro att deras svett luktar
gott, att det är sexigt med en gymtränad och oduschad kropp, vilket är missvisande.”
Det manliga feromonet androstenol påverkar uppenbarligen kvinnors sinnestämning,
men så fort feromonet reagerar med syre, ombildas feromonet till androstenon.
Androstenon står för den klassiska illaluktande svettdoften och är förmodligen högst
motbjudande för både män och kvinnor och även de doftrika lukterna har, som vi alla
vet, stor betydelse för attraktionen och viljan att vara nära en annan människa.
Feromonet androstenol och androstenon härstammar från steroidhormonet
androstendion. Androstendion produceras i testiklarna hos mannen, i äggstockarna
hos kvinnan och i binjurebarken hos bägge könen. Androstendion omvandlas hos
mannen till könshormonet testosteron och hos kvinnan till det kvinnliga
könshormonet östron.
Ett hormon är inte samma sak som ett feromon. Ett steroidhormon är en substans som
cirkulerar i blodet och påverkar olika organ.
28
Steroidhormonet, i detta fall könshormon, ombildas i sin tur sedan i vissa fall till
feromoner som utsöndras från olika körtlar på kroppen. Steroidhormoner är tunga i
sin sammansättning och feromonet kan därför inte färdas särskilt långt i luften. Det
innebär att det krävs en viss intimitet för att kvinnan ska reagera på feromonet,
avståndet får inte vara längre än 50 cm och så nära kommer mannen förmodligen inte
om han luktar svett.
Andra delar av kroppen med samma sorts utsöndrande och ”luktande” körtlar är hos
männen pungen och penisroten och hos kvinnor huden runt vagina. Hos både män
och kvinnor innehåller även huden runt bröstvårtorna apokrina körtlar. Förhuden på
penis och hudvecken runt klitoris producerar också sekret med kraftig lukt,
innehållande feromoner bland annat copulin som vi kommer att berätta mer om
senare i kapitlet. Dessa områden, brösten, anal-genital-regionen och könsorganen, är
vanligen täckta av kläder och därför är lukten inte lika påtaglig som från armhålorna.
Armhålorna svettas också lättast och svetten förstärker den kraftiga underarmslukten.
Feromoner påverkar kvinnors hormoner
Feromoner kan förklara varför vissa kvinnor som lever tillsammans en längre tid ofta
får en synkroniserad menscykel och fenomenet är välkänt. Feromoner kan orsaka en
hormonförändring hos de personer som andas in dem. Den första vetenskapliga
studien om detta kom år 1998 när professor Martha McClintock vid University of
Chicago kunde visa att kvinnor som lever flera timmar om dygnet tillsammans
synkroniserar sina menscykler. Studien visade att kvinnor skickar ut speciella
feromoner i samband med sin menstruationscykel.
Det rör sig om minst två olika ämnen. Det ena utsöndras efter menstruationen, men
före ägglossningen. Det verkar förkortande på andra kvinnors cyklar. Det andra
ämnet utsöndras under och efter ägglossningen. Det förlänger andra kvinnors
menstruationscykel. Om en grupp kvinnor vistas tillsammans en stor del av dagen
under en längre tid, kommer koncentrationen av feromoner i luften runt omkring dem
att bli relativt hög, och de kommer alla att påverkas av den. Förhållandet mellan
feromonernas koncentration avgör då hur den gemensamma menstruationscykeln blir.
Kanske kan man använda denna upptäckt för att styra kvinnors ägglossning och i sin
tur fertilitet inom snar framtid.
I djurvärlden har synkronisering av menstruationen, eller löptiden, uppenbara
fördelar. Den förhindrar att några honor börjar löpa före de andra och på så sätt får ett
försprång. Samtidigt likriktar den en grupps aktiviteter så att medlemmarna inte hela
tiden måste ha uppgörelser i samband med kurtiseringen. Det är förmodligen en rest
av dessa förhållanden som ligger till grund för kvinnors synkroniserade menscyklar.
Fungerar syntetiska feromonpreparat?
29
På nätet saluförs feromonsprayer för såväl djur som för människor. En produkt sägs
innehålla ”en syntetisk kopia av kattens ansiktsferomon”. Detta feromon använder
katten för att markera sitt territorium vilket skapar lugn och trygghet hos katten.
Kattprodukterna sägs kontrollera oro, urinmarkering, klösningar, nedsatt matlust,
minskad leklust och stress inom en kattgrupp.
På apoteket finns också halsband med feromoner anpassat till hundar. Produkten
innehåller en syntetisk motsvarighet till hundens lugnande feromon, vilket är ett
feromon som tiken avger från juverområdet under digivningsperioden och som har
stor betydelse för att kontrollera och förebygga så att valpen och den vuxna hunden
inte upplever rädsla och oro. Det har också betydelse för valparnas trygghetskänsla
och bindning till tiken. Halsbandet kan användas för att hjälpa hunden att vara mindre
rädd för till exempel nya miljöer eller nytt hem, produkterna innehåller en syntetisk
motsvarighet till hundens lugnande feromon DAP (Dog Appeasing Pheromone).
Halsbandet ska sitta på hunden hela tiden, både inomhus och utomhus, för att hjälpa
hunden i olika situationer. Det kan till exempel vara; skotträdsla (smällare och
fyrverkerier), tillvänjning till nya miljöer/nytt hem, transportproblem, under valpens
socialiseringsperiod och problem vid rastning.
Feromonmarknaden för människor har mycket att erbjuda. Vi kan köpa allt ifrån
feromonsprejer och attraktionsdroppar till feromoner i tablettform.
Feromonpreparaten sägs trigga igång sexlusten från potentiella partners, öka vår
attraktionskraft, skapa en dominant aura och utstrålning och göra vissa män till
alfahannar. Feromonerna utlovas förvandla oss till festens mittpunkter – Don Juan.
Det låter för bra för att vara sant.
Det manliga svettferomonet, androstenon, som i grund och botten är ett manligt
könshormon, är det mest förekommande feromonet som finns att köpa på marknaden.
Nödvändigtvis har tillverkarna reducerat den stinkande karaktäristiska svettdoften av
androstenon eller dolt den med någon annan väldoftande parfym. Det mänskliga
luktorganet samspelar med människans andra sinnen som i sin tur är kopplade till vår
känsla och upplevelse. Vi köper helt enkelt inte något som vi inte tycker doftar gott,
lika ogärna som vi kysser någon som osar vitlök.
Är det värt att lägga pengar på dyra feromonpreparat? Hur fungerar feromonsprejer
med androstenon i verkliga livet?
Människor som redan producerar mycket eget androstenon upplevs naturligt som
attraktiva och dominanta. Får de tillförsel av ännu mer androstenon uppfattas de inte
längre som attraktiva, utan snarare som högdragna och hotfulla.
Eftersom androstenon ursprungligen härstammar från manligt könshormon, är
preparatet inte optimalt för kvinnor att använda i syfte att attrahera män. Men en liten
och specifik mängd av feromonet skapar en attraktiv och tilldragande utstrålning även
hos kvinnor.
30
En man som har sprejat på sig feromonbaserad doft inför en stor fest kommer således
fortfarande att behöva konkurrera med de andra männen om att fånga kvinnans
uppmärksamhet. Endast på mycket nära håll och vid mer intima situationer kan
feromonsprejen ge mannen en fördel - avståndet får ju inte vara längre än 50 cm,
annars reagerar kvinnan inte på feromonet. För att komma så nära måste mannen
förmodligen ha förmågan att attrahera kvinnan på andra sätt. Snarare kan
feromonpreparat användas i syfte att piffa upp och bringa liv i ett redan etablerat
förhållande, där paret är naturligt nära varandra, än att locka till sig främmande
kvinnor.
Zoologen Sverre Sjölander tillhör dem som tror att feromonsprejer för människor kan
fungera.
Parfymen – med doftkörtlar
Parfym har fungerat som afrodisiakum i flera tusen år, dock inte de parfymer som är
framställda av blommor. Många andra parfymer är framställda av sexuella doftkörtlar
hos däggdjur, som till exempel doftkörteln mysk som kommer från myskhjort. Mysk
utsöndras från körtlar i testiklarna på myskhjortar och är en vanlig förekommande
ingrediens i parfym. Dessa sexuella doftkörtlar har människan tagit över och
återskapat på konstgjord väg.
”Lukter och doftkörtlarna påverkar oss, vår sinnestämning och vårt val i sökandet
efter den optimala partnern. Om dofter och parfymer med syntetiska eller äkta
doftkörtlar (ombildat könshormon) inte påverkade oss skulle det inte heller finnas en
miljardindustri för parfymer” är Sverre Sjölanders slutsats.
Parfym i sin klassiska form tillverkades av hannars djursvett innan de började
framställas syntetiskt, t ex mysk. Doften i Chanel nr 5 kommer från piskad abessinsk
hankatt, vilket har lett till protester från djurrättsaktivister. Doften i de syntetiska
versionerna av parfymerna kommer från syntetiska androgener.
Parfymer tillverkas alltså av restprodukter från olika sorters hansvett. Vi kan då, som
forskaren Robert Sapolsky, fråga oss om kvinnors parfym inte är till för att lukta gott
för män. Ett svar är att de flesta parfymer inte inhandlas av män. De flesta beslut om
vad parfymerna ska innehålla tas av kvinnor med mer östrogen än androgener i
blodet. Därför utvinns det mesta av parfymdofterna från manliga feromoner.
Nyligen fann arkeologer under utgrävningar i Pyrgos på Cypern en drygt 4000 år
gammal parfymfabrik. I byggnaden fanns destillationsapparater, blandningskar och
parfymflaskor av alabaster. Rester i flaskorna avslöjade att dåtidens välvårdade
cyprioter doftade av lavendel, lagerbär, rosmarin, tall och koriander. Det är den
tidigaste kända tillverkningen av parfym baserad på alkohol.
31
Egyptierna uppskattade också väldoft, och deras produkter såldes över stora delar av
forntidens medelhavsområde. I motsats till den cypriotiska parfymen var forntidens
egyptiska doftämnen blandade i oljor och salvor. Arkeologer har hittat behållare med
doftspår från så långt tillbaka i tiden som cirka 2500 f Kr. Det innebär att de är minst
lika gamla som den cypriotiska fabriken.
Egyptierna doftade bland annat av ros, lilja, iris, kanel, apelsin, myrra, lime, sandelträ
och kåda. De fina oljorna hade pressats ur mandlar och andra växter, men en del
härrörde från djur som kor, grisar och gäss. Egyptens mumier penslades också med
väldoftande oljor. Ramses II (cirka 1100 f Kr) smordes med kamomillolja, och
Tutankhamuns innersta kista var begjuten med 350 liter parfymerad olja.
Ska vi fortsätta att använda parfym eller förstör det parningsleken?
Feromoner består i grund och botten av ombildade steroidhormoner. Steroidhormoner
tenderar att lösas upp i vatten, men de löses inte upp i vätskor som till exempel
alkohol, vilket är en vanligt förekommande ingrediens i parfym. Alkoholen ändrar
inte heller strukturen, inaktiverar eller förändrar feromonerna på något sätt. I själva
verket tillför alkoholen två andra funktioner; den håller feromonlösningen steril,
vilket ökar chansen för feromonets överlevnad samtidigt som den dödar bakterier på
skinnet. Bakterier har en tendens att bryta ner feromoner och förstöra
funktionaliteten. Parfym är med andra ord inte ett hot mot feromonerna.
Hos oss människor har feromonernas eventuella uppgift som sexdoftämnen försvårats
av vår tids renlighetsiver. Visst är en ren och fräsch kropp viktig i sex och närhet,
men tyvärr duschar vi också bort den lilla produktion av feromoner som vi har på
huden. Mats J Olsson håller med om att samhället och utvecklingen har påverkat våra
naturliga parningsstrategier. Han säger:
”Vad gäller lukt är det notabelt att vi idag knappt luktar kropp alls i västvärlden. Tänk
bara 100 år tillbaka vad annorlunda det måste ha luktat när man hade sex eller
överhuvudtaget befann sig i en folksamling. Det finns ingen tolerans för naturliga
kroppsdofter i dagens samhälle”.
Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att parfym baserad på alkohol inte nödvändigtvis
förstör parningsleken. Däremot ska vi vara sparsamma med duschandet eftersom
vattnet sköljer bort den produktion av feromoner du har på hud och hår.
Hur är det med den unika personliga doften? Förstörs inte den av parfymer?
På ett sätt döljer vi vår personliga doft när vi använder starkt doftande parfymer, men
å andra sidan finns det ingen parfym som luktar detsamma på samma person.
Parfymen blandas med den personliga doften. Och det är den doftblandningen som
gör att vi antingen blir stormförtjusta eller tar avstånd.
32
Feromoner och ljuvliga babydofter
Feromoner skapar ett osynligt band mellan moder och barn. En nyfödd bebis har
förmågan att känna igen doften av sin mamma utan att ens se eller höra henne.
I en studie undersökte forskare hur spädbarn reagerade på tygbitar indränkta med
mänskliga dofter. Den ena tygbiten kom från modern medan den andra tygbiten kom
från en främmande kvinna. Tygbitarna placerades sedan i sängen bredvid spädbarnet.
Till och med i totalt mörker vände sig babyn mot den tygbit som kom från modern.
En kvinna som håller en baby i en timme, kan sedan identifiera spädbarnets doft
bland många andra babydofter, även om hon inte är moder till barnet.
Det är inte för inte som spädbarn luktar ljuvligt. Den starka kraft som doften har gör
att människor håller sig i närheten, att barnet får vad det behöver; kärlek, beröring
och uppmärksamhet.
Varför dras vi till en viss person?
Kerstin Uvnäs-Moberg berättar att möss luktar sig till och föredrar en genetiskt olik
partner, något som också verkar gälla för oss människor. Kvinnor föredrar doften av
män som har ett avvikande genetiskt immunsystem än de själva, de männen uppfattas
som sexigare. Män med liknande immunsystem som kvinnorna själva uppfattas
däremot (doftmässigt) som en släkting, en bror eller en pappa. Kanske är det ett
uttryck för naturens önskan att skapa variation i nästa led, så att det inte blir för
mycket inavel - ett sätt att undvika att dåliga anlag kopplas ihop och kommer till
starkare uttryck i nästa generation.
Att kvinnor tycker sämre om män vars gener är för lika deras egna låter rimligt
eftersom denna funktion skulle minimera inavelsproblematik. Men om detta spelar
någon signifikant roll i verkliga livet har inte visats, bara antytts i en studie enligt
Mats J Olsson.
En annan studie på 48 förälskade par pekade på samma resultat. Ju större skillnaden
var mellan kvinnans och mannens immunsystem, desto större var kvinnans sexuella
lust. Kvinnans intresse för andra män, liksom antalet otrohetsaffärer, ökade dessutom
ju mer lika immunsystem kvinnan och mannen hade, vilket märktes allra tydligast vid
perioden för kvinnans ägglossning.
Finns den optimala partnern?
Sverre Sjölander bekräftar att vi luktar oss till vår partner och vi dras till en person
med motsatt genuppsättning. Orsaken är rent evolutionär.
33
”Jag tror absolut att det finns en optimal partner. De allra flesta av oss har erfarenhet
av att de någon gång träffat personer av motsatt kön med en personlig doft som inte
fallit oss i smaken. Andra personer har däremot luktat fruktansvärt gott och vi har inte
kunnat motstå dem. Detta har med den genetiska distansen att göra, vilket innebär att
genuppsättningen skiljer sig så pass mycket att det är okey att skaffa barn utan att det
blir något genetiskt fel på barnen”.
Släkt luktar illa
Med lukten kan vi omedvetet uppskatta hur nära släkt vi är med någon. Är vi det så
luktar de inte gott. Det finns människor som luktar vansinnigt gott och så finns det de
som är väldigt snygga och trevliga. Men det är något fel på lukten. Lukterna, både de
doftlösa och de personliga, är således ett centralt instrument. Vi luktar oss till den
optimala partnern, för parbildning och tvåsamhet, enligt Sverre Sjölander.
Vi vet, säger han, att kvinnor kan dofta särskilt sexigt under ägglossning. Det låter
logiskt att naturen har ordnat till det så att kvinnan doftar extra gott när det är dags för
reproduktion.
”Kvinnor som har ägglossning visar mer hud när de går ut och dansar, de har oftare
dekolletage. De tänker inte på det, men biologin styr delvis hur vi agerar och också
hur vi avsöndrar och intar feromoner.”
Han fortsätter:
”Vi duschar formligen feromoner omkring oss. Men våra doftkörtlar är inte avsedda
att sitta under tjocka vinterkläder på tunnelbanan. Då fungerar inte systemet som det
var tänkt. På sommaren, när vi går lättare klädda, så fungerar det; vi blir attraherade
av varandras dofter.”
Systemet sitter
Det verkar enligt Kerstin Uvnäs-Moberg som om doftsystemen är annorlunda hos
homo- och bisexuella. Hos kvinnor som är heterosexuella aktiveras områden för
bland annat attraktion i hjärnan om de får känna dofter av manligt könshormon,
medan samma område inte aktiveras hos homosexuella. De reagerar på andra dofter,
kvinnliga homosexuella reagerar på kvinnligt könshormon osv. Systemet är djupt
rotat, det är inte bara att säga att nu vill jag bli annorlunda, nu vill jag bli bi- eller
homosexuell, utan det har satt sig i de olika regelsystemen, menar Kerstin UvnäsMoberg.
I Nyhetsmorgon på TV4 berättade datingkonsulten Marie Hagberg att strippor som
har ägglossning får mer dricks. Marie Hagberg hävdar att rökning och parfym är
katastrofalt för parningsleken eftersom det har en negativ inverkan på de kroppsegna
feromonerna. Hon berättade också om ett intressant experiment.
34
”Jag anordnade en singelfest och det var ungefär 40 som kom – lika många män som
kvinnor. Männen fick sova i samma t-shirt tre nätter före festen. Kvinnorna fick lukta
på killarnas tröjor när de kom till festen och det blev succé. Kvinnorna gillade de
killar mest vars tröjor de tyckte luktade godast. Minst 25 procent av deltagarna fick
ihop det med någon på festen”.
Motsvarande undersökning har gjorts för kvinnor och refereras av Robert Sapolsky
på Stanford. Svett samlades upp från kvinnors armhålor under varierande tillfällen
under deras menscykel och stoppades i förseglade kärl. Manliga försökspersoner fick
lukta på de olika kärlen och gradera luktens behaglighet.
Lukterna upplevdes överlag som obehagliga (svett!), men minst obehagliga under
ägglossning.
Feromoner och hjärna
”När heterosexuella män varseblir kvinnlig doft, och när heterosexuella kvinnor
känner manlig doft så sprakar det till i de delar av hjärnan som har med reproduktion
att göra” berättar Mats J Olsson.
Niklas Långström instämmer i att vissa ämnen som tillverkas av kroppen, såväl
steroidhormonerna som testosteron, kan påverka hjärnan utan att vi ens är medvetna
om det. Det går att mäta med hjärnavbildningskameror som visar att vissa basala
delar av hjärnan lyser upp när vi utsätts för luktsubstanser som vi inte känner.
Forskare har använt sig av det manliga feromonet androstenol och det kvinnliga
feromonet estratetraenol, ett östrogenliknande feromon, som luktstimuli på olika
försökspersoner. De har då funnit att de båda feromonerna aktiverar vissa delar i
hjärnan, de delar som har med sexuella preferenser och reproduktion att göra.
Efter de initiala feromonduscharna, när det väl har blivit åka av, så kan det lukta
betydligt skarpare från såväl man som kvinna. På nätet diskuteras det ihärdigt om vad
som är en "naturlig könsdoft”. Somliga vill ha trosor som sköljts med mjukmedel
med äppelblomsdoft. Andra konstaterar att "kuken och fittan luktar ju - det är väl
bara i USA som man använder parfym i skrevet".
Hur ska könsorganen lukta?
Vi har doft- och feromonutsöndrande körtlar kring könsorganen.
Könsorgan luktar helt klart, men frågan är ”hur ska de lukta?” På diskussionsforum
på nätet kan en frågeställning vara om det kvinnliga könsorganet ska lukta
sommaräng. Men många mäns uppfattning tycks vara att det kvinnliga könsorganet
ska lukta kön och inget annat.
35
Feromonsammansättningen copulin kan vara en förklaring till detta. Copulin är en
förening av olika feromoner som finns i vaginala sekret.
Copulin kan fungera som afrodisiakum. Män som inandas copulin kan temporärt och
med kort varsel öka sin halt av testosteron med 150 procent. Copulin har också en
förmåga att göra män attraherade av kvinnor som de i vanliga fall inte skulle vara
intresserade av rent fysiskt. Att inandas copulin, vaginaldoft, ökar mannens vilja att
kopulera. Copulinet hjälper också till att frisätta neurotransmittorer som triggar
männens sexlust ytterligare.
Dofter är inte allt
Det är inte alla som tror att dofter har någon betydelse eller spelar en avgörande roll i
sökandet efter den optimala partnern. Sexologen Charlotte Makboul tror att vi blir
attraherade av någon som bekräftar den som vi tror att vi är.
”Sådant är vi smarta på att känna av, utifrån anknytning och hur vi har anpassat oss
till våra föräldrar. Det går blixtsnabbt att känna om den här personen kommer att
bekräfta mig som den person jag är och som jag vill vara. Tyvärr blir det ibland
destruktivt” säger Charlotte Makboul och syftar bland annat på att kvinnor kan dras
till farliga män.
Ser vi oss själva som mindervärdiga eller som oönskade persone och träffar partners
som behandlar oss mindervärdigt, blir vi bekräftade som den som vi anser oss vara,
förklarar hon.
Niklas Långström berättar om olika parningsstrategier med evolutionärt stöd som har
betydelse för vilken sorts partner kvinnor väljer.
En strategi är att kvinnan väljer en eller högst två personer som hon lever med i långa
perioder, med den biologiska bakgrunden att barnen behöver föräldrar som är
närvarande för att det ska klara sig bra fram till vuxen ålder. En annan strategi kan
vara att kvinnan väljer väldigt karismatiska och manliga, men flyktiga män. De
träffas under en kort tid, får ett barn, ett slags kärleksbarn. Så försvinner mannen och
det kommer en ny.
”Det behöver inte ligga någon moralisk aspekt i detta, men det kan då innebära att
kvinnan får tre till fyra barn med olika män. Det är klart att om kvinnan då betraktar
den man som försvinner som flyktig och inte redo att slå sig ner tillsammans med
henne under resten av livet, då kan han upplevas som stygg” menar Niklas
Långström.
Bortsett från att vi doftar oss till en optimal partner är vi också genetiskt kodade till
att tycka att vissa egenskaper är vackrare än andra; sexuella sekundära egenskaper.
Universella skönhetsdrag är till exempel ren och frisk hy, skinande ögon, stora läppar
36
och stora ögon. De här dragen har en sak gemensamt. De återfinns hos personer som
är unga och hälsosamma, alltså personer som är maximalt lämpliga att skaffa friska
och hälsosamma barn med.
Nybakta bullar
Inom marknadsföring har dofters påverkan varit känd sedan länge. Dofter får oss inte
bara att dras till vissa individer utan de frambringar också minnen och kan försätta
oss i ett speciellt känsloläge. De hjälper oss också att minnas bättre. Vi minns en doft
i högre grad än vi minns något vi hört eller sett. Det är alltså inte av en slump som det
ofta doftar nybakta bullar när vi stiger in på Pressbyrån eller Seven Eleven. Vi
associerar doften till platsen som i det här fallet skapar en positiv helhetsbild.
Förutom att framkalla minnen och känslor finns det forskning som tyder på att vissa
dofter även påverkar oss fysiologiskt. Lavendel tillsammans med eukalyptus gör oss
exempelvis pigga och alerta och doften av rosenolja kan verka blodtrycksänkande.
Sammanfattningsvis kan sägas att medvetna eller icke medvetna doftar påverkar oss
genom att utlösa olika reaktioner, försätta oss i olika sinnesstämningar, framkalla
minnen, påverka kvinnors och mäns hormonbalans och fungera som en fingervisning
i riktning mot den optimala partnern. Mats J Olsson sätter dock åter upp sin
brasklapp: han är inte helt säker på att feromoner verkligen existerar.
Kerstin Uvnäs-Moberg tror inte att vi är hjälplösa offer som är blint styrda av
feromoner och luktrika dofter.
”Vi är trots allt sociala och komplexa varelser med ett fritt val” säger hon.
Intellektuella varelser i en parfymerad värld
På gångvägen till doft- och champagneexperten Richard Juhlins ytterdörr vid hans
villa på Lidingö står de tomma bubbelflaskorna på rad. Han öppnar dörren, vi sätter
oss vid ett fönsterparti som går från golv till tak, utan drag, med en kuperad naturtomt
utanför. Utan knussel går vi rakt på sak och börjar tala om dofter.
"Min mamma och hela min släkt var känsliga för dofter, de kommenterade dofter och
stämningar på ett väldigt detaljerat sätt" minns Richard Juhlin.
"Det är märkligt att vi pratar så litet om dofter trots att de påverkar oss så mycket,
inte minst när det gäller parbildning och relationer."
Dofterna påverkade Richard Juhlin starkt redan som barn, t ex i valet av kompisar.
Om det luktade "fel" hemma hos en skolkompis så var de antingen hemma hos
Richard eller så slutade de umgås. Idag är det också något som är avgörande för hans
37
relationer med människor i sin omgivning - för vilka han trivs med.
"Varje detalj är viktig vid mötet med andra människor, speciellt första gången:
utseende, mimik, doft. En av mina bästa vänners fru är jättetrevlig och jag tycker bra
om henne, men hon doftar så fel i förhållande till sin stil. Doften är direkt
frånstötande."
När Richard Juhlin slutade som gymnastiklärare på Mälarhöjdens skola för att på
heltid ägna sig åt champagne och dofter prickade han turligt in millennieskiftet för
sitt genombrott som champagenexpert. Det konsumerades en hel del champagne då
och nu är han med egen ödmjukhet sagt "kanske världens skickligaste
champagneexpert".
"Champagne kan nå upp till 800 aromer beroende på jordmån. Men jag kan också
med mitt fotografiska doftminne känna hur aromen i ett O´boy-paket förändras efter
två veckor. Doftkapaciteten finns med i vardagen. Mina barn och min sambo
Ragnhild har samma känslighet och vi träffades just på det sättet - genom att vi fick
tillfälle att andas in varandras dofter under inspelningen av en norsk TV-serie som
handlade om lukt."
Doften leder oss till den optimala partnern
"Jag upptäckte för länge sedan hur viktiga dofterna är för relationer, inte minst
sexuellt. Jag kan känna om en kvinna har ägglossning på 20 meters avstånd. När jag
skiljde mig för tre år sedan och hamnade "ute på marknaden" blev jag ännu mer
intresserad av doften - det var ju centralt. Jag visste hur jag ville att det skulle vara,
men det var väldigt sällan så. Den vanligaste anledningen till att det inte blev
långvariga förhållanden var doften och smaken. Det är en naturlig utsållningsprocess
i paritet med utseende."
Richard Juhlin tycker att vi nuförtiden är för snabba på att inleda det intima mötet.
Om man ska ha ett långvarigt förhållande är det med klokt övervägande inte det vi
ska göra. Däremot är det rent biologiskt säkert det vi ska göra. För 80 procent av alla
djur är fortplantning det centrala när de träffas och doften av den andre är avgörande
för om det blir parning eller inte. De djur som ligger oss närmast, primaterna, där
bestämmer honan när hon är redo att befruktad, hon visar det med alla sina signaler;
"nu finns jag till hands här". Hon konkurrerar med synintryck och ett maktspel bland
hannarna inleds där de visar hur överlägsna de är.
"Han visar i gruppen att han är den starke hannen, han kommer fram till honan för att
imponera och där är det ändå ingen stor skillnad mellan oss och de andra djuren. Som
intellektuella varelser i en parfymerad värld fortsätter också vi ändå att imponera
genom att manifestera vår maktposition. "Mina gener är bra du blir jättetrygg med
mig". Vi vill gömma skavankerna, vi lyssnar, då tänker hon att "va bra, en
intellektuell hanne, han är häftig, lagom farlig".
38
När de intellektuella och de andra inslagen i den svärmiska processen gått tillräckligt
långt blir det i bästa fall någon form av förälskelse. När det första mötet väl kommer
för de dofthandikappade människorna så kanske första mötet ger vid handen att
dofttycket inte är optimalt. Vi tänker kanske att det kan bli bra i alla fall.
"Det kan det oftast inte. Vi har ett avtryck i vår saliv som säger ja eller nej. Här finns
inget mellanläge. På mindre än en hundradels sekund skickas en signal upp till
hjärnan: ok eller inte? Det här hände mig när jag var singel. Vad besviken jag blev
när det inte stämde! Det var inte vad jag hade hoppats på."
I det norska TV-programmet genomfördes tester på par för att se om de passade ihop.
Richard Juhlin fick dofta på fem kvinnor och fem män för att se vilka av dem som
passade ihop.
"En del säger att vi dras till motpoler. Men det gäller inte dofter. Hur olika vi än ser
ut så har paren ändå någon kemi gemensam som ligger extremt nära den andre,
oavsett om det är en rödhårig kvinna och en färgad man. Det visade testerna med
tydlighet."
Kontentan för Richard Juhlin är att dofterna har en stor del i vårt intellektuella
samhälle, trots att vi inte vill medge det. Vi vågar t ex inte säga att vi gör slut på
grund av doft.
"Det finns både den doftlösa feromonbiten och de dofter som vi kan identifiera och
definiera. Min sambo har en litet gräddig doft - jordgubbar och vispgrädde. Den är
lätt flyktig men kommer alltid tillbaka till samma grundton, litet sand och blomma;
fräsch, ren och god. Grundtonen måste finnas kvar även när vi använder parfym som
kan förstärka och ge en varmare, soligare, kryddigare och sexigare karaktär.
Beskrivningen blir kanske fattig i förhållande till hur vi beskriver vin. Men
skillnaderna är helt avgörande."
Kvinnor som har ägglossning föredrar snuskigare dofter, slår Richard Juhlin fast. Vill
du att din partner ska lukta mycket eller vara ren? Efter en tid i ett förhållande vill
man ha mer av den starkare doften. Det är ett större problem att folk tvättar bort sin
egen doft än tvärtom.
Inom norsk matindustri har det forskats kring doft och smak för att få fram syntetiska
aromer till industrin. Där ramlade forskarna på svinhormon i grisarnas urin. Om det
appliceras på kvinnor i små mängder så reagerar de positivt och blir tända.
Svinhormonet luktar nämligen sperma. Perceptionen ändras trots att det är samma
molekyler som är i rörelse. Den norske forskaren tog kristaller av svinhormonet, la
det i parfymen, applicerade parfymen på sig själv och iakttog sedan hur kvinnorna
reagerade på honom. Ett resultat var att de ägnade honom längre tid. Richard Juhlin
avslutar:
39
"Jag skulle vilja tala om för alla psykologer och terapeuter som sitter i samtal med
sina klienter om skilsmässor och problem i äktenskapet att det är en faktor som de
glömmer bort, något i kemin som vi inte kan ta på men som ändå är avgörande och
det är just detta: doften."
Ordlös kommunikation
Den ordlösa kommunikationen, icke-verbal kommunikation, utgör 90 procent av den
totala kommunikationen mellan två människor. Kroppsspråket signalerar hur
personen du möter kommer att tolka dig eller uppfatta dig. Endast 10 procent är alltså
verbal.
Hjärnan säger nej, och ditt sunda förnuft viftar bort impulsen att titta närmare på det
nyfunna ”spanet”. Men det är försent, ditt undermedvetna har redan satt igång
flirtandet. Ett enda ögonblick som signal räcker för att ditt undermedvetna ska
registrera en attraktion. Ögonkasten är det första som röjer om det finns ett djupare
intresse.
Båda könen håller blicken kvar lite extra på föremålet för attraktionen. I vanliga fall
håller du kvar blicken i ca tre sekunder, håller du kvar blicken i längre än tio
sekunder betyder det att du antingen vill slåss eller ligga med personen. Männen
väljer ofta att avbryta tittandet, för att sedan återkomma och upprepa proceduren,
medan kvinnorna slår ner blicken i golvet efter att ha iakttagit sitt byte. Den nerslagna
blicken är en invit till mannen i fråga och kommunicerar att det är fritt fram för
kontakt. Samma signaler återfinns i djurvärlden.
Att saker och föremål som är i vägen flyttas är också ett tecken på att vi vill göra
vägen fri för personen vi spanat in. Armar och ben korsas inte, vi vänder oss mot
attraktionen med en öppen hållning.
Kvinnorna tenderar att blotta sina känsligaste delar - återigen en parallell till
djurvärlden.
Handleder och hals blottas, oftast genom att håret rättas till eller att örhängena
justeras. När första kontakten är tagen och parterna i fråga börjat samtala, markerar
båda sitt intresse genom att ha fötterna stadigt i marken - som ett tecken på att ingen
av dem är på väg därifrån. Kvarstår intresset börjar sensuella inslag synas i den
ordlösa kommunikationen.
Vinglas kan få sig en lätt smekning, läpparna fuktas och det kanske klias litet lätt på
halsen. Att stoppa saker i munnen är också en omedveten del och signal i den
undermedvetna parningsdans som faktiskt pågår. Männen tenderar att lossa lite på
slipsen, knäppa upp en skjortknapp och slappna av. Kvinnorna låter gärna en sandal
dingla lite sensuellt från foten eller släpper ut håret.
Andra signaler på att du har en hemlig beundrare eller att någon annan finner dig
40
attraktiv är enligt antropologen David Givens att vi lyfter lite på axlarna. Biologer
kallar den här gesten för "the cute response" eftersom den avslöjar en lite barnslig
sida av oss och med den visar vi att vi är öppna och gärna lär känna den andra
personen.
Inåtvända tår. Att stå med fötterna lite inåtvända betyder både att vi attraheras av
någon eller är intresserad och att vi känner oss litet hotade, något i underläge. Vi
förminskar oss själva för att inte verka så hotfulla och därmed kanske lite mer
tillgängliga.
Uppåtvända handflator. När vi är intresserade av någon vänder vi handflatorna uppåt
– såväl när vi vilar som när vi gestikulerar. Det signalerar att vi är öppna, mottagliga
och samtidigt sårbara. Genom att våga göra oss sårbara visar vi att vi litar på vår egen
förmåga att kunna ta hand om oss själv. Medveten sårbarhet är en urgammal symbol
för fysisk och psykisk styrka och som sådan fungerar den fortfarande.
Nickar. När vi nickar är det en inbjudan till den andre att komma lite närmare.
Utvidgade pupiller. Oavsett ljusförändring kan pupillerna utvidgas när vi tittar på en
person som vi finner attraktiv.
Fotnot:
1. Hangrisar kan framkalla ägglossning hos hongrisar. På marknaden finns ett
vildsvinsferomon vid namn ”Bormaid” som framkallar ägglossning hos
vildsvinshonor. Det innehåller samma feromoner som tryffel, vilket kan förklara att
vildsvin bökar runt i tryffelrika marker.
41
Kapitel 4.
Sex är hälsa
Vi lär oss om kroppen som kemisk fabrik. Här finns bland annat kroppens eget morfin
– endorfiner. Vi detaljstuderar en sexuell interaktion för att se exakt vad det är som
händer i kroppen och vi frågar oss om sex är hälsosamt och till och med kan läka
sår.
Marvin Gaye sjöng om ”Sexual Healing”.
Det som är skönt är bra för oss. Att bli upphetsade och att älska kan ge oss ett
hälsosammare hjärta, befria oss från smärta och bidra till ett friskare liv.
Lägg till detta ett starkare immunförsvar, bättre skydd mot vissa former av cancer och
färre antal depressioner så är det bara att utbrista: Gör det - mera!
Kroppen som kemisk fabrik
Sex och närhet gör kroppen till en kemisk fabrik där olika signalsubstanser samverkar
och interagerar med varandra. Sexnjutningens mest aktiva aktörer är dopamin,
endorfin, serotonin och endocannabinoider (se kap 5).
Dopamin är en signalsubstans som utsöndras vid sex och beröring. Dopaminet står i
direkt kontakt med och styr vårt belöningssystem. Belöningssystemet är placerat i
hjärnbarken och skapar känslor av vällust runt våra mest grundläggande behov som
att äta, dricka och fortplanta oss. Det är dessa upplevelser av tillfredsställelse och
längtan efter dem som motiverar oss att till exempel äta eller dricka så att vi inte dör.
Dopamin verkar även aktivitetshöjande och skärper våra sinnen och koncentration,
det hjälper oss att fokusera på personen framför oss och på vad som komma skall sex. Det är dopaminet som genom belöningssystemet får oss att njuta, ger oss rus av
lycka och tillfredställelse. Och ju högre dopaminutsöndring desto lyckligare känner vi
oss.
Endorfin - kroppens eget morfin
Hormonet endorfin frigörs också under sexuella aktiviteter. Det produceras av
kroppen, kan lindra smärta, mildra ångest och framkalla lyckokänslor. Endorfin
tillsammans med kroppens egna lugnande ämnen opioider gör att du bli sömnig.
Endorfin utsöndras extra starkt vid orgasm. Orgasmen blir därför inte bara en häftig,
skön och underbar fysisk upplevelse, utan även en hälsokick för både kropp och själ.
Blodcirkulationen ökar vilket gör oss piggare och mer alerta. Vår hud slätas ut och
42
rynkorna runt sura munnar minskar mirakulöst. Lider vi dessutom av diverse
återkommande smärtor som till exempel huvudvärk och mensvärk har sexuell
aktivitet i allmänhet och orgasm i synnerhet en dämpande effekt på alla former av
smärta.
Vår smärttröskel, genom bland annat endorfin, stiger när vi blir sexuellt stimulerade,
vilket innebär att onani tillfälligt kan lindra smärta. Kvinnor tål upp till 110 procent
mer smärta under en orgasm eftersom kroppens smärtbefriande centrum i
mellanhjärnan aktiveras under upphetsningens topp. Signaler från mellanhjärnan
säger åt kroppen att frigöra endorfiner som temporärt minskar känseln i de nerver
som är ansvariga för allt från menstruationssmärtor till ledinflammationer och
migrän.
Orgasm får vidare kroppen att utsöndra det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket
kan lindra klimakteriebesvär. Vissa forskare hävdar att frekventa orgasmer till och
med kan vara ett alternativ till östrogenpiller och -plåster för kvinnor i
övergångsåldern.
När lekmannen talar om orgasm handlar det om två saker, dels
muskelsammandragningarna i reproduktionssystemet vid sexuellt klimax (utlösning)
och dels den euforiska sensationen som hör samman med det (orgasm). En förlamad
man kan få ejakulation genom elektrisk stimulering, men känner ingen orgasm. Här
är det fråga om reflexer i ryggmärken. Orgasmens känsla involverar även hjärnan.
Muskelsammandragningarna syftar hos mannen till att lösgöra spermierna, hos
kvinnan till att förflytta spermierna längre in i hennes reproduktiva område.
Känslan av eufori är svår att studera och definiera. Vi vet inte om andra djur har
samma känslor som människor. Med MRI, en hjärnscanner, kan studier göras av
orgasmens effekter på människan (se kapitlet Orgasmen).
Serotonin - må-bra hormonet
”Serotonin är en signalsubstans som är viktig för hur vi mår. Hög serotoninhalt är
kopplat till välmående, men även till känslan av att känna sig mätt och belåten efter
en måltid. Forskare har kunnat visa att lågt serotonin är kopplat till att du är olycklig
och deprimerad. Det finns också kopplingar till aggression och hunger" säger Kerstin
Uvnäs-Moberg.
Serotonin utsöndras vid sex och är en signalsubstans som verkar aktivitetsbromsande.
Serotoninet ger känslor av lycka samtidigt som den minskar den sexuella lusten,
vilket inte alltid är önskvärt.
Det är viktigt att produktionen av dopamin (gasande verkan) och serotonin
(bromsande verkan), står i balans med varandra för att hjärnan inte ska trigga
43
personen att löpa amok och göra sexuella handlingar som är oacceptabla. Mer om
balansen mellan dessa system kan du läsa i kapitlet Normalt.
Vad var det nu som hände under myskvällen?
För att underlätta förståelsen av förloppet har vi delat in sexakten i olika faser.
Fas 1.
Det första som händer vid beröring eller den lätta smekningen på låret är att
frisättningen av myshormonet oxytocin ökar. Oxytocinet gör att vi känner oss lugna,
får ett ökat kontaktbehov och rädslan för personen nära oss minskar genast. Vi blir
blinda för tid och rum. Det är nu frisättningen av signalsubstansen dopamin gör sin
debut. Dopaminet verkar direkt aktivitetshöjande, dominerar och styr
belöningssystemet. Belöningssystemet får oss att känna en begynnande vällust och
tillfredställelse, dopaminet gör att vi blir allt mer upphetsade, skärpta och inriktade på
sexakten.
Fas 2.
Under själva sexakten accelererar produktion av dopamin och når sin maxnivå.
Samtidigt frigör kroppen endocannabinoider, kroppens eget cannabis, som höjer
smärttröskeln och ökar njutningen och pulsen ytterligare.
Vi känner lyckoruset. Extasen. Aktiviteten. Det är dopamin tillsammans med
endorfin som genom belöningssystemet hjälper oss att känna lycka och
tillfredställelse. Och ju mer dopamin desto större vällust. I motsats till dopamin som
verkar aktivitetsstimulerande ökar nu också produktionen av signalämnet serotonin.
Serotonin har en bromsande effekt på sexlusten och har som funktion att skapa balans
samt bromsa den stormande dopamin- och endocannabinoid-aktiviteten.
Stora mängder av hormonet oxytocin frisätts under orgasmen, speciellt från
hypotalamus i hjärnan men också från mannens prostata och testiklar samt från
kvinnans äggstockar. Hormonet framkallar sammandragningar i kvinnans slida och i
mannens sädes- och urinledare och bidrar till känslan av avslappning och lycka efter
samlaget.
Fas 3.
Produktionen av dopamin avtar nu och är snart nästan obefintlig. Efter sexakten
kommer ett skede då vi vilar, slappnar av, det känns skönt och det är kopplat till en
svag känsla av att vi inte riktigt vet var vi befinner oss - eller vi bryr oss inte. Ungefär
som när vi har ätit, då vi börjar bli mätta och känner oss litet dåsiga (”matkoma”).
Många upplever nu en sorts kärlekskänsla till den andre, ofta kopplat till känslan av
att den här personen kommer jag att tycka om nästa gång också. Han känns bekant
eller hon är bra och känns litet unik, litet extra. En osynlig bindning uppstår, läs mer
om det i kapitlet Närhet.
44
Kroppens egna lycko- och sömnpiller
Det är inte bara signalsubstanserna dopamin och serotonin som utsöndras vid sex. Vi
har tidigare pratat om det livsviktiga myshormonet oxytocin. Oxytocin utsöndras i
kroppen vid all form av närhet och beröring och skapar en känsla av lugn och
tillfredställelse hos män och kvinnor i alla åldrar. Mjuk beröring av huden och
kärleksfull kroppskontakt sätter fart på oxytocin och nervfibrer, som skickar signaler
till de områden i hjärnan som reglerar känslor som lugn och tilltro till andra
människor.
Ett amerikanskt företag har lanserat ”Liquid Trust”, en spray med oxytocin och
feromoner som ska ge en boost för försäljare och singlar genom att överföra tillit till
personerna som de möter. Genom att spraya ”Liquid Trust” på oss själva överförs
oxytocinet till de människor som vi konfronteras med.
"Problemet med oxytocin är att kroppen inte kan suga upp det. Det bryts omedelbart
ner i magsaften. Då är det bättre att använda kroppens eget oxytocin genom sex eller
beröring" menar Kerstin Uvnäs-Moberg.
Forskaren Robert Sapolsky på Stanford berättar om aerosoliserad oxytocin som
sprayas upp i näsan. En debatt där en politiker argumenterar starkt för sin åsikt spelas
upp för en försöksgrupp. Med oxytocin sprayat i nästan tror vi mer på politikern.
Argumenten känns mer övertygande, vi litar mer på politikern. I lekar och spel som
förutsätter samarbete samarbetar vi bättre. Entré neuromarketing.
Om företag kunde spraya oxytocin i TV-tittarnas näsor så skulle vi tro på företagens
TV-reklam. Endokrinologer, som är experter på kroppens tillverkning och utsöndring
av hormoner, säljer nu sitt kunnande till företag som arbetar med neuromarketing.
Sex för kropp och själ
Kroppens kemiska substanser som utsöndras vid sex gör oss gladare, piggare och mer
alerta. Vilka positiva fysiska hälsoeffekter ger de oss i längden?
Att älska är utmärkt motion som bland annat förbättrar ämnesomsättningen, vilket i
sin tur sätter fart på fettförbränningen. Ca 30 minuters sex bränner omkring 200
kalorier. Om du har sex fem gånger i veckan à 30 min är det jämförbart med 2,5
timmar på gymmet. En orgasm förbränner 60-100 kalorier och det kan vi dessutom
ordna på egen hand.
Sexuellt aktiva människor drabbas inte heller lika ofta av hjärtattacker eftersom de
helt enkelt har bättre kondition. Under en orgasm frigörs hormoner som har en
45
positiv inverkan på kroppens insulinproduktion, vilket minskar risken att drabbas av
diabetes och övervikt. Sexuellt aktiva personer har också bättre immunförsvar mot till
exempel förkylningar.
”Sex drar igång hormoner som i sin tur ökar blodcirkulation och hjärtpulsen, vilket är
hälsosamt och sunt för hela kroppen” säger Charlotte Makbouhl.
Forskare vid University of Paisley i England har konstaterat att sex med en partner är
400 procent bättre än att onanera på egen hand. Forskarna bad försökspersoner se en
erotisk film och sedan dra sig tillbaka för att antingen ha sex med en partner eller för
att onanera. Efteråt mätte forskarna hur stora mängder av hormonet prolaktin
deltagarna hade i blodet.
Prolaktin är det ämne som släpps ut i blodet efter en orgasm och ger den
karakteristiska känslan av tillfredsställelse. Prolaktinets kanske mest kända uppgift är
annars att bidra till bröstens mjölkproduktion. Studien visade att nivån av prolaktin
var 400 procent högre hos dem som hade haft sex med en partner än hos de som hade
onanerat.
Hos män och kvinnor sänker prolaktin sexlusten eftersom det är en antagonist till
dopamin. Prolaktinnivåerna ökar hos män efter orgasmoch ejakulation, men det finns
forskning som tyder på att hos män som kan få flera orgasmer efter varandra uteblir
prolaktinutsöndringen efter orgasmen.
Aktivt sexliv och lägre risker för bröst- och prostatacancer
"Hormoner som frigörs under orgasm, kan förhindra att bröstcancerceller utvecklas
till tumörer samt minska risken för cancer i prostatan" berättar Kerstin UvnäsMoberg.
Den minskade risken för bröst- och prostatacancer tror hon kan bero på en interaktion
mellan hormonet oxytocin och könshormonerna östrogen och testosteron, och deras
roll i cellsignalering och celldelning.
Halterna av immunoglobulin, en mikrobbekämpande antikropp som bland annat
skyddar mot olika former av allergier, är 30 procent högre hos personer som har sex
en eller två gånger i veckan i jämförelse med dem som inte har sex alls.
”Vi blir friskare av sex. Det finns mycket statistik som visar att sex framförallt i ett
förhållandevis reguljärt och stabilt förhållande leder till bättre hälsa. De har färre
hjärt- och kärlsjukdomar, färre fall av cancer och de lever längre” sammanfattar
Kerstin Uvnäs-Moberg.
46
Kan sex läka sår?
På Karolinska Institutet har forskare undersökt hur sex påverkar immunologiska
funktioner som läkandet av sår. Genom att använda injektioner av oxytocin kunde
forskarna konstatera att sår på laboratorieråttornas ryggar läkte dubbelt så snabbt
under inflytande av oxytocin som utan.
Innebär det att beröring och sexuell interaktion kan få sår att läka fortare?
Skulle människor kunna knapra i sig oxytocin för att snabba på läkningen av sår?
Kan män ta oxytocin för att utveckla sina kvinnliga sidor?
Mycket forskning återstår.
47
Kapitel 5
Sex är narkotika
”Sex är som knark, men med vilopaus"
- Kerstin Uvnäs-Moberg
Njutningsfullt sex föder längtan efter ännu mer sex som ibland utvecklas till ett begär
som kan vara svårt att hantera. Extra svårt blir det då upplevelsen och känslan av
sex kan få oss att sväva på moln både kroppsligt och mentalt.
Sexologen Charlotte Makboul berättar att ju mer vi tänker på sex, desto kåtare blir vi.
Att se och att tänka på sex sätter fart på sexhormonerna. I samband med att
sexhormoner aktiveras utsöndras signalämnena dopamin och endocannabinoider som
påverkar vår kropp och hjärna att skapa ett slags beroende. Vid sexuella aktiviteter
rusar dessa två signalämnen i höjden och styr vårt belöningssystem mot känslan av
lycka och tillfredställelse. Vi mår bra och vi vill ha mer.
Endocannabinoider - kroppens cannabis
Vid alla sexuella aktiviteter produceras signalämnet anandamid som fått sitt namn
efter ananda som på sanskrit betyder lycksalighet. Anandamid tillhör gruppen
endocannabinoider som är en förkortning av endogena cannabinoider (kroppsegna
cannabinoider).
Cannabinoiderna delas in i tre större grupper:
Herbala cannabinoider som kommer från växtsläktet cannabis. Mest kända som
marijuana eller ganja i växtform och hasch i kådform. Produkten utvinns ur
lågväxande varianter av hampa (cannabis sativa).
Endogena cannabinoider som produceras och utsöndras naturligt i människor och
andra däggdjur, bland annat vid sexuella aktiviteter. Det är dessa vi är mest
intresserade av i detta kapitel.
Syntetiska cannabinoider som bara kan framställas i laboratorium. En nämnvärd
syntetisk cannabinoid är nabilon som används för att hämma illamående vid
behandling av cancer och fibromyalgi, dock inte i Sverige.
Våra kroppsegna cannabinoider har en kemisk sammansättning som är förvånansvärt
lik växt-cannabinoiderna cannabis och hampa. Det är alltså inte av en slump som
gruppen fått namnet endocannabinoider, där ”endo” betyder inifrån (inifrån kroppen)
och cannabinoid är uppkallad efter hampaväxtens, cannabis sativans,
nervstimulerande effekter.
48
Skillnad sex- och knarkberoende
Sex och beröring drar igång frisättningen av endocannabinoider och dopamin.
Endocannabinoiderna och dopaminet styr och dominerar vårt belöningssystem.
Belöningssystemet gör att vi uppskattar och känner glädje när vi utför olika
aktiviteter som till exempel sex och motion. När vi gör detta njuter vi, och njutningen
uppstår genom att hjärnans belöningssystem aktiveras. Kemiska signalämnen frisätts
från vissa nervcellsutskott och stimulerar andra.
Ett av hjärnans viktigaste signalämnen är dopamin. Litet förenklat kan vi säga att det
är när dopaminet flödar ut från nervtrådar i hjärnans belöningssystem och stimulerar
särskilda mottagarmolekyler, receptorer, på andra nervceller som vi känner njutning.
Samma frisättning av endocannabinoider och dopamin sker när en person använder
narkotika. Det centralstimulerande preparatet amfetamin drar till exempel igång och
ökar påslaget av dopamin avsevärt.
Signalämnet dopamin liksom narkotika triggar hjärnans belöningssystem, vi känner
lycka och eufori, men narkotika gör det på ett betydligt mer våghalsigt, snabbt och
okänsligt sätt än sex. Kerstin Uvnäs-Moberg berättar att skillnaden mellan sex och
narkotika är just att den viktiga och naturliga vilofasen efter sex, då kroppens nivå av
myshormonet oxytocin är extra högt, aldrig inträffar efter vi tagit narkotika.
”Det fantastiska med de naturliga processerna som sex och orgasm, är att vi har
uppladdning, aktivitet, sömnighet och till sist vila. Men går vi däremot bara in i den
aktiva fasen, som med narkotika, blir det direkt skadligt och ohälsosamt för kroppen.
Vilofasen uteblir och vi får istället ett okontrollerat begär. Vi vill bara ha mer och
mer. Det blir plötsligt en annan typ av beroende som är kopplat till att våra halter av
dopamin satts ur spel och att vi vill undvika att må dåligt efteråt” säger Kerstin
Uvnäs-Moberg.
Enligt Niklas Långström är sex är ett naturligt och ett relativt ofarligt sätt för oss att
få positiva, lugnande och hälsobringande upplevelser som inte riskerar att leda till
den misär som drogmissbruk ofta leder till.
Sexmissbruk: när sex blir en drog
”Innan vi kom till Anonyma Sexmissbrukare hade många av oss inget namn på vårt
problem. Det enda vi visste var att vi inte kunde kontrollera våra sexuella
utageranden. För oss var sex ett sätt att njuta av livet. Även om våra berättelser skiljer
sig åt, var problemet detsamma. Vi var beroende av sexuella aktiviteter som vi
återkom till gång på gång, oavsett vilka konsekvenser det medförde.”
49
(översättning från ”Sex Addicts Anonymous”)
Forskarna talar ofta om att belöningssystemen kidnappas i vår tid och det kan handla
om allt ifrån dataspelsberoende och köpmani till sexmissbruk.
Sexmissbruk är speciellt eftersom det är normalt för friska personer att vilja ha sex.
Sex under bra förutsättningar är som vi tidigare berättat dessutom hälsobringande för
både kropp och själ.
Sexmissbruk handlar istället om konsekvenserna av vårt sexuella beteende. Inte att vi
är intresserade av sex eller ägnar oss mycket åt det. Det kan vara helt normalt. Men
när vi använder sex för att få kickar för att därmed slippa hantera andra känslor, det är
då problemen börjar.
Eftersom sex ger ett kraftigt dopaminpåslag, ett rejält lyckorus och stor njutning är
det inte svårt att förstå att sex kan leda till beroende och missbruk.
En illustration av fenomenet finns i filmen ”Brainstorm” där forskare tar fram en
”orgasmeter”, en maskin som kan framkalla orgasmer och tillfredställelsens extas
utan att vare sig onani eller samlag är inblandade. En av forskarna börjar givetvis
missbruka maskinen...
Men vad är det egentligen som händer?
Sex ger ett kraftigt dopaminpåslag. För en sexmissbrukare triggas hjärnan att gång på
gång frigöra onormalt höga halter av dopamin. Effekten bli att hjärnans egna normala
produktion successivt minskar. Det dopamindrivna belöningssystemet och
impulskontrollen går ned i varv och blir mindre aktiva, vilket betyder att viktiga
funktioner i hjärnan som krävs för vår överlevnad kidnappats av missbruket.
För en sexmissbrukare innebär den låga dopaminproduktionen att han eller hon
hamnar i konstant depression och håglöshet med bristande initiativkraft och
motivation. Det i sin tur skapar oemotståndliga sug efter de substanser eller det
beteende som kan öka på dopaminhalterna igen. I detta fall sex.
Sexmissbruket kan alltså till stor del betecknas som självmedicinering mot kronisk
dopaminabstinens. Ett omtvistat ämne bland forskare är om vissa individer föds med
sämre fungerande dopaminsystem och därför har större risk att hamna i ett beroende
jämfört med de personer som har ett normalt dopaminsystem.
Vår sårbarhet för att utveckla missbruk tycks främst kunna knytas till två centrum i
hjärnan: belöningssystemet och impulskontrollen (balansen mellan dopamin- och
serotoninutsöndring) - båda omistliga för vår överlevnad.
”Jag tror att vi kan bli beroende av sex. Vi kan få abstinens efter allt som vi blir
beroende av. Tvingas vi till exempel att avsluta ett förhållande så är det inte bara
50
sorgen och förändringen som vi har att brottas med, utan också en inre oro och
saknad som beror på att vi inte får vårt behov av närhet tillfredställt” sammanfattar
Kerstin Uvnäs-Moberg.
Coolidgeeffekten
Det är inte alltid som mannens sexuella energi tar slut efter ejakulation och/eller
orgasm. Den så kallade Coolidgeeffekten tar loven av dåsigheten efter en orgasm om
nya honor inträder på scenen och bjuder in till befruktning.
Utan Coolidgeeffekten, ingen porr, skriver anatomi- och psykologiläraren Gary
Wilson i Psychology Today.
Namnet kommer från Calvin Coolidge som var USA:s president 1923-1929. Under
ett besök på en ranch frågade Coolidge´ hustru varför äggproduktionen kunde vara så
hög när tupparna var så få. Ägaren svarade att det berodde på att tupparna gjorde sin
plikt flera gånger per dag. Coolidge´ fru bad ranchägaren att berätta detta för sin man.
Coolidge hörde vad hustrun sa och frågade då ranchägaren om tupparna parade sig
med samma höna varje gång. Ranchägaren svarade nej; varje tupp hade flera hönor.
Presidenten bad ranchägaren att påpeka detta för sin hustru.
Coolidgeeffekten handlar om att ta emot varje ny erotisk möjlighet, inklusive dem
som visas på din datorskärm, som en värdefull möjlighet att föra vidare dina gener.
En hanråtta sätts i en bur med en honråtta som har ägglossning. Efter en stund tröttnar
hannen på honan, även om hon vill ha mer. Om honan ersätts med en annan hona
repar sig hannen mirakulöst och kämpar för att befrukta henne. Proceduren kan
upprepas fram till det att hannen nästan dör av utmattning. Samma effekt har noterats
hos honor.
Orsaken till denna nytända parningsfrenesi är förstås, återigen, dopaminet, som
beordrar råttan att inte lämna någon villig parningspartner obefruktad.
"Dopamine is the gotta get it! neurochemical behind all motivation" skriver Gary
Wilson. En drogmissbrukares hjärna blir allt mindre känslig för dopaminet och därför
mer och mer desperat efter att få mer.
Ju mindre dopaminutsöndring, desto längre tid tar det för råtthannen att ejakulera
med samma råtthona. Viriliteten förnyas dock med hjälp av försvarliga doser av
dopamin när nya råtthonor gör entré.
Vi människor är till skillnad från råttorna par-bildande. Men så mycket skiljer vi oss
inte åt - även vi har en Coolidge-effekt.
51
Visa samma porr om och om igen för försökspersoner och deras penisar slaknar allt
mer respektive deras vaginor blir torrare. Dopaminet sjunker. Efter ett 20-tal
visningar av samma porr introduceras fräscha bilder. Bingo. Båda könen blir kåta
igen.
Storkonsumenter av porr sätter mättnadskänslorna åt sidan, utan att ge kroppen tid till
återhämtning, ungefär som knarkare hela tiden jagar nya påtändningar som ger allt
mindre intensiva dopaminkickar. Ständigt nya virtuella kvinnor eller män gör att
dopaminet fortsätter flöda. När män som har problem med impotens slutar upp med
att konsumera porr, upplever många ett flera veckor långt, totalt ointresse för sex, en
"flatline". Deras libido går i dvala i väntan på nytändning - med eller utan porr.
Sex och alkohol - så påverkas lusten
Alkohol påverkar sexualiteten på flera sätt. En lättare berusning kan få oss att slappna
av, hjälpa oss att ta ett sexuellt initiativ som vi kanske annars inte skulle våga, men
högre doser försämrar den sexuella förmågan.
Shakespeare beskrev detta redan i Macbeth: “It provokes the desire, but it takes away
the performance”.
Alkohol förhöjer nivån av måbra-hormonet serotonin tillfälligt och gör oss gladare
men samtidigt kan den motsägelsefullt dämpa och försämra sexdriften.
För mycket alkohol innebär för höga serotoninnivåer och minskad sexlust. Alkohol
har också en förmåga att temporärt bryta kontakten mellan lust, sexdrift och
könsorgan. Vid långvarig överkonsumtion av alkohol minskar produktionen av
manligt könshormon, vilket ger mer permanenta störningar.
Sex och narkotika
Centralstimulerande droger som amfetamin och kokain används ofta i syfte att öka
den sexuella förmågan och framförallt upplevelsen. De har inte bara en extremt
uppiggande effekt utan skapar också ett intensivare lyckorus, som minskar hämningar
och gör det lättare att engagera sig i erotiska fantasier, självförtroendet ökar liksom
den sexuella uthålligheten.
Samtidigt dämpas hunger, törst och trötthet. Pupillerna förstoras och munnen blir
torr. Centralstimulerande droger verkar också kärlsammandragande ute i kroppen,
vilket har en negativ inverkan på den sexuella förmågan med svårigheter att få stånd
och orgasm som följd. I början av ruset dominerar den stimulerande effekten, men
efter en tid slår kärleffekterna igenom. Penis drar ihop sig och minskar kraftigt i
längd, så kallad ”tjack-balle eller ”crystal dick”, och män kan bli impotenta för livet.
52
Sexuell uthållighet misstolkas ofta som en positiv effekt av drogbruket, i själva verket
blir det oftast smärtsamt av rent mekaniska skäl. Den kärlsammandragande effekten
gör även kvinnans slemhinnor torra, vilket ytterligare ökar risken för mekaniska
skador.
53
Kapitel 6
Hur gör djur?
Hur är djurens sexualitet jämfört med vår egen? Vi får möta alfahannar med harem,
ryggradsdjur som njuter av sex, lära oss om honors orgasm i djurriket och
konstaterar att djur kan vara otrogna, bi- och homosexuella. Vi ser på sex kopplat till
våld bland djuren och frågar oss om djuren (också) är perversa?
Vi kan lära oss mycket om vår egen sexualitet genom att studera hur de andra djuren
gör det.
”En del däggdjursarter lever i dominanta hierarkier, andra lever i harem, somliga är
fullständigt promiskuösa. Det är möjligt att det finns anlag för allt detta i vår
genetiska uppsättning. Och beroende på vad samhället tillåter så kan vi leva ut olika
delar av det. Biologin visar att vi inte bara är änglar, utan också däggdjur.”
- Kerstin Uvnäs-Moberg
En baslinje att stå på
I djurriket finns parbildande djur och icke-parbildande djur. Bland de icke-parlevande
djuren står endast tio procent av hannarna för 90 procent av parandet. Hannarna
konkurrerar, ofta våldsamt, med varandra före att deras gener ska föras vidare till så
många honor som möjligt.
Bland de parlevande arterna härskar de monogama relationerna ("engifte"). Hannarna
fokuserar på att mer gener ska gå vidare genom att investera så mycket energi som
möjligt i avkomman.
Människan ser ut att hamna mitt emellan. Mycket av våldet bland oss människor
kommer av att män konkurrerar med varandra om kvinnor. Människor är dock mer
monogama än de icke-parlevande djuren.
Kvinnorna står inför valet att hitta antingen män med bättre, konkurrenskraftiga gener
eller män som vill ta hand om barnen. Kvinnor kan luras genom att skaffa generna
från en konkurrenskraftig man och relationen från en faderlig man. Män kan luras
genom att låtsas vara faderliga. Dock tenderar bedragare att avslöjas.
Det mesta av den evolutionära vetenskapen har forskats fram av män. Det är först på
senare tid som kvinnliga forskare har börjat peka på de mer subtila metoder som
kvinnor använder för att konkurrera med varandra.
Djurisk sexlust
Cyniker, eller om man så vill realister, menar att vår tid på jorden handlar om tre F:
54
Feeding, Fucking and Fighting. Vår sexlust är djurisk för att vi är djur. Vi är apor.
Men utan päls. Och inte ens detta faktum, att vi människor lade oss av med pälsen, är
utan biologiska orsaker. Det gör att löss och loppor har svårare för att överleva och
visar för presumtiva partners att vi är friska.
Att få insikt i att vi styrs av "primitiv biologi" leder till att vi tvingas göra upp med
invanda föreställningar och att vi förstår varför vi så gärna dras till sexuella
beteenden trots att de kan betraktas som politiskt inkorrekta.
Vi är däggdjur. En majoritet av forskarna anser att det är aporna som vi människor är
mest lika och bland dem är våra närmaste släktingar schimpanserna. Ungefär 99
procent av våra arvsanlag är gemensamma med dem, trots att det var sex miljoner år
sedan som vi och schimpanserna gick skilda vägar. Vi ingår också i samma
däggdjursgrupp – primaterna (från latinets primates – de högsta) – och har de flesta
drifter eller känslotillstånd gemensamma.
Även hos aporna finns en stor variation i sexuellt beteende. Hormonforskaren Kerstin
Uvnäs-Moberg berättar att gorillorna lever i grupper med en alfahanne som har ett
antal fogliga betahannar och ett antal honor under sig.
”Alfahannen har som regel höga halter av testosteron. Om den dör så dras en annan
hanne upp och blir alfahanne – med lika höga halter av testosteron. Han blir den som
ska vaka över gruppen och har tillgång till alla honorna, vilket är tämligen arbetsamt.
Han måste hela tiden vara igång, inte minst sexuellt. Betahannarna lever ett mer
tillbakadraget och vilsamt liv”.
Alfahanne med harem
Att det finns en alfahanne med ett harem gör att gorillan inte behöver konkurrera med
penisens storlek. Den mäter bara fem cm trots att gorillahannen kan väga 200 kg. Hos
monogama arter kan hannens testiklar vara små, hos polygama arter kan hannarna
pumpa ut stora mängder sperma. Chimpanser har grandiosa testiklar, gorillor har det
inte.
Orangutanger och dvärgschimpanser är ”fullständigt promiskuösa”. De uttrycker
möjligheten till variation. De har större testiklar och producerar mer sperma, upp till
200 gånger mer än hos gorillorna, beroende på att promiskuiteten leder till större
konkurrens mellan hannarna.
Den största skillnaden mellan oss och aporna är enligt zoologen Sverre Sjölander att
vi människor är parlevande och att vi kan bli kära. Sex är för oss inte bara något som
har fortplantning som mål, utan är en signal som säger: "jag tycker om dig, jag vill
vara med dig och vi hör ihop".
55
Hos andra däggdjur är det inte alls vanligt med parförhållanden. Där är det mer
vanligt med haremsbildningar, alla är med alla. Hannens enda uppgift är att para sig
med så många honor som möjligt. I fågelvärlden är det däremot mer förekommande
med parbildningar.
Många anser att vårt sexuella beteende är mest likt dvärgschimpansernas, bonobons,
eftersom de, precis som vi människor, har tydliga inslag av homosexuellt beteende.
De har sex även för nöjes skull samt för att skapa ett speciellt band mellan två
individer, vilket också förklarar homosexualiteten.
En annan skillnad, säger sexologen Charlotte Makboul, är att vi människor tänker
mer och problematiserar sex mer än djuren. Djuren har inte heller den
anknytningsproblematik som är specifik för just mänskliga varelser.
“Primaterna är lika oss i sitt sexuella beteende. Många primater har sex i
missionärsställningen för att få mer ögonkontakt och närhet i sexet. Många primater
lever också monogamt, vilket tenderar att verka mer mänskligt.”
”Det kan inte anses rimligt ur någon synpunkt att skilja på människor och apor" säger
Sverre Sjölandet. "Ett i mitt tycke rimligt och kort svar på frågan om människan är en
apa, och i så fall hur mycket, är: människan är en av cirka 270 nu levande arter bland
apdjuren, eller primaterna”.
Sexhormonerna gör oss lika andra djur
På sexhormonnivå är vi och de andra djuren mycket lika, hävdar Kerstin UvnäsMoberg och sex fungerar på ungefär samma sätt hos oss som i resten av djurvärlden
“Det som skiljer hos en del djur är att de har mer av steroidhormonerna, andra har
nästan ingenting av dem utan lever på små rörelser i relationshormonerna vasopressinet (i huvudsak manligt) och oxytocinet (i huvudsak kvinnligt). Smådjur
kan leva i par hela livet, och dör den ena så dör också den andra. De har
oxytocinnivåer som är höga hela tiden. Och när de inte har någon partner längre så
går oxytocinet ner och då får de inte den för oxytocinet så karaktäristiska
avslappningen och det låga blodtrycket – de dör.”
Kerstin Uvnäs-Moberg hade en kollega som sysslade med ”pair-bonding” och sorkar.
Det fanns två sorter, en som alltid levde ihop och en annan som hade flyttat ner i
dalarna där det var litet frodigare och litet mera gräs. Där blev det harem istället, för
det har att göra med resurser.
"Hannen kunde underhålla fler honor. Och den kvinnliga forskaren fick frågan på alla
möten om man kunde jämföra sorkar med människor. I samma stund som många
människor ställer frågan så blir de arga, för de vill inte i grunden bli reducerade till
56
någon slags sorkar."
”Man måste se det som modeller, som en form av däggdjursarv, där vi genom vår
långa evolution har möjlighet till ett stort antal varianter. Erfarenheten har lärt
människan och andra däggdjur att det här med par eller någon form av nära relation
kanske inte är så dumt – man mår bra, blodtrycket sjunker och man känner sig frisk.
Det kan vara tråkigt - det blir ju inte spänning på samma sätt som för singlar.
Erfarenheten visar ändå att det på sikt är väldigt bra”.
Hos fåglarna är det mycket litet som är annorlunda jämfört med människorna vad
gäller dessa hormoner. Ett hormon är med när hönorna lägger ägg och ett är med när
de markerar revir.
Det talar för att det här är mycket gamla hormoner, eftersom de är så pass
oförändrade. Man kan till och med gå ner till daggmaskarna, säger Uvnäs-Moberg,
deras hormoner är i princip likadana som de var då och de lägger ägg om de får
tillfälle till det.
Oxytocinet lever kvar hos alla däggdjur och vasopressinet är oförändrat, de är båda
starkt konserverade och det är ofta ett uttryck för att de är mycket viktiga.
Däggdjursarvet
Däggdjur eller ryggradsdjur utsöndrar i stort sett samma slag av hormoner som vi
människor vid olika reaktioner, som t ex rädsla, upphetsning eller ilska. Men
hormonerna är bara trycknapparna som sätter igång systemen. Systemen kan i sin tur
svara olika och djuren kan visa olika beteende under inflytande av samma sorts
hormon.
”Hade du frågat mig för tio år sedan” fortsätter Kerstin Uvnäs-Moberg, ”så hade jag
sagt att hos oss människor är sex mer kopplat till att vi är parlevande och därmed till
reproduktion - att vi ska få barn och familj – jämfört med andra djur. Men det är bara
fem procent av alla däggdjur som lever i par. De andra lever i grupper eller harem”.
Idag lever inte folk som förr. Sambandet mellan att leva i par och att få barn är till
viss del borta. Det är en separat sak som vi nästan glömmer att det har med sex att
göra. Parbildning kommer sent i livet i vår kultur. Det finns mer flexibilitet.
”En del däggdjursarter lever i dominanta hierarkier, andra lever i harem, somliga är
fullständigt promiskuösa. Det är möjligt att det finns anlag för allt detta i vår
genetiska uppsättning. Beroende på vad samhället trycker på och tillåter så kan man
leva ut olika delar av det” slår Kerstin Uvnäs-Moberg fast.
"Det finns en tendens i vårt moderna samhälle att glömma bort att vi är djur" anser
57
hon. "Det är en fråga om skolning. Medicinare har inte glömt bort det, de känner igen
så mycket från sin utbildning och sitt arbete. Men det finns en kategori människor
som har en huvudsaklig psykologisk eller sociologisk bakgrund. De har en helt annan
förklaringsbakgrund till den här typen av fenomen. Och därför har det stått som en
kamp mellan de olika synsätten där företrädarna nästan har förtalat varandra".
Eftersom det är så mycket data nu, obestridliga fakta, så vinner den biologiska
modellen terräng, tror Kerstin Uvnäs-Moberg, den modell som visar att vi inte bara är
änglar utan också däggdjur.
Ryggradsdjur njuter av sex
Ryggradsdjuren delas in i fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur.
“Förmodligen tycker nog alla ryggradsdjur att det är skönt med sex, oavsett om det är
en fiskhanne som tömmer mjölke eller ett sto som blir parat” tror zoologen Sverre
Sjölander. Han befinner sig i en ålder då han inte behöver vara nervöst politiskt
korrekt. Han har redan alla akademiska meriter, han har fått alla stipendier och kan
uttrycka sig rakt på sak - och med humor.
“Det är tydligt att ju mer djuren är parlevande och ju mer de har sex som en signal
som säger ”jag tycker om dig” - desto större är njutningen av sexet.”
“Icke parlevande fåglar som till exempel tjäder och orre - där hoppar hannen upp och
parar sig på några sekunder, medan parlevande fåglar kan hålla på i flera minuter och
stöna och ha sig. De kan para sig även när äggen är lagda” berättar Sverre Sjölander
Den centralafrikanska dvärgschimpansen (bonobon) har ett mycket aktivt sexliv – de
är promiskuösa och har sex så ofta de kan. Ofta är det snabbisar, men de har längre
förspel till sex än människan, de ansar och plockar löss på varandra, gullar och har
sex med alla, oavsett kön. Homosexualitet är vanligare än hos människan. Onani är
frekvent och av alla sexuella möten är det bara en fjärdedel som leder till graviditet.
Sex används främst för att stärka gruppens sociala band, som socialt smörjmedel och
även som konfliktlösare. Dvärgschimpansen är fredlig och en orsak kan vara just att
sex används för att lösa konflikter. De är inte parbildande, det mesta av sexet är inte
för reproduktion och de är klart icke-darwinistiska, utan evolutionär drivkraft. (..)
Dvärgschimpanshonorna, som dominerar bonobosamhället, har genitalierna litet
längre fram, vilket gör sex ansikte mot ansikte möjlig. I folkmun:
missionärsställningen.
Det sägs att bonobonapan är det lyckligaste djuret på jorden. Bonoboforskare älskar
sin apa och somliga bär t-shirts med texten “Schimpanser är från Mars, Bonobos från
58
Venus”, som en skämtsam referens till John Grays bok ”Män är från Mars, kvinnor är
från Venus”.
Make love not war
- honors orgasm i djurriket
"Vi vet att schimpanser kan få orgasm" säger Sverre Sjölander. "Men om vi ser på
hundar, katter och hästar så är det svårt att få ett intryck av att de får någon vidare
orgasm. Generellt sätt är det bland de parlevande djuren som orgasm förekommer,
och där visar också honan att det är skönt".
I princip har alla däggdjurshonor en klitoris, men den har mycket olika storlek och
form. Störst är den hos hyenan, ett par decimeter, och den ser penisartad ut. Hos
hyenorna är honorna dominanta över hannarna, och det anses hänga ihop med den
stora klitorisen. En kraftig och långvarig orgasm är inte så vanlig bland
däggdjurshonor. Den finns hos sådana djur (som oss själva) där parningsakten inte
bara är till för befruktning utan fungerar som en parsammanhållande signal.
Grisar uppvisar, till skillnad från människor, ett tydligt och klarlagt samband mellan
orgasm och befruktning. Den danska ”nationella kommittén för grisproduktion” fann
att om en sugga stimuleras sexuellt medan hon insemineras artificiellt erhålls en
sexprocentig ökning av antalet producerade griskultingar. De danska grisuppfödarna
fick ett fempunkts-program för sexuell upphetsning av suggorna. De kan vid behov
använda en dildo.
Dock har de danska grisuppfödarna ännu inte börjat stimulera klitoris, det ansågs litet
för vågat att instruera de danska svinfarmarna om detta. En sak i taget.
Lejon parar sig året runt. Lejonhonorna blir könsmogna vid fyra års ålder. Liksom
andra kattdjur har lejonhannens penis taggar som pekar bakåt. När penis dras ut,
skrapar taggarna mot vaginans väggar och orsakar ägglossning. Lejonhonan kan para
sig med flera hannar. Under parningsperioden, som kan vara i flera dagar, kopulerar
hannen och honan ofta 20 till 40 gånger per dag och det händer att måltiderna får stå
tillbaka för kättjan. Lejon har setts kopulera upp till 100 gånger under en period på 24
timmar. Dock varar fortplantningen sällan längre än en minut. Finns det endast en
eller två hannar tillgängliga, kommer dessa att vara tämligen trötta när brunsten är
över.
Djur är otrogna
Vart femte människobarn har en annan pappa än vad de tror att de har, enligt Sverre
Sjölander. Professor Bertil Lindblom, ansvarig för forskningsenheten vid
59
Rättsmedicinalverket, säger i en intervju att han tippar på två procent baserat på de
DNA-tester som görs i de fall människor tvivlar på att de är sina föräldrars biologiska
barn eller där mannen tvivlar på att han är pappan. Robert Sapolsky, forskare och
lärare på Stanford i USA, anger 10-40 procent.
Otrohet är alltså vanligt hos oss människor.
Hur är det hos de andra djuren?
Djurhonor är sällan trogna. Honorna tjänar på att ha fler partners eftersom de då har
större chans att bli befruktade.
Otrohet är speciellt vanligt bland fåglar. Nu när vi kan undersöka DNA i äggen kan vi
se att i dåliga revir, där det inte är så lyxigt och inte finns så mycket mat, där kan de
flesta ägg vara befruktade av en annan hanne. Honan har alltså inte enbart parat sig
med en hanne inom sitt revir, utan samtidigt passat på att para sig litet med de större
och pampigare hannarna i ett annat revir.
Olivia Judsons bok "Dr Tatianas råd om sex och samlevnad" (svensk utgåva Natur
och Kultur 2005) har med sin humoristiska rakt-på-sak-prosa brutit ny väg när det
gäller att beskriva djurens sexliv i form av en fingerad sexrådgivningsspalt.
”Man häpnar inför den uppfinningsrikedom som präglar den snart sagt allenarådande
promiskuitet som pågår där ute i buskarna” skrev en recensent.
”Inte minst honor av olika format och modeller visar sig vara väl så påhittiga och
förslagna som vilken knölaktig häradsbetäckare som helst. En lösaktighet som lönar
sig”.
Otroheten gäller enligt Judson allt från vandrande pinnar till schimpanser. Och
orsaken är att reproduktionen och avkomman ska säkras. Honor tjänar på att vara
lössläppta. De har större chans att bli befruktade om de parar sig med ett flertal
partners under brunstperioden. Det blir fler kläckfärdiga ägg, mer befruktad rom osv.
Evolutionspsykologin ger insikt i hur evolutionen har format tvåsamheten. Vi har lärt
oss att människor är parlevande däggdjur och monogami ska vara lika naturligt för
oss som för gäss och svanar. Zoologen Desmond Morris skrev i ”Den nakna apan” att
det evolutionära målet med mänsklighetens sexualitet är ”att stärka parbildningen och
familjebanden”.
Det finns några hakar här. DNA-analyser visar att fåglar inte är särskilt bra förebilder.
Ornitologerna kan nu se om en honas partner verkligen är fadern till hennes
avkomma. Så är långt ifrån alltid fallet. Fåglarna ägnar sig med tämligen stor frenesi
åt ”utomäktenskapliga förbindelser”. De är otrogna – ofta med hannar som har högre
social ställning i fågelhierarkin. För honsvalan är det hannar med stor stjärtfjäder som
60
gäller och gör otroheten nästintill oemotståndlig. Indigofinken ser oskyldig ut men 40
procent av honorna är otrogna.
Föreställningen om fåglars monogami har på 15-20 år gått från konventionell sanning
till punkterad myt. Det är med de andra djuren i åtanke och som fond som vi närmar
oss människan, som vi kan se oss själva i spegeln.
Hanråttorna gasar! Eller inte?...
Gnagare är favoriter bland forskare, djur att iaktta och forska om. Gnagarna är med
något över 2000 arter den artrikaste av alla däggdjursordningarna. De har flera av de
individrikaste däggdjursarterna och de omfattar mer än 42 procent av alla
däggdjursarter på jorden. Många gnagare är små - i gengäld har de snabb
reproduktion och är mycket anpassningsbara.
Den första forskningen om råttors sexliv som gjordes gav initialt svaret att hannens
mål bara var att gasa fram till snabb påsättning, ejakulation och sedan fort iväg till
nästa hona. Man har konstaterat att honan försöker förlänga det sexuella mötet genom
att gå av och an och slå ner på takten.
Forskare har år efter år trott att honråttans roll under sex har varit passiv. Men att hon
har varit passiv har berott på att hon har varit instängd i en bur. När råttornas sexliv
väl kunde studeras i naturlig miljö fann forskarna att råtthonan hade en rad aktiva,
uppvaktande beteenden. Ny forskning om råttornas sexualitet visar att om honan
lyckas dra ut på det hela tillräckligt mycket så kommer hannen att föredra den
bekanta partnern framför en ny, trots eller därför att hon drar ut på det.
Att hannen får vänta verkar alltså göra honan mer attraktiv. Är det någon som känner
igen sig? Att inte verka för intresserad, att inte släppa till för tidigt är en väl etablerad
strategi, medveten eller ej, från den ena partnern för att hålla intresset uppe hos den
uppvaktande. Eller som forskaren James Pfaus uttrycker det: ”It's an awful lot like the
mating strategies we were taught in high school” (”Det här liknar väldigt mycket de
raggningsstrategier som vi lärde oss av de äldre på gymnasiet”).
Honorna lämnade och återvände till hannen och sålunda förlängdes
upphetsningsfasen och ökade chansen till att bli dräktig. Vi ska inte redogöra i detalj
för alla delar av Pfaus' experiment här. Men slutsatserna pekar åt samma håll. Honans
strategi, att inte låta hannen komma till, leder till högre halter av hormoner och
signalsubstanser som testosteron och dopamin hos hannen, vilket gör att denne går
med på den utdragna parningsritualen och inte går direkt vidare till nästa hona.
Djur är våldsamma
61
Sverre Sjölander berättar att det går att studera djurens våldtäkter varje vår ute i
parkerna. Några gräsandshannar har fått tag i någon stackars hona som de lyckats
tränga in i ett hörn och sedan blir det gruppvåldtäkt hela dagen. Ofta har dock
honorna ett sätt att hålla sig undan från detta.
"Det är lika illa hos primaterna. En schimpanshona kan ha svårt att hålla hannarna
ifrån sig när hon är brunstig. Så det är bara att beklaga att både våldtäkt och otrohet är
frekvent förekommande i djurvärlden" sammanfattar Sverre Sjölander.
Det normala bland ryggradsdjur och däggdjur är att det är honan som avgör om det
ska bli en sexuell handling. Det är hon som inbjuder.
Vill inte honan så är hannen reducerad till att försöka våldta. Det är därför vi också i
vårt samhälle har en uppfattning om att de som våldtar inte förtjänar respekt. De är
personer som ingen annan skulle röra vid annars, så deras enda chans är att försöka
hoppa på någon i en park klockan tre på morgonen. Sverre Sjölander:
“Det är rätt patetiskt, men det finns många djurhannar som är i samma situation som
dessa våldtäktsmän; som är små, vissna och inte får till det. Honorna söker sig till de
stora pampiga hannarna och den enda chansen som en ung vissen hanne får är därför
att försöka våldta.”
Det finns en evolutionär kraft i detta, en evolutionär förklaring. Den hanne som aldrig
ens försöker para sig kommer aldrig att föra sina gener vidare. Men en hanne som tar
alla chanser han får, våldtäkt eller ej, har i alla fall en liten möjlighet att sprida sin
avkomma vidare. Evolutionärt sett är det logiskt att det ser ut som det gör.
För en del djur är det självklart att sex och våld hör ihop. Det är brukligt att
krabbätarsälar skoningslöst biter varandra under parningsakten. Den slutar ofta med
att båda parter är dränkta i blod. Men även om det här ser hemskt ut, är det inte värre
än när en kvinna låter naglarna rispa sin partners rygg: det rör sig om ytliga skråmor
och djuren tycks inte på allvar vilja göra varandra illa.
Ju fler exempel som vi ser på sexlivet i naturen, desto tydligare blir det att våld eller
våldsamhet snarare är regel än undantag:
• När hanbiet kommer exploderar det, könsdelarna slits loss från kroppen och sedan
dör biet
• Lemurerna har groteska, vridna penisar med taggar och utskott – hur skön kan den
vara för honan?
• Hos över åttio djurarter äter honan upp hannen före, under eller efter sexakten
• Hannar av en viss spindelart har utskott på sina huggtänder så att de kan bända upp
62
och hålla isär honans käftar under intima famntag
• Krabbspindeln binder sin partner före sexakten
• Schimpanshannar brukar våld för att med ensamrätt få ha sex med honorna. Slag,
sparkar och bett är vanliga. Lågrankade eller impopulära hannar tvingar till sig sex
med våld och trakasserier
Honans strategi och taktik
Bland djurforskare dominerade en linjär accessmodell från 60-talets början och fram
till omkring 1980. Denna modell visade att den första honan parar sig med
alfahannen, den andra med hanne nr 2, den tredje med hanne nr 3 osv.
Då visade det sig att det egentligen handlade om interaktion mellan hannar - och om
honans val. En förklaring till de nya modellerna, enligt Robert Sapolsky på Stanford,
är att många av de nya primatforskarna var kvinnor som började studera även
honorna med större intresse än sina manliga kollegor.
Idag är det vedertaget att det alltid är honan som väljer, hos oss såväl som bland
andra primater. Det kostar mer för kvinnorna och för honorna bland de andra djuren
att reproducera. Det handlar om kostnaden för gravididet, om uppfostran och ansvar.
Därför är kvinnorna mer selektiva. För mannen kostar det bara litet sperma. Bland
vissa djurarter jämnar kostnaden ut sig med tiden; när honorna fött är det hannen som
tar över.
Babianhonorna vill vara ihop med de snälla babianhannarna, de som sköter om
honorna, som leker med avkomman och inte slåss. Det kan vara en äldre hanne på
väg ner i hierarkin. Men det är en relation utan sex. Honan kan dölja sin ägglossning
för den snälle hannen för att låta den blomma ut i korta, sexuella möten med en
annan, mer attraktiv hanne. Den dolda ägglossningen hos oss människor bygger på att
vi inte alltid har reda på var i menscykeln som kvinnan befinner sig, vilket minskar
vissheten om vem som är fadern och som också gör det svårare för mannen att
kontrollera kvinnans sexualitet.
En annan del av babianhonans smarta strategi för att slippa sex med myshannen är att
hon försöker matta ut honom. Så fort han ska äta börjar honan vandra iväg, hon leder
honom rakt till hans värsta rival, till slut börjar hannen slåss med rivalen och honan
passar på att springa iväg och ha sex med en annan hanne, en stiligare, som hon
verkligen är intresserad av.
Hannarna försöker kontrollera kvinnans sexualitet. Två exempel från människoapan
är omskärelse och kyskhetsbälte. Dessa försök förekommer ofta hos folkgrupper där
männen är borta långa tider, som nomader. Om de reducerar möjligheten för kvinnor
63
att njuta av sex är risken mindre att de är otrogna. Kyskhetsbälten - för korsfarare
som ger sig av för att kriga i sex månader.
Hos djuren finns "spermapluggen" - sperma som hårdnar till ett uppenbart
kopuleringshinder. Det finns också utsöndring av ämnen som minskar honans
reproduktionella lust.
Hos orangutangerna konkurrerar hannarna om honorna och en stor grupp hannar får
inte komma till - de som står lägst i hierarkin. De kan inte göra som vissa fiskarter,
utger sig för att vara honor för att få chansen. Utmobbade orangutanghannar har
istället en alternativ reproduktionsstrategi - våldtäkt.
Perversioner i djurriket
Det är svårt att hitta så kallade perversioner ute i naturen, enligt Sverre Sjölander.
Men däremot bland djur i fångenskap finns det fall där djur blivit felpräglade. Han
nämner en schimpanshona i Londons zoo. Det enda hon blev upphetsad av var en
barnvagn. En gris ville enbart para sig med en upp- och nedvänd skottkärra.
“Incest förekommer inte i djurvärlden. Det finns spärrar mot det hos de djur som
växer upp tillsammans. Dem som de växer upp med är förmodligen släkt och då ska
de helt enkelt inte skaffa barn, vilket resulterar i en oförmåga att bli attraherad, eller,
vad gäller människodjuret, en oförmåga att bli kär i en släkting.”
Incestspärrar är inte genetiskt inprogrammerade, som till exempel fåglar som hittar
sin flyktväg. Djur lär sig lukten och utseendet på dem som man växer upp med, det
handlar om igenkänning.
Men vad är perverst?
Schimpanser har oftast flera partners. Honorna parar sig helst med flera hannar. Som
vi har sagt är det en försäkring för att verkligen bli befruktad och för att avkomman
ska få leva vidare. Schimpanshannar försöker ofta döda ungar som de vet inte är
deras. Hannarna parar sig helst, som hos så många andra djurarter, med många honor
och helst med ensamrätt.
En schimpanshona har en reproduktiv cykel som påminner om människans; hon är
fruktsam ungefär en vecka per månad. Det innebär att bara ett fåtal honor i en
schimpansflock är fruktsamma vid en given tidpunkt. Alla fruktsamma honor är
däremot inte lika attraktiva för hannarna; mest intressant är en äldre hona som redan
fått flera ungar och därmed bevisat sin fruktsamhet.
Hjärnan är sexig
64
Sedan reste sig aporna upp och började gå på två ben...
”Hjärnan är ett slags cerebral påfågelsstjärt, ett vapen i fortplantningens tjänst”
skriver Svante Folin i en recension av Richard Dawkins´ bok ”Den själviska genen”
Det har vi väl känt på oss - att intelligens och ett rörligt intellekt är sexigt. Han
fortsätter:
”Stora hjärnor generar en beteendeflexibilitet som kan uttryckas i till exempel sång,
dans, insmickrande tal, poesi, konst och så vidare, allt ägnat att imponera på flockens
honor”.
Med djurens huvuduppgift i centrum, reproduktionen, kan vi spåra kedjor av
samband. Allt handlar om sex och sexuellt urval när evolutionen tar språng framåt.
Vad hände egentligen när vi började gå, fick större hjärna och tappade håret? Allt
hade sin uppgift.
• Naken och frisk kropp visar för potentiella sexpartners att man är frisk
• Gångarten gör att hannarna kan exponera sina penisar
”Påfågelstuppens grandiost färgsprakande stjärtplymer och paradisfåglarnas sanslösa
fjäderprakt är paradexempel ... För hannarna blir livet inte lättare av att de tvingas
släpa omkring på dessa barocka ornament, tvärtom kan de vara livshotande
handikapp. Enligt en teori är ornamentens funktion just att annonsera till honorna - se
så stark jag är som kan fungera trots dessa idiotiska attribut. Dawkins ansluter sig
dock till Darwins länge negligerade teori att sexuellt urval har sitt ursprung i
honornas estetiska idiosynkrasier. Om några honor får för sig att till exempel långa
färgstaka stjärtfjädrar är tjusiga så kommer hannar som besitter dylika att åtnjuta ett
försprång i fortplantningskampen. Eftersom honorna kommer att föda söner med
anlag för de åtrådda fjädrarna (sexiga söner) och döttrar som delar moderns speciella
preferens för hanlig fägring startas en evolutionär kedjereaktion där drömprinsarna
till slut kan bli så groteskt ofunktionella att det naturliga urvalet inlägger sitt veto och
tvingar in utvecklingen i mera sansade banor”.
Människan är ett speciellt djur...
Människan skiljer sig från djuren på ett antal punkter. Här några exempel:
• Hormonet melatonin säger åt kroppen vilken tid på dygnet och vilken årstid det är,
det använder ljuset som mätare och triggar parningssäsongen. Människan påverkas,
men det är ett svagt eko jämfört med melatoninets roll hos andra djurarter.
65
• Kvinnor ägnar sig oftare åt sex och får oftare orgasm kring dag 14 under
menscykeln, under ägglossningen, följt av en något mindre ökning kring dag 28. Inga
andra djur visar en uppgång omkring dag 28. Den andra ökningen beror på att
kvinnor då har mindre oro för att bli gravida i samband med mens. I övrigt är vi
precis som andra primater - höga nivåer av östrogen ger ökad sexuell aktivitet i
samband med ägglossning.
• Vi har mer jämlikt sex, och då menar vi inte själva samlaget utan att det inte är
endast vissa hannar som har rätt att reproducera, som det är t ex hos lejon och
elefanter och då de kvarvarande hannarna är hänvisade till våldtäkt eller, som i
dvärgschimpansens fall, onani.
• Ingen annan art betraktar sex som en privatsak som t ex två personer stänger in sig i
sängkammaren och ägnar sig åt.
• Människan äter inte upp sin sperma, vilket andra onanerande djur ofta gör (en
alldeles utmärkt källa till protein).
• Konceptet med romantik och att kärlek ska vara livet ut är en relativt ny idé – och
bara hos människan.
• Fult är otrohet bara hos människan. Det må vara skamligt, men otrogna är vi.
Genomsnittstiden för äktenskap är 2-4 år - det är så länge som barn är verkligt
beroende av att båda föräldrar finns tillgängliga. Vi är inte polygama, men
seriemonogama; vi rör oss från ett parförhållande till ett annat. Se också tidigare
redovisade siffror på hur många av oss som inte har de föräldrar som vi tror att vi har.
• Honor från andra djurarter bär sällan mer provokativa eller, om man så vill,
sensuella kläder under ägglossning. Och eftersom få andra primater ägnar sig åt lapdance, så får de heller inte mer dricks under ägglossningen.
Slutsats:
Lejon har oralsex, kängurur slickar sig själva och delfiner älskar analsex, gråvalar
ägnar sig åt penisfäktning...
”Är det något vi kan lära av naturen så är det att ingen perversion är för urspårad”
skriver Anders Rydell i tidningen Bon.
“Är det något som är onaturligt i jämförelse med djurrikets sexuella mångfald så är
det vår egen pryda och motsägelsefulla inställning till sex. Människan må dock vara
ensam om en sak, vi är det enda djuret som skäms.
Visst önskar vi att vi kunde knulla – som riktiga djur”.
66
Fotnot:
Darwinismen fick sitt namn efter Charles Darwin (1809–82) som 1859 beskrev
principen om biologisk utveckling genom naturligt urval i sin bok On the Origin of
Species by Means of Natural Selection or the Preservation of Favoured Races in the
Struggle for Life ("Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst
utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron"). Där beskrivs det naturliga urvalet
som den viktigaste drivkraften för utveckling. Kort uttryckt: den mest
anpassningsbara vinner.
67
Kap 7
Orgasm
”You know when you se a woman all of a sudden looking fab? How many times have
you heard this one : “Oh, I have a new boyfriend and we have lots of great sex?" But
you think “Bitch, you just went on a diet”. Well sorry to bust your bubble, but it’s the
sex, the orgasms and the oxytocine.”
-Waisays, feministiskt chattforum på nätet
Med orgasmen, eller ”la petite mort” som fransmännen kallar den, blir det
uppenbart hur mycket av sexet som försiggår i hjärnan. Vi pratar om skillnaden
mellan utlösning, ejakulationen, och orgasm. Här handlar det om ämnen som
påminner starkt om opiater. Vi tittar närmare på detta ”hjärnans Liseberg”, ett
centrum för allt som är roligt och skönt. Hur påverkar anti-depressiva medel vår
sexualitet? Varför kan de göra det svårare att komma? Vi börjar med ett
konstaterande:
Klitoris har 8000 nervtrådar, penis hälften så många
Utan nerver som skickar impulser till ryggmärgen och hjärnan skulle en orgasm
aldrig komma till stånd. Och det skulle inte bli något stånd heller. Alla dessa nerver
som är inblandade hjälper oss att förstå varför vi upplever beröring på så olika sätt
beroende på var på kroppen som vi blir smekta. En klitorisorgasm upplevs t ex
annorlunda jämfört med en vaginal orgasm eftersom olika nerver är inblandade.
Könsorganens nervtrådar är kopplade till nerver som går vidare genom kroppen till
ryggmärgen. Undantaget är vagusnerven, som passerar ryggmärgen. Nervtrådarna ger
också feedback till hjärnan under erotiska aktiviteter.
• Hypogastriska nerven sänder från livmodern och livmoderhalsen hos kvinnorna och
från prostatan hos män.
• Bäckennerven ger signaler från vaginan och livmoderhalson hos kvinnorna och från
anus hos båda könen.
• Pudendala nerven överför från klitoris hos kvinnan och från testiklar respektive
penis hos män.
• Vagusnerven sänder från livmoderhals, livmoder och vagina.
Vagusnervens roll i orgasmen är en ny upptäckt och, som för så många andra delar av
vårt sexliv, är det fortfarande mycket som vi fortfarande inte vet. Forskare hade t ex
tills helt nyligen ingen aning om att vagusnerven passerar genom bäckenområdet.
Detta har stor betydelse för synen på förlamade människors möjligheter att få orgasm
– se vidare nedan.
68
Kontraktioner vs eufori
Det är två olika saker som vi refererar till när vi talar om orgasm.
Det ena är kontraktionerna, sammandragningarna, av musklerna i kroppens
reproduktionella område när vi når sexuellt klimax. Det gör att spermakanonen fyras
av hos mannen och hos kvinnan kan det göra att sperman når längre in i slidans
fortplantningsområde.
Det andra är den euforiska sensation som kommer ungefär samtidigt.
Men vad är då den biologiska orsaken till orgasm? Räcker det inte med ejakulation?
Jo, ibland. Men orgasmen ger en kanonad med mer sperma jämfört med
utlösningen/ejakulationen.
Choklad och opiater
När vi når förstadiet till orgasmen – upphetsningen – frigörs de potenta hormonerna
adrenalin och noradrenalin in i blodomloppet. Pulsen ökar och blodflödet
intensifieras.
När orgasmen väl kommer frigörs prolaktin, oxytocin, fenetylamin, ett ämne som är
relaterat till kärlek och även kan spåras i choklad, och endorfiner som ger
smärtlindring liknande den som erhålls vid intag av opiater. Till detta kommer
serotonin som bidrar till mättnadskänslor. Vi avsöndrar kemikalier, känner en
överväldigande tillit, hjärtat galopperar, blodtrycket ökar, vi känner kärlek och
upplever ett rus som liknar det som erhålls vid en kraftig men kort dos morfin.
Sammantaget: vi mår riktigt bra nu.
Det är ett resultat av hur fenyletylamin och endorfin verkar som gör att vi vill nå
orgasm – gång, på gång, på gång. De två hormonerna är vanebildande. Om du någon
gång har undrat över hur svårt det skulle vara att sluta ta heroin, föreställ dig då hur
svårt det skulle vara att aldrig ha sex mer.
Fenyletylamin frigörs inte bara i samband med orgasm utan också under kärlekens
olika skeden. Det är fenyletylaminet tillsammans med dopamin som verkar när vi
känner fjärilar i magen inför en person som vi är förälskade i. Fenyletylamin frigörs
under en längre tid när vi är med en partner. Det blockeras eller frigörs i lägre
kvantiteter hos dem som bara vill ha sex och inte kärlek.
Allt kokar under någon del av denna kedja ner till kemi, oavsett om det handlar om
känslor, perception eller en mer rationell, intellektuell process. Naturen uppfann sex
69
som ett effektivt sätt att få biologisk mångfald. Men det finns ett pris. Det kräver
energi och oftast ett ömsesidigt samarbete för att det ska bli av. Bakterier och plantor
använder också sexuell rekombination (process för blandning av arvsmassans
kromosomer) men förmodligen njuter de inte lika mycket som vi under processen.
Hjärnans Liseberg
Hjärnan har ett nöjescentrum, hypothalamus, som håller kroppen igång och sköter
drifter och känslor. Här finns system som reglerar kroppstemperatur, hunger, törst,
illamående och även sexualitet, aggression, stress och rädsla. I hypothalamus ligger
kärnor av fundamental betydelse för individens och släktets överlevnad, som låter oss
veta när något är roligt och som förstärker viljan att göra samma sak igen. Det
omfattar alla typer av njutning, från sex och skratt till narkotikamissbruk.
Några områden i hjärnan som påverkas av glädje är:
• amygdala - reglerar känslor
• accumbenskärnan - styr frisättningen av dopamin
• ventrala tegmentområdet - släpper loss dopamin
• lillhjärnan - styr muskelfunktioner
• hypofysen - frigör beta-endorfiner, som minskar smärta, oxytocin, som ökar känslor
av tillit, och vasopressin, som ökar bindning
Flera studier har genomförts på både män och kvinnor för att urskilja hjärnaktivitet
vid sexuell stimulering. Utrustning används för att se vilka delar av hjärnan som lyser
upp eller stänger av under sexuell aktivitet. Resultatet är bl a att man inte kan urskilja
några större skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnaktivitet under sex. Hos båda
könen stängs hjärnregionen bakom vänster öra ner under orgasmen, laterala
orbitofrontalcortex. Här finns centrum för förnuft och beteendekontroll och eftersom
vi förlorar kontrollen under orgasm så är det logiskt att detta område tillfälligt tar
ledigt.
Hjärnan under en orgasm ser ungefär ut som hjärnan under intag av heroin.
Det finns några skillnader mellan män och kvinnor. När en kvinna har sex, är den del
av hjärnstammen som kallas periakveduktalgrå och som styr flykt- eller
kampimpulser, aktiverad. Kvinnors hjärnor har också minskad aktivitet i amygdala
och hippocampus, som behandlar rädsla och ångest.
Kanske är det därför kvinnor generellt har ett större behov av att känna sig trygga och
avslappnade för att kunna njuta riktigt av sex.
70
Det område av hjärnbarken som associeras med smärta aktiveras i kvinnor, vilket
visar att det finns ett tydligt samband mellan smärta och njutning.
Kvinnor kan lura sin partner till att tro att de har fått orgasm. Men hjärnorna avslöjar
sanningen. När kvinnorna ombads att fejka en orgasm, ökade aktiviteten i lillhjärnan
och andra områden med anknytning till kontroll av rörelse. Hjärnscannern visade inte
samma aktivitet hos kvinnan under en faktisk orgasm.
Mediciner och anorgasmi
Genom att studera hur vissa mediciner påverkar sex kan vi lära oss mer om
neurotransmittorer, eller signalsubstanser. Det kan tyckas paradoxalt att en patient
som börjar knapra vissa anti-depressiva mediciner, som genom utsöndring av
serotonin ger ett jämnare humör, även skruvar ner eller helt stänger av deras libido,
deras sexdrift.
Andra mediciner, t ex mot Parkinson och rastlösa ben, har motsatt effekt; en vanlig
biverkning är att sexdriften här ökar på ett anmärkningsvärt sätt genom att frigöra
samma aktiverande signalsubstans: dopamin.
Antidepressiva mediciner som celexa, zoloft och paxil, mer kända som SSRI
(selective serotonin reputake inhibitors) kan leda till anorgasmi – oförmåga att nå
orgasm. Orsaken är att SSRI-mediciner kan minska hjärnans produktion av dopamin,
den signalsubstans som står i direkt kontakt med hjärnans belöningssystem och i sin
tur skapar behagliga känslor och lyckorus.
Problemen med anorgasmi kan gå över genom att patienten slutar med medicinen helt
eller kompletterar med någon annan. Men ett litet antal människor får PSSD – postSSRI sexual dysfunction – en sexuell dysfunktionalitet som kan vara i från några
dagar till åratal efter att patienten har slutat använda SSRI.
Orsaken till denna anorgasmi är fortfarande oklar. Sexualiteten borde återvända till
det normala eftersom dopaminproduktionen återgår till det normala när man slutar ta
SSRI-preparat. (Se också antropologen Helen Fischers synpunkter på SSRI i slutet av
kapitel 8.)
Studier pågår i Holland dels gällande kvinnor som inte kan få orgasm,
dels kvinnor som är konstant upphetsade, men inte kan nå klimax.
De konstant upphetsade kvinnorna sätts i en hjärnscanner där de själva kan se sin
hjärnaktivitet på en monitor. Hjärnscannern visar att hjärnan tror att kvinnorna hela
tiden är utsatta för sexuella stimuli, trots att de inte är det. Kvinnorna använder sedan
bilder och andra övningar för att kyla av hjärnorna. Forskarna bakom studierna tror
71
att det ska vara möjligt även för anorgasmiska kvinnor att lära sig läsa och reagera på
sin hjärnaktivitet för att försöka få orgasm.
Orgasm utan könsorgan
En förlamad man kan få utlösning, ejakulation, genom elektrisk stimulans utan att få
och känna orgasm. Utlösningen beror på reflexer som är verksamma i den lägre delen
av ryggraden. Orgasmens känsla involverar även andra, högre hjärnfunktioner.
Eftersom de flesta av dessa nerver är förknippade med ryggmärgen, skulle det vara
självklart att en person med förlamning inte skulle kunna ha en orgasm. Det trodde
man också länge.
Nya studier visar att kvinnor med ryggmärgsförlamning kan känna stimulans av
livmoderhalsen och även få orgasm – trots att hjärnan inte kan ta emot information
från hypogastriska eller bäckennerven. Hur är det möjligt? Undersökning med
hjärnscanner visar att signaler från vagusnerven når hjärnan, och att kvinnorna kan
känna stimulering av livmoderhalsen, eftersom dessa signaler passerar ryggmärgen.
En del människor kan få orgasm utan att deras könsorgan blir utsatta för beröring.
Några kan få orgasm genom att smeka eller bli smekt på andra ställen på kroppen, t
ex på bröstvårtorna. En slutsats av detta är att samma delar av hjärnan då mottar
information som när könsorganen är inblandade.
Det förekommer också att människor känner att de får orgasm i andra delar av
kroppen – t ex i händer och fötter. Sexforskaren Kinsey berättade om en kvinna som
fick orgasm genom att om och om igen stryka sig över ögonbrynen. Det går också att
få orgasm i kroppsdelar som inte längre finns (fantomorgasm). En orsak kan vara
utseendet på kortikal humunculus, en karta som visar hur olika delar av hjärnans
sensoriska och motoriska cortex (hjärnbarken) kommunicerar med kroppsdelar och
organ. Foten finns inte längre där för att tillhandahålla känsla. Därför tar området för
genital känsla över utrymmet.
I sin Ted-TV-föreläsning ”10 things you didn't know about orgasm” påtalar
vetenskapsjournalisten Mary Roach att även bebisar som fortfarande ligger i
mammans mage kan onanera sig till orgasm.
Kvinnlig orgasm
Fontänorgasm, sprutorgasm, våt orgasm, kvinnlig ejakulation - det finns flera olika
begrepp när vi talar om kvinnliga orgasmer.
Kvinnlig utlösning kallas ibland för fontänorgasm eller sprutorgasm. Runt urinröret
finns prostatavävnad med flera parvis liggande körtlar. Vid sexuell upphetsning kan
72
körtlarna tömma sig på vätska antingen i samband med eller utan orgasm. Det kan
komma små mängder av vätska under hela den sexuella upphetsningen eller så
sprutar det ut en rejäl vätskestråle ur urinröret. Vätskan påminner om tunn skummjölk
och smakar sött. Mängden varierar alltifrån några droppar till cirka en tesked.
Vid orgasm sker sammandragningar i hela bäckenbotten och det kan kännas speciellt
mycket i och omkring klitoris, slidmynningen och anus. Först kommer
sammandragningarna snabbt och sedan långsammare, de kan pågå från några
sekunder upp till närmare en minut. Ibland då livmoderhalsen vidgas och musklerna i
livmodern får sammandragningar kan det kännas som svag mensvärk.
Kvinnor tål upp till 110 procent mer smärta under en orgasm eftersom kroppens
smärtbefriande centrum i mellanhjärnan aktiveras under upphetsningens topp.
Signaler från mellanhjärnan säger åt kroppen att frigöra endorfiner som temporärt
minskar känseln i de nerver som är ansvariga för allt från menstruationssmärtor till
ledinflammationer och migrän.
Orgasm får vidare kroppen att utsöndra det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket
kan lindra klimakteriebesvär. Vissa forskare hävdar att frekventa orgasmer till och
med kan vara ett alternativ till östrogenpiller och plåster för kvinnor i
övergångsåldern. Kvinnors förmåga till orgasm varierar alltefter menscykeln, där
hon lättare uppnår orgasm under ägglossning (för reproduktionen) samt i slutet av
menscykeln, dag 28. Då kan kvinnan känna sig mer avslappnad eftersom det inte
finns någon risk att bli gravid.
Orgasmen är en fysisk kompass
Vi vet mer än någonsin om hur orgasmen påverkar hjärnan. Men det finns mycket
kvar att forska kring. Forskarna är fortfarande inte ense om vad den evolutionära
orsaken till kvinnlig orgasm egentligen är. Det har vi sett under arbetet med den här
boken. Somliga anser att den ska hjälpa till att suga in mannens spermier i vaginan så
att befruktning underlättas (”the suck-up effect”). Men hur ofta får mannen och
kvinnan samtidigt orgasm? Och hur många gånger är mannen över huvud taget
närvarande när kvinnan (stimulerar sig själv till och får) orgasm? Den vanligaste
orgasmen är inte vaginalorgasm, utan klitorisdito.
Kvinnans hormonnivåer varierar kraftigt för att göra det möjligt för henne att bli
gravid. Klitoris är återställningsknappen (”the reset-button”) som förhindrar
hormonerna från att löpa amok och orsaka negativa bieffekter orsakade av stress eller
menstruationscykeln.
Klitorisorgasmens funktion kan också vara att vi ska göra det igen, det är ju skönt.
Liksom vaginalorgasmen binder den oss till vår partner, bl a genom att stimulera
utsöndring av myshormonet oxytocin. Dessa förhöjda oxytocinvärden är nödvändiga
73
för kroppens återhämtning.
Oxytocinet handlar inte bara om myspys. Oxytocin gör att stressen avtar vilket gör att
cancerrisken minskar och övervikt försvåras. Oxytocin är också ett naturligt
antibiotikum som attackerar fientliga bakterier och minskar risken för infektioner i
livmodern. Oxytocin är anti-psykotiskt eftersom det spelar en viktig roll i regleringen
av kognitiva funktioner och beteenden. Sist men inte minst så ger oxytocin
kampglöd. Oxytocinet spelar en nyckelroll i lärande processer och hur vi smälter ny
kunskap. Oxytocinet och orgasmerna interagerar och håller dig nyfiken och
undersökande, redo och hungrig efter nya intryck.
På samma sätt som vi behöver en kompass när vi seglar på öppet hav, så behöver vi
då och då kolla vår egen fysiska kompass. Utan orgasmer förlorar vi kursen, seglar
vilse och kan få infektioner, tappa lusten för sex, nervösa sammanbrott, övervikt,
psykotiskt beteende eller t o m bröstcancer.
Kan den kvinnliga orgasmen tvärtom vara en spandrill? En spandrill är en
byggnadsteknik under enässansen som uppkom (håll i er nu!) som en konsekvens av
beslut om hur formen på valven ska se ut snarare än att vara formgivna för de
konstnärliga ändamål för vilka de ofta användes.
Begreppet har också lånats in till den evolutionära biologin, där tre forskare på
Harvard använder analogin med spandriller, eller exaptationen, för att beskriva en
egenskap som tidigare varit en anpassning till något annat än vad den används till
idag. Den förbättrar ändamålsenligheten i sin nuvarande roll, men skapades inte för
detta. En spandrill är en biprodukt av evolutionen snarare än att ha en direkt funktion
i den.
Spandrill eller inte – en överväldigande majoritet av kvinnorna är glada över att
orgasmen finns, oavsett om den har evolutionära funktioner eller ej. Och de män vars
bröst är känsliga för beröring är också glada över sin eventuella spandrill.
Klitoris sitter inte på fel ställe
Naturen är effektiv. Allt i vår kropp har en funktion. Så även klitoris, vilket vi nu har
lärt oss; ökad utsöndring av oxytocin är skönt och vi mår bra av det. Men satte
naturen av misstag klitoris på fel sida av slidöppningen?
På ett feministiskt chatt-forum hittade vi den här förklaringen av en kvinnlig läkare:
”Ledsen grabbar, men klitoris finns inte där för att kvinnan ska få orgasm genom
penetrering av penis. Människor och praktiskt taget alla däggdjur, förutom
havslevande däggdjur och bonoboapor, gör det ”doggy style”, d v s hannen kommer
in i honan bakifrån. Penisen är lika bananformad som vaginan, men bara om kvinnan
74
penetreras bakifrån. Och då blir det inte någon stimulering alls av klitoris.”
Kvinnan kan, fortsätter skribenten på chatten, försöka få någon form av orgasm
genom att gnida sin klitoris under det att hon rider mannen. Men det kräver djup
penetrering i en ställning som inte motsvarar vaginans form. Dessutom är det inte bra
för blåsan, kvinnan får uppsvälld mage och mer gaser.
”Mannen kan komma dragande med vilka G-punkter som helst, faktum kvarstår att
den enda punkt som kan ge kvinnan en riktig orgasm är klitoris. Och klitoris
stimuleras aldrig genom penetrering, d v s genom mannens in- och utrörelser i
vaginan. Men visst finns det undantag, t ex män som kommer genom att röra vid en
kvinnas fötter eller kvinnor som når klimax genom penetrering eller beröring av
bröstvårtorna.”
Iréne Andersson, författare till “Kvinnans Tao” håller inte alls med. Hon talar om
flera olika typer av orgasm, förutom klitorisorgasmen även g-zonorgasm,
vaginalorgasm, blandorgasm (både klitoris och annan zon), fontänorgasm
(ejakulation), helkroppsorgasm, multipelorgasm (flera i rad).
Hon skriver: “Det är egentligen konstigt att denna mest tillfredsställande förmåga vi
människor har fått har förblivit så outforskad.”
Vi kan inte annat än hålla med. Iréne Anderssons arbete med att beskriva de olika
varianterna av orgasm och de tre vatten som frigörs under kvinnlig ejakulation är
banbrytande – inte minst hennes handfasta beskrivning av hur kvinnor med kunskap,
förståelse och träning kan nå dit. Det är minst sagt förbluffande att så många kvinnor
vet så litet om sina egna källor till njutning.
Återhämtning
Varför återhämtar sig kvinnor snabbare än män efter en orgasm? Förmodligen för att
öka chanserna till befruktning.
För att sammanfatta: Kvinnan behöver inte mannen för att få orgasm och kvinnan
behöver inte orgasmen för att bli gravid. Men orgasmen kan underlätta befruktning
genom ökad förekomst av vaginala sekret och biokemi vilket ökar spermiernas
mobilitet – de simmar snabbare och med större energi.
Detta är dock inte 100-procentigt klarlagt. Logiskt verkar det ändå att vi kan bli
utmattade av sex och därför föredrar horisontalläge som gör att spermierna lättare
simmar mot sitt mål: till livmodern och vidare ut i äggledarna där ägget väntar.
Orgasmen kan vara en del av kvinnans urvalsmekanism, den man som ger henne
orgasmer ligger bra till. Ju bättre orgasm, desto mer oxytocin frisläpps, desto bättre
mår hon vilket gör henne mer intresserad av sex och reproduktion. Och mannen har
75
en roll – oxytocin frisätts i högre grad av orgasmer som når högre på njutningsskalan
genom intensiva sexuella fantasier samt en kapabel och kompetent partner.
För tidig utlösning
Mannens ibland för tidiga utlösning beror delvis på att han snabbare återgår från
aktivering av det parasympatiska nervsystemet till det sympatiska. De är båda ickeviljestyrda eller autonoma och aktiveras när vi utsätts för psykisk eller fysisk stress,
de aktiverar flykt- och kampresponser (fight-or-flight), och förbereder kroppen för
fysisk aktivitet.
Det sympatiska nervsystemet omfördelar blodflödet bort från magen, från huden,
vidgar pupillerna, höjer hjärtats slagfrekvens och höjer blodtrycket. Kroppens
energireserver frigörs, främst genom att blodsockret stiger. Blodsockret är kroppens
och främst hjärnans snabbtillgängliga bränsle.
Men, som vi ska se i kapitlet om närhet – det kan tränas upp så att mannen blir den
älskare som både han och hans partner vill att han ska vara. 60 procent av männen
vill t ex inte gå ner på kvinnan och tillfredsställa henne oralt, se där en anledning till
att så få män når upp till minimistandard.
76
Kapitel 8
Förälskelse, kärlek och kemi
”To love is to suffer. To avoid suffering, one must not love. But then, one suffers
from not loving. Therefore, to love is to suffer; not to love is to suffer; to suffer is to
suffer. To be happy is to love. To be happy, then, is to suffer, but suffering makes one
unhappy. Therefore, to be happy, one must love or love to suffer or suffer from too
much happiness.”
-Woody Allen
När vi började arbeta med den här boken för nio år sedan var målsättningen att bara
skriva om sex och åtrå, inte om kärlek. Vi ville vara så kliniska, så kallt vetenskapliga
som möjligt. Men vi tvingades revidera planerna. Du kommer att förstå varför.
De tre tillstånden
Lust, förälskelse och kärlek – tillgivenhet för en partner under en längre tid - är tre
olika tillstånd och de styrs av kemiska substanser som utsöndras i kroppen; tre
drivkrafter som vi utvecklade för miljontals år sedan. Dessa kretsar är djupt
inbäddade i människans hjärna och de kommer att överleva så länge som människan
finns till.
Det kan vara svårt att hålla isär begreppen och särskilt knepigt blir det då lust,
förälskelse och kärlek inte alltid inträffar samtidigt eller i kronologisk ordning. Ibland
finns det som vi vet bara lust och ibland en förälskelse utan långvarig djupare kärlek.
Lust och åtrå beskrivs som den första attraktionen som vi kan känna för en annan
person. Under detta tillstånd ökar nivåerna av sexhormonerna testosteron (manligt)
och östrogen (kvinnligt), hos både män och kvinnor, men med en litet kraftigare
ökning av testosteron hos männen. Det är sexhormonerna som sätter igång vår lust.
Förälskelse=fokusering
Förälskelse handlar om att fokusera på den som vi är intresserad av. I förälskelsens
tillstånd skenar nivåerna av signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin.
Det är dessa signalsubstanser som bland annat reglerar vår vakenhet, sömn, lycka och
aptit. Vi kan nu vara vakna dygnet runt och inte sällan får vi hjärtklappning av blotta
åsynen av personen vi är förälskad i. Vårt omdöme påverkas också, och vi har svårt
att se den andra personens fel och brister.
Förälskelse gör att vi inte står ut med tanken på att den andre går i säng med någon
77
annan än oss själva. Här finns en klar darwinistisk poäng. Denna ensamrätt ska dra
oss så tätt samman att vi blir ett reproduktions-team. Men det mest utmärkande är
suget, begäret och längtan efter att vara med den andre, åtrån inte bara sexuellt men
också emotionellt. Förälskelse är inte en känsla, utan en drift. Den kommer från
sinnets motor, det som handlar om behov och åtrå.
Förälskelse handlar också om besatthet, om att alltid ha den andre i sinnet, alltid
tänka på henne/honom. Det är få som tar livet av sig för att de inte får sex av en viss
person, men de kan ta livet av sig om de är förälskade i någon och inte får kärlek
tillbaka.
Datingsajten Match.com har anlitat antropologen Helen Fischer, en stor auktoritet
gällande forskning i kärlek och förälskelse, för att försöka reda ut varför vi blir kära i
en viss person framför en annan. Vi tenderar att bli kära i någon från samma
socioekonomiska och religiösa bakgrund och värderingar, samma nivå av intelligens,
samma nivå av “bra utseende”. Det har vi vetat länge, liksom att tidpunkt och närhet
är viktiga. Men varför dras vi till en viss person i ett rum fullt av personer från
samma bakgrund och med samma värderingar? Här handlar det om biologi, enligt
Helen Fischer, och den rymmer också mystik. Det är den felande länken. Vi blir kära
i en person som är litet mystisk, delvis för att mystik höjer dopaminnivåerna i hjärnan
och därför troligen kan medverka till att fösa oss över förälskelsens tröskel.
Kärlek starkare än sex
Kärleken är en universell, mänsklig drivkraft; starkare än sexdriften, törsten eller
hungern, kanske till och med starkare än livsviljan. Det finns tre kraftfulla
hjärnsystem som hör ihop med parbildning och reproduktion.
Sexdriften. Den har kallats en okontrollerbar klåda, den besvärar oss ungefär som
hunger.
Förälskelse. Romantisk besatthet som gör att vi fokuserar all vår parningsenergi på en
person i taget.
Tillgivenhet. Känslor av lugn och säkerhet som vi känner för en långtida partner, som
gör att vi står ut med personen tillräckligt länge för att skaffa och uppfostra barn
tillsammans som ett team.
Förälskelsen går över. En förälskelse kan vara mellan ett par veckor till uppåt 1, 5 år,
sedan sjunker nivåerna av signalsubstanser igen och återgår till det normala.
Förhoppningsvis infinner sig då en kärlek mellan paret. Kärleken är mer långvarig
och djup och växer generellt fram i monogama relationer där vi känner trygghet.
Beröring och sex är en förutsättning för att kärlek ska uppstå. Vid beröring utsöndras
78
hos männen vasopressin och hos kvinnorna oxytocin. Det är bland annat dessa
hormoner som hjälper till att skapa ett osynligt kärleksband mellan två individer.
Känslan av att vara galet förälskad är inte den samma som att känna djup, varaktig
kärlek till sin partner. Känslorna bakom förälskelse och kärlek uppkommer på olika
ställen i hjärnan och styrs av olika hormoner i kroppen. Forskningen tyder också på
att vi mycket väl kan lära oss att älska en partner, som vi från början inte har varit
förälskade i. Så kanske ligger det en sanning bakom det gamla ordspråket ”Kan man
inte få den man älskar, får man älska den man får.”
Förälskelsetransmittorn
Serotoninet behöver fyllas på. Det är de förälskades motor; ett uttryck för att de
ständigt dras till varandra. Det är bristen på serotonin som driver på, en längtan efter
påfyllning, som ger den känsla av förtvivlat sug efter att träffas som drabbar
förälskade par. Målet är stabil kärlek, stabila serotoninnivåer.
En vän berättade för oss om hur han när han var djupt förälskad i sin hustru hade
svårt att förstå kommentarer om andra kvinnor från kompisar och arbetskamrater.
”Titta på henne! Och henne och henne!” Varför titta på andra när han själv var gift
med den vackraste av kvinnor?
Förälskade par tittar inte lika mycket på andra kvinnor eller män i jämförelse med
dem som inte är förälskade. Det är en inbyggd aversion mot att uppfatta andra än den
egna partnern som snygg och hjälper till att upprätthålla monogama relationer. Om
partnern i en fast relation har tänkt på sin käresta så undviker de omedvetet att titta på
andra. Och de vänder snabbare bort blicken från "snygga människor".
Förälskelse - en psykos
Förälskelsen är en stark kraft som påverkar oss både kroppsligt och mentalt. Den
förälskade upplever himmel och helvete på samma gång, och det är svårt att
koncentrera sig på arbete och obetydliga vardagssysslor. Humöret svänger mellan
eufori och misströstan och på många sätt är förälskelse mest av allt ett vanvett, en
slags mani kryddat med tvångstankar och en smula paranoia.
Boven i dramat heter dopamin. Dopaminets aktiva och gasande egenskaper gör att
den förälskade plötsligt kan vara vaken dygnet runt och känner sig extra modig.
Under årets ljusa period blir detta extra påtagligt eftersom solljuset ger dopaminet
och måbra-hormonet serotonin en naturlig skjuts.
Det finns stora likheter mellan förälskelse och tvångsneuros. Tvångsneurotiker kan
till exempel lida av konstant uppdykande tvångstankar som i värsta fall kan
79
handlingsförlama patienten. Läkare vet också att patienter med tvångsneuros har
lägre halter av hormonet serotonin i blodet än friska personer.
Förälskade, liksom tvångsneurotikerna, lider av 40 procent lägre koncentration av må
bra-hormonet serotonin än personer som inte är förälskade. Serotoninet ökar igen när
de stormande känslorna börjar lägga sig. Hos en icke förälskad person skulle den låga
halten av serotonin som förälskade har i blodet innebära depression. Och den
förälskade riskerar också att falla i dystra tankar om den inte får träffa personen som
den är förälskad i, vilket är det enda sättet just då att återfå normala serotoninnivåer i
kroppen. I den förälskades fall har serotoninbristen även en annan funktion eftersom
bristen hjälper hjärnan att rikta in sig på upphovet till förälskelsen.
Sammanfattningsvis: Ett maniskt intresse för den utvalda är förälskelsens
grundläggande syfte som med litet tur leder till fortplantning.
En av de härliga känslorna med förälskelsen är den eufori vi kan fångas av.
Lyckoruset beror delvis på att hjärnans produktion av signalsubstansen fenyletylamin
ökar till nästan det dubbla. Fenyletylamin liknar kemiskt amfetamin och verkar också
positivt på humöret. Ämnet finns även i choklad, men för att uppnå en lika berusande
effekt som under en förälskelse krävs det att du tuggar i dig 15 kilo choklad. Både
serotonin och fenyletylamin är signalsubstanser som verkar mellan cellerna i hjärnan.
Så oavsett vad tusentals kärleksdikter och sånger om kärlek påstår så sitter inte
förälskelsen i hjärtat utan i hjärnan.
Tre områden i hjärnan är aktiva hos både män och kvinnor. Alla dessa tre områden
ingår i hjärnans belöningssystem vars huvudaktör är signalsubstansen dopamin.
Dopamin ger en känsla av lycka och främjar samtidigt ett beroende, du vill uppnå den
behagliga känslan om och om igen.
Dopaminet har dessutom den bieffekten att det sätter igång produktionen av
testosteron vilket stimulerar sexdriften och ökar suget efter att få vara nära sin
utvalda.
Med hjälp av hjärnscanner har forskare funnit vissa skillnader mellan förälskade män
och förälskade kvinnors hjärnor. Hos förälskade män råder ökad hjärnaktivitet i
områden som har med sexuell upphetsning och bearbetning av visuella intryck att
göra. Hos förälskade kvinnor råder hjärnaktivitet i områden som styr känslor,
uppmärksamhet och minne.
Känslotillstånd under en förälskelse
Besatthet
Mängden av signalsubstansen serotonin sjunker i hjärnan. Normalt skulle det
framkalla depression, men den förälskade blir i stället maniskt upptagen av den
utvalda. Dysterhet och tvångspräglade tankar kan följa.
80
Eufori
Hjärnan producerar dubbelt så mycket av signalsubstansen fenyletylamin som
normalt. Det ger en känsla av eufori.
Lycka
Stora mängder av signalsubstansen dopamin frisätts i hjärnstammen och stimulerar
hjärnans belöningssystem. Det ger en lyckokänsla och fungerar likt narkotika i en
narkomans kropp – samma delar av hjärnan aktiveras som under ett kokainrus. Här
talar vi reptilhjärna; sug, fokus, vilja. När dopaminet transporteras runt i kroppen med
blodet ökar det produktionen av testosteron.
Via effekter på centrala nervsystemet ökar det puls och blodtryck.
Starkare könsdrift
Testosteron och östrogen från könsorganen (testiklarna hos mannen och äggstockarna
hos kvinnan) förs med blodet till hjärnan och ökar könsdriften samt ökar effekten av
dopamin.
Olycklig förälskelse - ett hormonellt helvete
”Romantic love is an addiction: a perfectly wonderful addiction when it’s going well,
and a perfectly horrible addiction when it’s going poorly.” -Helen Fisher
Det värsta som kan hända när vi är förälskade är att bli lämnade. Lyckoruset är nu
borta och hormonerna härjar i kroppen och utlöser negativa känslor som sorg,
melankoli, depression, hämndgirighet och raseri. Dopaminet, belöningssystemets
huvudaktör, belönar nu hatiska känslor istället för framgång i kärlekslivet. Den
olyckligt förälskade njuter kanske av att se sin partner må dåligt och att göra honom
eller henne svartsjuk. Ämnen som noradrenalin och fenyletylamin ger en massa
energi och den låga nivån av serotonin gör den förälskade besatt.
Förälskelsen får en extra skjuts av att bli dumpad. Hjärnan blir ännu mer aktiv när vi
inte kan få det som vi vill ha. Den kalkylerande delen av hjärnan börjar räkna och
ställa frågor: ”Vad var det som gick fel? Skulle jag ha gjort si eller så? Varför älskar
hon mig inte?” Det är samma del av hjärnan som är villig att ta stora risker för att i
bästa fall få ofantlig utdelning, i sämsta fall något som kan vara livets största, mest
drastiska förlust. Inte undra på att kärlek leder till så många brott över hela världen –
det är en av de mest vanebildande kemiska processer som finns.
Som Helen Fischer säger: ”Man kommer åtminstone ner efter ett kokainrus.
Förälskelseruset bara bränner på, det är en besatthet. Man kan inte sluta tänka på den
andra personen.” Och, tillägger hon, det är samma sak hos massor av djurarter. Även
där handlar det ofta om kärlek vid första ögonkastet, djur gör också ett urval bland
det motsatta könet.
81
Den enda trösten är att förälskelsen med tiden kommer att gå över och hormonerna
kommer att återfinna sin naturliga nivå. Men det kan ta upp till två och ett halvt år för
förälskelsen att svalna och detta är tyvärr inget som vi själva i högre grad medvetet
kan påverka.
Logiska kvinnor
Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? Agerar kvinnorna mer logiskt, kan
de t ex trycka bort en förälskelse för att det är en ”omöjlig relation”? Helen Fischer
hävdar att kvinnor tenderar att samla ihop mer data när de tänker och att de stoppar in
dessa data i mer komplexa mönster, de ser flera val och följder. De är mer
kontextuella, mer av holistiska tänkare – ser helhet och sammanhang – än män.
Därför är en hypotes att de oftare än män kan säga ett förnuftigt nej i motsats till ett
känslomässigt ja vid en förälskelse där paret står inför valet att gå vidare, in i ett mer
stabilt parförhållande. Kvinnan kan se att en ny tvåsamhet måhända inte är bäst för
hennes flock, nuvarande eller framtida, för hennes barn från en tidigare relation eller
med tanke på att hon eller han ska arbeta utomlands. Vi är många som har varit med
om detta, som har tagit de rationella besluten eller blivit offer för dem.
Kärlek – förnuft
En inblick i hjärnan förklarar varför kärlek inte känns likadant som en förälskelse.
Neurobiologer har genom hjärnscanning studerat hjärnor hos personer som är kära –
inte förälskade. Studien visar att de älskandes hjärnor inte längre visar
dopaminaktivitet som hos förälskade och därför är inte heller samma starka känslor i
omlopp. Istället lyser andra områden upp, de som ligger närmare delar av hjärnan där
vår intellektuella tankeverksamhet äger rum.
Det tyder på att kärleken är ett mer förnuftigt och välgenomtänkt sinnestillstånd
jämfört med förälskelsens mani och okontrollerbara känslor.
Syftet med de båda tillstånden är även helt olika biologiskt sett. Syftet med
förälskelse är att skapa kontakt med främmande personer med inriktning på samlag
medan kärleken ska främja ett familjeliv med barnpassning och gemensamt ansvar.
Helen Fischer och hennes forskarteam arbetar även de med hjärnscanning för att
förstå hur hjärnan arbetar vid olika stadier av kärlek. De har fått andra resultat. Hos
människor som fortfarande är tillsammans efter 25 år, och som säger att de
fortfarande älskar sin partner, hittar de likadan aktivitet i samma delar av hjärnan som
hos de nyförälskade; den känsla som Helen Fischer kallar ”romantic love”.
82
Kan kärlek läras in?
Ju mer vi ligger, desto närmare kommer vi varandra?
Under och efter ett samlag ökar kroppens produktion av testosteron. Detta främjar
produktionen av förälskelsehormonet dopamin. Oxytocinet som frisätts under orgasm
ökar välbefinnandet och knyter paret tätare samman. Med tiden kommer paret
omedvetet skapa ett vi och en beroendekänsla som blir starkare med tiden.
Denna process mot tvåsamhet startar i och med första samlaget. Det kan förklara den
ensamhetskänsla som många känner efter ett första, bra samlag som sedan inte följs
av fler.
Vi kommer osökt att tänka på uttrycket: ”Mycket kan vara fel i ett förhållande. Men
slutar man ha sex så är det snart kört.”
Det finns även en hel cocktail av hormoner i mannens sperma, bland annat dopamin
och oxytocin, som ger kvinnans humör ett lyft.
Att ha samlag oftare kan med andra ord hjälpa till att rädda ett haltande förhållande,
förutsatt att sädesvätskan hamnar i kvinnan och hormonerna tas upp genom
slidväggarnas slemhinnor.
Helen Fischer tillhör de forskare som motsätter sig kontinuerlig användning av antidepressiva medel. Orsaken är att medlen höjer nivåerna av serotonin och därmed
trycker ner dopaminets kretslopp i kroppen.
”Dopaminet är förknippat med förälskelse. Så medicinerna dödar sexlusten, och då
dödas också orgasmen och den flod av de kroppsegna drogerna som vi förknippar
med tillgivenhet. Om vi mixtrar med en del av hjärnan så får det effekter i en annan
del av hjärnan. Allt hör ihop. En värld utan kärlek är en dödlig plats.”
Handlar kärlek om lycka? Det tror inte Helen Fischer.
”Vi är inte skapade för att vara lyckliga, utan för att reproducera.”
Ok. Let´s boogie. Låt oss ta itu med vår uppgift här i världen. Att reproducera.
83
Kapitel 9
Homosexualitet
Är vi av naturen endast sexuella - vare sig bi eller homo? Hur är det då med
drifterna för reproduktion? Tidiga erfarenheter lär oss inte hur vi ska vara sexuella,
hur vi ska para oss, utan i vilken social kontext vi ska vara det och med vem.
Homosexuellas hjärnor ser annorlunda ut. Men det är bara politiskt korrekt att säga
det om forskaren är homosexuell...
De flesta vuxna, som idag lever som homosexuella, har sedan barnsben haft en känsla
av att de inte har varit precis som alla andra. Dragningen eller intresset för samma
kön har alltid funnits där, även om det kan ha utspelat sig på olika sätt.
En väninna som idag lever som öppet homosexuell berättade att hon alltid vetat om
det och redan på dagis blev hon kär i tjejer. Pojkar intresserade henne aldrig.
För alla är det naturligtvis inte lika självklart. Anja Pärsson, välkänd slalomåkare,
berättade för allmänheten i radions P1 sommaren 2012 sin historia om hur hon blev
förälskad i kvinnan som hon idag lever tillsammans med. För Anja, som under den
tiden levde i ett heterosexuellt förhållande, var de bi/homosexuella känslorna helt nya
och främmande. Hon hade tidigare aldrig tänkt på kvinnor på det sättet. Men plötsligt
var hon stormkär i en kvinna som dessutom hade barn och var gift.
Vi föds in i vår sexualitet
Det finns olika teorier om varför vi blir hetero- respektive homosexuella. En tidig
mentor ansåg att vi föds som sexuella neutrum, vi är vare sig bi- eller homo utan rätt
och slätt sexuella. Sedan formas vi av samhällets normer. Samtidigt vore det märkligt
om inte fler av oss hade en starkare dragning till det motsatta könet – så att homo
sapiens kan leva vidare.
Forskarna som vi har pratat med är överens om att vi till stor del föds in i vår
sexualitet. Sexualiteten grundläggs redan innan vi sett ljusets strålar utanför
mammans mage och genetiken har en betydande roll.
Studier gjorda på enäggstvillingar visar att vår genetik har betydelse för vilken
sexualitet vi kommer att utveckla. Enäggstvillingar delar ca 50 procent samma gener.
Tvåäggstvillingar 22 procent och syskon endast 6 procent. I de fall där en av
enäggstvillingarna var homosexuell var möjligheten att den andra tvillingen också var
homosexuell 50 procent, hos tvåäggstvillingar 22 procent och i syskonskaran endast 6
procent.
Om vår sexualitet grundläggs redan i fosterlivet, kan vi då påverka den under
graviditeten?
84
Nivån av sexhormoner avgörande
Kerstin Uvnäs-Moberg berättar att forskningsstudier om sexuell orientering visar att
nivån av sexhormoner har en betydande roll för om vi blir hetero-, homo- eller
bisexuella.
”Sexhormonerna påverkar hjärnans utveckling under hela graviditeten. Det finns
studier som visar att kvinnor som under fosterstadiet utsätts för stora doser av det
manliga hormonet testosteron ofta blir litet mer manliga. Både kroppsligen, de kan
till exempel ha en stor klitoris, och i sitt beteende. Dessa kvinnor är många gånger
aktiva och utåtagerande, och något oftare lesbiska än andra kvinnor.”
Kerstin Uvnäs-Moberg menar att det finns ett genetiskt arv där det handlar om
prägling av hormoner under fosterstadiet, där mammans hormonnivåer eller bebisens
egna hormonnivåer kommer att vara en avgörande faktor för vad som händer uppe i
hjärnan.
”Nivån av hormoner kan påverkas under hela fostrets utvecklingsfas. Fostrets
hormonnivåer kan påverkas av så enkla saker som att mamman varit stressad under
graviditeten, inte sovit ordentligt eller rökt” säger hon.
Kerstin Uvnäs-Moberg tror att mammans tillstånd kan påverka hur höga halter av det
manliga hormonet testosteron som utsöndras under graviditeten. Om mamman är
väldigt stressad kan det störa utvecklingen av maskuliniseringen hos pojkar och
tvärtom hos flickor så att det går åt andra hållet.
”Det finns forskning där de områden i hjärnan som har med attraktion och
reproduktion att göra har studerats. När forskarna utsatte heterosexuella kvinnor för
manligt hormon såg de hur attraktions- och reproduktionsområdet i hjärnan
aktiverades. Men när det kom till lesbiska kvinnor aktiverades samma område istället
av kvinnligt hormon ” berättar Kerstin Uvnäs-Moberg.
Hjärnforskning ger nya svar
Ytterligare forskning om hur vår hjärna reagerar på manligt respektive kvinnligt
hormon visar att homosexuellas hjärnor på vissa sätt liknar hjärnorna hos
heterosexuella personer av motsatt kön.
I studien mättes hjärnaktiviteten hos 90 personer, såväl homosexuella som
heterosexuella män och kvinnor, med hjälp av magnetröntgenkamera (MRI). Av
dessa undersöktes 50 personer också med PET-kamera. PET-kamera används bland
annat för att diagnostisera tumörer och för att följa upp effekterna av en behandling.
85
PET-kameran gör det möjligt att få bilder av vad som sker med till exempel
ämnesomsättningen i kroppens olika organ.
Forskarna kunde då se att högra hjärnhalvan var något större hos heterosexuella män
och homosexuella kvinnor, medan högra hjärnhalvan hos heterosexuella kvinnor och
homosexuella män var lika stora.
Det fanns också motsvarande skillnader respektive likheter hos den del av hjärnan
som kallas amygdala. Amygdala är två mandelformade delar av hjärnan som utgör en
del av limbiska systemet även kallat känslohjärnan. Amygdala har en funktion vid
uppkomsten av såväl fruktan som tillfredställelse och är med och reglerar tillstånd
som aggression, ångest, depression och fobier. Amygdala sänder ut signaler till en
stor mängd olika hjärnbarksområden och till kärnor i mellanhjärnan, bl.a. till
hypothalamus (överlevnadscentrum) – se nedan.
De homosexuella kvinnorna hade med andra ord en mer ”manlig hjärna” medan de
homosexuella männen hade en mer ”kvinnlig hjärna”.
Kerstin Uvnäs-Moberg tror att vårt samhälles attityd till sexualitet, i vår tid, har liten
betydelse för om vi blir hetero-, bi- eller homosexuella. Mellan fem och tio procent är
homosexuella i varje samhälle, öppet eller ej.
Samhällets attityd har däremot betydelse för om vi kan leva ut vår sexualitet eller
inte. Lever personen i något av de länder där det är förbjudet med homosexualitet
eller till och med belagt med dödstraff kan det givetvis påverka om personen vågar
leva ut sin sexuella preferens eller inte. Men vad vi blir har i grunden väldigt litet
med samhällets attityd att göra, menar hon.
Men först – mer om skillnader i hur hjärnan ser ut hos hetero- och homosexuella.
Politisk korrekt forskning – eller inte
INAH 3 är mellankärnan i främre hypotalamus, viktig för sexualiteten. Den är tre
gånger så stor hos kvinnor som hos män. En omstridd rapport, skriven av
neuroanatomisten Simon LeVay 1991, visade att denna del av hjärnan också är
avgörande för sexuell orientering. LeVay analyserade hjärnor hos manliga lik där de
sexuella preferenserna var kända. De flesta av de homosexuella männen i studien
hade dött i AIDS. LeVay fann att INAH 3 i genomsnitt var två till tre gånger så stor
hos heterosexuella män jämfört med de homosexuella männen - och storleken var
densamma hos de homosexuella männen som hos heterosexuella kvinnor.
Forskningen togs emot väl i gaykretsar eftersom den gav styrka åt tesen att folk inte
väljer sin sexualitet utan föds in i den.
86
En annan undersökning, utförd av den holländske neurobiologen Dick Swaab, visade
att en annan del av hypotalamus var större hos kvinnor än hos män – och att den var
större hos homosexuella män jämfört med heterosexuella män. Hypotalamus beskrivs
som känslornas termostat och styr funktioner som sömn, kroppsvikt och känslor. Men
den delen av hypotalamus som var större har hand om leverfunktioner och annat som
inte kunde kopplas till sexuell orientering.
Swaabs forskning dömdes ut av homosexuella organisationer som ett försök att visa
att det är något fel på hjärnan hos homosexuella män, att hjärnan hos dem är ”större
än den ska vara”. Orsaken till ramaskriet var enligt Robert Sapolsky, professor i
biologi och neurovetenskap på Stanforduniversitetet i USA, att denna forskning hade
utförts av heterosexuella forskare. En bidragande faktor kan också ha varit att
forskarna var holländare och att det fanns en misstanke om att centraleuropeisk
forskning hade ett uns av nazianstrykning med Hitler-Tysklands förföljelse av
homosexuella i färskt minne.
LeVay blev alltså ytterligt väl mottagen bland de homosexuella. En orsak var
uppenbar: LeVay var gay. Enligt Sapolsky kompletterade dock forskningsresultaten
varandra. För om mellankärnan är mindre än hälften så stor hos kvinnor och hos
homosexuella män jämfört med heterosexuella män (enligt LeVay), så gav det också
mer plats i hjärnan för den del av hypotalamus som (enligt Swaab) är större hos
kvinnor och homosexuella män. Den ene forskaren blev hjälte bland de
homosexuella, den andre fick dödshot. Under gaypride i det välkänt homosexuella
Castro-distriktet i San Francisco under 90-talet såldes t-shirts med texten ”Det enda
som är litet hos mig är mellankärnan i främre hypotalamus”.
Andra skillnader
Det finns en rad andra mer eller mindre anekdotiska skillnader mellan homo- och
heterosexuella, t ex att det finns en klarlagd skillnad i längden på ringfingret i
förhållande till pekfingret hos kvinnor jämfört med män och att homosexuella män
har samma förhållande mellan dessa fingrar som kvinnor.
En annan upptäckt är att den otoakustiska reflexen ofta fungerar på samma sätt hos
homosexuella män som hos kvinnor, d v s att det inre ljud som uppstår när man håller
för öronen är i samma grad av oscillation, av svängning - något som skiljer sig
markant mellan män och kvinnor. Öronmusslorna vibrerar i olika hastighet.
Skillnaderna och likheterna beror i sin tur, som Kerstin Uvnäs-Moberg påpekar, på
den pre-natala hormonmiljön, d v s i vilka hormoner och hur mycket av dem som
fostret påverkas av i mammans mage.
Hur är det då med de homosexuella kvinnornas neurobiologi? Här är forskningen
betydligt mindre omfattande. Homosexuella kvinnor är eftersatta i forskningen. Men
87
visst - samma förhållande mellan fingrar och otoakustisk reflex gäller omvänt för
homosexuella kvinnor; de har samma skillnad på fingrarna och samma grad av
otoakustisk reflex som heterosexuella.
Vi ska ha i åtanke att från sekelskiftet och fram till 20-talet betraktades frånvaron av
fadersfigur och knäppa, neurotiska mammor som giltiga orsaker till manlig
homosexualitet. 1950 slogs det fast i USA att diagnosen för homosexualitet var
"psykiatrisk åkomma". Homosexualitet betraktades fram till tidigt 70-tal som ett
utslag av psykopatologi, d v s det hänfördes till studier av psykiska symtom och
abnormalitet. Homosexualitet var en psykisk störning. På ett sammanträde med The
American Psychiatric Association beslutades då att det inte var en psykisk störning.
40 miljoner amerikaner friskförklarades. Det påminner om andra sammanhang när
män kan sätta sig ner och besluta att så här är det, t ex är Jesus gudomlig? Nja, inte
före kyrkomötet i Nicaea år 325 e Kr. Då beslutade de församlade männen att så var
det.
Phantom limb
Så till de transsexuellas neurobiologi. Det har visat sig att de delar av hjärnan som är
mindre respektive större hos kvinnor har samma storlek hos transsexuella män, d v s
de har inte samma storlek som den kropp de har fötts i utan som det kön som de
under sina liv har hävdat att de egentligen tillhör. Det spelade ingen roll om de
transsexuella har bytt kön eller dött i en manlig kropp – resultaten är desamma. Det är
inte likadant hos de män som behandlats med vissa hormoner mot t ex testikelcancer.
De studier som har gjorts visar tydligt att de transsexuella är kvinnor som har fötts in
i fel kropp.
Begreppet phantom limb, fantomlem, handlar om att människor som har amputerat en
kroppsdel, t ex sin arm, fortfarande kan känna sensationer i denna kroppsdel. Så är
det för 60 procent av de män som har amputerat sin penis. Dock inte för
transsexuella, vilket ytterligare förstärker slutsatsen att transsexuella är födda in i en
kropp av fel kön.
Bi/homosexuella erfarenheter vanligare hos kvinnor
Det är vanligare att kvinnor mellan 20 och 47 år har haft erfarenheter av sexuella
relationer med en person av samma kön än män i samma ålderkategori. När kvinnor
och män får uppskatta sin sexuella orientering, det vill säga om de är renodlat
heterosexuella eller homosexuella eller om det finns steg där emellan, är männen
antingen heterosexuella eller homosexuella. Det finns också en liten grupp män som
uppfattar sig som bisexuella, men annars är polariseringen väldigt tydlig bland
männen.
88
”Kvinnor däremot har en större spridning och verkar vara mer flexibla i sin
sexualitet” säger Kerstin Uvnäs-Moberg.
Sverre Sjölander tror att vi, liksom de flesta andra däggdjur, föds som bisexuella och
sedan utvecklar vår sexualitet åt det ena eller andra hållet beroende på yttre
omständigheter och vad som är accepterat i samhället.
Kerstin Uvnäs-Moberg berättar om engelska boardingschools, där pojkar och flickor,
under tiden då de utvecklar sin sexualitet, enbart har haft kontakt med personer av
samma kön. Det har visat sig att dessa pojkar och flickor i högre grad blir bi- eller
homosexuella än de personer som inte har växt upp i en könsmässigt homogen miljö.
”Omgivningen och uppväxten har säkerligen också betydelse för vad vi utvecklar.
Om vi föds som bisexuella och enbart växer upp med kvinnor under puberteten
kanske det automatiskt blir så att man väljer att leva med en kvinna istället för en
man” fortsätter hon.
Att komma ut som bisexuell har också blivit allt vanligare i kändisvärlden. Ett flertal
kända kvinnliga skådespelare och artister har trätt fram i medierna och berättat om sin
bisexualitet.
Niklas Långström har svårt att tro att en person blir bi- eller homosexuell enbart för
att det är trendigt eller inne.
”Vi blir inte bi- eller homosexuella för att det är modernt, men vi vågar lyssna på vår
bisexualitet om vi har en sådan. Vi väljer kanske att leva som bisexuell, istället för att
gå in i en hetero-normalitet, det vill säga att vi gör som alla andra, som vi kanske lite
mer oreflekterat gjorde längre tillbaka i tiden” menar Niklas Långström.
Manliga par får biologiska barn
Kanske dröjer det inte länge förrän två män kan skaffa biologiska barn. En
forskargrupp har gjort ett genombrott som gör det möjligt att skapa äggceller från
andra celler. Äggceller har tidigare bara varit förunnat kvinnor, men nu kan man
skapa dessa på konstgjord väg. Det går till så att man från den ena mannen tar en helt
vanlig cell. I laboratoriet ombildas cellen sedan till en äggcell. Äggcellen befruktas i
sin tur med den andre mannens spermier, och det befruktade ägget förs in i en
surrogatmamma.
När surrogatmamman nio månader senare föder barnet, kommer barnets biologiska
pappa och mamma båda vara män. Forskarna vet ännu inte om det är möjligt för
människor att skaffa barn från en äggcell som skapats i ett laboratorium. De anser att
det än så länge är för riskabelt att prova tekniken på människor. Men musen Eggbert,
som kom till världen är 1996, är ett bevis på att det går att skapa levande varelser
89
utifrån en konstgjord äggcell.
Vår fundering är då, när kommer människan att kunna göra konstgjorda spermier så
att två kvinnor kan bli biologiska mödrar?
Många länder, bland annat de flesta europeiska nationerna, har restriktiva, etiskt
färgade lagar på området genteknik. I USA är dock kontrollen över vad forskarna gör
på privata fertilitetskliniker begränsad.
Homosexuella mäns familjer föder fler barn
Visserligen blir bisexuella och homosexuella män inte lika ofta fäder som
heterosexuella män, men på ett omvänt sätt bidrar de ändå till att det föds barn. Deras
kvinnliga familjemedlemmar föder nämligen fler barn än heterosexuella mäns,
eftersom de har en extra stark X-kromosom. Enligt forskare vid universitetet i Padua i
Italien finns orsaken alltså i X-kromosomen. I X-kromosonen sitter några gener som
ökar kvinnornas lust till män, så att de blir extra intresserade av att ha sex och föder
fler barn.
Den evolutionära avsikten är naturligtvis att generera barn, så att arten förs vidare.
90
Kapitel 10
Normalt?
I det här kapitlet tittar vi på vad som kan betecknas som onormalt eller onaturligt.
Det handlar om vår sexdrift - gasande och aktiverande system i hjärnan. Vi ska bland
annat titta närmare på två av de mest avskydda företeelserna vad gäller mänsklig
sexualitet – våldtäkt och pedofili.
Feeding, fucking and sleeping. Men inget utan vår hjärna…
Hjärnan är en del av det centrala nervsystemet och utgör dess styrande del. Den
kontrollerar och koordinerar funktioner som hjärta, blodtryck, vätskebalans,
kroppstemperatur, intellekt, känslor, minne, inlärning och sexlust.
”Hjärnan är inte bara en stor grå klump, det är kroppens mest komplexa organ som
ständigt är i förändring och i högsta grad involverad när det kommer till människans
sexdrift” säger Niklas Långström.
Så vad händer i hjärnan när vi blir attraherade och känner åtrå?
Niklas Långström berättar att det första som händer är att vår uppmärksamhet riktas
mot möjligheten att inleda ett sexuellt samspel med personen som vi blir attraherade
av.
I denna stund aktiveras i huvudsak två system som står i balans med varandra. Det
ena systemet verkar aktiverande och består av bland annat dopamin och noradrenalin.
Det aktiverande systemet hjälper oss att fokusera på vårt mål, på det som satt igång
attraktionen. Det andra systemet fungerar bromsande och består av serotonin och
opiater som båda är ämnen som gör oss lugna.
Det bromsande systemet hjälper oss att reglera vår sexualitet så att vi inte gör
sexuella handlingar som går över styr och skadar andra i vår omgivning.
”Hos en människa med en statistiskt normal sexualitet samspelar dessa två system
och hjälper oss att nå målet med aktiviteten som till exempel kan vara att få till ett
sexuellt möte” berättar Niklas Långström.
Det aktiverande och bromsande systemet reglerar vår sexdrift så pass mycket att det i
vissa extremfall kan hända att personer som för övrigt inte är särskilt intellektuellt
närvarande, på grund av någon typ av hjärnsjukdom, ändå har kvar sin sexlust. Det
kan bero på att hjärnsjukdomar hämmar den del i hjärnan som bromsar sexlusten.
Personen blir istället mycket mer styrd av den gasande och aktiverande delen i
hjärnan, vilket resulterar i en stark eller överdriven sexdrift.
91
Niklas Långström tror att det är förändringar i dessa två system, de aktiverande och
de bromsande som påverkas av kroppens signalsubstanser, kan vara en av orsakerna
till att vissa personer föds med en avvikande sexuell preferens. Men han konstaterar
också att tidiga personliga erfarenheter, bra eller dåliga, redan från barndomen kan
påverka sexualiteten.
Våldtäkt - hur är det möjligt?
Efter jordbävningen i Haiti för några år sedan kom rapporter om utsatta barn. Ett stort
problem var att barn utnyttjades sexuellt. Hur kan det vara möjligt?
I Kongo våldtas 1 152 kvinnor varje dag. 400 000 kvinnor våldtogs mellan 2006 och
2007. Vad är upphetsande med våldtäkt?
Inbördeskrigets Jugoslavien. Grannar våldtog grannars döttrar. Hur var det möjligt?
I Sydafrika beräknas 500 000 våldtäkter begås varje år. Mer än 67 000 fall av
våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn rapporterades år 2000 i landet. Mörkertalet
kan vara upp till 10 gånger så många.
För att klargöra vad som idag rubriceras som våldtäkt inleder vi med en kort
sammanfattning av begreppet. Våldtäkt är, att mot en persons vilja, tvinga på denne
samlag eller annan jämförbar sexuell handling som exempelvis penetrering med
främmande föremål, tvång till oralsex eller beröring av könsorganen.
Normalt följer fängelsestraff för våldtäkt. Längden på dessa kan dock skilja avsevärt.
Ett normalstraff i Europa ligger på tre–fyra år medan straffmaximum i vissa
amerikanska delstater är livstids fängelse.
Niklas Långström tror att det finns flera olika orsaker till att en person går igång på
sexuellt våld.
”Det kan handla om att personen tänder rent sexuellt på själva överläget som
personen har när han eller hon ser skräcken i en persons ögon när den blir utsatt för
övergreppet. Då handlar det inte om sex utan om att personen tänder på
maktövertaget och den totala kontrollen. Men det räcker inte för att förklara alla
sexuella övergreppshandlingar.”
Han fortsätter:
”En del övergreppshandlingar begås för att personen går igång sexuellt på själva
situationen, medan andra övergrepp begås för att personen i fråga har en skev bild av
sex. Handlar det om en skev bild av sex kan sex och våld ha blivit en sorts
hopblandning där offret blir ett byte. Lika upphetsad som personen kan bli när han
92
eller hon känner sig kåt på en partner och vill ha sex, lika upphetsad blir personen när
han eller hon är förbannad eller håller på att slåss. Till exempel kan en våldshandling
mot partnern avslutas med att personen vill ha sex med sin partner – alltså efter att
personen gett sig på henne eller honom med fysiskt våld.”
En annan studie som refereras av Niklas Långström visar att när forskare låter män
titta på filmsekvenser eller lyssna på ljudband som beskriver hur en person går nära
ett hus, tittar in genom ett fönster, ser en kvinna som klär av sig och sedan själv
smyger in i huset, så tänder flertalet av männen på själva situationen. Men när det
sedan kommer till inslaget där mannen försöker övermanna kvinnan då tappar den
absoluta majoriteten av männen sitt sexuella intresse.
”Det är hopblandningen av våldshandling och sex, samt den upphetsning som
personen ofta hamnar i när han använder fysiskt våld, som gör det fysiskt möjligt att
få stånd vid till exempel en våldtäkt” säger Niklas Långström.
Han poängterar att det för de allra flesta män inte är möjligt att få stånd när personen
märker att den andra partnern inte tycker att det är acceptabelt/roligt längre.
Naturligt våld hos män?
Robert Sapolsky på Stanford hävdar att det är vanligt att män blandar ihop sex och
våld och att det beror på hjärnan – på att en del av amygdala har med mannens
sexuella beteende att göra.
Amygdala har en central roll i samband med att känslor av typen rädsla, skräck och
vrede utlöses samt för justeringar av blodtryck, andning och hjärtverksamhet som
krävs för att försätta kroppen i larmberedskap. Amygdala förefaller även att vara av
största betydelse för inlärningen av och minnet av starkt känsloladdade händelser.
Och det är på grund av att amygdala aktiveras hos mannen som det är fler män än
kvinnor som blandar samman sex med aggression och våld.
Waisays, ett kvinnligt diskussionsforum på Internet som har kommit in på ämnet sex
genom att studera kostens betydelse för hälsan, skriver bl a om kvinnans medicinska
behov av orgasm. En mans territorium är, hävdar de, så stort som det antal kvinnor
som han ligger med. Såväl hans behov av att expandera sitt territorium och att
reproducera översätts i lusten att kopulera med så många fertila kvinnor som möjligt.
”Vanligtvis är män omedelbart upphetsade och redo att penetrera när tillfälle ges till
sex med en fertil kvinna. För män handlar sex om penetration och ejakulation, vare
sig mer eller mindre. Mannens sexdrift baseras på aggression, på att stimulera
erövring och, om nödvändigt, på att våldta kvinnan. En kvinna som gör motstånd
stimulerar mannens upphetsning. Männen är därför större och starkare; för att kunna
93
verkställa samlaget. Alla män är potentiella våldtäktsförövare.”
Mannens vilja till sex är, sammanfattar Waisays, mycket större än den kvinnliga
lusten till penetrering, detta på grund av den kvinnliga orgasmens konstitution (se
kapitlet om orgasm). Man kan fråga sig om det är märkligt att män och kvinnor inte
delar mål med sexet. Waisays:
”Det är bara konstigt om man betraktar tvåsamhet som normal. Vi anser att
äktenskapet är onaturligt. Mannen är skapad för att producera så mycket avkomma
som möjligt med så många fertila kvinnor som möjligt. Detta gäller även för dagens
”moderna” människa; män är som hundar och ingen kan förneka det.”
Naturen har olika metoder för att motverka överbefolkning och övergrepp på grund
av mannens sexuella behov. Bland monogama djur är honorna lika stora och starka
som hannarna just för att hindra hannarna från att dominera honorna. Resultatet är
begränsad avkomma. Andra djur lever ensamma och har möten endast när honan har
ägglossning. Hos somliga djurarter lever honorna tillsammans i grupp och kan på så
sätt skydda varandra mot sexaggressiva hannar.
”Människor lever generellt inte ensamma. Men vi är inte heller monogama, skapade
för äktenskap med bara en person. Mannen är fysiskt starkare än kvinnan, vilket gör
att han kan dominera och tilltvinga sig sex när det passar honom” skriver Waisays.
”För att förhindra överbefolkning och övergrepp lever människor naturligt som par.
Man kan hävda att mannen i vårt moderna samhälle inte längre kan framtvinga sex
eftersom kvinnan är skyddad av lagen. Det är sant, men vi kan inte förneka vårt arv –
det finns i våra gener. Att leva monogamt kommer alltid att vara lika med konflikt
mellan könen vad gäller sex.”
En av de mest intressanta sakerna med Waisays text om kvinnans orgasm är att den
inte låter sig stämplas och hänföras till något åsiktsläger. I och med att den har
skrivits i ett sammanhang där kostens betydelse för hälsa (t ex acne och övervikt) är
huvudsaken, så kan vi inte vara säkra på om det är en superradikalfeministisk text
(”kvinnor kan i grupp få all ömhet och alla orgasmer som de vill ha – de vet hur de
ska tillfredsställa sig själva”) eller en superkonservativ författare (“mannen vill ha sex
med varje attraktiv kvinna som han möter”). Kanske är det en kombination.
Deras slutsats blir att kvinnorna en och en är ämnade att sexuellt underkasta sig
mannen. Och på grund av att en och en är standard så dominerar mannen på jorden.
Anna Svensson var tidigare chefredaktör för tidskriften Macho, en tidning om genus
och jämställdhet. Idag arbetar hon som frilansjournalist samt studerar
socialantropologi. Hon har tidigare debatterat om våldtäkt bland annat i den
feministiska antologin F-ordet och har själv utsatts för våldtäkt. Hon säger:
”Angående våldtäktsgenen så undrar jag, som alltid, om någon man på riktigt känner
94
igen sig i detta: ”Vanligtvis är män omedelbart upphetsade och redo att penetrera när
tillfälle ges till sex med en fertil kvinna." Det låter mest som en trött upprepning.
Annars tycker jag att det låter som en radikalfeministisk tolkning och bara för att den
förekom i ett sammanhang som handlar om kost så tycker jag inte att man kan räkna
bort alternativet att sådant tankegods ligger bakom. Det är f ö inte bara
radikalfeminismen som ser mannen som potentiell våldtäktsman. På Flashback finns
drösvis av anti-feminister som tycker samma sak, men de drar andra slutsatser
eftersom de har en annan vision av hur en bättre värld ser ut.”
"Men visst" fortsätter Anna Svensson, "författaren har en poäng i att tvåsamhet är en
social konstruktion. Men jag tycker också att det är värt att komma ihåg att också
polygami och relationsanarki är sociala konstruktioner. Samtidigt är det alltid
riskabelt att tala om naturlighet när vi lever i en högst onaturlig samtid. Vi har t ex
Internet. Om män är som hundar, som djur som vill leva vilt på savannen, vad gör de
då i maktens trånga korridorer? Det finns aldrig någon logik! Dessutom tycker jag att
det verkar komma nya rön hela tiden och man behöver egentligen bara leta lite så
hittar man ett som stödjer ens egen världsbild. Jag läste t ex en gång att också
homosexuella män, i ett blindtest, visade sig attraheras mest av lukten av andra män
med motsatt immunförsvar. Tidigare har testen gjorts med heterosexuella kvinnor
som fått lukta på svettiga mans-tröjor och när de föredragit lukten av motsatt
immunförsvar så har detta fått gälla som något slags bevis för att det är naturligt och
bra att vara hetero. Min poäng är väl att jag vette fan om jag tror på att det där skulle
spela så stor roll. Jag köper gärna ett visst (litet) mått av biologism, att det finns gener
och hormoner som påverkar oss. Men jag tror inte att vi är helt utlämnade till dessa.
Det är ju alltid en mängd faktorer som spelar in och egentligen handlar det ju mest
om sannolikheter snarare än lagar”
”Alla kan begå övergrepp”
Anna Svensson tror att alla människor kan begå sexuella övergrepp. Men för våldtäkt
krävs det förmodligen något mer. Hon tror att det till exempel kan handla om en extra
dålig uppfattning av andra människors signaler eller en extra förmåga att helt enkelt
ignorera dem.
Om det krävs det lilla extra för att kunna våldta, vad handlar våldtäkt om?
Är det enbart sex? Okontrollerbar lust? Kemi? Makt eller dominans?
Anna Svensson tycker att det är olyckligt att så få våldtagna deltar i debatten. Hon
tror utifrån egna erfarenheter att våldtäkt handlar om en drivkraft att få känna närhet
och kärlek men en oförmåga hos gärningspersonen att hantera den längtan på ett
respektfullt sätt.
”Sexuella övergrepp är ju resultatet av en typ av gränslöshet och jag tycker mig se att
den där gränslösheten dyker upp i andra aspekter av gärningspersonernas sociala liv
95
också.”
Hon tror samtidigt att makt, dominans, åtrå och lust kan ha betydelse.
”Jag tror inte på att försöka ange ett enda skäl till att vissa våldtar, jag tror snarare att
flera faktorer spelar in, men att olika faktorer är olika dominerande från fall till fall.”
Hon berättar om ”the predator theory” (rovdjursteorin) som bygger på ett antal
intervjuer med våldtäktsförövare, enbart män, som aldrig gripits.
"Männen berättar att de var väldigt noga med vilka offer de valde ut; det var alltid
den mest berusade och osäkra tjejen. Det tyder på en oerhörd medvetenhet som inte
kan skyllas på okontrollerbar lust (att vi är styrda av biologin)" menar Anna
Svensson.
”Okontrollerbar lust är den faktor som jag tror allra minst på. Men samtidigt är inte
alla våldtäkter begångna av män som letar offer på krogen. Vi har ju alla våldtäkter
som används som vapen i krig, både mot män och kvinnor. Där är makt och
dominans väldigt framträdande. Det verkar vara liknande med fängelsevåldtäkter.”
Varför är merpartnern män som våldtar? Har det något med samhället att göra eller
handlar det om våra biologiska olikheter?
Anna Svensson tror att det kan bero på det faktum att vi fortfarande lever i ett
patriarkalt samhälle som genomsyras av idén att kvinnor inte innehar alla rättigheter
över sin egen kropp. Det tar sig varierande uttryck i olika kulturer men idén är alltid
närvarande. Hon tror också att könsroller och kulturella idéer om mäns sexuella
aggressivitet spelar in. Den kvinnliga underordningen kan dessutom ta sig skepnad i
feminina attribut, att till exempel feminina män våldtas av maskulina män.
”Alla relationer påverkas på något sätt av patriarkatet och att parterna agerar ut de
patriarkala spänningarna i sin relation. Det skulle kunna förklara partnervåld i
samkönade relationer, där den ena parten tilldelas den feminina rollen och den andra
den maskulina. Jag tror att i de fall där män våldtar andra män, trots att alla
inblandade definierar sig som heterosexuella, kan det istället handla om att frånta
offret sin manlighet och stolthet."
Negativa sexupplevelser och sexuella övertramp
Det är nästan omöjligt att prata om negativa sexuella upplevelser i ett samhälle där
bemötandet kan vara kyligt eller fientligt mot dem som vill ventilera egna
upplevelser. Det har gjort att många kvinnor och män väljer att vara tysta, eller att ta
det med en klackspark och låtsas som ingenting har hänt.
96
Har sexuella övergrepp i gråzonen blivit mer accepterat eller till och med
normaliserat? Som en del människor säger: ”Att tiga är att samtycka”.
Eller är det en missuppfattning att vi inte pratar om det?
Anna Svensson tror att många väjer för att prata. En orsak kan vara att de känner att
de har skuld i vad som hände och att de inte heller vill erkänna för sig själva vad som
hänt. Hon är helt övertygad om att offerstämpeln spelar in, vilket den gjorde för
henne och för fler hon pratat med.
”Man vill inte ses som ett offer av sig själv eller andra. Sexuella övergrepp är
fortfarande väldigt tabu i vårt samhälle och det drabbar de som utsätts. Det finns en
idé om att sexuella övergrepp smutsar ned den utsatta, att de förstör ens liv, att själen
ruttnar och så vidare. Det är smuts som borde läggas på förövaren, inte på de som
utsätts.”
Hon tror även att personer i den utsattes omgivning i många fall har svårt att
hantera personens sorg och smärta.
”Många väljer att ta förövarens parti, jag vet inte varför, kanske är det enklast.
Kanske är det de överdrivna bilderna av offer och förövare som kommer i vägen och
hindrar folk från att faktiskt känna igen situationen och tolka den rätt. Det är inte lätt
att prata om de övergrepp man utsatts för. Du riskerar å ena sidan att inte bli trodd, att
bli utfryst eller misstänkliggjord, å andra sidan kan du få en offerstämpel. Många
väljer att inte säga något alls. Därför blir många människor som går igenom trauman
isolerade och det är också en orsak till tystnaden."
Fler bryter tystnaden
Johanna Koljonen, 33 år, är kritiker, journalist, radiopratare och programledare. I
samband med ett samtal om mediebevakningen kring Assange-fallet, misstankarna
om att Wikileaks-grundaren Julian Assange begått sexuella övergrepp, började hon
twittra om de gränsdragningar, gråzoner och övertramp som förekommer i sexuella
situationer under Twitter-taggen #prataomdet.
”Det finns bra sex, tråkigt sex, och så finns det övergrepp. Det finns tre anledningar
till att ha sex – antingen är man kär, kåt eller tvingad, så, ungefär, ser våra kulturella
övertygelser ut. I verkligheten är det inte så enkelt” säger Johanna Koljonen i en
artikel i DN som handlar om sex och gråzoner.
”Prata om det” fick massor av inlägg där personer berättade om egna erfarenheter.
Berättelserna som strömmade in till ”prata om det” handlade såväl om solklara
övergrepp, som exempelvis situationer där kvinnor eller män haft sex mot sin vilja,
för att de inte vågat visa att de inte ville.
97
”Anledningarna till att personer har sex utan att de egentligen vill kan vara många
- man vill inte göra partnern ledsen, man är rädd för sin partner, man är smickrad av
partnerns intresse, man vill inte verka tråkig, man vill leva upp till bilden av en
sensuell kvinna eller en stark och ständigt kåt man, med mera. Ibland kanske man
inte ens inser själv att man handlat mot sin egen vilja förrän efteråt. Det behöver inte
per definition vara fel att till exempel ha sex för att man inte vill göra partnern ledsen,
men det kan vara viktigt att fundera över sina motiv” menar Johanna Koljonen.
Anna Svensson var också en del av #prataomdet, men är i efterhand skeptisk till hur
delar av diskussionen kom att föras.
”Jag tycker det blev en himla massa bortförklarande av diverse övergrepp. En himla
massa ”missförstånd”, ”kommunikationssvårigheter” och så vidare.”
Samtidigt är Anna Svensson övertygad om att övertramp kan ske av misstag när
t ex droger eller alkohol är inblandade, men också utan inblandning preparat som
påverkar omdömet. Övertrampen kanske inte heller märks lika tydligt i en relation
där flera övertramp redan begåtts. Men samtidigt poängterar hon att det inte är något
vi ska ta för självklart eller låta bli en allmänt rådande diskurs. Vi ska snarare utkräva
ansvar.
Idag har ”prata om det” fått en egen hemsida; prataomdet.se och en bok som
innehåller ett urval av publicerade berättelser från sidan finns att köpa i bokhandeln.
År 2011 fick Johanna Koljonen tillsammans med Sofia Mirjamsdotter,
frilansjournalist, stora journalistpriset i kategorin årets förnyare för twitterkampanjen
”prata om det” med motiveringen: "För att ha gjort det privata allmängiltigt och fått
en hel värld att prata om det".
Straff
Hur ska våldtäktsmän bestraffas? Gör samhället för lite i dagsläget?
Anna Svensson tycker att förövare ska straffas så det känns. Men hon tycker att
debatten är lite felvänd.
”Det absolut viktigaste är ju vad som händer med de som våldtas och just nu förs
debatten som om förövarens straff är det viktigaste för den som våldtagits. Men så är
det ju inte alltid. Vissa våldtagna är inte särskilt intresserade av att straffa sin
förövare, men vill kanske ha en annan typ av stöd från samhället. Den diskussionen
saknas helt. Jag tycker absolut att samhället gör för lite i dagsläget, men främst i att
fånga upp överlevare och göra deras liv lättare.”
98
Våldtäkternas uppkomst
Författaren och poeten Sören G Lindgren försöker spåra uppkomsten av vår sexualitet
och lägger fram en teori om vad som hände när homo sapiens reste sig och började gå
på två ben. I nättidningen Hypertexter kommer då såväl våldtäkter som prostitution
och homosexualitet in i bilden. Politiskt korret? Knappast. Tänkvärt? Kanske. Döm
själv.
”Våldtäkter och homosexualitet, pojkgäng och prostitution kan vara
evolutionsmässigt relaterade problem i det mänskliga samhällslivet. Ty dessa
fenomen tycks ha uppstått för miljontals år sedan när skäggiga apor av olika arter på
människolinjen … hade rest sig upp och börjat gå på två ben. Honorna fick därvid
dold ägglossning och blev mottagliga för sex när som helst. Just detta förhållande
gjorde våldtäkter möjliga, vilket det inte är bland gorillor och schimpanser med deras
sexliv styrt av honornas brunstperioder.
Det verkar sedan troligt att naturen svarade på det uppkomna problemet genom att
låta utveckla homosexuella män. De tidiga aporna levde nämligen i haremsgrupper,
som leddes av en alfahanne. Hade denne hjälp av en eller två homosexuella bröder,
kunde han skydda sina honor effektivare än om han var ensam. Pojkgängen uppstod
genom att tolvåriga, könsmogna pojkar, som inte var homosexuella, stöttes ut från
haremsflocken när de började konkurrera med fadern om honorna. För att klara sig
tvingades pojkarna uppsöka jämnåriga som hamnat i en liknande situation och färdas
tillsammans. Förutsättningarna för prostitution skulle slutligen ha uppkommit genom
att pojkgängen småningom utvecklades till grupper av hannar, som höll ett antal
honor gemensamt”.
De hatade pedofilerna
Det finns få saker som upprör oss mer än pedofili. Vanligtvis sansade människor talar
om att döda, om att "skära tasken av dom" och pedofili jämställs så gott som alltid
med övergrepp mot barn.
Vad forskaren Niklas Långström gör, är att han närmar sig sexualiteten som om han
skulle forska om vad som helst: så objektivt som möjligt. Och när han gör det finner
han att vår sexualitet är medfödd. Den kan vara oönskad, den kan kräva kontroll av
samhället, medicinering, i vissa fall internering - men den är medfödd och kemiskt
betingad? det finns mycket litet som kan göras åt detta faktum.
Lika litet som 60-talets amerikanska frikyrkor kunde omvända homosexuella genom
kurser och "omprogrammering", lika futilt är det att tro att annan medfödd sexualitet
kan tas bort. Niklas Långström drar en parallell som är tankeväckande – om någon
har ett medfött kognitivt funktionshinder så kan det i vissa fall medicineras och
kanske kontrolleras, men funktionshindret är och förblir medfött.
99
Vad är egentligen en normal sexualitet? Skiljer det sig mellan män och kvinnor? Och
vad innebär det att vara pedofil?
Vi har utgått från en statistiskt normal sexualitet, det vill säga det som anses vara
normalt enligt den kartläggning av svenskens sexualvanor och preferenser som
Folkhälsoinstitutet genomförde år 1996.
Vi ska börja med att träffa Anders
Första gången Anders, 22 år, såg en naken flicka kände han att det var något han
tyckte om. Då var han sju år och själv bara ett barn. Vid ett tillfälle var han inne på
toaletten med en tre år yngre flicka och undersökte hennes kön.
”De flesta har nog minnen av hur nyfikna de var på det motsatta könet som barn så
jag ser inget annorlunda med det” berättar Anders.
Anders var tolv år då känslorna för yngre flickor blev mer “vuxet” sexuella, berättar
han. Anders och en fyra år yngre flicka som han tidigare var mycket god vän med,
lekte sexuella lekar med varandra under ett par veckors tid. De brukade kittla
varandra mellan benen. Lekarna blev gradvis alltmer avancerade.
"Jag minns att jag fick erektion när hon rörde mig, men jag tittade inte. En gång
frågade jag henne hur det kändes när jag rörde vid henne och hon svarade att det
kittlades. När jag kände på henne blev jag väldigt kåt, minns jag. Tidigare hade jag
sett porrfilmer tillsammans med killkompisar, men det var inte upphetsande utan
mest lustigt."
Situationen med flickan var spännande och lite förbjuden, tyckte Anders. Det var
först när han kom upp i sena tonåren, när han var 19 år som han började fundera på
om han var pedofil. Anders blev sällan sexuellt attraherad av jämnåriga. Han
föredrog små flickor, ner till fyra års ålder, utan bröst och könshår. Anders onanerade
till bilder av sådana flickor, ofta från klädkataloger.
"Det var fruktansvärt jobbigt i början, när jag precis insett min sexuella läggning. Jag
fick då veta hur värdelös jag var och att jag var en samhällsrisk och sjuk. Från att ha
varit en vanlig kille jämställdes jag med våldtäktsmän, mördare och psykopater."
Anders började söka information om pedofili på internet och laddade ner barnporr för
att bilda sig en egen uppfattning.
"Det var först då som jag förstod att det här med barnpornografi och sexuella
övergrepp var viktiga orsaker till varför pedofili ansågs fel. Men jag hade aldrig haft
kontakt med barnporr eller övergrepp tidigare."
100
När Anders kom underfund med sin sexuella läggning försökte han komma på varför
just han blivit pedofil. Men han kunde inte komma fram till något entydigt svar.
Anders barndom var den lyckligaste tiden i hans liv. Inga övergrepp eller misshandel
förekom i hemmet.
"Jag hade en barndom som alla andra, med liknande intressen. Jag blev kär i tjejer,
frågade chans och så."
Anders egna förklaring är att hans personlighet och smak ligger nära hur barn är och
ser ut.
Intervjun med alias Anders är återberättad och sammanfattad från boken ”Pervers om sex utöver det vanliga” av Niklas Långström och Anna Bäsén.
Pedofili
Pedofili är en beteckning på en vuxen människas sexuella dragning till barn som inte
kommit in i puberteten eller barn i tidig pubertet. Många pedofiler inser tidigt, redan
som barn, att de inte är som alla andra och att de inte har en normal sexuell läggning.
Det kan variera när personen blir medveten om sin läggning, men ofta väcks
vetskapen i ungefär samma ålder som när andra kommer på om de gillar pojkar eller
flickor.
Enligt olika undersökningar är antalet pedofiler i normalpopulationen runt 5 procent.
I vissa stamfolkkulturer är pedofilt sexuellt umgänge vanligt (Nya Guinea, Australien
och Afrika). Under medeltiden och ända fram till 1800-talets slut förekom
barnäktenskap i Europa på sina håll. Åldersgränsen var satt till 10 år.
I det allmänna medvetandet jämställs nästan alltid pedofili med sexuella övergrepp på
barn. Men att känna en sexuell dragning till barn behöver inte innebära att personen
verkligen kommer att våldföra sig sexuellt på ett barn.
Risken är dock större, menar Niklas Långström. Han berättar att omfattande
forskning tyder på att sexualbrottsförövare som helt eller delvis uppfyller
diagnoskriterierna för pedofili oftare återfaller i nya sexualbrott jämfört med ickepedofila sexualbrottsförövare.
Vem är den typiske pedofilen? Som i den inledande intervjun med Anders kan en
pedofil ha ett normalt beteende i vanliga fall. Det finns inget specifikt signalement
som säger att ”där går en pedofil”. Men det är inte ovanligt att pedofiler söker sig till
arbetsplatser där de får vara nära barn på ett mer naturligt sätt, som till exempel
förskolor, skolor och fritids, berättar Niklas Långström.
101
I en utvärdering av kriminalvårdens programverksamhet för sexualbrottsdömda från
år 2000 tyckte personalen som tillfrågats att något av det svåraste i arbetet med
pedofiler var just att de var så ”normala” i förhållande till de mer kriminellt
etablerade och socialt utslagna personer som utgör en stor andel av kriminalvårdens
klienter.
”De förbjudna tankarna finns där, samt lockelsen att få närma sig ett barn sexuellt.
Men det är viktigt att påminna sig att den avvikande sexuella läggningen ligger
utanför personens kontroll. Du väljer inte att bli pedofil, många pedofiler brottas hela
livet med att inte ge efter för sina sexuella lustar”, säger Niklas Långström.
Han poängterar samtidigt att det faktum att vi föds in i vår sexualitet inte är en ursäkt
till att begå sexuella våldshandlingar mot barn. Förbudet mot sexuellt umgänge med
barn är självklart och nödvändigt. Följderna för barnet är alltid negativa. Barn anses
inte vara förmögna att fatta beslut om att ha sex med andra personer före det att de
blivit tillräckligt gamla. I Sverige är den åldern 15 år.
Det finns säkerställda negativa psykiska effekter för barn av att ha sex med en vuxen.
Många barn visar symptom och beteendeförändringar efter en sådan händelse. Den
vanligaste och mest typiska korttidseffekten av ett sexuellt övergrepp är att barnet
visar upp ett så kallat sexualiserat beteende som inte passar för barnets ålder. Det kan
handla om nytillkomna sexuella lekar, tvångsmässig onani eller aggressivt, förföriskt
sexuellt beteende, depression eller ångest.
Posttraumatiskt stressyndrom är en annan möjlig tidsmässigt näraliggande biverkning
av sexövergreppet. Posttraumatiskt stressyndrom kan drabba en person som varit med
om en farlig händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av sin
integritet. Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever personen den traumatiska
händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av
yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat.
Går det att bota pedofili?
Det är ovanligt att personer erkänner sin pedofila läggning offentligt, av uppenbara
skäl, eftersom den som gör det riskerar allvarliga konsekvenser socialt. Därför är den
forskning som finns om pedofili bristfällig. I USA och Kanada har forskare ibland
använt en metod som heter penispletysmografi för att få ett objektivt mått på sexuella
tändningsmönster hos män.
Metoden går ut på att mäta om och hur penis erigeras vid olika sexuellt upphetsande
ljud och bildstimuli. Det kan till exempel gå till så att männen, som måste delta
frivilligt för att undersökningen ska fungera, får se bilder på barn eller vuxna och
sedan mäts blodfyllnaden i penis.
102
Idag anser få experter att pedofilen kan botas – det går inte att radera ut en sexuell
attraktion gentemot ett barn. Eftersom pedofili anses vara ett kroniskt tillstånd
inriktas behandlingen istället på att hjälpa pedofilen att hantera sin sexuella tändning
mot barn genom till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi.
KBT utgår från att mänskliga problem har sitt ursprung i hur individen ser på sig
själv och sin omgivning, så kallat kognitivt perspektiv, och hur individen reagerar på
miljön. Terapin utgår ifrån att människans tankar, känslor och beteenden ömsesidigt
styr och påverkar varandra. Till exempel kan negativa tankar som “jag är värdelös”
bidra till nedstämdhet, ledsamhet och beteenden som att dra sig undan och bli passiv.
KBT inriktas på att förändra de tankemönster och beteenden som håller kvar och
förvärrar problemen genom konkreta metoder.
Det finns också behandlingsmetoder som på biologisk väg minskar sexlusten eller tar
bort den helt. Förr tog läkare exempelvis bort testiklarna, utförde kirurgisk kastrering,
eller skadade vissa delar av hjärnan för att påverka det sexuella beteendet. Det
förekommer inte i Sverige idag. En vanligare metod är att ge så kallade
antiandrogener, det vill säga läkemedel som påverkar produktionen av det manliga
könshormonet testosteron eller hormonets effekt i kroppen. Antiandrogener har i
vissa studier visat sig vara effektiva för att minska risken för att sexbrottslingar ska
återfalla. Framför allt kan läkemedelsbehandlingen göra att personen lättare kan ta
kontroll över sina sexuella känslor. En nackdel är att den sexuella tändningen för barn
fortfarande finns kvar även om sexlusten är nedskruvad.
I Sverige tillämpas inte längre kirurgisk tvångssterilisering av dömda pedofiler,
istället erbjuds olika terapiformer och mediciner som ska dämpa sexlusten. Som
kontrast mot det meddelades i januari 2012 att tvångssterilisering av transsexuella
kommer att kvarstå. Transexuella personer upplever att de tillhör det motsatta könet
och att de fötts i fel kropp, det vill säga en kvinnlig själ i en manlig kropp och vice
versa.
Har pedofilskräcken ätit sig in i vårt samhälle? Var går gränsen till moralpanik?
Per Hagwall är engagerad i frågor om rättssäkerhet, jämlikhet och moral. Han menar
att pedofilskräcken i dagens samhälle blivit så stark att den missgynnar barnen. Per
Hagwall hänvisar till ett fall där två föräldrar oskyldigt misstänktes för sexualbrott
mot sina barn vilket ledde till att barnen omedelbart tvångsomhändertogs.
Hagwall anser inte att det handlar om ett plötsligt fall av moralpanik hos socialtjänst
och åklagare utan om en pedofilskräck som allt oftare genomsyrar samhället.
Utvecklingen har det senaste decenniet gått i en rasande takt mot en sexualskräck
med myten om det rena barnet.
”Snart har vi alla fått pedofilernas blick. Pedofilskräcken har ätit sig in i
samhällstilliten då vuxna drar sig för att gå fram till gråtande barn av rädsla för att
103
anses ha onda syften” anser Per Hagwall.
Våra sexuella preferenser
Niklas Långström tror att en betydande andel genetik styr vad vi kommer ett gilla
sexuellt. Men han tror också att individuella erfarenheter har stor betydelse för vår
preferens och för vilken riktning vi kommer att välja. Det kan röra sig om speciella
erfarenheter som till exempel händelser kring födelsen, eller särskilda sexuella
erfarenheter, bra eller dåliga, från den tidiga uppväxten. Forskning tyder också på att
vissa personer föds med en bredare repertoar för att vara sexuellt intresserad av
många olika saker, det kan handla om allt från att gå igång på saker, så kallade
fetischer, till vampirism, vilket innebär att man blir sexuellt upphetsad av att
framkalla, suga eller dricka blod.
”Får en person, med bred sexuell repertoar, positiva erfarenheter av sexuella
aktiviteter som är vid sidan om det statiskt normala, så kommer det att öka
sannolikheten för att preferensen fastslås och det kommer att bli något som personen
gärna fortsätter med” säger Niklas Långström.
Men vad är det då som bestämmer den sexuella repertoaren? Är det hormonerna?
Niklas Långström tror att det snarare handlar om hjärnkretsarna och hur de samspelar
med varandra, än om hormoner. Samtidigt säger han att vi vet väldigt litet om vad
som bestämmer vår sexuella uppsättning och att ingen idag riktigt kan säga vad det
beror på.
“Mer forskning kring vad som påverkar vår sexuella repertoar behövs. Men det vi vet
idag är att de regioner i hjärnan som är inblandade i de grundläggande mänskliga
behoven som sexualitet, ser annorlunda ut hos personer med ett bredare sexuellt
register än hos personer med ett normalt register. Det kan till exempel handla om
förändringar i hjärnans aktiverande och bromsande system”.
Normal sexualitet?
Den senaste stora undersökningen om sexvanor i Sverige 1996 visade att
samlagsaktiviteten var störst i åldrarna 26-55 år och medeltalet bland samtliga
tillfrågade var 78,6 samlag per år, vilket är mindre än två samlag per vecka.
En färsk undersökning från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar
glädjande nog att dagens pensionärer ser sex som ”en positiv faktor i livet”. På 70talet visade motsvarande undersökningar t ex att en stor andel av kvinnorna aldrig
hade haft orgasm. Idag är det ingen av de som intervjuats som inte har haft orgasm.
104
”Det blir lätt tal om tända ljus och kramar när det handlar om äldre” säger professor
Ingmar Skog som arbetat med undersökningarna sedan 1984. Det gör honom
irriterad.
”En gammal person måste få bli vrålkåt i hissen också.”De äldres sexliv betraktas
som ”det sista tabut”. Uppenbarligen vill pensionärerna själva ha ett aktivt sexliv.
Svenska mäns konsumtion av potenshöjande medel som Viagra har ökat med 20
procent enligt siffror från Läkemedelsverket (Augusti 2012).
Enligt sexologen Charlotte Makboul är det inte ovanligt att tänka på sex cirka 400
gånger om dagen.
”Det kan handla om allt ifrån tanken på att du har ett sexliv till långa fantasier om vad
som hände senast du hade sex. Vi tänker alltså mer än vi faktiskt får till det, och att
tänka mer på sex är en bra sextrigger eftersom vi blir kåtare desto mer vi tänker på
sex” menar Charlotte Makboul.
Den gamla studien visade att ca 40 procent av alla kvinnor mellan 18-60 i Sverige
aldrig onanerat under det senaste året. Den siffran är visserligen sannolik, men
motsvarande siffra för män är ca 5 procent oavsett om personen lever i en relation
eller inte. Kanske beror det på att män är mer vana att "ta saken i egna händer", som
en kille skrev i internetforumet Flashback om killar och onani.
”Jag snackade med en tjej och vi kom in på onani, varpå hon sa: ”hur kan du vara så
säker på att jag onanerar?” Jag trodde hon skämtade, men det verkade som om hon
var fullt seriös. För mig, som kille, kändes det väldigt konstigt. Ända sedan jag kom i
puberteten har jag onanerat regelbundet. Om man inte gör det så går man ju runt kåt
som fan, dessutom kommer man ju i kalsongerna förr eller senare om man inte
runkar, vilket inte är så trevligt det heller. Dessutom är det skönt att runka, så jag ser
ingen anledning till att inte göra det.”
Kvinnor underrapporterar. Kvinnor vill inte erkänna att de onanerar även om de gör
det, vilket är ännu en illustration av hur könens sexualitet ser olika ut även i vår tid.
Det är inte lika självklart för kvinnor att tillfredställa sig själva sexuellt, som det är
för män.
Att avstå
Niklas Långström tror inte att det är farligt eller skadligt att avstå från sex trots vår
starka sexdrift som biologiska varelser.
“Det beror på vad det handlar om och vad skälen är till att du inte har sex. Du kan ha
goda skäl till att inte ha sex till exempel en dålig relation, orkeslöshet eller smärtor i
samband med sex. Då finns det skäl att söka professionell hjälp. Men sedan kan du
105
också aktivt välja bort att ha sexuella relationer, asexualitet. Asexuella har dykt upp
som en sexuell minoritet på de senare åren och hävdat sin rätt att slippa att vara
sexuellt aktiva och det är ett ställningstagande som vi måste respektera. Det behöver
ju inte betyda att de mår sämre för att de intagit den positionen, men de flesta
människor skulle nog hålla med om att livet skulle bli tråkigt utan sex” säger Niklas
Långström.
Att regissera sin egen sexualitet
"Redan var domningen nära.
Redan sprängdes mina ådror av den tunga honungen.
Redan hade hans kropp"
-Rut Hillarp
Den kvinnliga masochisten tar med sig kvinnoförtrycket till sängkammaren. Det är
ett sätt att se det. Ett annat är att kvinnor som njuter av att bli piskade eller våldsamt
behandlade i sängen regisserar sin egen sexualitet - det är dem som avgör vad som
ska hända, när det ska hända och hur det ska ske. Kanske är flera av dem i själva
verket erotiska genier?
"Rut Hillarp. Poet och erotiskt geni" (Atlantis 2011) heter Birgitta Holms bok om
författaren, den ständigt passionerade livskonstnären, fotografen och lärarinnan på det
som sedan blev Östra Real, Rut Hillarp (1914-2003). Boken är säkerligen en av de
mest egensinniga och originella böcker om mänsklig sexualitet och kreativitet som
publicerats i Sverige. Vi träffar Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, för att
prata om Rut Hillarp, som i sitt liv, synonymt med sitt författarskap, hade otaliga
förbindelser med män, de flesta av sadomasochistisk karaktär. Böckerna om Rut
Hillarp är två volymer, dels en monografi och dels en bok med urval ur hennes
dagböcker.
Birgitta Holm: "Hon ägnade sitt liv åt att fundera över masochismen. Det har varit en
historisk belastning att sex för kvinnor ofta har varit en påförd kraft utifrån, genom
tvång från mannen, och därför blir det också en moralisk fråga: Kan man få vända
detta i lust och njutning?".
Är underkastelsen en del av den kvinnliga sexualiteten, politiskt inkorrekt nedärvd
och inpräntad i DNA? Det finns män som aldrig har mött kvinnor som inte har velat
bli dominerade, mer eller mindre hårdhänt.
Hillarp frågar sig om det är mönster nedlagda i oss av tusentals år av kvinnors
verklighet? Kvinnan som bytesvara, som handelsobjekt i kulturer genom alla tider
och på alla platser. "Att överlämna sig åt miljoner kvinnors förnedring: på lek!"
skriver hon i dagboken och fortsätter: "Alla skamsna mödrars antydningar före
bröllopsnatten: >Något ska hända som du måste.< Såld och inpackad i vitt omslag att
106
slitas upp av hårda händer."
Har vi rätt att reproducera ett sådant mönster i njutningens tecken? Är det inte den
inställningen till mannen som manssamhället bygger på? 1955 hävdar Hillarp att
mannens överlägsenhet inte är en realitet för vårt förstånd, men det är ett behov, för
vår känsla - den erotiska underkastelsen är ett sätt att ta udden av manssamhället. Det
är ett avskilt område där kvinnorna kan uppleva honom som överlägsen utan att
överlåta makten över sina tankar och handlingar. Slav i sängen, drottning utanför.
Kvinnans underkastelsedrift, så svår att förneka. Så varför skygga för den, när den
istället borde utforskas? frågar Birgitta Holm och citerar ur Hillarps dagbok, som hon
fått sig testamenterad och baserar sin monografi på: "Denna svaghet för don-juans,
he-män och knölar. Som man alltid förlöjligade! Man borde undersöka den istället."
"Ruts hängivelse för erotiken för tankarna till det religiösa livet; viljan och förmågan
att vilja uppgå i något högre, nedärvt och djupt rotat hos båda könen. Och mannen var
länge Gud i samlaget för Rut, han har all makt. Senare uppnår hon samma hängivelse
i sin diktning. Hon klarar att upprätthålla visionen av den erotiska makten och
underkastelsen. Hon regisserar, iscensätter sadomasochismen. Det är från huvudet
som orgasmen utgår."
"Säkert hade hennes frireligiösa bakgrund stor betydelse för hennes sexuella
utveckling, en bakgrund där man fick anpassa sig till gudens oberäknelighet. Att man
föds in i sin sexualitet är ett fyrkantigt sätt att se på saken. Plasticiteten är enorm. Det
är inte som att födas med blå ögon. De kulturella aspekterna måste vägas in. Är det à
la mode att vara gay så blir det såklart fler som kommer ut som gay" slår Birgitta
Holm fast.
Rut Hillarp hade en intrikat sexualitet. Även om hon var med om en erotisk
upplevelse som uppfyllde alla kriterier så fungerade det inte om hon inte fått fantisera
i förväg - om hon inte själv fått regissera. Förspelet låg hos henne, hon ville klara det
själv. Regin måste vara minutiös men halvutsagd, subtil. Hon kunde kosta på sig att
avvisa fysiologiska aspekter - hon var redan kåt när det var dags.
Insikt och hängivelse
Hennes sexualitet var som en blandning av insikt och ödesmättad hängivelse. I ett av
romanutkasten är det erotiska skeendet befriat från reflexion. Romanutkastets Siv är
nära att förlora sansen av upphetsning vid mötet med en man, Paul:
"En röst klöv hennes svindel. >Får jag göra vad jag vill med dig?< Siv rörde sina
läppar och trodde att hon uttalade ett ja. ...Långsamt, aktsamt, klädde han av henne.
>Allt vad jag vill?< sa han igen med ömhet i rösten."
107
"Hon pendlade mellan njutning och kärlek" förklarar Birgitta Holm. Den erotiska
romanen Blodförmörkelse kom 1951. Titeln var en bild för att det svarta äter det
röda; njutningen, sadomasochismen, äter upp och skymmer kärleken. Alla hennes
kärleksaffärer var olyckliga.
"Varför uppskattades hennes sexualitet inte av männen? Ingen av dem uppskattade
den till fullo. De anade den, men kände sig som instrument."
Det är svårt att kombinera hemliga fantasier och tankar med vardagspyssel, Rut
Hillarp blev avtänd av den "mysiga tvåsamheten". Hennes njutning krävde offer. Den
starkaste upplevelsen av sex med en man var när han hatade henne som mest.
Mot slutet av sitt liv formulerade och definierade Hillarp allt tydligare sin sexualitet,
också med feministiska förtecken. Om Kerstin Uvnäs-Moberg, känd från de tidigare
sidorna i denna bok, skriver hon: "En fantastisk forskare" - när hon presenterade sina
studier av hormonet oxytocin, en komponent i såväl jouissance som omvårdnad och,
skriver Holm, "en kunskap som förträngts i den falliska forskningen."
Jouissance - det är begreppet för det som bryter kontroll, tabun, syntax. "Ingen har
haft en större begåvning för jouissance än Rut" skriver Birgitta Holm. "Ett tillstånd
utanför det meningsbärande, tidsbundna, linjära. Ögonblick av evighet, rader med
oförklarlig laddning i poesin eller tillstånd av nästan ihållande orgasm i samlaget."
"Är det något som vi kan lära av Rut så är det att vi ska odla vår sexuella
föreställningsvärld. Jag kan beundra hennes sätt att förvalta begäret och sexualiteten.
Hon tappade inte greppet, hon var inte nymfoman. Hon var istället effektiv och
rationell utifrån sin sexualitet. Men hon fick betala ett högt pris. Passionen sliter."
I dagens samhällsklimat upplever Birgitta Holm "en järnridå mot vissa sexuella
frågeställningar". Sexualiseringen har lett till öppenhetens motsats. Vi kan se det i en
recension av Birgitta Holms bok, där en recensent, Annina Rabe (SvD nov 2011),
visar att hon inte kan läsa innantill, eller i varje fall inte förstår någonting av
monografin. "Hur förenas masochisten med den självständiga konstnären, feministen
och yrkeskvinnan? ...Det uppstår en paradoxal situation om man å ena sidan skall
bortse från att en människa vill bli bunden och blåslagen i sängen, å andra sidan
acceptera detta som en del av hennes poetik."
Rut Hillarp ger genom Birgitta Holm svar på frågan och anser absolut inte att man
som läsare ska bortse från hennes masochism. En stor det av boken ägnas ju detta.
Rut Hillarps, och för den delen också Birgitta Holms budskap, är att våga värna om
begäret, om åtrån. En åtrå som kan ge såväl en våldsam sexuell njutning som starka
upplevelser av människor - och ett skapande liv.
108
Kap 11
Närhet
“Suck my cockiness
Lick my persuasion
Eat my poison
And swallow your pride down, down”
-Rihanna “Cockiness (Love it)”
När vi började arbeta med projektet “Åtråns kemi” var tanken att sex skulle
presenteras iskallt, kirurgiskt, kliniskt – bara forskning, vetenskap, kemi. Inget om
sexteknik, HIV eller klamydia. Sex presenterat genom intervjuer med engagerade
forskare, engagerade på samma sätt som en vetenskapsman kan vara engagerad i, säg,
hur ett kärnkraftverk fungerar.
Och det skulle definitivt inte handla om kärlek.
Under arbetets gång fick vi revidera denna målsättning. En vändpunkt kom när vi
intervjuade Sverre Sjölander som slog fast att vi är parlevande djur – så är det bara.
En annan vändpunkt inleddes när vi intervjuade sexologen Charlotte Makboul i
hennes mottagning i Vasaparken, alldeles intill Stockholm Stads mottagning för
krisande par.
Charlotte Makboul tror inte att det naturliga tillståndet för människor är att vara med
en partner.
"De flesta människor i det moderna samhället har inte bara en partner över hela livet.
Istället har vi en seriell monogami - vi byter partner men är med en i taget. De allra
flesta som är trygga i sin sexualitet, i närhet med andra, väljer att leva tillsammans
med en annan person."
När vi mot slutet av intervjun med henne frågade om det vanligaste sexproblemet hos
de par som sökt sig till hennes mottagning, så inledde hon svaret med att ta fram
pennor och gå fram till ett blädderblock. Där ritade hon upp ett sorts diagram.
Det är väldigt enkelt. Den ena kurvan är kvinnans väg till orgasm och den andra är
mannens. Här hittar vi en ytterst vanlig diskrepans mellan kvinnas sexualitet och
mannens. Kvinnan har oftast en längre väg till orgasm.
“Och här är mannen” säger Charlotte och pekar på kurvan, följer den ner mot det
nedre vågräta sträcket. “Här kommer mannen, och notera att han sedan hamnar under
strecket. Han somnar”.
Mer om orgasmkurvan längre ner.
109
Så år 2014 är kunskapen om kvinnans libido bland männen, och bland kvinnorna, så
låg att många kvinnor över huvud taget inte får orgasm.
Anknytning
Enligt Charlotte Makboul är anknytning en förutsättning för att få en förståelse för
hur vi relaterar till varandra i den relation som – förhoppningsvis – leder till sex.
Rädslan för att bli lämnad triggar kåtheten, är ett av Charlotte Makbouls
häpnadsväckande påståenden. Det finns många olika orsaker till att vi blir tända,
inleder hon.
"De flesta människor blir tända av att de trivs så bra med att vara nära en annan
människa, andra blir tända av rädslan över att bli övergivna. Oron för att bli lämnad
resulterar i att vi vill vara allt närmare personen, vilket triggar sexlusten."
Detta är ett vanligt beteende för personer med en otrygg och ambivalent anknytning.
Kroppen vill helt enkelt få ett bevis på att det är lugnt – att vi inte kommer att bli
lämnade.
För att förstå detta fullt ut måste vi veta vad en anknytning är.
I alla nära relationer knyter människor an, vilket är unikt för primater. Stommen till
förmågan att knyta an formas redan när barnet är mellan 0-12 månader och det brukar
talas om fyra olika anknytningar och personlighetskategorier i Sverige:
Trygga, ca 60 procent
Otrygga-ambivalenta, ca 15 procent
Otrygga-undvikande, ca 25 procent
Desorienterade, mellan 1-15 procent
Utifrån dessa fyra anknytningar reagerar vi olika i mötet med en annan människa
eller i en nära relation.
Från trygg till otrygg
Personer med en trygg anknytning har relativt lätt att fästa sig vid andra människor
och de är ofta avslappnade i en nära relation. Motiv till sex för de trygga är att
utveckla intimitet med den andre, fysisk njutning och att utforska sig själv. De är
trygga i sin sexualitet, har oftast sex inom relationer och skyddar sig i högre
utsträckning mot sjukdomar och graviditet.
Även i de tryggas långa relationer kan attraktionen minska – i takt med att tryggheten
110
ökar. Lathet, stress och trötthet kan ge negativa, dysfunktionella tankemönster kring
sex vilket kan leda till sexuella svårigheter med lust, erektion och lubrikation.
“Då måste man sätta upp mål med sexualiteten” menar Charlotte Makboul.
“Identifiera tankar som inte leder mot målet och ändra dem till positiva tankar som
leder till positiva känslor. Mindfulness.”
Otrygga-undvikande människor kan vara avslappnade i början av ett förhållande, men
brukar ofta dra sig undan när relationen etableras. Antingen i relationen eller genom
att göra slut. Det beror på att deras anknytningsmodell säger till dem att människor
inte går att lita på så det är bäst att vara på sin vakt och backa.
Deras motiv till sex kan vara att trygga relationen, kontrollera eller tillfredsställa
partnern, reglera partnerns känslor, vara en perfekt partner och kanske också att
imponera på omgivningen.
De otrygga-undvikandes sexuella mönster är att de väntar med sex i nära relationer.
De har oftare one-night-stands genom att de har lättare att slappna av och hålla
känslomässig distans. Distansen gör att sex används i början av relationen, då de är
mer avslappnade, för att få partnern att fastna. När relationen fördjupas har de svårare
att få lust. Det tar mellan två månader och två år för lusten att svalna.
Mer intresserad av onani
“Då blir de mer intresserade av onani än ömsesidigt sex. De upplever att deras
sexualitet kontrolleras av andra och hamnar oftare i situationer där de går med på sex
fast de egentligen inte vill. De är oftare otrogna” säger Charlotte Makboul.
Kroppen följer med i det relationsmässigt undvikande mönstret. Brist på lust,
erektionssvikt, fördröjd utlösning, sexmissbruk och/eller porrmissbruk, anorgasmi
(oförmåga till orgasm), smärta och minskad känsel kan vara ingredienser.
Otrygga-ambivalenta (osäkra) vill ha närhet, men närhet väcker rädsla att bli
övergiven och deras bild av andra är att de är oförutsägbara och opålitliga och att det
kan vända snabbt, lika bra att själv slå ifrån. Detta varvat med starka känslor av
ömhet och kärlek. Deras relationsmodell gör att de vill vara nära och vill ha sex, men
de är lättkränkta och misstolkar avvisanden, tar dem hårt. De har prestationsångest i
relationen.
Deras sexuella motiv är att reglera känslor som ångest, sorg eller ilska. De vill genom
sex öka sitt eget värde som partner, få en känsla av att vara omhändertagen och få
bekräftelse.
Mönstret är att rädslan att bli lämnad triggar sexlusten. De otrygga-ambivalenta
111
misstolkar sexuella avvisanden och tar dem hårt, de värderar och söker sexuell
intimitet i förhållanden men är inte otrogna i lika hög grad som otrygga-undvikande.
De sexuella dysfunktionerna inkluderar prestationsångest följt av lustbrist,
erektionssvikt, tidig utlösning eller anorgasmi, oförmåga att ta initiativ av rädsla för
att bli avvisad och sexmissbruk – som blir det enda sättet att hantera känslor på.
Desorienterade (förvirrade) har svårt med förhållanden och relationer.
Relationsmönstret utmärks av en oförmåga att reglera avstånd till sina
medmänniskor. De upplever ett hot i relationer och reagerar därefter.
Vilken grupp tillhör du?
När vi inte tänder finns det förstås många orsaker som t ex stress, sjukdom,
depression, väder, anknytning, alkohol, semester, stabilitet, hur relationer ser ut och
barn. En stor del av Sveriges befolkning är inte heller helt bekväma med närhet,
vilket resulterar i minskad sexlust. Kroppen hänger helt enkelt inte med.
Sexlusten hänger ihop med livssituationen och helheten. En deprimerad person har
mindre sexlust medan en nykär person har mycket sexlust. Sexlusten varierar även
beroende på vilken fas i livet man befinner sig i.
"Vi har en dålig sexualitet i Sverige" hävdar Charlotte Makboul. "Vi pratar med
varandra för litet och på fel sätt. Vi har också för höga krav på att allt ska vara så
perfekt".
Vi tänker för mycket
Ett annat problem med den mänskliga sexualiteten som Charlotte Makboul anger är
att vi tänker för mycket och problematiserar för mycket. Vi är egentligen bara djur
och precis som vi äter och sover varje dag är det "bara att knulla varje dag."
"Krångla inte till det så mycket!" En uppmaning som innehåller en paradox - speciellt
efter att ha läst om anknytning...
Omkring 22 procent av alla män drabbas någon gång av minskad sexlust, men det
läser vi sällan om. Det är väldigt skamfyllt och tabu i dagens samhälle, enligt
Charlotte Makboul.
"Det handlar om att känna sig trygg i relationen, att prata med varandra. Ofta befinner
man sig många gånger redan i en trygg relation, men gamla invanda beteenden och
anknytningen spökar och gör det svårt att få fram lusten".
Ofta är minskad sexlust inte medicinskt betingad, det handlar inte om
hormonproblem, utan är enbart psykologiskt. Det är samtidigt en illusion att det
skulle finnas problemlös sexualitet. Men så länge vi har illusionen om den
112
problemlösa sexualiteten så blir det ett problem.
"Har vi en bild av att sex ska vara perfekt och glamouröst som på film, då kanske vi
inte klarar av att det kommer en verklig, svettig hand på vår kropp och att det luktar
fränt av kön ibland."
I början finns det mycket spänning i en relation och nyfikenheten är på topp. När
trygghet börjar formas, så släpper spänningsmomentet i attraktionen och den börjar
dala. Ingen vill egentligen gå tillbaka till det otrygga stadiet, men man vill ha tillbaka
den sexuella attraktion som man kände då.
Förändra beteendet
Charlotte Makboul arbetar med att förändra människors funktionella mönster utifrån
situationen, tanken, känslan och beteendet. Det kan se ut så här:
Du sitter i soffan med din partner. Klockan är 21. Du tänker att ni borde ha sex, men
att du är tråkig. Du tänker att du är trött och har ont i huvudet. Du får flykttankar och
tror att han/hon ska lämna dig. Känslorna domineras av att du känner dig pressad,
självkänslan är låg, du känner dig ledsen, rädd, trött, är irriterad och har ingen sexlust.
Vad gör du? Jo, du sitter kvar i soffan, tar en treo och somnar sedan.
Det alternativa sexuella mönstret ser ut så här: Du sitter i soffan. Klockan är 21. Du
tänker “vad skönt det vore med sex” eller "jag är sexig". Du har lite ont i huvudet
men tänker att det vore bra med sex som smärtlindring. Du har sexuella fantasier och
din träning i mindfulness gör att du försöker sluta tänka. Istället känner du
upphetsning, intresse, hopp och kärlek. Därefter tar du initiativ till sex - och njuter av
det.
Dispareuni, smärta vid samlag, och anorgasmi behandlas genom att arbeta fram
alternativa mönster som dessa.
Den glödande sexkurvan
För att hålla glöden vid liv i ett förhållande är det viktigt att fortsätta våga vara
nyfikna på varandra. Det finns ett samband mellan hur sexualiteten fungerar och det
faktum att ca 50 procent av Sveriges befolkning är skilda. Det finns en koppling till
hela relationen. Det blir allt svårare för yngre människor att välja partner. Allt ska
vara så perfekt, partnern blir en accessoar, och då är det svårt att göra ett långvarigt
val. Till och med när vi har bestämt oss och är gifta finns frågan kvar: ”är det
verkligen den här personen jag vill leva med?”. På det sättet är det bättre med
arrangerade bröllop., anser Charlotte Makboul. Då har man bara ett val.
113
"Det finns inga perfekta människor, speciellt inte dem som står oss nära och det
märker vi ganska snabbt. Så fort vi kan acceptera att det inte finns några perfekta
människor och låter den vi lever med få vara som den är, då kanske vi kan leva i
längre förhållanden. Har man inte en bra relation och fortfarande tvekar på om man
har valt rätt är det nog inte så perfekt sexuellt heller".
"Att ungdomar inte längre vågar gå in i längre förhållanden är ett hot mot
sexualiteten. Man hoppar vidare till nästa, nästa och nästa på ett ytligt sätt och man
provar aldrig att vara trygg i en relation på riktigt" säger Charlotte Makboul som
gärna citerar Woody Allen: “Sex releaves tension-Love causes it”.
Och nu – entré sexkurvan
Det finns skillnader i hur män och kvinnor blir kåta. Charlotte brukar rita upp det så
här:
(ev ill)
Lodrät är känsla, vågrät är tid. Mannen (blå) blir snabbt upphetsad och kommer
också snabbt. Sen hamnar han under grafen - han somnar.
Kvinnan (röd) har en längre upphetsningsfas, kommer senare och har även en längre
fas att "komma ner" efter samlaget. Att få detta att gå ihop är en av de stora
utmaningarna i en relation, sammanfattar Charlotte Makboul.
“Vi måste tala om det. Men inte nödvändigtvis under samlaget...”
Orgasm som bonus och biologi
Orgasmen är inte enda orsaken till att vi har sex. Det finns långt fler motiv än så, t ex
för att göra sin partner glad, dämpa sina känslor, boosta belöningssystemet eller som
ett självdestruktivt beteende. Sex kan också handla om att man vill vara nära den man
älskar, orgasm är då mer som en bonus.
Charlotte Makboul tillhör dem som ser en biologisk förklaring till att kvinnor får
orgasm:
"Vid orgasmen drar livmodern ihop sig i starka sammandragningar, samtidigt som
livmodertappen gör sig redo att suga in spermierna. Om sexlivet fungerar och vi får
orgasm samtidigt är också chansen större att få barn tillsammans. Orgasm är en signal
på att vi tycker om varandra, eftersom vi inte själva helt kan bestämma när vi ska få
stånd eller orgasm. Däremot kan vi påverka vår kåthet, vår sexlust. Om vi tänker
mycket på sex så blir vi också kåtare."
114
Kognitivt kan vi bestämma oss för att tänka mer på sex och då följer känslorna efter.
Vi kan använda våra muskler för att få igång blodcirkulationen. Om sexlusten är
dämpad är förmodligen andra känslor också det. I en samtalsterapi får vi hjälp med
att hantera och ta upp dämpade känslor, använda dem, prata om dem och då brukar
också sexlusten komma tillbaka. Det finns de som har problem med för mycket
sexlust eller en sexlust som är blandad med rädsla. Den går också att påverka genom
att separera rädslan från sexlusten så att det blir enklare med en sexlust som inte är så
”rädslodriven”.
“Säga att jag älskar dig är lätt. Men får vi varken stånd eller orgasm så hjälper det
inte mycket vad vi säger till varandra” konstaterar Charlotte Makboul.
Bekräftelse är en potent sexmotor. Vi blir attraherade av någon som bekräftar den
som vi tror att vi är, eller den som vi vill vara, och sådant är vi smarta på att
blixtsnabbt känna av, utifrån anknytning och utifrån hur vi anpassat oss till våra
föräldrar.
Charlotte Makboul sammanfattar:
“Sex är närhet. Sex är ett sätt att komma nära en annan människa som inte går att
uppnå på något annat sätt. Speciellt om det är avslappnad, trygg närhet utan en massa
rädda tankar, rädda känslor, utan skam, men även med skam om man vågar vara
sårbar i det, vara i sexet. Det finns en närhet där som inte går att få någon annanstans.
För den som vågar.”
115