Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
– att främja en hälsosam livsstil
hos personer med psykisk funktionsnedsättning
Susanne Persson 2013-11-27
www.smalandsbilder.se
Sammanfattning
Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av somatisk ohälsa som
leder till en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos befolkningen i allmänhet.
Sunda levnadsvanor har betydelse för vår hälsa och kan förebygga eller fördröja uppkomsten
av somatiska- såväl som psykiska hälsoproblem samt öka välbefinnandet.
För att lyckas med livsstilsförändringar och få dessa att bestå över tid har vårdpersonal en
viktig roll i att identifiera hälsorisker och ge hälsoråd men personal inom psykiatrisk vård
upplever att de saknar den kunskap som krävs för detta arbete.
Ett utbildningsmaterial som ska ge en ökad kunskap om, vad som kan försvåra en hälsosam
livsstil för en person med psykisk funktionsnedsättning, har tagits fram.
Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
© Regionförbundet Jönköpings län
2
Bakgrund
Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av somatisk ohälsa som
leder till en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos befolkningen i allmänhet
(De Hert & Cohen 2011b).
En person med diagnosen schizofreni har enligt vissa källor en reducerad livslängd på mellan
10 och 15 år (Brown et al 2000) medan andra källor nämner upp till 25-års livs förkortning
(Bradshaw & Pedley 2012;Cook 2011). Enligt Von Hausswolff-Juhlin (2009) och Robson
and Gray(2007) är det hjärtsjukdom, mag-tarm sjukdom, infektioner, respiratorisk och
endokrin sjukdom som är de främsta dödsorsakerna.
Flera faktorer kan förklara den ökade risken av somatiska hälsoproblem och nästan alla är
relaterade till levnadsvanor. Hög förekomst av rökning, användning av droger och alkohol,
ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet (Scott & Happel 2011).
En ohälsosam livsstil står delvis för den dåliga hälsan men medicinering med andra
generationens antipsykotiska läkemedel, som används för att minska psykotiska symtom,
genererar ofta ökad kroppsvikt, förhöjt blodsocker och hyperlipidemi (Foley & Morley
2011) med en ökad risk för metabolt syndrom (Scott & Happel 2011).
Uppskattningsvis är det 20-25% av världens vuxna befolkning som har metabolt syndrom
(IDF 2006) och bland personer med psykisk funktionsnedsättning är förekomsten 2-3 gånger
högre (Scott & Happel 2011; Robson & Gray 2007; De Hert & Cohen 2011a).
Definition på metabolt syndrom är: Central fetma med midjemått för en europeisk man > 94
cm eller mer och för en kvinna > 80 cm eller mer samt två av följande komponenter:
förhöjda triglyseridvärde, minskat HDL-kolesterol, förhöjt blodtryck, förhöjt fasteglukos
värde/ DM typ 2(IDF 2006).
Behandling av ett metabolt syndrom är i första hand livsstilsförändringar (IDF 2006).
Livsstilsförändringar är svårt för alla människor att göra och för personer med psykisk
funktionsnedsättning är det inte sällan ännu svårare att ha en hälsosam livsstil.
Flera faktorer som negativa effekter av medicinsk behandling, kognitiva
funktionsnedsättningar, negativa symtom, sårbarhet för stress, brist på motivation och låg
självkänsla kan försvåra för personer med psykisk funktionsnedsättning att ha en hälsosam
livsstil (Roberts & Bailey 2011; De Hert et al 2009).
Den livssituation som personer med psykisk funktionsnedsättning många gånger hamnar i
med brist på arbete, sysselsättning, bristande socialt utbyte (Forsberg 2009) och
socioekonomiska faktorer (Newcomer 2007) kan förstås som bidragande orsaker till
hälsoproblemet.
Idag pågår många forskningsprojekt runt om i världen om hur vårdpersonal kan jobba för att
förebygga livsstilssjukdomar hos personer med psykisk funktionsnedsättning (Happel et al
2011).
Vid en kartläggning som genomfördes i Jönköpings län (2012) om hur man inom olika
psykiatriska verksamheter arbetar med den somatiska hälsan hos personer med psykisk
funktionsnedsättning. Framkom det att det finns en efterfrågan på kunskap i hur man
Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
© Regionförbundet Jönköpings län
3
förebygger somatisk ohälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Det finns en
önskan om rutiner för hur man ska jobba strukturerat med livsstilsfrågor i samverkan mellan
olika aktörer.
(Dokument: Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin – Utveckling av nya arbetssätt för att
främja en bättre somatisk hälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-04-01)
Syfte
Syftet är att hos personal i de olika organisationerna öka kunskapen om vad som kan
försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk funktionsnedsättning och att förstå
vikten av arbetet med livsstilsfrämjande insatser, för att förebygga somatisk ohälsa.
Metod
En litteratursammanställning i ämnet som ligger till grund för framtagandet av ett
utbildningsmaterial.
Resultat
Utbildningsmaterialet tar upp faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer
med psykisk funktionsnedsättning.
Tre områden diskuteras:
Behandlingsfaktorer
Mediciner lindrar de psykiatriska symtomen men vissa mediciner ökar risken för somatisk
ohälsa. Personalen har en viktig roll i att informera om bieffekter och stödja personen i att
förebygga somatisk ohälsa genom hälsofrämjande insatser.
Oavsett i vilken organisation man befinner sig bör personalen identifiera hälsorisker och ge
hälsoråd.
En samverkan mellan alla i personens kontaktnät är viktigt för att stödja personen mot
samma mål.
Psykologiska faktorer
Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot och bearbetar
information från omvärlden. Hos personer med psykisk funktionsnedsättning påverkas den
kognitiva förmågan av sjukdomen och gör det svårt att utföra livsstilsförändringar.
Hur personen ser på hälsa, hälsorisker och ohälsa påverkar motivationen till att göra en
livsstilsförändring. Om man inte upplever några hälsorisker är man heller inte motiverad att
förändra sina levnadsvanor.
Personer med psykisk funktionsnedsättning prioriterar psykisk hälsa framför somatisk hälsa
och i perioder då en person mår psykiskt sämre bortprioriteras hälsosamma beteenden trots
en medvetenhet om att de är viktiga.
Socioekonomiska faktorer
Relationer är viktigt för hälsan. Delaktighet och stöd från familj, kamrater och personal ökar
intresset och motivationen till att genomföra en livsstilsförändring. Sjukdomen kan dock
försvåra för personen att upprätthålla eller skapa relationer och nätverket tenderar att minska.
Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
© Regionförbundet Jönköpings län
4
De stigmatiserande attityder personer med psykisk funktionsnedsättning möter i samhället, i
media och av vårdpersonal påverkar individens tro och förmåga att genomföra en förändring.
Många personer med psykisk funktionsnedsättning har erfarenhet av att bli nedvärderad och
diskriminerad i samhället och upplever att allmänheten ser dem som mindre kompetenta,
trovärdiga och ointelligenta även om så inte är fallet. Denna självstigmatisering leder ofta till
en låg självkänsla och låg motivation.
Personens ekonomiska förutsättningar påverkar möjligheterna till en god somatisk hälsa. Det
kan vara svårt att handla hälsosam mat till ett lågt pris, vilket ofta leder till kosthållning som
innehåller mer fett, mer socker, lägre fiberhalt och mindre frukt och grönt. En låg inkomst
försvårar också personens möjlighet att engagera sig i hälsoinriktade aktiviteter i samhället.
Varje område avslutas med några rekommendationer och reflektioner som kan vara bra att ha
med sig i sitt dagliga arbete.
Utbildningsmaterialet avslutas med ett förslag på, hur man kan lägga upp ett hälsoarbete med
utgångspunkt från resultatet i utbildningsmaterialet, Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder och Kliniska riktlinjer- att förebygga och handlägga metabol
risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom.
(Dokument: Utbilningsmaterial - Att främja en hälsosam livsstil 2013)
En informationsbroschyr som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning och
deras anhöriga har utarbetats. Den informerar om att goda levnadsvanor påverkar måendet
och att man kan få hjälp att ändra sina vanor.
(Broschyr: Dina levnadsvanor påverkar hur du mår. Är du nyfiken på hur?2013)
Slutsats
Det finns flera faktorer, behandlings relaterade, socioekonomiska och psykologiska, som
försvårar för en person med psykisk funktionsnedsättning att ha en hälsosam livsstil som
förebygger somatisk ohälsa.
Personal inom psykiatrin behöver en ökad kunskap i hur dessa faktorer påverkar personen
vid hälsofrämjande insatser, för att kunna planera rätt insatser.
Utbildningsmaterialet ska förhoppningsvis bidra till att öka personalens kunskaper om vad
som kan försvåra för en person med psykisk funktionsnedsättning att ha en hälsosam livsstil
och vara ett stöd i hur man kan jobba hälsofrämjande i det dagliga arbetet.
Med kunskap och ökat intresset kan det bli en naturlig del i organisationerna att identifiera
hälsorisker och att arbeta förebyggande med den somatiska hälsan likväl som den psykiska.
Ett arbete med hälsofrämjande insatser som är bestående över tid kan resultera i ökad fysisk
och psykiskt välmående för individen.
Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
© Regionförbundet Jönköpings län
5
Referenser
De Hert, M., Cohen, D.,Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Leucht, S., Ndetei, DM.,
Newcomer, JW., Uwakwe, R., Asai, I., Möller, HJ., Gautam, S ., Detraux, J., Corell, CU
(2011b) Physical illness in patients with severe mental disorders. II. Barriers to care,
monitoring and treatment guidelines, plus recommendations at the system and individual
level. World Psychiatry 10(2):138-151
Brown, S., Inskip, H & Barraclough, B. (2000).Causes of the excess mortality of
schizophrenia. British Journal of Psychiatry, 177, 212-217.
Bradshaw, T., Pedley, R. (2012). Evolving role of mental health nurses in the physical health
care of people with serious mental health illness. International Journal of Mental Health
Nursing, 21, 266-273.
Cook, J. (2011). Physical wellness: an integral feature of recovery. Psychiatric Rehabilitation
Journal, 34(4), 271-272
Robson, D & Gray, R. (2007). Serious mental illness and physical health problems: a
discussion paper. International Journal of Nursing Studies, 44, 457-466.
Von Hausswolff-Juhlin, Y., Bjarteit, M., Lindstrom, E., Jones, P (2009). Schizophrenia and
physical health problems. Acta Psychiatrica Scandinavica, 438(suppl), 15-21
Foley, D & Morley, K.L. (2011). Systematic review of early cardio metabolic outcomes of
the first treated episode of psychosis. Archives of General Psychiatry, 68 (6), 609-616.
Forsberg, K.A. (2009). Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt
funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och
hälsa.[Elektronisk] Tillgänglig http://www.avhandlingar.se/om/Karl+Anton+Forsberg/
Scott, D & Happell, B. (2011). The High Prevalence of Poor Physical Health and Unhealthy
Lifestyle Behaviors in Individuals with Severe Mental Illness. Issues in Mental Health
Nursing, 32, 589-597
De Hert, M., Correll, CU., Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Cohen, D., Asai,I., Detraux, J.,
Gautam, S., Möller, HJ., Ndetei, DM., Newcomer, JW., Uwakwe, R., Leucht, S (2011a)
Physical illness in patients with severe mental disorders. I. Prevalence, impact of
medications and disparities in health care. World Psychiatry 10(1):52-77
Newcomer, J. (2007). Metabolic syndrome and mental illness. The American Journal of
Managed Care, 13, 170-177
International Diabetes Federation[IDF] (2006). ( Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.idf.org/metabolic-syndrome
Roberts, S.H & Bailey, E.J. (2011). Incentives and barriers to lifestyle interventions for
people with severe mental illness: a narrative synthesis of quantitative, qualitative and mixed
method studies. Journal of advanced Nursing, 67(4), 690-708.
Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
© Regionförbundet Jönköpings län
6
De Hert, M., Schreurs, V., Vancampfort, D., Van Winkel, R. (2009). Metabolic syndrome in
people with schizophrenia: a review. World Psychiatry, 8(1), 15-22
Happell, B., Platania-Phung, C., Gray, R., Hardy, S., Lambert, T., McAllister, M., Davies, C
(2011) A role for mental health nursing in the physical health care of consumers with severe
mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 18(8):706-711
Hälsofrämjande insatser inom psykiatrin
© Regionförbundet Jönköpings län
7
