Kränkande särbehandling/trakasserier

I Social resursförvaltning ska vi ha ett
positivt arbetsklimat fritt från
kränkande särbehandling och
trakasserier
Social resursförvaltning
I Social resursförvaltning vill vi ha ett arbetsklimat med
tolerans och mångfald där alla visar varandra respekt
och omtanke. Därmed läggs också grunden för ett gott
samarbete samt en god och effektiv verksamhet.
I förvaltningens medarbetarenkät har det under flera år
framkommit att medarbetare i förvaltningen upplever sig
kränkta och/eller trakasserade. Förvaltningsledningen
ser allvarligt på problemet och har beslutat att samtliga
arbetsplatser i förebyggande syfte ska föra dialog om
frågan på arbetsplatsen
Social resursförvaltning
Kränkande särbehandling
Arbetsmiljöverkets föreskrift 1993:17 om Kränkande särbehandling
Kränkande särbehandling är företeelser som mobbning, psykiskt våld,
social utstötning och alla former av trakasserier.
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller
negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på
ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför
arbetsplatsens gemenskap.
Social resursförvaltning har en Likabehandlingsplan med syfte att
motverka kränkande särbehandling utifrån diskrimineringsgrunderna,
vilka har ett särskilt skydd i lagstiftningen. Kränkande särbehandling
utifrån diskrimineringsgrunderna kan utgöras av en enstaka handling och
behöver inte vara återkommande.
Social resursförvaltning
Exempel på kränkande särbehandling
•
•
•
•
•
•
Att förolämpa eller förnedra någon
Att sluta hälsa och kommunicera
Att frysa ut
Att utöva överdriven kontroll
Att undanhålla information
Att förtala en person eller dennes
familj
• Att ständigt göra sig rolig på någon
annans bekostnad
”Man slutade fråga om jag ville
följa med och äta lunch, slutade
fråga hur helgen hade varit. Allt
det där som gör att man känner
sig som en i gänget.”
Social resursförvaltning
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön ingår i
begreppet kränkande särbehandling. Trakasserierna kan utgöras av
enstaka handling och behöver inte vara återkommande.
Exempel på sexuella trakasserier kan, enligt DO, vara:
• Ovälkomna sexuella anspelningar eller kommentarer
• Sexualiserad jargong eller ett sexualiserat språkbruk och skämt
• Tafsande eller annan oönskad beröring av sexuellt slag
• Ovälkomna förslag eller krav på sexuell samvaro
• Pornografiska bilder
• Blickar eller gester
Social resursförvaltning
Reaktioner på kränkande särbehandling
Den utsattes reaktion varierar, det beror på kränkningens grad och
omfattning, men också på personens tidigare erfarenheter och aktuell
livssituation.
Exempel på reaktioner kan vara:
• Ständigt pågående stresstillstånd
• Sociala förmågan blir sämre
• Självkänslan påverkas negativt
• Upplever skam
• Ångest och depression
• Livskris
• Sjukskrivning
”Så fort jag uttalade mig var
det några som hånlog och
gav varandra menande blickar”
Social resursförvaltning
Arbetsgruppen påverkas
Om det uppstår kränkningar på arbetsplatsen, mot enskilda eller flera
personer, uppstår en påfrestning som kommer att drabba hela
arbetsgruppen.
Det kan få en rad negativa konsekvenser såsom
• En allmän känsla av osäkerhet sprider sig i gruppen och öppenheten
minskar, varför samarbetssvårigheter lätt uppstår
•
Förtroendet för arbetsgivaren minskar och kritiken ökar om medarbetarna
märker att ingen ansvarig reagerar
•
Effektiviteten riskerar att minska då medarbetarna får svårt att
koncentrera sig på arbetsuppgifterna
•
Det kan uppstå vantrivsel som leder till ökad sjukfrånvaro och en önskan
att söka sig från arbetsplatsen
Social resursförvaltning
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Med hjälp av SAM går det att förebygga kränkande särbehandling på
arbetsplatsen.
Exempel på förebyggande åtgärder kan vara
• Skapa balans mellan resurser och arbetsbelastning
• Tydliga mål, ansvar och förväntningar vad gäller arbetsuppgifter
• Delaktighet i utvecklings- och förändringsarbete
• Regelbunden återkoppling på utfört arbete
• Kompetenshöjande insatser
• Samtal kring värderingar och andra etiska frågor
Social resursförvaltning
Vanlig vett och etikett eller rätt och slätt vardagshyfs är det kitt
som underlättar samspelet på arbetsplatsen,
- man hälsar på varandra.
- man tittar och lyssnar på den som pratar.
- man pratar inte bakom ryggen på varandra.
Man behöver inte älska varandra eller ens gilla varandra för att
klara av detta.
Social resursförvaltning
Social resursförvaltning/Kränkningar/trakasserier
Källa: Medarbetarenkät 2014
2014
2012
Utsatt för kränkningar/trakasserier på
arbetsplatsen
20%
22 %
De 20% som svarat upplever att de blivit kränkta/trakasserade av
Chef
39%
49 %
Arbetskamrat
29%
38 %
Brukare/medborgare
41%
30 %
Annan
7%
8%
Social resursförvaltning
Social resursförvaltnings policy mot kränkande
särbehandling och trakasserier
Förebyggande arbete
• Systematiskt arbetsmiljöarbete
• Psykosocial arbetsmiljörond
• Utvecklingssamtal
Var ska du som medarbetare vända dig om du blir utsatt
eller misstänker att någon kollega blir utsatt?
• ta kontakt med din chef som ansvarar för att utredning
genomförs
• om chefen själv är inblandad i händelsen, vänder du dig till
närmast överordnad chef eller förvaltningens HR-enhet
• du kan vända dig till din fackliga organisation för stöd
• du kan använda dig av Personalstödet utan att informera
arbetsgivaren
Chefens ansvar
• att vid misstanke utreda förekomsten om kränkande
särbehandling och sexuella trakasserier
• vidta lämpliga åtgärder
Intranätet/Styrande dokument/Personal/Arbetsmiljö och hälsa
Social resursförvaltning
Frågor för reflektion och dialog
Reflektera i mindre grupper kring några av nedanstående frågeställningar eller välj själva ut vad ni vill
prata mer om på temat kränkande särbehandling och trakasserier
Hur är vår kultur/stämning i arbetsgruppen?
•
Har vi någon typisk jargong i arbetsgruppen?
•
Hjälper vi varandra i arbetsgruppen?
•
Har vi ett bra arbetsklimat på vår arbetsplats?
•
Vilka faktorer är det som gör att vi trivs på den här arbetsplatsen?
Tycker vi alltid lika?
•
Om vad är det vanligt att vi tycker olika i vår arbetsgrupp?
•
Vilken typ av konflikter är vanligast i vår arbetsgrupp? Är det:
om förhållningssätt, rollkonflikter eller annan typ av konflikter?
Hur ser vi på olikheter såsom genus, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder mm?
•
I vilka situationer kan olikheter bli ett problem på vår arbetsplats?
Hur modiga vågar vi vara?
•
Vad krävs för att chef och/eller medarbetare ska våga agera i en situation där hen tror att någon i
arbetsgruppen blir utsatt för kränkande särbehandling?
Social resursförvaltning