Internationell politik 1
Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär
intervention
Jörgen Ödalen
[email protected]
Mänskliga rättigheter – från filosofisk
idé till internationell norm
• På bara 60 år har MR gått från filosofisk idé till en av de
centrala doktrinerna inom internationell politik.
• MR vilar på en idealistisk grund som under lång tid före
2:a världskriget fick stå tillbaka för realpolitiska
överväganden.
• Idag utgör MR en internationell norm med stor politisk
sprängkraft, uppbackad av internationella och
nationella institutioner och internationell rätt.
• Alla stater i världen har ratificerat någon MRkonvention.
Mänskliga rättigheter – från filosofisk
idé till internationell norm
De filosofiska grunderna:
• MR är ”grundläggande moraliska skydd som är
allmänna – alla individer har dem oavsett
nationalitet eller kultur, blott i egenskap av att de
är människor.”
• Idén att människan har inneboende, oförytterliga
naturliga rättigheter i egenskap av att vara
människa är en gammal tanke med rötter i förkristet och kristet tänkande. Rättigheterna
härleddes ut idén att människan har ett
”gudomligt ursprung”.
Mänskliga rättigheter – från filosofisk
idé till internationell norm
De filosofiska grunderna…forts.
• Först i och med Upplysningen på 1700-talet fick
MR en sekulär filosofisk grund och politiskt
genomslag.
• Upplysningstänkare som I. Kant och A. Smith lade
den filosofiska grunden för MR; det goda
samhället som uppbyggt av fria, jämlika,
rationella och självbestämmande individer.
• Vid samma tid; amerikanska (1776) och franska
(1789) revolutionerna gjorde MR till grundvalar
för samhällsbygget i Europa och Nordamerika.
Mänskliga rättigheter – från filosofisk
idé till internationell norm
• De filosofiska grunderna…forts.
• Under Upplysningen fick även MR som filosofisk
idé utstå kritik.
• Utilitarister som J. Bentham kallade naturrättsligt
grundande MR för ”retoriskt nonsens - nonsens
på styltor”.
• Enda grunden för MR, enligt Bentham, är att de
skyddas i lag – rättspositivism (”Right is a child of
law”).
• Vilka problem finns med den rättspositivistiska
ståndpunkten?
Institutionaliseringen av MR
• Andra världskrigets fasor ledde till en
legitimitetskris för det internationella systemet.
• Ett instrument för att återupprätta legitimiteten
var institutionaliserandet av MR som en
minimistandard för hur stater får agera mot
individer.
• 1948: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna. Icke-bindande, men utgör grunden
för en växande uppsättning bindande särskilda
konventioner om MR.
Institutionaliseringen av MR
Tre generationer mänskliga rättigheter:
• 1:a generationen; Politiska rättigheter (uttryckta i
den Internationella konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter, 1966).
Skyddar individers negativa friheter (åsiktsfrihet,
rösträtt, föreningsfrihet).
• 2:a generationen; Ekonomiska och sociala
rättigheter (Internationella konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
1966). Skänker individer positiva friheter (rätt till
bostad, utbildning, arbete).
Institutionaliseringen av MR
Tre generationer mänskliga rättigheter… forts.
• 3:e generationen; Grupprättigheter. Erkännande
av minoritetsgrupper, kulturer, sociala grupper
(Flertal konventioner om exempelvis
rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor,
barns rättigheter, personer med
funktionsnedsättningar).
Finns potentiella konflikter mellan de olika
generationerna?
De kontroversiella aspekterna av
mänskliga rättigheter
Den liberala universalismens politik:
• Den liberala tanketraditionen, med fokus på
individen som bärare av rättigheter, utgör
grunden för MR. MR är en normativ idé – de bör
tillämpas för alla individer, överallt.
• Ingen självklarhet; finns konkurrerande
föreställningar om hur samhället bör organiseras.
• Är MR inte alls universella, utan kulturspecifika
uttryck för en ideologisk hegemoni?
De kontroversiella aspekterna av
mänskliga rättigheter
Den liberala universalismens politik… forts.
• 1948 vägrade Sovjetunionen med allierade,
samt Sydafrika och Saudiarabien underteckna
den allmänna deklarationen.
• I de kommunistiska staterna före 1989; en
kollektivistisk samhällssyn där individen får stå
tillbaka för det kollektivt nyttiga. Kina idag?
De kontroversiella aspekterna av
mänskliga rättigheter
Den liberala universalismens politik… forts.
• Under 1990-talet; debatt om ”asiatiska värderingar”.
Politiska ledare i sydostasiatiska länder (bl a Kina,
Japan, Singapore) hävdade att västerländska MR inte
tar hänsyn till kulturella kontexter, och att de inte
passade kulturen i deras länder.
• Hävdade även en rätt att utvecklas ekonomiskt innan
hänsyn kan tas till politiska och medborgerliga
rättigheter.
• Kritik; denna idé lanserades av en politisk elit i syfte att
bevara status quo och legitimera åsiktsförtryck.
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
• MR har potentialen att underminera en stats
suveränitet över sina medborgare.
• ”Två suveräniteter” (Kofi Annan, 1999) –
individens och statens – där MR ger prioritet åt
individen.
• HI utgör ”användandet av tvångsåtgärder för att
stötta återuppbyggnad i fallerade stater och/eller
för att stoppa människorättsbrott, utan
medgivande av den politiska auktoriteten på
territoriet där interventionen genomförs.”
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
• HI sätter normerna om suveränitet och ickeintervention på spel. Hur kan humanitär intervention
vara tillåtet?
• Finns inget stöd i FN-stadgan, utan vilar på sedvanerätt
och här drar praxis åt olika håll.
• Under kalla kriget skedde endast fyra interventioner –
Indien i Östpakistan 1971, Tanzania i Uganda 1978,
Vietnam i Kampuchea 1978, Frankrike i Centralafrika
1979.
• Dessa interventioner karaktäriserades av en ovilja hos
de intervenerande staterna att hänvisa till humanitär
intervention – istället hänvisades till självförsvar.
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
• Sedan 1990 (efter Kalla krigets slut) har detta
förändrats och även om humanitär intervention
inte alltid ses som laglig, så ses den allt oftare
som legitim i en rad enskilda fall (Irak 1991,
Bosnien, Somalia, Liberia, Kosovo, Östtimor…).
• Säkerhetsrådet motiverar ofta interventioner
genom att definiera humanitära katastrofer som
”hot mot internationell fred och säkerhet”.
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
• Ett problem med legitimiteten för HI har varit
kopplingen till kolonialism; under
kolonialtiden motiverade Europeiska stater sitt
våldsanvändande med humanitär retorik.
• Med Responsibility to Protect (R2P) har FN
sedan 2001 försökt omformulera diskursen
kring humanitär intervention.
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
• R2P utgör ett kraftigt skutt framåt vad gäller HI.
• R2P omdefinierar suveränitet till att vara inte en
rätt utan ett ansvar som stater har att skydda sina
medborgare.
• Om en stat inte kan uppfylla detta ansvar så är
det det internationella samfundet som måste
träda in för att ta detta ansvar, om nödvändigt
med våldsaktioner, för att skydda
civilbefolkningar.
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
R2P omfattar tre specifika ansvar:
• Resp. to prevent. Undanröja orsakerna till hot
(t ex kärnvapen).
• Resp. to react (att reagera vid situationer av
mänsklig nöd).
• Resp. to rebuild (att bistå med
återuppbyggnad, särskilt efter en militär
intervention).
Fördjupning
Humanitär intervention och R2P
• R2P har aktualiserat den tidigare diskussionen
kring MR som ett imperialistiskt instrument, som
ett uttryck för en liberal ideologisk hegemoni.
• Denna position finner vi dock endast hos ett fåtal
stater – Kuba, Nicaragua, Sudan, Venezuela.
• Övriga stater accepterar R2P-principerna. Vid ett
möte med FN:s Generalförsamling i NY 2005 fick
de stöd av 150 stater, och även om ingen
resolution har tagits har denna ”nästankonsensus” bekräftats vid senare GF-möten 2009,
2010, 2011.
