Intro: Trumans lille pojk.
http://www.youtube.com/watch?v=2lDFLLKSkUg
Vad händer i filmen?
Vilka förkunskaper har ni om händelsen?
Vilka följder fick händelsen?
Vem är ansvarig?
Tankeexperiment eller tankeexempel
För att förklara och förtydliga saker som kan vara svåra att
beskriva använder filosofer ibland så kallade tankeexperiment
eller tankeexempel (TE). Dessa historier är ofta absurda eller
konstiga, men är ett hjälpmedel för att förklara komplicerade
situationer, för att belysa viktiga delar och klarlägga varför vi
tänker som vi gör. TE används för att förtydliga saker som annars
är svåra att peka på. TE är alltså ett verktyg som filosofer
använder för att förtydliga.
Begreppet experiment förknippas ofta med naturvetenskap och då
handlar det ofta om att lista ut så kallade orsakssamband – ”vad
händer om jag gör så här?” – eller att visa hur någonting sker. Ett
experiment är en undersökningsmetod. Någonting testas eller
prövas inom kontrollerade förhållanden för att visa hur någonting
fungerar. Ett experiment försöker ofta efterlikna verkliga
situationer men sådant som är oviktigt skalas bort för att det som
testas inte ska påverkas av en massa andra saker. Det heter med
finare språk att man ”isolerar variablerna”, man skalar bort andra
faktorer.
Varför:
För att beskriva eller förtydliga
saker som annars är svåra att
peka på
Hur:
De viktiga delarna plaseras i ett
speciellt sammanhang, där
"variablerna är isolerade"
Vad:
Tankeexperiment eller
Tankeexempel: historier,
berättelser eller verkliga
exempel
Ett TE är också till för att undersöka eller förklara något. Men
filosofi handlar som bekant inte om att beskriva verkligheten, som
naturvetenskap gör, och därför används termen ”tankeexempel”
ibland för att det ska visa hur vi faktiskt tänker snarare än förklara
hur saker ligger till. Det påminner om experiment som används
inom naturvetenskapen men detta sker inte i verkligheten – inte
empiriskt – utan i tanken! TE är ibland hämtade från verkliga
situationer som förenklas, antingen för att förtydliga hur vi tänker,
eller för att reda ut saker som annars är för komplicerade för att
lösa. De kan exempelvis förklara olika alternativ i så kallade
dilemman.
TE skiljer sig från empiriska eller naturvetenskapliga experiment
då poängen med TE inte är att bevisa någonting utan snarare att
tydliggöra hur vi tänker, ofta för att visa hur vi tänker fel! Dessa
verkar ofta ganska absurda och helt meningslösa för att de inte
händer i verkligheten. Men det är inte verkligheten som ska
belysas – utan våra uppfattningar eller vår förståelse av ett visst
fenomen eller begrepp. Så det första vi måste göra när vi hör ett
tankeexperiment är att fråga oss vad det är som ska belysas, vad
det är experimentet eller exemplet handlar om.
Ett välkänt tankeexempel kallas ibland för Spårvagnsproblemet.
Tankeexperimentet ser ut på följande sätt: Föreställ dig att du är
lokförare i en spårvagn där bromsarna gått sönder. Vagnen är på
väg mot 5 personer som arbetar på spåret längre fram, och dessa
kommer att dö om du inte lyckas göra något. Men du märker att du
kan svänga spårvagnen så att du viker av på ett annat spår och då
kommer bara en människa att dö. Vad skulle du göra?
Föreställ dig nu samma situation, fast nu står du på en bro över
spåret. Fem personer kommer att dö. Men, då ser du att det står
en väldigt fet man på bron som du kan putta ner på spåret. Du vet
att mannen är så pass tung att han kommer att stoppa vagnen, och
du vet att mannen kommer att dö. Vad skulle du göra under dessa
omständigheter?
Vad är skillnaden mellan de båda exemplen? Vad säger det om hur
vi tänker?
Exemplet skapades av filosofen Anscombe för att visa det
oacceptabla i atombombningarna över Hiroshima och Nagasaki,
1945. Det fanns vissa som menade att det var bra gjort att döda
runt 200 000 människor för att hindra att en miljon människor dog.
Poängen Anscombe ville göra var att det är skillnad mellan att
bara låta någonting ske och att aktivt delta. I det första fallet så var
vi mer passiva – vi valde bara att styra in vagnen på ett annat spår
– medan vi i det andra fallet dödade en annan människa, puttade
ner en oskyldig med våra bara händer. Anscombe menar att det är
mer fel att aktivt döda en människa, och att det var just vad som
hände när atombomberna släpptes över Japan.
Konsekvensen är samma, och syftet är samma, men de är ändå
olika i moralisk synvinkel.
Har du förstått texten?
i.
ii.
iii.
iv.
v.
Försök förklara begreppet ”tankeexperiment” med en
mening!
Vad är det för likhet mellan ett empiriskt/naturvetenskapligt
experiment och ett tankeexperiment? Varför kallas det
ibland för ”tankeexempel”?
Spelar det någon roll om tankeexperiment inte kan hända i
verkligheten?
Vilken är den första frågan som måste ställas när vi möter
ett tankeexperiment?
Vad är det som ”testas” i Spårvagnsexemplet? Vilka är de
”variabler som isoleras”? Vad är det som
tankeexperimentet försöker belysa i fallet med
atombomberna över Japan?
Extra: Försök komma på ett eget tankeexperiment!
