MRSA - zoonos
Ny kunskap om spridning
Ingegerd Hökeberg
Bitr. smittskyddsläkare
Landstinget Gävleborg
Zoonos eller Epizooti
• Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och
människa
• Epizooti: Allmänfarlig sjukdom som sprids mellan
djur eller mellan djur och människa och som kan
utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs
hälsa (Definierade i Epizootilag)
MRSA hos djur
• Sedan sent 90-tal upprepade rapporter
om MRSA hos hund och katt
• Smitta från människa djur och
djur människa
• MRSA stammar som förekommer frekvent hos
människa förekommer hos hund och katt
• Första svenska utbrottet 2006
• MRSA finns också hos livdjur.
– Häst
– Svin – 1 besättning i Sverige
– Nöt - Mastit
SVA följer upp med stickprovsundersökningar
MRSA hos hund och katt
• Djursjukhus i England
– Hundar 9% MRSA
– 80 % UKE 15 eller UKE 15 likn.
– Personal 17.9%
• Djurklinik i Tyskland
– 18 isolat från hund och katt
– Alla spa typ t032
MRSA hos häst, nöt och gris
• Andra MRSA stammar än de vanliga hos människa
• ”Humanstammar” förekommer också
• Smitta mellan djur och människa förekommer
•
• Orsakar både klinisk infektion och bärarskap
Hur vi utredde MRSA hos hund på
ett djursjukhus i Stockholm
• Oktober 2006: Två hundar MRSA positiva i
postoperativa odlingar
– från öppen fraktur
– från opererad bukskada
• Januari 2007: En hund MRSA positiv i postoperativ
odling
– efter gyn operation
Vad gjorde vi initialt?
• Möte med Länsveterinärerna och SVA – hur hantera
detta? Informationsutbyte??
• Besök på djursjukhuset
• Besök på djursjukhuset tillsammans med
Vårdhygien från humanmedicin(sic!) och
informerade om handläggning inom humanmedicin
• Vårdhygienutbildning av all personal
• Smittskyddslagen: Den som misstänker att hon/han
är bärare av ”allmänfarlig sjukdom” måste provtas
• Inför personalodlingar – information av MRSAläkare och sjuksköterska från Infektionskliniken
Smittspårningsutredning
• Kontakt med hundägarna för provtagning avseende
MRSA av hela familjen
– (näsa, svalg ev. riksfaktorer)
– Ägaren uppmanades kontakta smittskyddsläkaren
som initierade odlingarna på pat. Vårdcentral Inget sekretessbrott
• Informera all personal om handläggning och
provtagningsrutiner i humansjukvården
• Smittspårning i personalgruppen mha
Företagshälsovården
– Personer med nära kontakt med infekterade djur
– All personal
Utredning på djursjukhuset
• Alla djur med klinisk infektion ska provtas-odlas för
MRSA – klinisk indikation!
• Indikations- och kostnadsfråga då djurägaren betalar
odlingen. Inte möjligt att provta då klinisk indikation
saknades
• Miljöprover (Januari 2007)
(28 + 30 prover)
britsar, boxar, bad, operation, handtag, brickor,
tangentbord, rtg-brits, hårklippare etc.
Resultat - Odlingar
• Familjemedlemmar: Alla negativa (inkl. 2 barn)
• Miljöodlingar: Alla negativa
• Personal (närkontakt): 6/41 MRSA positiva
– 5/6 MRSA i näsa och/eller svalg
– 1/2 MRSA i sår
– Alla koloniserade
• Personal (resterande): 7/30 MRSA positiva
– 3/7 MRSA i näsa
– 2/7 MRSA i svalg
– 1/7 MRSA i näsa + svalg
– 1/7 MRSA i näsa + perineum
– 3/7 koloniserade
Resultat – Odlingar- Personal
Djursjukhus 1 (SLL):18% av personalen MRSA
bärare
Inte i SLL:
Djursjukhus 2: 6/35 (17%)
Djursjukhus 3: 1/46 (2%) (Avvikande
pulsfältsmönster)
MRSA typning
•
•
•
•
Spa typ: t032 (inkl. UK E 15)
Resistens: Ciproxin (+ meticillin)
PVL-toxin: Negativ
Pulsfältselfores: SE02-17 (SE02-17d)
– Personal och hundar identiska mönster
(djursjukhus 1 och 2)
Två patienter som insjuknat/smittspårats under
sept-06.
– Hundägare!
En hund haft kontakt med djursjukhuset.
(MRSA negativ vid kontroll.)
Smittvägar
• Kontaktsmitta:
– Indirekt
– Direkt
– Djurkontakt ger rivsår – infektera d:o?
– ”Familjemedlemmar” negativa
• Luftburen smitta - Droppsmitta ??
– Djurhår?
– Aerosolbildning vid rengöring ??
Jmf: Från patienter med svår hudsjukdom
Åtgärder
Veterinärmedicin
• Odla vid misstanke om S.aureus infektion
• Se över Hygienrutiner
• Se över Antibiotikarutiner
Humanmedicin
• Fråga MRSA positiva patienter om husdjur finns
– Är djuret friskt?
År 2006 -Oklarheter
• Vem har tillsynsansvaret för djursjukhus ?
• Vem är min veterinära samarbetspartner ?
• Vem utarbetar hygienrutiner och ger legitimitet till
dessa ?
• Antibiotikapolicy – har någon ett lokalt ansvar ?
År 2014
• Vem har tillsynsansvaret för djursjukhus ?
– Länsveterinären och MoH i kommunen (allmänna
utrymmen)
• Vem är min veterinära samarbetspartner ?
– Länsveterinären
• Vem utarbetar hygienrutiner och ger legitimitet till
dessa ?
– Jordbruksverket, SVA och veterinära
hygienombud
• Antibiotikapolicy – har någon ett lokalt ansvar ?
– Strama-VL – SVF (Sveriges veterinärförbund)
Nytillkomna anmälningspliktiga
zoonoser
•
•
SJVFS 2013:23 (K4)
Ska anmälas av veterinär och laboratorium till Jordbruksverket
och länsstyrelsen dvs. länsveterinären
– MRSA
– MRSP = Meticillin Resistent Stafylokock Pseudointermedius
(hundens stafylokock)
– ESBLcarba
– VTEC (EHEC)
Nya hygienregler SJVFS 2013:14 (K112)
SJVFS och allmänna råd om förebyggande och
särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att
förhindra spridning av zoonoser och andra
smittämnen.
• Minska risken för smitta mellan djur och människor och
mellan djur genom enkla hygienåtgärder
• Förebygga spridning av smittämnen inom verksamhet
för djurens hälso- och sjukvård
• Minska risken för smittspridning mellan djur och
människor samt mellan djur genom särskilda åtgärder
vid MRSA och MRSP
Varför ?
• Ökade krav från folkhälsan och allmänheten att
smittor inte sprids mellan djur och människor.
Lidande för den som smittas och Kostnad för
samhället.
• ”Nya” smittor och zoonoser blir aktuella
• Fler verksamheter har kontakter som ofta helt
saknar kunskap om smittskydd och hur man minskar
risken att sprida smitta
• Zoonoslagen – endast salmonella. Bra verktyg
saknas idag för andra zoonoser.
• Många myndigheter blir inblandade om en zoonos.
Olika lagstiftning, ansvarsområden och olika roller
• Viktigt med god ”vårdhygien” för djurhälsopersonal
AFS 2005:1(Mikrobiol. Arbetsmiljörisker)
K112
• Besöksanläggningar – möjlighet att tvätta,
desinficera och torka händerna före och efter
besök hos djuren samt före måltid.
Besöksregler i samråd med veterinär
• Vid livsmedelsproducerande djur ska
skyddskläder och skoskydd användas
• Inom djursjukvård med > 1 personal ska
hygienplan där hygienrutiner upprättas –
hygienombud ska finnas, utbildas nu!
• MRSA och MRSP ska skyndsamt meddelas
länsstyrelsen som vid MRSA ska meddela
smittskyddsläkaren
