Ergonomi
”Ergonomi betyder läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och
förutsättningar.”
Ergonomi innebär framför allt att anpassa sin kropp till den arbetsmiljön man befinner sig i.
Arbetsställning, ljus, ljud och klimat är några faktorer som påverkar arbetsmiljön. En person som
sysslar väldigt mycket med kontorsarbete måste kunna tillämpa ryggförstärkande övningar i vardagen
för att inte bli alltför stillasittande. Det gäller i stort sett alla arbetsmiljöer att man varierar sina rörelser
så att det inte blir för monogamt.
Arbetsrörelse, axel/rygg/leder och muskler
Människor kan utföra och inta de flesta arbetsrörelser och arbetsställningar utan att skadas, om de inte
upprepas ofta eller pågår under en lång tid.
Kraftigt böjda, sträckta och eller vridna arbetsställningar ökar risken för skador. En böjd och vriden
rygg kan under ett lyft överbelastas och leda till ett olycksfall. Arbete över axelhöjd och under knähöjd
ska undvikas. Delar av kroppen som ofta tar skada är ryggen, axlar, muskler och leder.
En väl utformad arbetsplats kännetecknas av att man större delen av tiden kan arbeta i en upprätt
ställning med sänkta axlar och överarmarna nära kroppen. Arbetsuppgifter ska kunna utföras med
avspända axlar och armar nära framför kroppen inom underarmsavstånd.
Sitta för länge
Sittandes för länge med ergonomi så ska man tänka på att sitta rätt och inte böja ryggen och bli
framåtlutad.
Dagens arbeten tillbringas oftast länge framför datorn samma sak med ungdomar som sitter mycket på
fritiden framför datorn.
Kroppen mår inte bra av att endast sitta stilla . Dessutom om kroppen tvingas sitta stilla länge
protesterar den till slut med värk, stelhet och trötthet.
Axlarna, nacken och ryggen får en onaturlig kroppsställning och man kan få värk.
Den verken går oftast bara över om man tar en lång och avslappnande paus .
Att ofta sitta för länge behöver inte vara bara framför datorn det kan även vara vid tv, om man läser,
eller sitter på en väldigt lång föreläsning och i skolan.
Men om man sitter framför datorn och håller på med datormusen kan det skapa lika stort obehag i
pekfingret, handleden och armen. Värken som kommer behöver inte bara bero på att man gör fel eller
har fel ställning utan det kan alltså uppstå när man sitter för länge .
Det varierar naturligt från person till person hur länge man klarar av att sitta framför datorn innan man
får ont. För vissa personer räcker det med en halvtimme medans andra kan sitta fem till tio timmar om
dagen i fem år innan de drabbas. När man väl fått värk är det svårare att få bort värken igen. Därför är
det bäst att försöka arbeta i förebyggande syfte.
Det man kan tänka på när man vet att man kommer sitta mycket och länge så är dessa punkter till
hjälp.
Sitt bekvämt
Rör på dig ofta
Ta pauser med jämna mellanrum, helst var 20:e minut
Sträck på dig i pausen så att du får igång blodcirkulationen
Om du får värk eller tycker att ditt arbete sliter på kroppen, bör du omgående ta kontakt med
en sjukgymnast eller läkare.
Många företag har också särskilda avtal med företagshälsovården, dit du kan vända dig. De kan
eventuellt komma och titta på din arbetsplats och vet ofta hur man skall klara sina arbetsuppgifter så
att man får god ergonomi och så litet slitage som möjligt.
Det kan även vara värt att köpa en bra arbetsstol om man ska arbeta länge sittandes. En bra stol kan
t.ex. ha delbar rygg, höj och sänkbara armstöd, ställbar sittlutning, m.m. Andra varianter har inbyggd
gunga, uppblåsbara kuddar, hel rygg med nackstöd.
Det är bra att köpa en ordentlig stol som tyvärr kostar några tusenlappar men det kan vara värt
pengarna om man sitter länge.
Belastning
Många belastningsskador uppstår i samband med tunga lyft, upprepade rörelser och obekväma
arbetsställningar. Högt arbetstempo och stress kan också leda till att man får värk och ont i kroppen.
Vid lyft så ska man undvika tunga lyft vid för låg eller hög nivå, lyft så nära kroppen som möjligt.
Man ska böja på kroppen och lyfta med rak rygg då det är farligt att vrida på ryggen och att lyfta med
böjd rygg. Är ryggen böjd innebär det är diskarna snedbelastas på ett skadligt sätt. Ännu värre skador
kan uppstå om man ska vrida på ryggen, därför ska man vänta tills man lyft föremålet och sen flytta på
fötterna. Hur tungt man klarar av att lyfta beror på många faktorer, dels vilken höjd lyfter görs från,
ställningen och hur ofta det skall lyftas. Även vikter som du normalt kan lyfta utan problem kan
belasta ryggen på ett skadligt sätt om samma lyft måste göras ett mycket stort antal gånger.
Besvär/ont/smärta
Normal aktivitet
Ordet ergonomi används ofta, i en normal motionärs liv, som uttryck för hur besvär som ont i rygg och
axlar, muskler och leder hänger samman med hur man sitter, står, lyfter och bär.
Människans kropp är gjord för rörelse. Kroppen behöver en lagom blandning av rörelse, belastning
och återhämtning för att må som bäst. Vid bristande fall på detta utsätts individen för besvär/smärta.
Dock har årens utveckling gjort att människan tillbringar en stor del av sin tid sittande för att inte tala
om de första nio åren vid skolbänken och antagligen minst tre till på gymnasiet.
När kroppen belastas i dagens vardag sker det ofta ensidigt och monotont, dock behöver människan
omväxling och variation för att må bra. Detta är viktigt att komma ihåg när man utformar arbetsplatser
och arbetsuppgifter. Kroppen är ständigt utsatt för belastning och därför behöver den varieras över
tiden. En dålig arbetsmiljö kan tyvärr inte kompenseras fullt ut genom att individen tränar styrka och
kondition men hjälper dock en hel del för de som har tid.
Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra
förhållanden påverkar kroppens muskler, leder, senor, brosk och skelett. Här ingår bland annat
utformning av arbetslokaler, arbetsplatser, arbetsobjekt, verktyg, hur arbetet organiseras samt
psykologiska och sociala förhållanden i arbetet spelar en stor roll för människans välmående för att
slippa besvär med smärta.
Elit/Hög aktivitet
För de individer som utför en idrott flitigt uppkommer besvär och smärta även i andra sammanhang,
här pratar vi om främst om överbelastning. Inflammation eller smärta i muskel eller senfästen kan
komma efter hård belastning eller upprepade mindre påfrestningar. Typiska tecken på inflammation är
smärta, rodnad och svullnad vid muskelns eller senans fäste.
Överbelastning: Alla muskler fäster in på ben via senor och det är vanligare att senor/muskler t.ex.
kring lederna vid höften och knäet, till exempel ”hopparsena”, och i fotleden, till exempel hälsenan,
överbelastas vid idrott. Blir du överbelastad i och med ditt arbete känns det oftast i senor kring lederna
vid handled, axel eller armbåge. Typisk idrottslig monoton överbelastning som leder till smärta och
obehag är t.ex. den kända så kallade ”tennisarmbågen” som tyvärr besvärar många tennisspelare.
Denna smärtas placering är individanpassad och beror mycket på vilken idrott man håller på med och
vad som belastas mycket i just din idrott.
Musarm
Musarm är ett samlingsnamn för värk/stelhet i arm, nacke, axlar, rygg, handled och fingrar.
Besvären beror bland annat på låsta monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs under en lång
period. Framför allt är det grupper av små muskelfibrer som är särskilt utsatta. De så kallade
Askungefibrerna är de muskelfibrer som ständigt är ansträngda.
Stress och för få pauser i arbetet kan göra askungefibrerna spända vilket kan leda till överansträngning
i musklerna och därmed värk i form av musarm.
