Teknologföreningen i Borås
Södra Kyrkogatan 39, 503 34 BORÅS
Har Du några frågor, skicka ett mejl till: [email protected]
Ordförande
Vice Ordförande
Sekreterare
Kassör
Klubbmästare
Ledamot
Ombudsnämnden 2007-2012
Peter Gunnarson 1976 Ma
Per Rosenblad 1988 ElTt
Ingemar Lindh 1976 ElKr
Stefan Dahlgren 1995 Ma
Marcus Hermansson 2001 Rä
Andreas Nemere 2002 By
Suppleanter
Jan Andersson 1972 ByHb
Pär Cederlund 1996 ElKr
Bengt Hjelmgren 1978 ByHb
Michael Johansson 1990 ElKr
Johan Lassing 1993 By
Historik för Teknologföreningen i Borås
Vårterminen 1862 tog eleverna Carl A. Sahlström, Carl-Johan
Bergman och Tolf Oscar Alsing initiativet till att regelbundet
samla en grupp skolkamrater hemma hos varandra, en gång i
veckan, och vid det tillfället försöka roa varandra på bästa vis.
Detta fortgick till våren 1863 då Magister Lars Kjellstedt en
eftermiddag infann sig hos teknologen August Wilhelm Caullvine
där för tillfället 10-12 kamrater var församlade. Det kom vid
detta tillfälle på tal om och på förslag av Magister Kjellstedt att
eleverna en gång i veckan skulle på aftonen samlas i ett av
lärorummen för att fördriva tiden med sång och lovliga spel
såsom schack, domino etc , samt tidningsläsning vartill
kamraterna sammansköto medel.
Dessa sammankomster, varvid de flesta av lärarna även var
närvarande, fortgick nära nog till vårterminens slut 1863 då
tanken på bildandet av en Teknologförening uppstod hos
Magister Kjellstedt och saken vann anklang hos eleverna.
Teknologernas Förening bildades och teknologerna fick
fortsätta sina regelbundna klubbverksamheter i skolan med
muntrationer av olika slag och Magister Kjellstedt skapade en ny
kontakt mellan skolan och de utgångna eleverna.
Möjligheten att förmedla praktikplatser och jobb tog sin början
och många fick sina första anställningar på detta viset.
Lars Kjellstedt var bondpojke från Dalsland och hade
ursprungligen tänkt överta sin fars gård. Lusten för studier fick
honom emellertid att sjutton år gammal lämna jordbrukaryrket.
Han började studera, först i Åmål och sedan i Stockholm., där
han våren 1850 utexaminerades från Teknologiska institutet, en
föregångare till Kungliga Tekniska Högskolan. Under hela sin
studietid försörjde han sig genom att ge privatlektioner i
matematik och slog omedelbart efter examen in på lärarbanan.
Efter att i åtta år ha verkat som pedagog vid Gustafsbergs
barnhus, kom han 1858 till den två år gamla Tekniska
Elementarskolan i Borås. Han undervisade i mekanik och blev
lektor 1877.
Kjellstedt var en dugande lärare, kunnig i sitt fack och livligt
intresserad av mekanisk teknologi, som då befann sig i dynamisk
utveckling. Genom resor i främmande länder höll han sig ständigt
a´jour med vad som ute i världen hände inom tekniken. Men han
var framför allt en ungdomens sanne vän. Inom och utom skolan
visade han samma outtröttliga intresse för och kärleksfulla
omvårdnad av sina elever.
De såg i honom inte bara en fascinerande lärare utan också en
uppriktig vän. Det var framför allt denna Kjellstedts varma
önskan att hjälpa och ta hand om de unga även utanför skolan,
som var den drivande kraften, när han stiftade "Teknologernas
Förening i Borås", vars ändamål enligt de av honom egenhändigt
skrivna stadgarna skulle vara: "föreningsmedlemmarnas
förkofran och fortkomst genom utbyte af råd, upplysningar,
erfarenhetsrön genom inbördes hjälpsamhet och tjänster".
När Kjellstedt skrev dessa rader var Borås en liten landsortsidyll
med 3.151 invånare. Ingen järnvägsförbindelse med yttervärlden
fanns. Först nästa år invigde Karl XV den s.k. Borås Jernwäg, en
smalspårig linje till Herrljunga och västra stambanan. Skolan där
Kjellstedt undervisade hade emellertid fått en ny ståtlig byggnad
uppe på Marieberg. De 40 eleverna hade vid höstterminens
början själva kånkat upp bänkar och annan skolmateriel från de
utdömda lokalerna nere vid Stora Brogatan. I dessa hade en
bryggare Jansson slagit sig ner och annonserade, att han sålde
gott bayerskt öl till "den wördade allmänheten". Det kostade
1:75 riksdaler dussinet i helbutelj. Som jämförelse kan nämnas,
att en teknist kunde få en inackordering för en riksdaler per dag,
i ett för allt och att hans flamma kunde få en krinolin för tre
riksdaler.
Kjellstedt var naturligtvis given som föreningens ordförande och
första katalogen utgavs 1863 och den upptog inalles 33
medlemmar. Av dessa utsågs sju att vara ombudsnämnd, fem ur
skolans högsta klass och två, som redan lämnat skolan, men som
vistades i eller i närheten av Borås. Ombudsnämnden fungerar
som bekant än i dag, även om dess sammansättning genom
tidernas lopp genom stadgeändringar flera gånger ändrats.
Den 4 maj 1867 kallade ombudsnämnden medlemmarna till
allmänt möte och den 1 juni hörsammade 44 medlemmar
kallelsen. De beslöt att framgent vart femte år skulle hålla ett
"allmänt möte" och bestämdes att då föreningens besparingar
"uppnått ett belopp af 1.000 Rdr Rmt, räntan skall användas till
Stipendier åt medellösa studerande vid Tekniska Skolan i Borås" .
Överskottet i föreningen 1863-67 uppgick till 203:85 och första
stipendiet á 50 kr utbetalades läsåret 1873-74 till Jan Wilhelm
Sjögren i årskurs 2.
Till det 2:a femårsmötet 1872 kom 64 av föreningens 149
medlemmar. Man tillsatte en kommitté för att omarbeta
stadgarna och talade om "den tid då ungdomsblodet svallade så
friskt". För att visa, att dessa vågor ännu inte alldeles lagt sig,
höll man bal på Söderströms salong, sedermera Hotell Borås.
Denna artighet mot damerna lönade sig, ty nästa gång man
samlades till det 3:e femårsmötet den 1 juni 1877, fick de 121
deltagarna bevittna, hur en skara unga damer kom intågande
och Kjellstedts dotter överlämnade "ett prydligt standar,
förfärdigadt af siden med guldbroderier. (Teknologmärket i guld
på mörkrödt fält inom en ram af hvitt.") en gåva som blev
mycket uppskattad. Man beslutade även att inbjuda skolans
lärare som medlemmar.
För att hedra sin ordförande instiftade det 4:e femårsmötet den
15:e juni 1882 ett stipendium, kallat Lektor Lars Kjellstedts
stipendium och det utdelas fortfarande. Efter mötet 1882 tågade
man till Hotell Borås. Bålen dracks i det fria och innehöll enligt
protokollet "någon söt oskyldig soppa, som genom starkt regn
blev ännu oskyldigare. Stiftaren Lars Kjellstedt avled 1885 och
efterträddes av rektor Pål Alfred Bengtsson, vars impossanta,
numer nästan legendariska gestalt satte färg på kommande
femårsmöten, även efter 1917, då han avsade sig sitt uppdrag.
Första gången P. A. Bengtsson presiderade var vid 5:e
femårsmötet 1887, då Teknologföreningen firade 25-årsjubileum
och kunde glädja sig åt en donation, en trädgårdstomt vid
nuvarande Kungsgatan. Den utarrenderades för 10 kronor om
året, men expropierades sju år senare för 681 kronor och 70 öre.
Vid 7:e femårsmötet 1892 bjöds de 119 deltagarna på "en flod-,
land- och sjöresa med den världsberömda amfibien
lokomotivångaren Svanen", som bekant konstruerad av lektorn i
byggnadskonst vid Teknis, Magnell. Man embarkerade vid Nybron
och debarkerade vid Långesten.
Även följande femårsmöten rönte livligt deltagande och 1912
samlades 149 medlemmar för att begå föreningens 50årsjubileum. Med standar i spetsen tågade man till Hotell Borås
och "en angenäm kamratfest med tal, sång och skålar", Både
Teknologföreningen och Teknis mottog vid detta jubileum
storartade donationer.
1917 avgick som sagt P.A. Bengtsson. inte bara som föreningens
ordförande utan även som rektor vid Teknis. Han hyllades med
en "vid skolan eller Teknologföreningen fästad donationsfond á
10.000 kr, benämnd Rektor P.A. Bengtssons minnesfond". I de
av Bengtsson själv formulerade stadgarna heter det att "fondens
afkastning skall användas till för skolans elever gagneliga
ändamål" och vidare att den "icke må användas för sådana
ändamål hvilka böra tillgodoses med anslag från stat och
kommun".
P.A. Bengtsson efterträddes av rektor Ivar Nordenskjöld. Den på
första världskriget följande dyrtiden drabbade också
teknologerna. För att hjälpa eleverna vid Teknis bidrog
Teknogföreningen under denna tid till det s.k. Teknologhushållet,
där teknisterna erhöll god och billig måltidsinackordering.
Hushållet ombesörjdes av eleverna själva under rektors
överinseende och med hjälp av en föreståndarinna.
Vid femårsmötet 1942 avsade sig Nordenskjöld ordförandeskapet
och till hans efterträdare valdes enhälligt lektor Ture Carlbaum.
Denne avled redan följande år och i hans ställe inträdde den nye
rektorn vid Teknis, Walter Wignell. Vid femårsmötet 1947 fick
deltagarna uppleva den sensationen att en kvinnlig ingeniör höll
ett bejublat tal för sina manliga kolleger. Den nya tiden hade
gjort sitt intåg. Vid femårsmötet
1952 valdes ingeniör Arne J. Hulthe till föreningens ordförande,
emedan rektor Wignell på grund av avflyttning från staden
undanbett sig återval. Vid detta möte föreslog arkitekt Harald
André att en kommitté skulle tillsättas med uppdrag att insamla
medel till Teknologföreningens i Borås 100-årsfond. Han ansåg
att tillräckliga medel borde kunna insamlas för att med ett
färdigbyggt kårhus celebra Teknologföreningens 100-årsjubileum
1962. Förslaget antogs, kommittén tillsattes och den 9 juni 1962
invigdes Teknis Elevhem. Arne J. Hulthe avgick som ordförande
1962 och till hans efterträdare utsågs rektor Birger Larson.
Från och med höstem 1966 omorganiserades de tekniska
gymnasierna. Utbildningen blev i fortsättningen 4-årig och våren
1970 utexaminerades de första ingeniörerna från det nya
gymnasiet. Ombudsnämnden fick nu flera problem att brottas
med. Det var framför allt två frågor som aktualiserades. Måste
den tekniska gymnasieutbildningen flyttas från Teknis ? Vilka
elever skall ha rätt att bära Teknis ingeniörsring ?
Den första frågan tycktes länge bli besvarad jakande och man
räknade med att en av stadsfullmäktige projekterad flyttning
skulle vara genomförd senast 1980. Men tiderna har förändrats
och efter den genomförda totalrenoveringen av gamla Teknis
1983-84 har hotet om flyttning hävts. Teknis disponerar sedan
början på 90-talet gamla Textilinstitutet och fastigheten har även
genomgått en omfattande ombyggnad.
Den andra frågan besvarades av 5-årsmötet 1972, då man
godkände ombudsnämndens regler, att ringen i princip får bäras
av de som fullbordat sin utbildning på den 4-åriga tekniska linjen
i Borås, samt de som gått tredje året i Borås, men som sedan
går sista året på teknisk gymnasial linje som ej finns i Borås.
Avgångsringen antogs av skolans elever 1894 och är ritad av
teknologen Richard Ekman.
Vid Teknis 125-årsjubileum 1981 hölls även Teknologföreningen
sitt 24:e femårsmöte. Jubiléet till ära var ett spex
"Sjuhäringarna" av Olof Carlson uppsatt och likaså utgavs en
jubileumsskrift "Teknis 125-år" som sammanställts av Stig
Olsson. Jubileumsbanketten på Boråsmässan samlade 330
gäster.
Vid Teknologföreningens 25:e femårsmöte 1987 godkändes
försäljningen av Teknis Elevhem, Kyrkogårdsgatan 9 och köpet
av Gamla Häktet, fd Tingshus för Vedens härad, å Södra
Kyrkogatan 39. Behovet att driva ett eget elevhem föreligger inte
längre då våra elever utgör en bråkdel av de inneboende.
Stiftelsen Teknis Elevhem stöder numera de teknikstuderande på
Teknis genom årliga bidrag från sin bostadsstipendiefond.
Teknologföreningen har sitt arkiv och sina sammankomster i
Teknologhuset.
Tekniska Elementarskolan i Borås startade sin verksamhet då de
första eleverna inskrevs vid skolan den 1/9 1856. Under de
gångna 147 år har 8.000 elever avlagt examen vid 3-4 årig
teknisk linje och medlemsantalet i Teknologföreningen uppgår nu
till 6.696. Vi hoppas att alla utgångna elever med glädje skall
minnas studieåren vid Teknis och när Ni i livet möter någon med
Teknolog/Ingeniörsring att Ni gärna påpekar att: Jag ser att även
Du har gått på Teknis och då känner man att traditionerna
skapat en sammanhållning bland eleverna som är bestående.
Slutligen, en uppmaning: Gör vad Du kan för att stödja
Elevkåren Teknis och dess traditioner. Låt även kommande
generationer få uppleva begreppet sann Teknisanda !
Länge LEFVE TEKNIS !
OMBUDSNÄMNDEN
