Faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med

Att främja en hälsosam livsstil hos
personer med psykisk
funktionsnedsättning
Susanne Persson och Sally Hultsjö
www.smalandsbilder.se
Introduktion
Vid en kartläggning som genomfördes i Jönköpings län (2012) om det somatiska
hälsoarbetet inom olika psykiatriska organisationer, framkom att det finns en
efterfrågan av kunskap i hur man förebygger somatisk ohälsa hos personer med
psykisk funktionsnedsättning. Det finns en önskan om rutiner för hur man ska jobba
strukturerat med livsstilsfrågor i samverkan mellan olika aktörer. Kartläggningen har
legat till grund för framtagandet av detta utbildningsmaterial.
Syftet med utbildningsmaterialet är att hos personalen i de olika organisationerna öka
kunskapen om vad som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk
funktionsnedsättning och att förstå vikten av arbetet med livsstilsfrämjande insatser,
för att förebygga somatisk ohälsa i målgruppen.
Utbildningsmaterialet hoppas vi ska kunna användas på varje arbetsplats, som ett
diskussionsunderlag i till exempel workshops eller på utbildningsdagar och vara ett
stöd i hur man kan jobba hälsofrämjande i det dagliga arbetet. Vi hoppas också att
utbildningsmaterialet kan öka intresset och motivationen hos personal att jobba med
dessa frågor.
I detta utbildningsmaterial innefattar psykisk funktionsnedsättning personer som har
en allvarlig psykisk sjukdom så som; bipolär sjukdom, Schizofreni eller annan
psykotisk sjukdom (Svenska psykiatriska föreningen 2010).
Psykiatrisk vård innefattar både insatser från socialtjänsten och specialiserad
psykiatrisk sluten- och öppenvård. Somatisk vård innefattar både primärvård och
landstingstyrd sluten och öppenvård.
Vårdpersonal innefattar personal från socialtjänsten, primärvård och specialiserad
psykiatrisk sluten- och öppenvård.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
2
Innehållsförteckning
Bakgrund ...................................................................................................................... 4
Psykisk funktionsnedsättning och hälsoproblem ..................................................... 4
Psykisk funktionsnedsättning och metabolt syndrom .............................................. 5
Nationella riktlinjer för att främja hälsosamma levnadsvanor ..................................... 6
Faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk
funktionsnedsättning .................................................................................................... 7
Behandlingsfaktorer ................................................................................................. 7
Psykologiska faktorer ............................................................................................. 11
Socioekonomiska faktorer ...................................................................................... 16
Referenser .................................................................................................................. 21
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
3
Bakgrund
Psykisk funktionsnedsättning och hälsoproblem
Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av somatisk ohälsa
som leder till en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos befolkningen i
allmänhet (De Hert & Cohen 2011a). En person med diagnosen schizofreni har enligt
vissa källor en förkortad livslängd på mellan 10 och 15 år (Brown et al 2000) medan
andra nämner en livstidsförkortning på upp till 25 år (Bradshaw & Pedley 2012;
Cook 2011).
Vanliga sjukdomar i målgruppen är hjärt- kärl sjukdomar, infektioner, mag-tarm
sjukdomar, respiratoriska och endokrina sjukdomar (Von Hausswolff-Juhlin et al
2009; Robson & Gray 2007), metabola sjukdomar, virala sjukdomar, cancer och
munsjukdomar (De Hert & Cohen 2011a).
Socialstyrelsen har studerat hälsoutfall, dödlighet, läkemedelsanvändning och
tillgänglighet till somatisk vård för personer med samtidig psykisk
funktionsnedsättning inom 5 områden: Diabetes (Socialstyrelsen 2011a), hjärtinfarkt
(Socialstyrelsen 2011b), cancer (Socialstyrelsen 2011c), stroke (Socialstyrelsen
2011d) och förlossningsvård (Socialstyrelsen 2011e). Resultaten visar att personer
med samtidig psykisk funktionsnedsättning har:

En ökad risk att avlida 6 månader efter en hjärtinfarkt, inte erhåller
ballongvidgning av hjärtats kranskärl och inte hämtar ut läkemedel i
sekundärpreventivt syfte i samma utsträckning som andra (Socialstyrelsen
2011b).

En tydlig ökad risk för död och amputation samt lägre användning av
blodfettsänkande medicin vid diabetes (Socialstyrelsen 2011a).

Kortare överlevnad efter diagnostiserad cancer. Totalt sju olika cancerformer
undersöktes, rökrelaterad cancer, lungcancer, cancer i hjärna och nervsystem,
cancer i lymfatisk och blodbildande vävnad, prostatacancer, bröstcancer och
cancer i tjock- och ändtarm. Dödligheten var högre inom samtliga
cancerformer, utom för cancer i hjärna och nervsystem (Socialstyrelsen
2011c).

En ökad risk att avlida 6 månader efter en stroke, inte erhåller halskärlskirurgi
i samma omfattning och hämtar inte ut läkemedel i sekundärpreventivt syfte
(Socialstyrelsen 2011d).

Förlossningsvården skiljer sig från övriga områden. Kvinnor med psykisk
sjukdom får en god omvårdnad och ett bra omhändertagande (Socialstyrelsen
2011e).
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
4
Psykisk funktionsnedsättning och metabolt syndrom
Uppskattningsvis är det 20-25% av världens vuxna befolkning som har metabolt
syndrom (IDF 2006), och bland personer med psykisk funktionsnedsättning är
förekomsten 2-3 gånger högre (Scott & Happel 2011; Robson & Gray 2007; De Hert
& Cohen 2011a; Fagioloini et al 2008). I en undersökning framkom att av 221
deltagare med samtidig psykisk funktionsnedsättning hade 59% fetma och 68% ett
metabolt syndrom varav många var oupptäckta och obehandlade (Tirupati & Chuan
2007). Personer med metabolt syndrom har en ökad risk att få en hjärtinfarkt eller
stroke och fem gånger större risk att insjukna i diabetes typ 2 jämfört med dem som
inte har ett metabolt syndrom (IDF 2006).
Definition på metabolt syndrom är: Central fetma med midjemått för en europeisk
man > 94 cm eller mer och för en kvinna > 80 cm eller mer samt två av följande
komponenter: förhöjda triglyseridvärde, minskat HDL-kolesterol, förhöjt blodtryck,
förhöjt fasteglukos värde/ DM typ 2(IDF 2006).
Behandling av ett metabolt syndrom innefattar i första hand livsstilsförändringar
(IDF 2006). En livsstilsförändring som är ämnad att främja hälsa innefattar oftast
förändring av levnadsvanor associerade till mat, fysisk aktivitet, tobak, alkohol,
sömn och/eller sexualitet (Socialstyrelsens termbank 2013). Baserat på detta jobbar
man runt om i landet med olika livsstilsinterventioner riktade till personer med
psykiska funktionshinder i syfte att främja sunda levnadsvanor (Forsberg et al 2008).
För förslag på hur man kan planera olika livsstilinterventioner (se bilaga 1).
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
5
Nationella riktlinjer
levnadsvanor
för
att
främja
hälsosamma
En levnadsvana är ett specifikt beteende i vardagliga aktiviteter och som individen
själv kan påverka. Sunda, hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet har betydelse
för vår hälsa och kan förebygga eller fördröja uppkomsten av somatiska- såväl som
psykiska hälsoproblem samt öka välbefinnandet (Robson & Gray 2007, Statens
folkhälsoinstitut 2013a).
Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga metabola avvikelser, fördröja utvecklingen
av diabetes typ 2 och minska risken för hjärt-kärl sjukdom med 80 %.
Genom att stödja personen att ta itu med riskfaktorer som tobaksbruk, ohälsosamma
matvanor, fysisk inaktivitet och övervikt kan risken att utveckla ett metabolt
syndrom minskas (WHO 2013; Socialstyrelsen 2011f). Även vid utebliven
viktnedgång kan de metabola värdena förbättras av fysisk aktivitet (De Hert &
Cohen 2011b).
Socialstyrelsen (2011f) har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder som betonar vikten av att förebygga sjukdom genom att stödja personer till
att
förändra
ohälsosamma
levnadsvanor.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder
I riktlinjerna ges rekommendationer på vilka metoder och åtgärder som är lämpligast
att använda i det praktiska arbetet. De övergripande åtgärderna är:
Enkla råd: Information och korta standardiserade råd och rekommendationer om
levnadsvanor som kan kompletteras med skriftlig information. Tar vanligen bara 5
minuter.
Rådgivande samtal: Ett samtal/dialog som anpassas till den specifika personen
utifrån ålder, hälsa, risknivå mm. Tar vanligen 10-30 minuter och sker ibland vid
upprepade tillfällen. Kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel.
Kvalificerat rådgivande samtal: Ett tidsmässigt mer omfattande samtal som i regel
sker vid upprepade tillfällen. Samtalet utgår från specifika teoretiska modeller, eller
följer en viss struktur t.ex. Motiverande samtal, Kognitiv beteendeterapi.
Kvalificerad rådgivning förutsätter att personalen utöver ämneskunskapen, är
utbildad i metoden som används.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
6
Faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för
personer med psykisk funktionsnedsättning
I det följande kapitlet diskuteras tre områden som kan försvåra livsstilsförändringar
för personer som lever med psykisk funktionsnedsättning. Dessa områden är
Behandlingsfaktorer, Psykologiska faktorer och Socioekonomiska faktorer. Varje
område avslutas med några reflektioner som kan vara bra att ha med sig i sitt dagliga
arbete.
Vi avslutar utbildningsmaterialet, med att ge förslag på, hur man kan lägga upp ett
hälsoarbete med utgångspunkt från resultatet i detta material, Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder och Kliniska riktlinjer- att förebygga och handlägga
metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Se bilaga 2.
Behandlingsfaktorer
Påverkan av mediciner
Mediciner kan rädda liv genom att lindra psykiatriska symtom, men vissa mediciner
ökar också risken för somatisk ohälsa. Bland annat andra generationens
antipsykotiska läkemedel, som används för att minska psykotiska symtom, kan ge
bieffekter i form av viktökning, förhöjt blodsocker och förhöjda blodfetter (Foley &
Morley 2011). Därför är det viktigt att hälsofrämjande insatser sättas in om dessa
bieffekter uppkommer. Om ingen förbättring sker bör om möjligt annan
medicinering övervägas (Edward et al 2010; Hultsjö & Hjelm 2012a).
Ett flertal mediciner ger också en ökad aptit och törst (Robson & Gray 2007) och kan
upplevas öka sötsuget (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013). Trötthet och inaktivitet
är andra medicinska biverkningar som kan försvåra en hälsosam livsstil (Lambert
2009; Sokal et al 2004). Det är lätt att förknippa övervikt enbart som en medicinsk
biverkan men vi bör också vara medvetna om att en högre grad av bukfett har
återfunnits hos personer som inte medicinerar med antipsykotiska läkemedel. Detta
sägs bero på att sjukdomen i sig själv kan orsaka fysiologiska förändringar som kan
leda till övervikt (Thakore et al 2002).
För att förebygga somatisk ohälsa bör korrekt information om medicinska
biverkningar ges. Dock görs inte alltid detta, då vårdpersonal är rädda att personen
slutar medicinera med den kunskapen (Vandyk & Baker 2012). Personal prioriterar
således den psykiska hälsan framför personens totala hälsa. Idag finns en stark tilltro
till mediciner inom sjukvården men vi får inte glömma att den totala livslängden hos
personer med allvarlig psykisk sjukdom inte har förändrats de senaste 20 åren
(Wahlbeck et al 2011) trots alla nya mediciner.
Det finns andra hälsorisker med antipsykotiska läkemedel som att de bryts ner
snabbare vid nikotinintag (Holm Ivarsson et al 2013a), vilket gör att rökare ofta har
lägre plasmanivåer eller står på högre antipsykotiska doser än icke rökare (De Hert &
Cohen 2011b). Nikotin upplevs minska biverkningar varför man ofta ser en hög
konsumtion av nikotin bland rökare som medicinerar med antipsykotiska läkemedel
(Holm Ivarsson et al 2013b). Vid rökstopp kan läkemedelskoncentrationen i blodet
stiga snabbt och leda till ökade biverkningar. I extrema fall kan personen uppleva
kramper, koma, stupor, akatisi och akinesi. För att lindra biverkningarna kan
personen börja röka igen (Holm Ivarsson et al 2013a). Att sluta röka är en stor
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
7
utmaning för personen då nikotin abstinens påminner om sjukdomssymtom och det
kan vara svårt att avgöra vad som är vad (Holm Ivarsson et al 2013b). Många både
vill och kan sluta röka om de får bra och kvalificerat stöd under lång tid av
sjukvårdspersonal med kunskap både om personens sjukdomsbild och medicinering
(Holm Ivarsson et al 2013b). Det är därför viktigt att vi erbjuder stöd att sluta röka.
Antipsykotiska läkemedel påverkar också personens munhälsa då de kan ge minskad
salivation med muntorrhet som följd, vilket ökar risken för karies (Robson & gray
2007). Här kan vårdpersonal ge rådgivning och stöd som medvetandegör personen
om hur livsstil och bra munhälsovanor påverkar tandhälsan.(De Hert & Cohen
2011b).
Rekommendationer för ökad förståelse av hur medicinen påverkar
personens livssituation

Vilka för och nackdelar har medicinen på personens hela kropp och
livssituation?

Går det förebygga viktuppgång genom att hjälpa personen se över sina kost
och motionsvanor?

Munhygien påverkas av medicinering och rökning, har personen varit hos
tandläkare, tandhygienist? Vad skulle motivera personen att gå till
tandläkare/tandhygienist?

Röker personen, finns motivation till att sluta? Vid rökstopp var medveten
om riskerna med biverkningar av medicinering.

Ställs krav på rutin screening av blodvärden, vikt, midja/stuss före såväl som
under medicinsk behandling

Används någon biverkningsuppföljning enligt era lokala rutiner?
Reflektioner
Om en person går upp i vikt eller uppvisar metabola avvikelser relaterat till en
medicinering kan en annan behandling övervägas?
Förlänger vi livet och ökar vi livskvalitén för en person genom att reducera
psykiatriska symtom om personer dör i förtid av somatiska sjukdomar?
Stödjer vi rökandet i vår personalgrupp genom ord, handling och inställning (ex ”
det finns större problem”, ” han/hon mår bäst av att ha sin rökning kvar”,” kom
så går vi ut och röker och snackar lite”)?
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
8
Samverkan
Personer med psykisk funktionsnedsättning har sämre tillgång till somatisk vård än
normalpopulationen (Thornicraft 2011; Druss et al 2011) och somatisk samsjuklighet
upptäcks senare (Socialstyrelsen 2011d). Låg vårdkvalité och svårigheter att få
tillgång till vård kan vara några orsaker till överdödligheten i somatiska sjukdomar
(Socialstyrelsen 2011d; Lawrence & Kisely 2010). I en undersökning i USA erhöll
60 % av alla personer med psykisk funktionsnedsättning ingen adekvat behandling
för metabolt syndrom (Correll et al 2010). 50 % av alla som erhöll någon form av
behandling hade fortsatt förhöjda kolesterol och glukosvärden.
För att stärka hälsan hos personer med psykisk funktionsnedsättning har alla
sjuksköterskor en viktig roll i att identifiera hälsorisker och ge hälsoråd oavsett i
vilken organisation man befinner sig (Happel et al. 2011), ändå råder det oklarheter i
vem som ansvarar för att ge hälsofrämjande insatser (Robson & Gray 2007).
Personal inom psykiatrisk vård upplever att de saknar den kunskap som krävs för
detta arbete (Hultsjö 2012) och ser det inte som sitt ansvar att förebygga somatisk
ohälsa (Hultsjö 2012; Kjellen et al 2013). Personal inom somatisk vård upplever
svårigheter i att bemöta en person med psykisk funktionsnedsättning och bär inte
sällan på negativa stereotyper (Thornicraft 2011). Från båda håll saknas således
kunskap som är viktig för att personen ska få adekvat vård. Det saknas också
kunskap om hur olika organisationer arbetar och det finns inga tydliga
samverkansformer.
Samverkan mellan alla i personens kontaktnät är viktigt för att stödja personen mot
samma mål. Oklarheter om vems ansvar det är att identifiera somatiska hälsoproblem
och erbjuda hälsofrämjande insatser (Hultsjö & Hjelm 2012b) måste diskuteras och
lösas både på organisationsnivå och i varje unikt individuellt fall. En holistisk
förhållning till en individs hälsa med tydliga direktiv om vem som gör vad för att
stödja psykisk och somatisk hälsa kan ha fördelar (Thomas et al 2005; Krein et al
2006; Van Bruggen et al 2007, Liorca 2008). Inom somatisk vård har ett försök
gjorts med att utbilda personal i hur man bemöter en person med psykisk
funktionsnedsättning (Hardy 2012). Utbildningen visade sig öka personalens
motivation och kunskap. Det har också kommit fler och fler dokument som lyfter
psykiatrins ansvar i att främja somatisk hälsa hos personer med psykisk
funktionsnedsättning (Gothefors et al 2010).
Psykiatrisjuksköterskan är en person som personen ofta känner sig trygg med, varför
kontinuerliga uppföljningar av somatisk hälsa i samverkan med vårdpersonal inom
somatisk vård kan ha en positiv effekt på egen vårds prevention av metabola
avvikelser (Hultsjö & Hjelm 2012a).
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
9
Rekommendationer för hur personer runt personen kan samverka för att
främja hälsa

Alla vårdkontakter ska se till hela människan och samverka kring hälsa för
personer med psykiska funktionshinder.

Vad kan vi på vår arbetsplats göra för att öka samverkan och bidra till en
jämlikare hälso-och sjukvård?

Hur kan vi hjälpas åt att identifiera hälsorisker och främja hälsa?

Hur kan personal inom hälso- och sjukvården respektera och dela med oss av
varandras kunskaper?
Reflektion
Hur tar personal inom socialtjänsten, primärvården, specialiserad psykiatrisk
sluten- och öppen vård sitt ansvar för att förebygga somatisk ohälsa?
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
10
Psykologiska faktorer
Kognitiva funktioner
Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot och bearbetar
information från omvärlden. När hjärnan inte kan samordna intrycken och signalerna
blir det svårt att hantera vardagslivets krav och omgivningens förväntningar
(Socialstyrelsen 2010).
Hos personer med psykiska funktionsnedsättningar påverkas den kognitiva förmågan
av sjukdomen. Det kan handla om en försämrad exekutiv förmåga (förmåga att
fokusera sin uppmärksamhet, hålla tråden i ett samtal, ha flera saker på gång
samtidigt, eller att ta initiativ och planera långsiktigt (Wallin 2008). Kognitiva
funktionsnedsättningar bidrar till att man kan ha svårt för att förstå hälsorisker eller
en kroppslig sjukdom och därför inte följer råd eller ordinerad behandling. Det kan
också försvåra för personen att komma ihåg och att komma iväg på inplanerade tider
till vården (Drapalski et al 2008).
Personer med psykotiska symptom har många kognitiva funktionsnedsättningar som
gör det svårt att utföra livsstilsförändringar (Gibson et al 2011). Psykotiska symtom
gör det svårt för personen att behålla koncentrationen och att assimilera ny
information (Viertiö et al 2011) och begränsar således personens förmåga att ta hand
om den egna somatiska hälsan (Scott & Happell 2011).
Tidsuppfattning är något många med psykisk funktionsnedsättning har svårt med.
Det kan innebära att personen inte ser relationen mellan en händelse och
konsekvenserna av detta (Lundin & Ohlsson 2002). Således kan det vara svårt för
personen att se hur ett ohälsosamt leverne kan vara orsaken till somatisk ohälsa.
Många är motiverade till att lära sig mer om hälsa och att förändra sin livsstil, men
har svårt att behålla detta intresse över tid. Många har också svårt att förändra sin
livsstil även om de får stöd. Personer med psykiska funktionsnedsättningar som
deltagit i olika livsstilsprogram upplever en förbättrad hälsa och motivation under
programmet. Efter 6 månader finns denna upplevelse inte kvar, istället beskrivs en
oförändrad livsstil och avsaknad av motivation (Wärdig et al 2013; Porsdal et al
2010). Vidare framkom att man har både kunskap och planer för att förändra sin
livsstil men man fastnar i planeringsfasen (Wärdig et al 2013). Även om motivation
och kunskap finns räcker det inte för att gå från tanke till handling utan stöd kan
behövas för att komma igång t.ex. en person som agerar igångsättare (Lundin &
Ohlsson 2002). Omgivningen har inte alltid denna kunskap varför de kan misstolka
en person som lat och omotiverad när det handlar om kognitiva
funktionsnedsättningar och inte ovilja.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
11
Rekommendationer för att anpassa hälsofrämjande insatser till personens
kognitiva förmåga

Anpassa information om hälsosamma levnadsvanor till personens kognitiva
förmåga.

Stötta personen att sätta rimliga mål på livsstilsförändringar.

Hur kan en förändring som varar över tid i personens närmiljö planeras/
genomföras?

Finns det hjälpmedel som kan öka chansen att individen lyckas göra en
hälsoförändring (stegräknare, kom ihåg kalendrar, mobiltelefon)?
Reflektioner
Organisera dagliga rutiner innan aktiva hälsoinsatser planeras.
Stöd personen att ta steget från planering till agerande för en hälsosam livsstil.
Fråga vilken planering personen har och gör den genomförbar. Kan du inte själv
hjälpa till, finns det någon annan i personens omgivning som kan?
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
12
Hälsouppfattningar
För att kunna göra en livsstilsförändring krävs motivation och motivationen påverkas
av hur vi ser på hälsa, hälsorisker och ohälsa (Rosenstock et al 1988; Pender et al
2010). Många personer med psykisk funktionsnedsättning uttrycker att de inte
upplever några somatiska hälsorisker vilket är fundamentalt för att genomföra en
livsstilsförändring. Att inte uppleva somatiska hälsorisker kan bero på att man har
svårt för att förstå och sätta ord på vad somatisk hälsa och ohälsa är (Hultsjö & Syren
2013). Här har vårdpersonal en viktig uppgift i att hjälpa personen förstå och
verbalisera potentiella hälsorisker. Flertalet studier beskriver att personer med
psykiska funktionsnedsättningar har en mer positiv inställning till sin somatiska hälsa
trots höga riskparametrar för att utveckla somatisk sjukdom (Brunero & Lamont
2010). Om man inte upplever några hälsorisker är man heller inte motiverad att
förändra sina levnadsvanor. Detta blev tydligt bland personer som slutat röka då
anledningen till rökstopp var kostnader snarare än hälsoriskerna (Dickerson et al
2011).
Rekommendationer för att fånga personens hälsouppfattningar

Fråga hur personen ser på sin hälsa och hälsorisker?

Vad kan motivera personen till en livsstilsförändring?

Hur kan ni hjälpa personen att verbalisera sin hälsa och hälsorisker?

Hur kan personens upplevelser ligga till grund för hälsofrämjande insatser?
Reflektioner
Vem äger svaret på vad som är hälsa och ohälsa.
Personens hälsouppfattning kommer påverka en persons levnadsvanor snarare än
våra råd.
Ett misslyckande leder till att personen tappar tron på sin egen förmåga att förändra.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
13
Prioritering av psykisk hälsa
Personer med psykiska funktionsnedsättningar prioriterar psykisk hälsa framför
somatisk hälsa. En person med egen erfarenhet uttrycker detta som ”För många är
det en kamp att ta sig igenom och överleva dagen då man har upplevelser av att man
kommer dö eller råka ut för en katastrof. I dessa situationer prioriteras överlevnad för
dagen framför en för tidig död på sikt”. Därmed prioriteras beteende med en direkt
positiv effekt på det psykiska måendet även om det kan skada den somatiska hälsan
på sikt (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013).
I en intervjustudie (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013) frågades personer med
psykossjukdom hur de upplever hälsorisker. Det framkommer att hälsorisker
relateras till att ha en dålig kroppsuppfattning och att plågas av jobbiga tankar, inga
somatiska hälsorisker nämns. Rökning och överkonsumtion av mat som kan ses som
hälsoriskbeteenden, prioriteras snarare, då de är stressreducerande och påverkar
sömnen positivt. Detta även om personen rent kognitivt är medveten om
hälsoriskerna av dessa.
I perioder då en person upplever psykiskt välmående prioriteras i större omfattning
hälsosamma beteenden. Bland annat påverkar väder hur vi mår psykiskt, och bidrar
till en ökad fysisk aktivitet under sommarmånaderna (Robson & Gray 2007; Hultsjö
& Brenner Blomqvist 2013). I perioder då en person mår psykiskt sämre bort
prioriteras hälsosamma beteenden trots en medvetenhet om att de är viktiga (Hultsjö
& Brenner Blomqvist 2013). En person som har en psykisk funktionsnedsättning mår
i perioder sämre psykiskt, vilket kan vara en anledning till att de under dessa perioder
är mindre fysiskt aktiva (De Hert & Cohen 2011b; Robson & Gray 2007) och har
svårare att fokusera på att leva hälsosamt.
Rekommendationer för att förstå hur personen tänker runt sin psykiska
hälsa och hur hälsobeteenden prioriteras därefter.

Prioriterar personen sin psykiska eller somatiska hälsa?

Hur kan personal agera för att personen ska bibehålla hälsosamma aktiviteter även i
perioder då personen mår psykiskt sämre?

Finns det insatser som har en positiv effekt både på den somatiska och psykiska
hälsan?

Går det att öka graden av fysisk aktivitet och hälsosam mat i individens dagliga
rutiner som fungerar oavsett mående?
Reflektioner
Goda levnadsvanor förbättrar det psykiska måendet. Mår man bra psykiskt är det
lättare att leva hälsosamt.
Upplever personen att han/hon har rätt insatser och stöd som förbättrar det psykiska
måendet och ökar livskvalitén?
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
14
Tillit till sin förmåga att förändra
En person som tror det kan bli bättre om en förändring görs kommer känna sig
motiverad till att vilja förändra (Rosenstock et al 1988). Men, om personen inte tror
sig klara av att göra en förändring och uttrycker meningslöshet och maktlöshet i att
kunna påverka sin hälsa kommer motivationen påverkas negativt. Då en person
mister tron på sin egen förmåga att påverka sin hälsa kommer ett passivt beteende att
anammas.
Bland personer som äter anti-psykotiska läkemedel tror så många som 86% att
medicinen är den enda orsaken till att de har en övervikt (Wong et al 2011). I ett
viktväktarprogram uppgav deltagarna som inte lyckades gå ner i vikt att det berodde
på att de inte lyckats förändra familjens matvanor (Barre et al 2011). Om en person
lägger ansvaret för sin hälsa utanför sig själv kommer personen inte agera aktivt för
att försöka förändra sin livsstil (Rosenstock et al1988; Pender et al 2010). Detta
gäller även om man ser orsak till sjukdom som Guds straff eller Guds vilja (Hultsjö
et al 2009), då man kommer ha en tilltro till Guds förlåtelse för att bli frisk istället för
att förändra sin livsstil (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013; Hultsjö et al 2009). Om
man tror på komplementära behandlingar (tex akupunktur / Ört behandling) eller
gammal folktro* kommer det att ligga till grund för hur personen vill försöka uppnå
hälsa (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013).
Rekommendationer för att förstå om personen är motiverad till och tror sig
klara av en förändring

Tror personen på sin egen förmåga att förändra?

Tar personen eget ansvar för sin hälsa eller förläggs ansvaret utanför
personen? Kan personen motiveras till att ta ett eget ansvar för sin kropp?

Kan vårdpersonal stödja personen att bli medveten om fysiska dimensioner
av sin kropp och potentiella hälsorisker även om personen har en annan tilltro
till hälsa?

Kan olika stödinsatser och behandlingar ses som komplement till individens
egna strategier att uppnå hälsa?
Reflektioner
En person som tror att en aktivitet främjar hälsa upplever en stressreducerande
effekt genom att utföra denna aktivitet, vilket kan vara positivt för personens
hälsa.
Har personen en tilltro till alternativ behandling eller folktro*.
*Folktro består av olika genrer som visor, ordspråk, sagor, sägner, folkminnen och folkliga traditioner.
Även folkmedicin med dess sedvänjor och kloka gubbar och gummor hör till folktron. Tillsammans bildar
dessa ett brett och varierat spektrum. En del aspekter består av djupt rotade och spridda traditioner, medan
somliga inslag räknas som skrock, skrönor och vidskepelse (wikipedia 2013)
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
15
Socioekonomiska faktorer
Relationer
Hälsa relateras till att umgås med andra och att leva här och nu (Wärdig et al 2013),
snarare än att leva hälsosamt. I relationen skapas möjlighet att få bekräftelse och
vägledning från andra för de prestationer man gör vilket underlättar genomförandet
av livsstilsförändringar (Roberts & Bailey 2011). Således är relationer viktigt för
hälsan. Sjukdomen kan försvåra personens förmåga att upprätthålla eller skapa nya
relationer och för personer med psykisk funktionsnedsättning tenderar nätverken att
krympa och beroendet av familjemedlemmar att öka (Wilton 2004). Familjen har en
viktig roll i att stödja en hälsosam livsstil (Hultsjö & Hjelm 2012b) och i de fall
personen inte har en familj eller vänner lyfts vårdpersonal som viktiga för att
tillgodose detta behov (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013).
Personalens delaktighet och stöd från kamrater i hälsofrämjande aktiviteter ökar
intresset och motivationen att fortsätta (Roberts & Bailey2011). Effekten av
hälsointerventioner kan således öka om det finns ett socialt stöd. Relationer ses av
personer med psykiska funktionsnedsättningar som grundläggande för att uppleva
både mental och kroppslig hälsa (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013). Stöd från
vänner, anhöriga och professionella är viktigt för upplevelsen av en god livskvalité
(Lundberg 2010; Wilton 2004; Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013; Hultsjö & Syren
2013).
Rekommendationer för att stödja och främja personens relationer

Hur kan Ni i Er personalgrupp stödja personen att identifiera existerande
sociala nätverk och att ta del av lämpliga tillgängliga nätverk?

Går det stödja personen i att involvera anhöriga eller kompisar så att de
tillsammans hittar aktiveter som kan påverka livsstilen positivt?

Behöver anhöriga och kompisar få stöd i hur de kan påverka personen att leva
hälsosamt?
Reflektioner
Kan Ni starta gruppaktiviteter som stödjer hälsa? Isåfall vilka?
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
16
Upplevelse av stigma
Stigmatiserande attityder av personer med psykisk funktionsnedsättning är utbredd
bland allmänheten och tenderar att ökar (Rüsch et al 2005). Vanligt förekommande
attityder är att individer med allvarlig psykisk sjukdom eller alkoholmissbruk är
oförutsägbara, våldsamma och farliga (Angermyer & Dietrich 2006). Det finns också
attityder om att dessa personer har bisarra beteende, uppför sig illa och har dålig
social kompetens. (Wilton 2004), vilket leder till att omgivningen kan reagera med
oro, osäkerhet, rädsla och ta avstånd från personer med psykisk funktionsnedsättning
(Angermyer & Dietrich 2006). Media bidrar till dessa attityder (Rüsch et al 2005;
Corring & Cook 2007) och många personer med psykisk funktionsnedsättning
beskriver hur de blir sårade av medias kommentarer (Rüsch et al 2005; Corring &
Cook 2007).
I en undersökning framkom att också vårdpersonal inom psykiatrisk vård har
stigmatiserande attityder till personer med psykisk funktionsnedsättning när det
gäller områdena vänskap, sysselsättning, tillförlitlighet och intelligens (Hanson et al
2013). En negativ och uppgiven attityd från personalen speglar av sig i ord och
handlingar, som i sin tur påverkar individens tro och förmåga till att genomföra en
förändring. Om personal är engagerad över tid (Hultsjö & Hjelm 2012b) och har en
positiv attityd till personens förmåga, främjar detta individens upplevelse och
förmåga till förändring (Roberts & Baily 2010; Hultsjö & Hjelm 2012b). Många
personer med psykisk funktionsnedsättning har erfarenhet av att bli nedvärderade
och diskriminerade i samhället och upplever att allmänheten ser dem som mindre
kompetenta, trovärdiga och ointelligenta (Lundberg 2010), även om så inte är fallet.
Denna självstigmatisering leder ofta till en låg självkänsla, låg motivation och en
känsla av att inte klara av att leva som alla andra (Corring & Cook 2007).
Självdiskriminering påverkar individens handlingar i vardagen såväl som i planering
för framtiden. Många personer som har upplevt negativa reaktioner från andra säger
att de inte pratar om sin sjukdom utan bara har ytliga relationer då de är rädda att bli
svikna eller att inte duga som de är (Lundberg 2010; Corring & Cook 2007). Om en
person tar avstånd från andra människor uteblir den positiva förstärkning som kan
uppstå i relationer och som kan motivera personen till en livsstilsförändring.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
17
Rekommendationer för att motverka stigma

Jobba för att motverka Stigma både i er personalgrupp och på olika nivåer i
samhället (individ, grupp och samhällsnivå).

Se till att relationen bygger på ömsesidighet, förtroende, respekt genom ditt
språk, kroppsspråk, miljö

För att minska självstigma, stöd empowerment genom att tro att individen har
förmåga, självförtroende och möjlighet att påverka sin situation.

Erbjud psykologisk hjälp för att öka personens självförtroende?

Ta reda på vilka tillgängliga självhjälpsgrupper, studiecirklar som finns och
tipsa personen om dessa?
Hjälp till att sprida information i samhället, i media, skolor om psykisk
funktionsnedsättning?
Reflektioner
Att ”lära känna” personer med psykisk funktionsnedsättning förändrar attityder
mot det positiva.
Stödjer er arbetsgrupp någon organiserad grupp som arbetar för att motverka
stigmatisering; anhörig- och/eller brukarorganisationer, hjärnkoll?
Biverkningar i form av skakningar, apati etc kan få en person att se annorlunda
ut och hindra personen från att vara en del i samhället och skapa relationer.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
18
Att leva i fattigdom
Vilka ekonomiska förutsättningar vi har påverkar våra möjligheter till en god
somatisk hälsa (Wilton 2003; Druss et al 2011). Ohälsosamma matvanor är vanligare
hos människor i socialt utsatta positioner med låg utbildning och låg inkomst vilket
delvis kan bero på att många har svårt att handla hälsosam mat till ett lågt pris
(Wärdig et al 2013). Faktorer som tillgänglighet, utbud och pris spelar in vid val av
mat (Statens Folkhälsoinstitutet 2013). Personen med psykisk funktionsnedsättning
har ofta en kosthållning som innehåller mer fett, mer socker, lägre fiberhalt, och
mindre frukt och grönsaker (De Hert & Cohen 2011b; Scott & Happel 2011). Detta
kan bero på att denna mat finns att tillgå till ett lägre pris. En låg inkomst försvårar
också personens möjlighet att engagera sig i hälsoinriktade aktiviteter i samhället.
Det kan innebära att man inte har råd att betala medlemsavgifter, aktivitets kläder
och resor till och från aktiviteten. Det kan också vara svårt om man endast är
motiverad till att genomföra aktiviteter som kostar mycket pengar som t.ex. ridning
(Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013; Hultsjö 2012). Att leva på en låg inkomst bidrar
även till svårigheter med att inte klara av basala behov som att köpa toalettsaker,
vinterkläder eller andra nödvändigheter (Wilton 2003) och kan göra det svårt att
betala kostnader för telefonsamtal och transporter för att kunna (Wilton 2003)
upprätthålla relationer. Relationerna kan också påverkas negativt om personen
ständigt behöver ekonomiskt stöd. Alkohol är ytterligare en faktor som kan stressa
ekonomin och ha negativa konsekvenser på både somatisk och psykisk hälsa.
Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av alkohol
missbruk/beroende (Scott & Happel 2011). Omkring 50% av personer med psykotisk
sjukdom utvecklar ett missbruk av läkemedel eller alkohol någon gång i
livet.(Mueser
&
Gingerich
2013).
En
noggrann
bedömning
av
risk/missbruksproblemet är ett viktigt första steg, då förnekande och minimering av
problemet är vanligt. Missbruk kan ha en förödande effekt på personens liv och för
närstående. (Muser & Gingerich 2013), det bidrar ofta till att det sociala livet
begränsas. Det finns ingen vedertagen definition på riskbruk av alkohol, då det inte
finns någon helt riskfri alkohol konsumtion (Statens folkhälsoinstitut 2013b). För den
enskilde personen kan riskbruk av alkohol innefatta en lägre alkoholkonsumtion vid
samtidig sjukdom, viss medicinering, vid graviditet eller om man har en ökad
känslighet för alkohol.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
19
Rekommendationer för att förstå personens ekonomiska situation

Ta reda på hur personens ekonomi påverkar levnadsvanorna.

Hjälp personen köpa årstidsbunden mat som ofta är billigare.

Behöver personen stöd (försäkringskassa, stipendier) för att möjliggöra
kostnader för aktiviteter i samhället?

Prata om alkoholvanor med personen, hur mycket, hur ofta och vad dricker
personen? Har personen en ökad känslighet för alkohol (medicinering etc)?

Identifieras riskbruk av alkohol måste detta lyftas med personen, för att
medvetandegöra riskbeteendet och motivera personen till att ta emot hjälp.

Stressas personens relationer av den ekonomiska situationen, behöver de stöd
för att hantera den?
Reflektioner
Hur kan Ni på Er arbetsplats stödja en persons hälsa, trots låg inkomst?
Finns det hälsoinriktade aktiviteter i personens närmiljö som inte kostar?
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
20
Referenser
Angermeyer, MC., Dietrich, S (2006) Public beliefs about and attitudes towards
people with mental illness: A review of population studies. Acta Psychiatrica
Scandinavica 113(3): 163-179
Antai-Otong, D (2004) Metabolic Effects Associated with Atypical Antipsychotic
Medications. Perspectives in Psychiatric Care 40(2):70-72
Barre, L., Ferron, J., Davis, K., Whitley, R (2011) Healthy Eating in Persons with
Serious Mental Illnesses: Understanding and Barriers. Psychiatric Rehabilitation
Journal 34(4): 304-310 Available at:doi: 10.2975/34.4.2011.304.310.
Bergqvist, A., Karlsson, M., Foldemo, A., Wärdig, R., Hultsjö, S (2013)
Preventing the development of metabolic syndrome in people with psychotic
disorders-difficult, but possible: experiences of staff working in psychosis outpatient
care in Sweden. Issues in Mental Health Nursing 34(5): 350-358
Bradshaw, T., Pedley, R (2012) Evolving role of mental health nurses in the physical
health care of people with serious mental health illness. International Journal of
Mental Health Nursing 21(3): 266-273 Available at: doi: 10.1111/j.14470349.2012.00818.x.
Brunero, S., Lamont, S (2009) Systematic screening for metabolic syndrome in
consumers with severe mental illness. International Journal of Mental Health Nursing
18(2):144-50 Available at: doi: 10.1111/j.1447-0349.2009.00595.x.
Brunero, S., Lamont, S (2010) Health behaviour beliefs and physical health risk
factors for cardiovascular disease in outpatient sample of consumers with a severe
mental illness: A cross-sectional survey. International Journal of Nursing Studies
47(6):753–760 Available at: doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.11.004. Epub 2009 Dec 2.
Brown, S., Barraclough, B., Inskip, H (2000) Causes of the excess mortality of
schizophrenia. British Journal of Psychiatry sept 177:212-217
Cook, J (2011) Physical wellness: an integral feature of recovery. Psychiatric
Rehabilitation Journal 34(4) 271-272 Available at: doi: 10.2975/34.4.2011.271.272.
Correll, U., Druss, B., Lombardo., O’Gorman, C., Harnett, P., Sanders, N., Alvir, M.
and Cuffel, J. 2010: Findings of a U.S. National Cardiometabolic Screening Program
among 10,084 Psychiatric Outpatients. Psychiatric Services 61(9) 892–898.
Corring, D., Cook, J (2007) Use of Qualitative Methods to Explore the Quality-OfLife Construct from a Consumer Perspective. Psychiatric Services 58(2):240-244
De Hert, M., Correll, CU., Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Cohen, D., Asai,I.,
Detraux, J., Gautam, S., Möller, HJ., Ndetei, DM., Newcomer, JW., Uwakwe, R.,
Leucht, S (2011a) Physical illness in patients with severe mental disorders. I.
Prevalence, impact of medications and disparities in health care. World Psychiatry
10(1):52-77
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
21
De Hert, M., Cohen, D.,Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Leucht, S., Ndetei, DM.,
Newcomer, JW., Uwakwe, R., Asai, I., Möller, HJ., Gautam, S ., Detraux, J., Corell,
CU (2011b) Physical illness in patients with severe mental disorders. II. Barriers to
care, monitoring and treatment guidelines, plus recommendations at the system and
individual level. World Psychiatry 10(2):138-151
Dickerson, F., Brown, C., Fang, L., Goldberg, W., Kreyenbuhl, J., Wohlheiter, K.,
Dixon, L (2008) Quality of Life in Individuals with Serious Mental Illness and Type
2 Diabetes. Psychosomatics 49(2): 109–114
Drapalski, AL., Milford, J., Goldberg, RW., Brown, CH., Dixon, L (2008) Perceived
Barriers to Medical Care and Mental Health Care among Veterans with Serious
Mental Illness. Psychiatric Services 59(8): 921-924.
Druss, BG., Zhao, L., Von Esenwein, S., Morrato, EH., Marcus, SC (2011)
Understanding excess mortality in persons with mental illness: 17-year follow up of
a nationally representative US survey. Medical Care 49: 599-604
Edward, KL., Rasmussen, B., Munro, I. (2010). Nursing care of clients treated with
atypical antipsychotics who have a risk of developing metabolic instability and/or
type 2 diabetes. Archives of Psychiatric Nursing 24(1): 46–53
Fagiolini,A.,Chengappa, KN., Soreca,I., Chang,J (2008). Bipolar disorder and the
metabolic syndrome: causal factors, psychiatric outcomes and economic burdens.
CNS Drugs 22(8: 655-669.
Foley, D., Morley, K (2011) Systematic review of early cardio metabolic outcomes
of the first treated episode of psychosis. Archives of General Psychiatry 68(6): 609–
616
Forsberg KA, Björkman T, Sandman PO & Sandlund M. Physical health – a cluster
randomized controlled lifestyle intervention among persons with a psychiatric disability and
their staff. Nordic Journal of Psychiatry 2008; 62: 486-95.
Gibson, M., Carek, PJ., Sullivan, B (2011) Treatment of co-morbid mental illness in
primary care: how to minimize weight gain, diabetes and metabolic syndrome. The
International Journal of Psychiatry in Medicine 41(2) 127-142
Gothefors, D., Adolfsson, R., Attvall, S., Erlinge, D., Jarbin, H., Von HausswolffJuhlin, Y., Morgell, R., Toft, E., Ösby, U (2010) Swedish clinical guidelinesprevention and management of metabolic risk in patients with severe psychiatric
disorders. Informa Health care 64(5):294-302 Available at: Doi:
10.3109/08039488.2010.500397
Hansson, L., Jormfeldt, H., Svedberg, P., Svensson, B. (2013) Mental health
professionals´attitudes towards people with mental illness: Do they differ from
attitudes held by people with mental illness? International Journal of Social
Psychiatry 59(1):48-54
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
22
Hardy, S (2012) Training practice nurses to improve the physical health of patients with
severe mental illness: Effects on beliefs and attitudes. International Journal of Mental Health
Nursing. 21, 259-265
Happell, B., Platania-Phung, C., Gray, R., Hardy, S., Lambert, T., McAllister, M.,
Davies, C (2011) A role for mental health nursing in the physical health care of
consumers with severe mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing 18(8):706-711
Holm Ivarsson, B (red) (2013a) Tobaksavvänjning för psykiskt sjuka.[Elektronisk]
Tillgänglig:http://www.sjodins.eu/tobaksfri/rapporter/psyk_sjuka.pdf
Holm Ivarsson, B (red) (2013b) Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri,
beroendevård
och
socialtjänst.
[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.doctorsagainsttobacco.org/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx
?ID=17895
Hultsjö, S (2012) Mental healthcare staff’s knowledge and experiences of diabetes
care for persons with psychosis- a qualitative interview study. Primary Health Care
Research
&
Development
(2013)14(3):281-92
Available
at:doi:
10.1017/S1463423612000321.
Hultsjö, S., Brenner Blomqvist K (2013) Health conceptions and achievements to
attain health as described by individuals with psychoses. Issues in Mental Health
Nursing. Sep; 34 (9): 665-72. doi: 10.3109/01612840.2013.794178doi:
Hultsjö, S., Hjelm, K (2012a) Organizing care for persons with psychotic disorder
and or risk of Type 2 DM. Journal of Psychiatry and Mental Health Nursing 19: 891–
902.
Hultsjö, S., Hjelm, K (2012b) Community health care staff experiences of support to
prevent Type 2 diabetes among persons with psychosis. International Journal of
Mental Health Nursing 21(5): 480-89.
Hultsjö, S., Syren, S (2013) Beliefs about health, health risks and health expectations
from the perspective of people with psychotic disorder. The Open Nursing journal
2013;
7:
114–122.
Published
online
2013
August
20.
doi:
10.2174/1874434601307010114PMCID: PMC3771229
Hultsjö, S., Berterö, C., Hjelm, K (2009) Foreign-born and Swedish-born families’
perceptions of psychosis care. International Journal of Mental Health Nursing 18(1):
62–71.
International
Diabetes
Federation
(2006)
[Elektronisk]
http://www.idf.org/webdata/docs/IDF_Meta_def_final.pdf
Hämtad september 2013.
Tillgänglig:
Kinderman, P., Setzu, E., Lobban, F., Salmon, P (2006). Illness beliefs in
schizophrenia. Social Science & Medicine 63(7): 1900–1911
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
23
Kjellen, S., Abrahamsson, A., Hultsjö, S (2013) Mental Health managers’
experiences of recovery oriented work. Submitted. Journal of Psychiatric
Rehabilitation Journal
Krein, SL., Bingham, CR., McCarty, JF (2006) Diabetes treatment among VA
patients with comorbid serious psychiatric disorders. Psychiatric Services 57(7):
1016–1021
Lawrence, K., Kisely, S (2010) Inequalities in healthcare provision for people with
severe mental illness. Journal of psychopharmacology, 24(4suppl): 61-68 Available
at: doi: 10.1177/1359786810382058.
Lambert, T (2009) The medical care of people with psychosis: Early detection and
prevention applies to medical comorbidity as well as psychiatric symptoms. Medical
Journal Australia 190(4): 171-172
Llorca PM (2008) Monitoring patients to improve physical health and treatment
outcome. European Neuropsychopharmacology 18, 3 140–145.
Lundberg, B (2010) Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland
personer med Psykisk sjukdom. Avhandling, Department of Health Sciences, Faculty
of Medicine, Lund University, Sweden, 2010
Lundin, L., Ohlsson, OS (2002) Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid
kognitiva funktionsstörningar. Cura bokförlag, ISBN 91-89091-31-0
Mueser, KT.,Gingerich, S (2013) treatment of Co-OccuringPsychotic and Substance
Use Disorders. Social Work in Public Health 28: 424-439. Available at:
doi:10.1080/19371918.2013.774676
Pender, N, J Murdaugh C & Parsons M.A (2010) Health Promotion in Nursing
Practice 6th ed. Upper Saddle River, NJ: Pearson / Prentice-Hall.
Porsdal V, Beal C, Kleivenes OK, Martinsen EW, Lindström E, Nilsson H &
Svanborg P (2010) The Scandinavian Solutions for Wellness study – a two-arm
observational study on the effectiveness of lifestyle intervention on subjective wellbeing and weight among persons with psychiatric disorders.
Bio Med Central Psychiatry 2010 Jun 10;10:42. Available at: doi: 10.1186/1471244X-10-42.
Roberts, SH., Bailey, JE (2011) Incentives and barriers to lifestyle interventions for
people with severe mental illness: a narrative synthesis of quantitative, qualitative
and mixed method studies. Journal of Advanced Nursing 67(4): 690-708. Available
at: doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05546.x
Robson, D., Gray, R (2007) Serious mental illness and physical health problems: a
discussion paper. International Journal of Nursing Studies 44(3): 457-466.
Rosenstock, IM., Stretcher, VJ., Becker, MH., (1988) Health Education Quality
15(2): 175-183.
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
24
Rüsch, N., Angermeyer, M., Corrigan, P (2005) Mental illness stigma: Concepts,
consequences and initiatives to reduce stigma. European Psychiatry 20(8): 529-539
Scott, D., Happell, B., (2011) The High Prevalence of Poor Physical Health and
Unhealthy Lifestyle Behaviors in Individuals with Severe Mental Illness. Issues in
Mental Health Nursing 32(9): 589-597
Socialstyrelsen (2010) Det är mitt hem, vägledning om boende och boendestöd för
personer med psykisk funktionsnedsättning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18214/2010-1226.pdf
Socialstyrelsen (2011a) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-5
Socialstyrelsen (2011b)Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom akut
hjärtinfarkt.
[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-15
Socialstyrelsen (2011c) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer
[Elektronisk] Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-22
Socialstyrelsen (2011d)Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –
stroke
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-5-3
Socialstyrelsen (2011e Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –
förlossningsvård
[Elektronisk}
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-12
Socialstyrelsen (2011f). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
2011, Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Stöd för styrning och ledning, (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/List/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-1111.pdf
Socialstyrelsen
(2013)
Termbank.
http://www.socialstyrelsen.se/terminologi
[Elektronisk].
Tillgänglig:
Sokal, J., Messias, E., Dickerson, FB., Kreyenbuhl, J., Brown, CH., Goldberg, RW
(2004) Comorbidity of medical illness among adults with serious mental illness who
are receiving community psychiatric services. The Journal of Nervous and Mental
Disease 192(6):421–427.
Statens Folkhälsoinstitut
uppdrag/Matvanor/
(2013a)[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.fhi.se/Vart-
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
25
Statens folkhälsoinstitut (2013b) http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Alkohol-narkotikadopning-tobak-och-spel/Alkohol1/Riskbruk/
Svenska Psykiatriska Föreningen (2010) Kliniska riktlinjer – Att förebygga och handlägga
metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. [Elektronisk] Tillgänglig:
www.svenskpsykiatri.se/documents/2010/metabolrisk.pdf
Thakore, JH., Mann, JN., Martin, J., Reznek, R. (2002) Increased visceral fat
distribution in drug-naïve and drug-free patients with schizophrenia. International
Journal of Obesity 26(1):137–141
Tirupati, S., CHua, LE (2007) Obesity and metabolic syndrome in a psychiatric
rehabilitation service. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry 41(7): 606610.
Thornicraft, G (2011) Physical health disparities and mental illness: the scandal of
premature mortality. Editorial paper in, The British Journal of Psychiatry 199(6):
441-442.
Thomas, P., Raymondet, P., Charbonnel, B., Vaiva, G (2005) Are there specific care
requirements for patients with schizophrenia and diabetes or with a risk of diabetes?
European Psychiatry 20(suppl 4): 358-63
Van Bruggen, JA., Gorter, KJ., Stolk, RP., Rutten, GE (2007) Shared and delegated
systems are not quick remedies for improving diabetes care: A systematic review.
Primary Care Diabetes 1(2): 59-68.
Vandyk, AD., Baker, C (2012) Qualitative descriptive study exploring schizophrenia
and the everyday effect of medication-induced weight gain. International Journal of
Mental Health Nursing 21(4): 349-57.
Viertiö, S., Tuulio-Henriksson, A., Perälä, J., Saarni, SI., Koskinen, S., Sihvonen,
M., Lönnqvist, J., Suvisaari, J (2011) Activities of daily living, social functioning
and their determinants in persons with psychotic disorder. European Psychiatry, doi:
http://www.em-consulte.com/en/article/283000
Von Hausswolff-Juhlin, Y., Bjartveit, M., Lindström, E., Jones, P (2009).
Schizophrenia and physical health problems. Acta Psychiatrica Scandinavica, 438:
15-21Available at: doi: 10.1111/j.1600-0447.2008.01309.x.
Wahlbeck, K., Westman, J., Nordentoft, M., Gissler, M., Laursen, TM (2011)
Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental
disorders. The British Journal of Psychiatry 199(6): 453-58
Wallin, A (2008) Kognitiv medicin – kunskapsfält för framtida specialistutbildning.
Läkartidningen
nr
26.
http://www.lakartidningen.se/engine.php?sectionId=0&articleId=9783
Wilton, RD (2004) Putting policy into practice? Poverty and people with serious
mental illness. Social Science & Medicine 58(1):25-39
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
26
Wilton, RD (2003) Poverty and Mental Health: A qualitative study of Resisdental
Care Facility tenants. Community Mental Health Journal 39(2):139-156
Wong, MM., Chen, EY., Lui, SS., Tso, S (2011) Medication adherence and
subjective weight perception in patient with first-episode psychotic disorder. Clinical
Schizophrenia Related Psychoses 5(3):135-41
World Health Organisation (2013) Cardiovascular diseases (CVDs) available at url:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/index.html
Wärdig, R., Bachrach-Lindström, M., Foldemo, A., Lindström, T., Hultsjö, S (2013)
Prerequisites for a healthy lifestyle - experiences of persons with psychosis Issues in
Mental Health Nursing 34(8), 602-610
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
27
Bilaga 1
Förslag på webbadresser, föreläsningar och böcker där du kan få förslag på hur man kan tänka kring
och jobba med levnadsvanor.
Webbadresser
Hälsoprojektet- Landstinget i Gävleborg
http://www.lg.se/Jobba-med-oss/Vardgivarportalen/Halsoframjande-halso--ochsjukvard/Halsoprojektet/
LIV-projektet i Halland: http://www.livprojektet.dinstudio.se/
Föreningarnas hus i Skellefteå. Hälsa och livsstil: http://www.foreningarnashus-skea.se/
Blekinge paraplyet:
http://www.ltblekinge.se/arkiv/nyheter2013/paraplyskaminskapsykiskohalsa.5.308eaac2141
1514018f75c.html
Svenska psykiatriska föreningen, läkares samtal om levnadsvanor:
http://www.svenskpsykiatri.se/Levnadsvaneprojektet.html
Svenska Psykiatriska Föreningen. Kliniska riktlinjer: Att förebygga och handlägga
metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom:
www.svenskpsykiatri.se/documents/2010/metabolrisk.pdf
Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor:
http://www.lustochkunskap.se/Levnadsvaneprojektet/
Ett Sundare Liv är ett program om kost och motion som riktar sig till patienter inom psykiatrin.
Programmet ger stöd för den som vill leva mer hälsosamt och förbättra sin livsstil:
http://www.ensunnerehverdag.no/index.jsp?l=sv
Somra, samtalet om riskabla levnadsvanor är en interaktiv, webbaserad utbildning i
Motiverande samtal: www.fhi.se/Handbocker/SOMRA/
Jönköpings läns landsting. Fakta-kliniskt kunskapsstöd, levnadsvanor:
www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39798
Statens folkhälsoinstitut: www.fhi.se
Nationella riktlinjer: www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11
Socialstyrelsen(2013) Enkla råd om tobak:
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillin
forandeavriktlinjerna/rokning/enklarad
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
28
Föreläsningar:
Föreläsning: SKL, inspirationsdag om fysisk hälsa vid psykisk sjukdom 2 september 2013:
http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdhjq/20130902_0900_20130902torget/mai
nshow.asp?&STREAMID=1
Föreläsning: Hur kan vi jobba med metabola risker i psykiatrin:
http://www.youtube.com/results?search_query=symposium+6+%28session+1B+130603%29
&sm=3
Böcker:
Forsberg, KA., Johansson, M., Åhman, K., Borgstedt, M., Karlsson, EC., Sandlund, M
(2012) Hälsa och ett liv i balans för personer med psykisk funktionsnedsättning- en
arbetsbok för dig som coachar. Schizofreniförbundet Västerbotten ISBN 978-91-637-1709-3
Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning”
© Regionförbundet Jönköpings län, 2013
29