Framtidsstudier inom Europa– vilka miljöfrågor

Framtidsstudier inom Europa
– vilka miljöfrågor lyfts fram?
RAPPORT 5733 • JUNI 2007
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Framtidsstudier inom Europa
– vilka miljöfrågor lyfts fram?
Annika Carlsson-Kanyama
Örjan Bodin
Peter Haldén
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Energi och miljösäkerhetsgruppen
NATURVÅRDSVERKET
1
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5733-2.pdf
ISSN 0282-7298
Elektronisk publikation
© Naturvårdsverket 2007
Tryck: CM Digitaltryck AB
Omslagsfoto: J. D. Dellert/IBL
2
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Förord
För att öka kunskaperna om hur olika aktörer ser på miljöfrågor i ett långsiktigt
perspektiv, har Energi- och miljösäkerhetsgruppen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Naturvårdsverket analyserat europeiska framtidsstudier. I uppdraget har ingått att beskriva vilka omvärldsfaktorer som är vanliga och
i vad mån miljöpolitiken finns med på den europeiska dagordningen, som den beskrivs i framtidsstudierna.
Analysen ingår i det underlag som Naturvårdsverket har tagit fram inför nästa
svenska ordförandeskap i EU, andra halvåret 2009. Inom Naturvårdsverket har vi
tidigare, på uppdrag av regeringen, lagt förslag till tänkbara svenska miljöprioriteringar under ordförandeskapet (Rapport 5619) och kommer till årsskiftet
2007/2008 att redovisa ett annat regeringsuppdrag, som ska fördjupa analysen
kring några sakfrågor. Rapporten ”Framtidsstudier i Europa – vilka miljöfrågor
lyfts fram?” har ett annat perspektiv som kompletterar de mer dagsaktuella förhandlingsfrågorna.
Rapporten har skrivits av Annika Carlsson-Kanyama, Örjan Bodin och Peter
Haldén, som alla hör till FOI:s grupp för energi- och miljösäkerhet. Författarna
ansvarar själva för rapportens innehåll.
Stockholm i juni 2007
Anders Boheman
Direktör
Naturvårdsverkets internationella sekretariat
3
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
4
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Innehåll
FÖRORD
3
SUMMARY
7
1
SLUTSATSER
9
2
BAKGRUND
10
3
SYFTE OCH UPPLÄGG
12
4
METOD
13
5
5.1
OMVÄRLDSFAKTORER, SCENARIER OCH MÖJLIGA
HÄNDELSEUTVECKLINGAR
Miljöfrågan i den europeiska framtidsdebatten
16
16
5.2
Värderingar globalt och inom EU
18
5.3
Framtidsstudier av sektorer, regioner och länder
21
Omvärldsfaktorer
21
Miljöaktörers framtidsstudier
23
Omvärldsfaktorer
23
Scenarier
24
Framtida klimatförändringar i Europa
32
VILKA MILJÖFRÅGOR LYFTS FRAM?
Klimat- och energifrågan
34
34
Sektorer och regioner
34
Miljöaktörer
36
6.2
Övriga miljöfrågor
38
7
KLIMATFRÅGAN DOMINERAR INOM EU
43
5.4
6
6.1
REFERENSER
44
BILAGA 1
49
5
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
6
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Summary
Facing the challenge of chairing the European Council in the second half of 2009,
the Swedish Environmental Protection Agency analyses which environmental
issues might be in focus in the future and why. Swedish EPA has commissioned
the Swedish Defence Research Agency’s Energy and Environmental Security
Group to read and analyse a number of mainly European studies relating to the
future, searching for types of environmental issues raised, how they are treated and
why they are in focus. The result of their analysis is presented in this report.
The environmental issue that is the main concern for politicians, environmental organisations as well as sectoral and regional representatives is the
supply of energy and how to secure it while decreasing emissions of carbon
dioxide. It will be within this area that the EU will most probably be required
to act in coming years. Another issue of interest is the impact of climate
change, which has recently received renewed attention. How should the EU
act when the Arctic region opens up and when the effects of climate change to
a large extent differ in various parts of Europe? The decision-making processes in the EU are currently slow and conflicts of interest between the environment and growth may cause further delay.
Further conclusions are that:
• Environmental issues are commonly included as drivers in studies of the
future carried out by others than environmental stakeholders (environmental agencies and institutions as well as NGOs), but weigh rather
lightly compared with drivers such as globalisation, demographic change
and technological innovations.
• Both environmental stakeholders and others performing future studies
regard the climate issue as central. All the focus is on reductions of carbon dioxide from combustion of fossil fuels, with little attention given to
reducing emissions of other greenhouse gases such as methane and
nitrous oxides.
• Environmental stakeholders place much more emphasis on changing lifestyles and consumption patterns towards more energy-efficient options
than others performing future studies. In the most environmentally
friendly scenarios, lifestyles and consumption patterns will have to be
changed radically.
• Water supply is mostly treated as an issue of relevance for other parts of
the world than Europe. However, the IPCC scenarios for Europe concerning water availability in southern and eastern Europe, shows that
water runoff in summer may decrease substantially.
• Air pollution, waste, eutrophication and biodiversity are considered problems by environmental stakeholders, but not by others performing future
studies. Acidification and ozone depletion are non-issues in all studies, as
are restrictions in the supply of natural resources (apart from energy).
7
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
• All future studies are rather similar when it comes to driving forces and
even when it comes to scenarios. However, the scenarios created in the
Millennium Ecosystem Assessment are more nuanced than the others.
• Environmental issues that could receive higher priority in the future are
the links between environment and health, security and environment, as
well as adaptation to a changing climate within Europe.
8
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
1
Slutsatser
När det gäller miljöfrågan i ett framtidsperspektiv är politiker och miljöaktörer
samt representanter för olika sektorer och regioner just nu mest av allt bekymrade
över tillgången till energi och hur man samtidigt med att säkra den skall kunna
minska utsläppen av koldioxid. EU kommer därför med största sannolikhet att
fortsätta agera inom dessa områden inom de närmaste åren. De nyligen framkomna
rönen om klimatförändringens konsekvenser för Europa är en annan fråga av intresse att hantera för EU. Hur skall man agera när Arktis öppnas upp och då nettoeffekterna av klimatförändringen blir mycket olika i olika regioner? EU:s beslutsprocesser är långsamma och intressekonflikter mellan miljövård och tillväxt kan
göra att de fördröjs.
Ytterligare slutsatser är:
• Miljöfrågan är en av flera omvärldsfaktorer som förekommer i de flesta
framtidsstudier gjorda av icke-miljöaktörer. Den väger emellertid ganska
lätt i förhållande till faktorer som globalisering, demografiska förändringar
och teknikutveckling.
• Både miljöaktörer och andra som gör framtidsstudier anser att klimatfrågan är central. Alla fokuserar på minskning av koldioxidutsläppen från
förbränningen av fossila bränslen, medan minskning av utsläppen av metan
och dikväveoxid knappast alls tas upp.
• För icke-miljöaktörer är tillförsel av energi en central fråga i sig och den
har både en säkerhetspolitisk och en miljömässig dimension.
• Miljöaktörerna fokuserar mer på betydelsen av att göra livsstilar mer energisnåla än vad andra aktörer gör. I de mest miljöanpassade scenarierna har
livsstilar och konsumtionsmönster förändrats radikalt.
• Vattentillgång betraktas mest som ett problem för länder utanför Europa.
Enligt FN:s klimatpanels senaste utvärdering avseende södra och östra
Europa, kan dock avrinningen sommartid där komma att minska kraftigt.
• Luftföroreningar, avfall, övergödning och biologisk mångfald anses utgöra
problem bland miljöaktörer, men inte bland andra som bedriver framtidsstudier.
• Ingen av aktörerna tar upp försurning och uttunning av ozonskiktet som ett
problem, inte heller brist på naturresurser (utom energi).
• Framtidsstudierna är någorlunda lika när det gäller omvärldsfaktorer, men
även vad gäller scenarier. De scenarier som har använts i Millennium Ecosystem Assessment ger dock en mer nyanserad bild än övriga studier.
• Miljöfrågor som skulle kunna få högre prioritering framöver är kopplingen
mellan hälsa och miljö, kopplingen mellan säkerhet och miljö samt anpassningen till ett förändrat klimat, särskilt eftersom nettoeffekten av klimatförändringen kommer att bli mycket olika för olika regioner inom EU.
9
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
2
Bakgrund
Samhällets intresse för miljöfrågor väcktes på allvar under 1960-talet. Rachel Carsons bok Silent Spring fick många att öppna ögonen (5)1. I slutet av 1960-talet fick
Sverige en modern miljölagstiftning. Länge var miljöpolitiken inriktad på att reglera produktionsprocessers miljöpåverkan genom att exempelvis införa utsläppsgränser med uppföljande kontrollsystem. Det kunde också handla om att införa mer
eller mindre detaljerade krav på teknik och tekniska standarder (50). I Sverige,
liksom i andra europeiska länder, kunde man framgångsrikt begränsa utsläppen
från industrier samt avlopps- och förbränningsanläggningar, med minskande utsläpp till mark, vatten och luft som följd (se t.ex. 6 och 7).
Beslut om regleringar togs på nationell nivå. I efterhand kom fokus för dessa
regleringar att flyttas från miljöpåverkan från industrier och andra anläggningar till
sådan som orsakades av diffust läckage från produkter. Regler rörande innehållet
i produkter samt hanteringen av dessa blev ett nytt område som kunde regleras
nationellt. Den förbättrade hanteringen av batterier är ett lyckat exempel på hur
utsläpp av tungmetaller till miljön kunde begränsas (46).
Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995 förändrade förutsättningarna för
regleringen av miljöskyddet. EU har i över 30 år fastställt olika standarder på miljöområdet. Det första direktivet kom redan 1967 och handlade om märkning av
farliga varor. EU antog det första handlingsprogrammet för miljöfrågor 1972.
Några milstolpar i EU:s miljöarbete sedan dess har varit direktiven om fågelskydd
(1979), dricksvatten (1980), miljökonsekvensbeskrivningar (1985), genetiskt modifierade organismer, (GMO, 1990) och bevarandet av naturliga livsmiljöer (1992),
ratificeringen av Kyotoavtalet om klimatförändring (2002) samt den nya kemikalielagstiftningen (REACH, 2007). EU:s miljöåtgärder har bidragit till mätbara
framsteg på flera områden (15) såsom att:
• Industriutsläppen av giftiga ämnen såsom kvicksilver och bly har minskat betydligt.
• Användningen av många farliga ämnen har förbjudits eller begränsats
(det gäller bl.a. bekämpningsmedel samt kemikalier som skadar jordens
skyddande ozonlager).
• Försurningen av sjöar och skogar beroende på utsläpp av svaveldioxid
har minskat kraftigt.
• Återvinningen av både industri- och hushållsavfall har ökat.
• Sjöar och floder har blivit renare tack var bättre rening av avloppsvattnet
vilket har lett till att fiskarna kan återvända till sina gamla lekplatser i
floder som Rhen och Themsen.
1
Siffan inom parentes anger referensens nummer i referenslistan.
10
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
EU kommer utan tvivel att fortsätta engagera sig i miljöfrågan, även om vissa
svårigheter finns rörande införande av regleringar eftersom de flesta beslut inom
miljöområdet kräver enighet mellan medlemsländerna. För att bättre förstå vilka
miljöfrågor EU kan tänkas besluta om i framtiden kan en analys av framtidsstudier
med relevans för EU vara av intresse.
11
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
3
Syfte och upplägg
Inför Sveriges ordförandeskap i EU under andra halvåret 2009 analyserar Naturvårdsverket vilka miljöfrågor som kan komma upp till behandling i EU. Som ett
led i detta har Naturvårdsverket uppdragit åt Energi- och miljösäkerhetsgruppen
vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att gå igenom och analysera nyare
framtidsstudier av olika slag för att där notera vilka miljöfrågor som tas upp och
som kan komma att intressera EU under de närmaste åren.
Energi- och miljösäkerhetsgruppen har därför läst och analyserat en rad framtidsstudier av olika slag, alltifrån enskilda men inflytelserika personers uttalanden om
miljöfrågor till sektoriella studier av framtiden samt miljöaktörers beskrivning av
drivkrafter och scenarier. Resultaten från analysen av detta material presenteras här.
Innehållet är strukturerat enligt följande:
• Slutsatserna redovisas i avsnitt 1 och de är skrivna med tanke på uppdragets inriktning.
• Metodavsnittet (avsnitt 4) innehåller en översikt av olika typer av framtidsstudier samt om hur vi har sökt material och gjort urval. Material har
främst hämtats från publikationer och några intervjuer.
• Avsnitt 5 handlar om de omvärldsfaktorer och den händelseutveckling
man ser i olika scenarier där miljön har en framträdande plats. Avsnittet
är uppdelat i tre delar som dels innehåller resultat från den europeiska
framtidsdebatten, dels resultat från sektoriella och regionala studier och
dels miljöaktörernas perspektiv.
• De miljöfrågor som tas upp i samtliga dessa studier diskuteras i avsnitt 6.
Vilka miljöfrågor lyfts fram? Här kontrasterar vi de miljöfaktorer som
miljöaktörer lyfter fram med dem som tas upp i andra studier.
• I avsnitt 7 görs en kort betraktelse över EU:s prioritering av klimatfrågan.
12
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
4
Metod
Att fundera över framtiden kan innefatta allt ifrån den enskilda människans tankar
till komplexa studier där experter tillbringar avsevärd tid tillsammans med att formulera scenarier eller visioner om en framtida värld. Resultaten av det sistnämnda
kallar vi framtidsstudier, och vid en närmare betraktelse bedrivs de på flera olika
sätt och med olika syften. Ett vanligt sätt att bedriva framtidsstudier är att försöka
förutsäga vad som skall hända genom att till exempel skriva fram trender. Ett annat
sätt är att formulera visioner om samhällen som man vill sträva mot – alternativt att
beskriva dystopier. Ett tredje sätt är att utarbeta olika scenarier.
Europeiska kommissionen beskriver scenarier som ”ett verktyg som beskriver
bilder av en framtida värld inom ett specifikt ramverk och under definierade förutsättningar” och vidare att en scenarioansats innefattar ”beskrivningen av åtminstone två eller fler scenarier för att jämföra och utvärdera alternativa framtider” (3).
En typ av scenarier är de utforskande omvärldsscenarierna, som dels bör vara relevanta för det som skall studeras (t.ex. en sektor eller region), dels bör vara troliga
(plausible) samt utmanande (3). Sådana explorativa scenarier är relativt vanliga för
att testa anpassningsförmåga hos företag, regioner och sektorer. De innehåller dels
en bild av den framtida omvärlden, dels ofta en kort berättelse om vad som ledde
fram till denna omvärld – några viktiga händelser. Som ett led i arbetet identifierar
man en rad viktiga omvärldsfaktorer, viket man även gör i andra typer av framtidsstudier – om än inte lika explicit.
Syftet med framtidsstudier kan vara att föra fram en ståndpunkt genom att
blicka in i framtiden. Exempel på det är den s.k. peak oil-skolan, som genom att
beräkna oljans ändlighet vill få oss att i tid eftersöka alternativa energilösningar.
Ett annat syfte med framtidsstudier är att få oss att lyfta blicken och visa på alternativa lösningar genom att formulera visioner om önskvärda framtida samhällen där
stora problem redan har lösts. Detta följs ofta en beskrivning av ”vägen dit”, dvs.
vad som måste hända för att visionen skall nås. Ett exempel på en sådan framtidsstudie är Göteborg 2050 (62), som genomfördes i syfte att inspirera förvaltningar
och befolkning i Göteborgs stad att arbeta för ett hållbart samhälle. Ett tredje syfte
med att genomföra framtidsstudier är att förbereda sig inför framtiden, att skapa en
beredskap inför osäkerheten. Sådana studier, där man ofta använder scenarier, görs
av sektorer, regioner eller företag och ofta kallas dessa studier framsyner – foresight studies. Framsyn har definierats som en metod för att skapa strategiskt handlingsunderlag genom att bättre förstå omvärlden (39).
Av redovisningen ovan framgår alltså att det finns en rad olika typer av framtidsstudier som har genomförts med olika syften. I den här rapporten har vi samlat
material från en lång rad sådana studier i syfte att identifiera vilka miljöfrågor som
behandlas. Vid genomgången fäste vi uppmärksamhet vid de omvärldsfaktorer
(driving forces) som de olika studierna har definierat. Vi har emellertid också läst
om den händelseutveckling som beskrivs (ifall det har funnits en sådan) och vi har
då haft fokus på de miljöfrågor och miljöproblem som omnämns.
13
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Vi inledde studien med en genomläsning och översiktlig analys av en rad framtidsstudier utan specifikt miljöfokus i syfte att se om miljöfaktorer där lyfts fram
som en viktig omvärldsfaktor – och i så fall vilka faktorer studierna har behandlat
och varför. Aktörerna bakom dessa framtidsstudier har vi valt att kalla regioner
och sektorer. Urvalet gjorde vi dels genom en bred litteratursökning och dels
genom sökningar i databasen European Foresight Monitoring Network,
http://www.efmn.info/ Bilden av vilka miljöfrågor som togs upp blev då förhållandevis samstämmig, varför vi beslutade oss för att komplettera bilden genom att
särskilt studera ett antal organisationer som specifikt verkar inom miljöområdet.
Vi kallar dessa miljöaktörer. Urvalet av dessa aktörer har skett efter diskussioner
inom FOI och i dess nätverk samt direkt med Naturvårdsverket.2
Urvalet av miljöaktörer har baserats på: (1) Aktörers ämnesmässiga bredd internt och sinsemellan. Vi har alltså undvikit ”enfrågeorganisationer” och vi har
försökt att få med olika typer av organisationer. (2) Aktörernas uppskattade inflytande på vilka miljörelaterade frågor som kan komma att föras upp på den politiska
dagordningen främst inom EU. De miljöaktörer som har inkluderats i denna studie
presenteras i tabell 1, där även vår kategorisering av dessa organisationer framgår.
I de fall inga publikationer funnits tillgängliga för en specifik aktör som uppfyllt
dessa kriterier har vi i stället intervjuat företrädare för denna organisation.
Tabell 1. I studien ingående miljöaktörer.
Typ av organisation
Organisation
Ideella miljöorganisationer
Världsnaturfonden Sverige samt internationellt (World
Wildlife Foundation), Greenpeace Norden
Svenska statliga myndigheter
Miljövårdsberedningen,
Offentliga organisationer i Europa
European Environment Agency (EEA),
Vetenskapsrådet (Swedish Research Council)
Netherlands Environmental Assessment Agency (MNP),
Brittiska HM Treasury (“Sternrapporten”, 61),
Network of Heads of Environment Protection Agencies
(EPA Network),
Federal Environmental Agency Germany
(Umweltbundesamt)
Organisationer inom Förenta
Nationerna (FN)
United Nations Environment Programme (UNEP),
Millennium Ecosystem Assessment (MA),
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)
Övriga internationella organisationer
Stockholm Environmental Institute (SEI), Organisation
for Economic Co-operation and Development3 (OECD)
Framtidsstudierna, gjorda både av miljöaktörer och andra, finns i referenslistan.
I bilaga 1 finns också en lista över de viktigaste framtidsstudierna gjorda av miljöaktörer. Eftersom studiens syfte har varit att finna miljöfaktorer, som EU kan
2
Naturvårdsverket representerades av Katrin Hallman.
3
OECD är inte en renodlad miljöaktör, men en i denna rapport behandlad framtidsstudie – gjord av
OECD (56) – är inriktad på miljöfrågor varför OECD i detta sammanhang framställs som en miljöaktör.
14
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
tänkas intressera sig för, har sökningarna framförallt inriktats på att hitta sådant
som har skrivits inom Europa eller för Europa och EU.
Vi har valt att även ta med annat material än explicita framtidsstudier i underlaget för denna rapport. Detta material utgörs av utgivna rapporter som berör framtiden eller miljöproblem i ett brett och övergripande perspektiv. Vi har uteslutit
rapporter och andra typer av publikationer som har bedömts vara alltför smala och
avgränsade till endast ett eller ett fåtal miljörelaterade områden. Rapporterna skulle
även innehålla element av framtidsprognoser – eller åtminstone behandla framtidsfrågor i någon mån. De fick heller inte vara för gamla, varför vi har begränsat urvalet till studier som har publicerats år 2000 och senare.
15
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
5
Omvärldsfaktorer, scenarier och
möjliga händelseutvecklingar
5.1
Miljöfrågan i den europeiska framtidsdebatten
Man kan konstatera att EU:s politiker borde ha stöd hos sina invånare för att föra
en mer offensiv gemensam miljöpolitik i framtiden, eftersom många anser att EU
inte gör tillräckligt för miljön i dag (17). De mycket lyckliga EU-medborgarna –
90 procent är lyckliga med sitt familjeliv och 84 procent med sitt nuvarande arbete
– gav EU bara betyget 5,3 när de blev ombedda att gradera EU:s prestationer avseende miljöskydd på en skala från 1 till 10. EU:s invånare anser att miljöfrågorna är
gränsöverskridande och att de bör behandlas som så.
I början av 2000-talet inleddes inom EU en debatt om unionens framtid (EU:s
framtidskonvent). Syftet var att diskutera hur EU bör eller kan utvecklas i framtiden, framför allt avseende graden av integration och central styrning samt föroch nackdelar med olika alternativ. En rad personer med politisk förankring har
uttryckt sina åsikter om detta i skrift, varvid de bl.a. analyserar de utmaningar i
omvärlden som EU står inför och hur unionen bör agera för att bäst möta dem.
Här nedan redovisas hur miljöfrågan behandlas eller inte behandlas i några sådana
dokument.
Med boken Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid (57) vill
redaktören Olof Petersson göra den pågående framtidsdebatten inom EU mer
lättillgänglig för den svenska allmänheten. Boken innehåller därför bl.a. en rad tal
som europiska politiker har hållit i början av 2000-talet. Ämnet för talen har varit
hur EU som ett politiskt projekt borde närma sig framtiden. Denna debatt fick,
enligt Petersson, ”en kraftig stimulans” av det frispråkiga tal som den dåvarande
tyske utrikesministern Joschka Fischer höll år 2000 och som sedan inspirerade
andra politiska ledare att engagera sig i frågan.
Fokus för denna på flera sätt betydelsefulla framtidsdebatt var inte på något sätt
miljöfrågorna. De centrala frågorna handlade i stället om författningen, makt, medborgarnas rättigheter, integration och hur EU skall bli mer demokratiskt. Ledande
politiker i de flesta europeiska länder uttalade sig om dessa frågor någon gång
under 2000 och 2001 och många utgick från de mål man ville uppnå inom unionen.
Miljöfrågorna nämns ibland och ibland inte.
Man kan säga att miljön är något som ofta nämns av nord-, väst- och vissa sydeuropeiska politiska ledare tillsammans med mål som hög sysselsättning, välfärd
och trygghet. Bland dessa ledare menar flera att ett förstärkt samarbete är ett sätt att
bättre komma tillrätta med miljöproblemen (Fischer, 2000 och Blair, 2000 i 57).
Det påpekas också av samma politiker att det finns en vilja bland Europas folk att
EU skall bidra till att lösa miljöproblemen (Blair, 2000 i 57), samtidigt som det
ömsesidiga beroendet inom EU ger ett bra underlag för en gemensam ansats när det
gäller energiförsörjningen, miljöproblemen och utnyttjandet av naturresurser (Lipponen, 2000 i 57). Av de utmaningar som Finlands statsminister Paavo Lipponen
16
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
nämner märks den teknologiska revolutionen, de demografiska förändringarna och
hoten mot miljön.
I det memorandum om Europas framtid som Beneluxländerna presenterar lyfts
också miljö- och hälsofrågorna upp, eftersom det anses vara frågor som engagerar
EU-medborgarna. Även Italiens president använder miljöargumentet när han understryker hur viktigt det är att Europa står enat. Endast då kan Europa ”bidra till
att lösa vår tids stora utmaningar till att börja med miljöskydd” (Ciampi, 2001 i
57). En av de politiker som utvecklar tankarna om miljön till något mer konkret är
Sveriges statsminister Göran Persson (2001 i 57), som nämner växthuseffekten,
användandet av farliga ämnen samt transportpolitiken som utmanande problemområden där EU:s agerande är viktigt.
Att lyfta fram miljöfrågan i den europeiska framtidsdebatten är dock inte självklart för alla politiska ledare. Estlands utrikesminister Toomas Hendrik Ilves nämner den inte alls i sitt tal om Europas framtid (2001, i 57), inte heller Portugals
premiärminister António Guterres (2001 i 57). Ingen av ledarna från de nya medlemsländerna i Östeuropa tar upp miljön som något viktigt för Europas framtid.
Ungerns premiärminister Viktor Orban diskuterar t.ex. vilket Europa vi vill skapa
och betonar vikten av ansvarstagande, effektivitet, konkurrenskraft och gemensamma intressen.
Vid en genomläsning av de inlägg om framtiden som Europas ledare gjorde för
bara drygt fem år sedan blir det tydligt att vissa gärna profilerar sig genom att beröra miljöfrågan i generella termer. Andra fokuserar däremot på andra utmaningar
som har mer nationell relevans, såsom jordbruket. Tillväxt, välfärd och säkerhet är
dock nyckelord för alla och miljöfrågan är sammantaget perifer i förhållande till
dessa.
Inom ramen för EU:s framtidsdebatt hölls också ett ungdomskonvent, som
nådde slutsatsen att global miljösäkerhet borde vara den främsta prioriteringen
inom EU:s utrikespolitik (2). En skatt på producenter för att komma tillrätta med en
varas miljöbelastning under livscykeln föreslås av samma konvent, som också
lyfter fram betydelsen av Kyotoavtalet (19). Miljösäkerhetsspåret finns dock inte
alls med i den agenda för säkerhetsforskning som European Security Research
Advisory Board presenterade i september 2006 (14). Här är det i stället teknikutveckling, gränskontroll, skydd av kritisk infrastruktur och krishantering som står
i fokus.
EU:s roll som utrikespolitisk aktör har analyserats genom att fråga en rad representanter från länder utanför EU hur de upplever unionen som aktör på den
internationella arenan. I frågeställningen inkluderades agerandet när det gäller
förhandlingar i United Nations Forum on Forestry (UNFF), vid konferenser inom
ramen för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna
and Flora (CITES) och i Världshandelsorganisationen (WTO). Resultatet visade att
EU betraktas som en ”begränsad ledare”, därför att den odiskutabla stormaktsrollen
inte nödvändigtvis tar sitt uttryck i en ledarroll. Det beror både på interna oenigheter som skapar hinder för intellektuellt ledarskap, men också på uppenbara målkonflikter mellan miljö, tillväxt och sysselsättningen inom det egna jordbruket. Dessa
oenigheter minskar trovärdigheten vid WTO-förhandlingarna (12).
17
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
En kompletterande bild av läget inom EU när det gäller miljö som en omvärldsfaktor ger det svenska fackförbundet Industrifacket Metall, vars företrädare
under 2002 besökte fackförbund, företag och politiska partier i fem europeiska
länder i syfte att belysa hur EU:s framtidsfrågor diskuteras i respektive land. Polen,
Estland, Tyskland, Italien och Storbritannien besöktes. Analysen visar att man i
Polen oroar sig för att inte nå upp till EU:s miljökrav, eftersom områden i landets
sydvästra delar är starkt förorenade till följd av tung industri och frekvent koleldning (45). Polen har dessutom en stor och aktiv grupp småbönder som försvarar
sina intressen och som inte vill påverkas negativt av EU-medlemskapet. (80 procent av all jord i Polen ägdes vid EU-inträdet av småbönder.) I rapporten (45) konstateras att de stora skillnaderna mellan länderna avseende historiska erfarenheter,
ekonomiska förutsättningar och politisk tradition gör att de aktuella framtidsfrågorna i respektive land skiljer sig åt markant, liksom önskan eller viljan att lämna
över beslutsbefogenheter till EU-nivån. I Italien är man t.ex. positiv till att låta EU
styra mer, eftersom man inte förlitar sig på sina egna institutioner, medan man i
Storbritannien mer ser EU som ett mellanstatligt projekt. Inte heller i Metalls studie
framstår miljöfrågan som en central framtidsfråga när olika teman inventeras och
prioriteras.
När Europeiska kommissionen ger sin syn på framtida miljöforskning är det
energifrågan som ligger högst på dagordningen, närmare bestämt fusionsforskning
på lång sikt och användning av vätgas i ett kortare tidsperspektiv (16). Energifrågan framhävs i kommissionens vitbok om energi (18), varvid betydelsen av att
säkra tillförseln dominerar, även om vikten av effektivisering och sparande också
betonas.
5.2 Värderingar globalt och inom EU
Kunskap om individers värderingar har betydelse för att förstå samhällets utveckling i stort, menar Ronald Inglehart och Christian Welzel (36). De poängterar vikten av att genomföra stora jämförande studier mellan länder och över tid för att
förstå hur och varför samhället förändras. Sådana studier, menar de, kan besvara
sådana grundläggande frågor som: Är ekonomisk utveckling kopplad till minskad
religiositet och mer sekulära värderingar? Är individcentrerade värderingar kopplade till ekonomisk tillväxt? Båda dessa forskare är aktiva i det internationella nätverket World Values Survey (71), som regelbundet genomför undersökningar i ett
80-tal länder om grundläggande värderingar hos individer. Det finns även en European Values Study (23). Bägge dessa studier är av intresse när det gäller att förstå
framtida trender och presenteras därför kort nedan.
I slutet av 1970-talet började man i Europa göra undersökningar av värderingar
i ett jämförande internationellt perspektiv. Nu har dessa undersökningar vuxit långt
utanför Europas gränser. World Values Survey är en av de största kulturvetenskapliga jämförande studier som någonsin har genomförts. Fyra stora omgångar
med personliga besöksintervjuer har genomförts åren 1981, 1990, 1995 och 2000
med representativa befolkningsurval om 1 000 – 2000 intervjupersoner i varje land.
18
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Det finns inga andra studier av samma globala omfattning, med samma breda täckning av värderingsdimensioner och med samma utsträckning över tid (58).
Material från EVS och WVS har använts i ett mycket stort antal studier. Ett resultat är en kulturatlas som komprimerar materialet och åskådliggör det i kartform
(se figur 1). Analyser har visat att materialet kan sammanfattas i två grundläggande
bipolära värderingsdimensioner. De grundläggande värderingar som man har funnit
med denna metod kan beskrivas på följande sätt (58):
Traditionella gentemot sekulära värderingar. Gudstro spelar en central roll i
ens liv om man har de traditionella värderingarna och det är viktigt att lära barn
lydnad och respekt för religion. Man anser också att det vore bra om man fick större respekt för auktoriteter, man ogillar abort och är stolt över sin nationella tillhörighet. Sammanfattningsvis brukar man säga att den traditionella värdeorienteringen är centrerad kring de tre värdeauktoriteterna religion, familj och fädernesland.
De sekulära värderingarna är motsatsen till de traditionella värderingarna.
Överlevnadsvärden gentemot emancipativa frihetsvärden (self-expression
values). De emancipativa frihetsvärdena innebär att individuell identitet och integritet är viktigare än ekonomisk trygghet. Vidare innebär de emancipativa värdena
att subjektiv livstillfredsställelse är viktig, att man accepterar sociala minoriteter
såsom invandrare och homosexuella, att man har förtroende och tillit till andra och
att man deltar i olika typer av protesthandlingar såsom namninsamlingar och köpbojkotter. De värderingar som brukar kallas överlevnadsvärderingar är motsatsen
till de emancipativa frihetsvärderingarna.
Båda de grundläggande värderingsdimensionerna anses vara jämförelsevis robusta och okänsliga för detaljutformningen av frågor i undersökningarna, varför
dimensionerna anses vara säkerställda. Kartan i figur 1 illustrerar de kulturella
värderingarna i olika delar av världen, inklusive Sverige. I det övre högra hörnet av
kartan finns en ansamling av de nordeuropeiska protestantiska länderna, där invånarna i liten utsträckning ansluter sig till traditionella värderingar och där emancipativa värden dominerar starkt. Sverige placerar sig längst upp i högra hörnet av
kartan och har alltså de mest sekulära och emancipativa värderingarna av alla världens länder (58). Utvecklingen världen över har generellt varit en rörelse bort från
de traditionella och överlevnadsbetingade värderingarna till de mer sekulära och
emancipativa. Det gäller även generationer inom samma land, förutom i Afrika där
de yngre generationerna inte är mindre traditionella än de äldre (70).
19
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Figur 1. Ronald Ingelharts och Chrisian Welzels globala kulturkarta 2004,
http://www.worldvaluessurvey.org
Att förstå hur de värderingar som kartläggs i denna stora undersökning kan komma
att påverka vilka miljöfrågor som blir viktiga i framtiden är ingen enkel uppgift.
Man kan dock tänka sig att starkt traditionella och religiöst inriktade värderingar
kan bidra till en passiv hållning när det gäller människans förmåga att lösa miljöproblemen, eftersom det som händer ändå betraktas som Guds verk. Exempel på en
sådan inställning fann man i en studie gjord i Tanzania om orsaker till klimatförändringen (41). Å andra sidan kan man spekulera i att den starkare tron på auktoriteter i vissa fall skulle kunna möjliggöra större insatser för miljön, förutsatt att de
aktörer som åtnjuter auktoritet prioriterar detta. Kartan i figur 1 visar att traditionella värderingar inte är starka inom EU. Kartan visar också att EU-länderna skiljer
sig kraftigt åt beträffande den andra värderingsdimensionen. I de nya EU-länderna i
Östeuropa är betoningen på överlevnadsvärden mycket starkare än i de protestantiska länderna. Det är dock svårt att utifrån detta spekulera i hur det kan bidra till
viljan att lösa miljöproblemen samt vilka miljöfrågor som kan komma att tas upp
till behandling.
20
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Ett annat underlag från Sverige kan dock ge viss insikt i hur mycket människor
med starkt emancipativa och sekulära värderingar prioriterar miljöfrågor. Om dagens ungdomars värderingar konstaterar Kairos Future bl.a.: ”Etik och hållbarhet är
underordnade frågor när det gäller konsumtion.”. Det viktiga är att uttrycka sin
personlighet” (42). Den förskjutning av värderingar som anses vara en följd av ökat
välstånd verkar inte nödvändigtvis leda till en ökad benägenhet att ta upp miljöfrågor och ge dem större politisk betydelse.
5.3 Framtidsstudier av sektorer, regioner
och länder
Under denna rubrik behandlas framtidsstudier gjorda av andra än miljöaktörer, ofta
av sektorer och regioner, i syfte att beskriva framtida förhållanden som man bör
förhålla sig till för att även fortsättningsvis vara konkurrenskraftig. Fokus ligger på
att beskriva de omvärldsfaktorer eller driving forces man då har identifierat. Kommentarer till eventuella scenarier lämnas emellertid därhän, eftersom miljöfrågan i
dessa är diffus, då den inte har en central roll och därför inte ger någon ytterligare
vägledning om vilka miljöfrågor som kan bli aktuella inom EU de närmaste åren.
Omvärldsfaktorer
Det finns inga stora skillnader mellan de omvärldsfaktorer som betraktas som drivande i framtidsstudier utförda av sektorer, regioner och stater. De vanligaste omvärldsfaktorerna är globaliseringen, demografiska förändringar, teknikutvecklingen, kunskaps- och informationssamhället, miljöfrågan samt en del övriga frågor
såsom graden av internationell styrning och dominerande livsstilar. Miljöfrågan
nämns inte såsom en omvärldsfaktor i alla studier, men i ganska många. Här nedan
beskrivs kort samtliga faktorer, medan fokus på vad som skrivs om miljöfrågorna i
de olika studierna redovisas i avsnitt 6.
En spegling till analysen av materialet främst från Europa kommer från den federala amerikanska tankesmedjan National Intelligence Council (NIC, 55), som i
samarbete med en rad aktörer har identifierat globala trender som är avgörande för
utvecklingen fram till 2015. NIC identifierar sju olika omvärldsfaktorer (drivers)
och konstaterar sedan att ingen av dessa kommer att dominera världen 2015:
•
•
•
•
•
•
•
demografi
naturresurser och miljö
vetenskap och teknik
global ekonomi och globalisering
nationell och internationell styrning (governance)
framtida konflikter
USA:s roll
De omvärldsfaktorer som NIC (55) identifierar har mycket gemensamt med de olika
omvärldsfaktorer som ofta används i framtidsstudier, enligt Teknisk Framsyn (66).
Enligt Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är de vanligaste omvärldsfaktorerna i
21
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
sådana studier demografi, kunskapssamhället, internationaliseringen, informationssamhället, energi- och miljöfrågor samt en del övriga frågor som har att göra med
individualiseringen och nya behov till följd av urbaniseringen (66).
Den alltid förekommande omvärldsfaktorn globaliseringen finns också med i
äldre framtidsstudier, såsom Sverige 2009. Förslag till vision (4). Här betraktas en
globaliserad ekonomi med ökad konkurrens mellan länder och regioner som en
viktig omvärldsfaktor, liksom de globaliserade miljöhoten knutna till västerländska
livsstilar och förbrukningsmönster. Andra studier där globalisering nämns som en
drivkraft är Madrid 2015 (29), UTU 2035 om en region i Finland (69) liksom en
grekisk nationell teknisk framsyn (10). I studien Global Trends 2015 (55) anses att
globaliseringen kommer att bidra till ekonomisk och politisk stabilitet. Undantag
kan dock förekomma i de regioner som halkar efter i den utvecklingen och där kan
följden bli politisk instabilitet. I en studie om den spanska regionen Gipuzkoa (33)
anser man att konkurrensen kommer att öka, liksom i Finland där man ser ett ständigt föränderligt mönster av globalt samarbete och konkurrens (69). Då gäller det
att hävda sig för att inte bli en förlorare, varför strategier som innefattar utbildning
och forskning inriktas på detta. I Grekland anses s.k. brain-drain – vilket innebär
att högt kvalificerade människor lämnar landet – vara ett problem redan i dag, ett
problem som man inte har tagit riktigt på allvar (10).
Demografiutmaningen består i ett ökande antal människor, en allt äldre befolkning som till stor del bor i urbaniserade områden och en allt större andel enpersonshushåll (55;33;60;69;25). Till detta kommer växande migrationsströmmar som
blir svåra att kontrollera. Kvinnors ökande deltagande i arbetslivet bedöms som en
viktig omvärldsfaktor i Spanien (33), medan en ökad kulturell mångfald är en av
utmaningarna i det invandrarglesa Finland inför 2015 (60). I Storbritannien utgör
den ökade inflyttningen bl.a. från andra EU-länder en av de demografiska utmaningarna (25).
Teknikfaktorn innefattar informations- och kommunikationsteknik (IKT), bioteknik inklusive GMO, kunskap om människans gener, utveckling av nya material
samt mikro- och nanoteknologi. I NIC:s studie av globala trender (55) förutsätts att
GMO kommer att bidra till förbättrad nutrition bland världens fattiga. I en studie
från den spanska regionen Gipuzkoa (33) antas att IKT kommer att reformera styrningen av organisationer, så att deras organisation blir mer horisontell. I Finlands
framtidsstudie för år 2015 diskuteras huruvida informationssamhället kräver en ny
arbetslivskultur, eftersom en allt större del av arbetet får intellektuell karaktär och
eftersom yrkeskunskapen bygger på bred kunskap. Företag och arbetsgivare blir
därmed allt mer beroende av sina arbetstagare. Folks beredskap med tanke på förändringar och deras vilja att tillägna sig och tillämpa nytt kunnande blir avgörande
(60). I en studie från Storbritannien lyfts biosensorer fram som ett inslag i det framtida samhället, dock är det oklart hur det kommer att påverka samhället mer konkret (25). I en grekisk studie betonas vikten av att landet kommer ikapp vad gäller
användning av teknik såsom IKT (10).
Graden av integration inom EU anses vara en betydelsefull omvärldsfaktor i
flera europeiska studier (29;33;60). I detta sammanhang funderar man även på
regioners roll inom EU, det vill säga om de skall få mer självstyre eller inte.
22
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
En annan faktor som tas upp är graden av globalt samarbete eller graden av
global polarisering. Banister m.fl. (3), som presenterar visioner av ett transportsystem i Europa 2020, anser att just dessa faktorer på ett avgörande sätt kommer att
påverka möjligheterna att uppnå det hållbara transportsystemet. En global polarisering försämrar, enligt Banister m. fl., möjligheterna att minska transportsektorns
utsläpp av växthusgaser. I en sådan värld är det mindre troligt att resenärer minskar
resandet av miljöskäl eftersom man först och främst ser till sitt eget välbefinnande
och inte bryr sig så mycket om den effekt ens beteende får för kommande generationer eller i andra delar av världen.
Miljöfaktorn tas, som tidigare nämnts, ofta upp som en omvärldsfaktor i framtidsstudier som görs av icke-miljöaktörer. Energifrågan spelar då en mycket central roll, även om synen på vari utmaningen består varierar. Till energifrågan kopplas klimatfrågan, varmed avses behovet av att minska koldioxidutsläpp från förbränningen av fossila bränslen. Till dessa frågor tillkommer vatten som en konfliktorsak i andra delar av världen, medan miljöfrågor som handlar om avfall, försurning, övergödning, utfiskning och biologisk mångfald behandlas sparsamt. Miljöfaktorn i framtidsstudier gjorda av sektorer, regioner och stater diskuteras utförligare i avsnitt 6. Det sammanlagda intrycket är att miljöfaktorn finns med, att den
aldrig är dominant men att den är mer eller mindre betydelsefull beroende på studie. Den är heller inte särskilt väl beskriven
5.4 Miljöaktörers framtidsstudier
Omvärldsfaktorer
De omvärldsfaktorer (eller drivkrafter) som förekommer i de framtidsstudier och
rapporter som har utförts av miljöaktörer visar på mycket små skillnader sinsemellan. Omvärldsfaktorerna är också mycket lika de som förekommer i sektorernas
och regionernas framtidsstudier. I tabell 2 presenteras de omvärldsfaktorer som
förekommer i miljöaktörernas studier. Alla lyfter fram demografiska förändringar,
varvid man bl.a. förutsäger en åldrande befolkning i Europa, en ökande befolkning
i utvecklingsländerna samt en fortsatt urbanisering. Ekonomisk utveckling lyfts
fram av alla, bl.a. ökande BNP och fortsatt anpassning till marknadsekonomi i
stora delar av världen. Ökad globalisering i form av ökad internationell handel,
fortsatt liberalisering av handelsregleringar och finansiella institutioner nämns av
alla, dock definieras inte alltid globaliseringen explicit.
Sociala och politiska förändringar är också något som tas upp av alla. I detta
ingår fortsatt utbredning av västerländska institutioner samt västerländsk livsstil
och konsumtion. Miljöaktörerna lyfter mycket ofta fram förändrade konsumtionsoch produktionsmönster, varvid de diskuterar trenden att mer pengar, åtminstone
procentuellt, läggs ner på tjänste- och servicesektorn. I detta skiljer sig omvärldsfaktorerna hos miljöaktörer från dem som används i andra framtidsstudier. Ytterligare en omvärldsfaktor som omnämns av alla miljöaktörer är teknik och vetenskap,
närmare bestämt teknisk och vetenskaplig utveckling och innovation samt de förändrade förutsättningar som detta för med sig.
23
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Tabell 2. Omvärldsfaktorer som förekommer i samtliga framtidsstudier som har tagits fram
av miljöaktörer, dock med olika detaljnivå.
Omvärldsfaktor
Delfaktorer
Demografiska förändringar
Befolkningsökning
Urbanisering
Åldrande befolkning (i industrialiserade länder)
Globalisering
Internationell handel
Internationella investeringar
Internationella institutioner
Ekonomisk utveckling
Ökande BNP
Ändring av produktionssammansättning
Utvecklingsländers ekonomiska utveckling
Konsumtionsmönster
Ändrade konsumtionsmönster
Livsstil
Teknologisk utveckling
Det har tidigare påpekats att det finns en stor samstämmighet bland alla miljöaktörer gällande vilka omvärldsfaktorer som anses vara viktiga och som därmed lyfts
fram. På detaljnivå kan det eventuellt finnas vissa skillnader i synen på omvärldsfaktorerna med avseende på deras nuvarande riktning och utveckling m.m., men
studiens omfattning har inte möjliggjort någon djupare kvantitativ analys av detta.
Vidare har långt ifrån alla miljöaktörer presenterat omvärldsfaktorerna med något
större djup och på detta sätt skiljer de sig inte heller från andra aktörer som gör
framtidsstudier. Vi vill dock peka på några mindre skillnader som kan vara intressanta att notera. I det scenariearbete som gjordes i det FN-ledda projektet Millennium Ecosystem Assessment (MA) pekades religion explicit ut som en viktig omvärldsfaktor (47), mycket p.g.a. att religionen påverkar normer och värderingar,
som i sin tur påverkar alla andra omvärldsfaktorer. Vidare var MA ensamma om att
explicit lyfta fram (1) frivilligorganisationers roll i samhälleligt beslutsfattande, (2)
olika sätt att lösa konflikter samt (3) förhållandet mellan statlig och privat verksamhet som viktiga sociopolitiska omvärldsfaktorer.
Oftast betraktar heller inte miljöaktörer miljöförändringar som en omvärldsfaktor, utan snarare ser de miljöförändringar som en konsekvens av olika utvecklingsvägar som de nyssnämnda omvärldsfaktorerna kan ge upphov till. Här skiljer sig
dock United Nations Environment Programme (UNEP), som i sin senaste stora
framtidsstudie har valt att explicit inkludera även miljön som en omvärldsfaktor
(67). I MA:s studie benämns för övrigt de vanligt förkommande omvärldsfaktorerna, t.ex. ekonomisk utveckling, såsom indirekta. De indirekta omvärldsfaktorerna
omvandlas sedan till direkta omvärldsfaktorer som har en direkt påverkan på miljön, t.ex. en ökad användning av konstgödsel.
Scenarier
Övergripande beskrivning av scenariestudierna
Precis som för omvärldsfaktorerna finns en tydlig samstämmighet i de olika
scenarier som miljöaktörer presenterar. Detta har säkert delvis sin förklaring i att
de olika aktörerna använder, och ibland bara bygger vidare på, varandras scenarier
24
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
i sina egna framtidsstudier. De tydligaste dimensionerna som särskiljer de olika
enskilda scenarierna i de flesta framtidsstudier är globalisering kontra regionalisering, marknad kontra politisk intervention samt livsstil.
Netherlands Environmental Assessment Agency (Milieu en Natuur Planbureau,
MNP), har i en ännu inte offentliggjord rapport (52) delat in de flesta scenarier som
förekommer i de större framtidsstudier som gjorts av miljöaktörer på senare år i
fem arketyper:
• Ekonomisk optimism, som kännetecknas av snabb ekonomisk utveckling,
marknadsekonomi och snabb teknikutveckling.
• Reformerad marknad, som har mycket gemensamt med ovanstående arketyp, men i stället har olika initiativ tagits för att reglera områden där
marknaden har misslyckats, t.ex. inom fattigdomsbekämpning och miljö.
• Global hållbar utveckling, varvid nyckelfaktorerna är global utjämning
och skydd av miljön. Effektivt utnyttjande av nya teknologier, livsstilförändringar och global samverkan pekas ut som lösningar.
• Regional konkurrens, dvs. ökat fokus på regional och lokal identitet samt
fler konflikter mellan olika regioner. I denna arketyp är den ekonomiska
utvecklingen långsam, särskilt i regioner där man idag har relativt låga
inkomster.
• Regional hållbar utveckling, varvid fokus ligger på regionala och lokala
lösningar av nuvarande sociala och ekonomiska problem. Även här lyfts
livsstilsförändringar fram, liksom mer regionalt och lokalt självbestämmande.
Såsom framgår ovan är de tre första arketyperna orienterande mot fortsatt globalisering och de två sista mot regionalisering. MA har också identifierat det återkommande mönstret av scenarierna i sin framtidsstudie (47), men de har valt att typologisera scenarier utifrån de scenarier som togs fram av bl.a. Stockholm Environmental Institute (SEI) i slutet av 1990-talet (32). Slutsatsen är dock densamma:
huvudsakligen ställs globalt kontra regionalt fokuserad utveckling mot mer eller
mindre av marknad eller politik. Vidare kännetecknas samtliga scenarier där miljöfrågorna hanteras mest fördelaktigt (sett ur ett miljöperspektiv) av förändrade konsumtionsmönster, attityder och värderingar.
Kombinationen av globalisering och marknadsekonomi, med en politik inriktad
på att underlätta för marknadskrafter, antas generellt medföra en försämrad miljö
genom t.ex. ökad användning av fossila bränslen och ett fortsatt överutnyttjande av
naturens resurser. Detta scenario kan även ses som ett referensscenario (t.ex. 56),
då det i stort kan ses som en fortsättning av dagens utveckling. En ökad regionalisering kombinerad med fria marknadskrafter antas leda till fler konflikter, en starkt
ökande befolkning, lägre global tillväxt och sämre miljö. Kombinationen av globalisering och mer av politiska interventioner förväntas ge en förhållandevis bättre
hantering av miljön och, åtminstone till viss del, en minskad miljöbelastning jämfört med i dag.
Kombinationen av regionalisering och ökad politisering på bekostnad av mindre marknadsliberalism, men utan större livsstilsförändringar, är inte så vanligt före-
25
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
kommande. Dock kan Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) B2familj delvis räknas dit. I IPCC:s scenario ligger de förväntande utsläppen av växthusgaser, i jämförelse med deras andra scenarier, på mellannivå (38). De scenarier
där stora och varaktiga förbättringar sker avseende miljön förutsätter som sagt
genomgående livsstilsförändringar och värderingsförändringar, vanligen kombinerat med en viss förskjutning mot mer av politisk intervention och internationellt
samarbete. Här sticker dock MA ut i jämförelse med de andra större framtidsstudierna, eftersom det inte är helt självklart att hitta en miljömässig ”vinnare” bland
deras scenarier. Samtliga scenarier presenterar helt enkelt både risker och möjligheter gällande miljön.
Scenariearketyper
Här presenteras scenarierna, och i förkommande fall bakomliggande händelseutvecklingar, sorterade efter arketypscenarierna (52).
Ekonomisk optimism
Nyckelfaktorer för denna arketyp är enligt följande:
• snabb ekonomisk utveckling
• avplanande befolkningstillväxt
• snabb teknisk utveckling
• globala marknader
• politik inriktad på att underlätta för marknadskrafterna
Det scenario i UNEP:s framtidsstudie som tydligt hör till denna arketyp är Market
First (67). Här beskrivs en framtid där resten av världen anammar västvärldens
värderingar och livsstil. Marknadskrafterna dominerar och hopp ställs till fortsatt
globalisering och avreglering för att därigenom skapa resurser för att hantera sociala och miljömässiga problem. Försök att föra fram andra synsätt undermineras av
ekonomiska intressen. I Market First råder vattenbrist hos stora delar av befolkningen (särskilt i Asien), jorden utarmas och eroderar, skogar avverkas (framför
allt i Latinamerika), utsläppet av växthusgaser förblir högt och många fiskbestånd
dör ut. Specifikt för Europa ökar den odlade markarealen för spannmålsproduktion,
jordbruket blir än mer teknikintensivt, trots teknikförbättringar ökar transporter,
vilket ger ökande utsläpp (68). En ökande turism utövar ett hårt tryck på framför
allt kustregioner.
IPCC:s mest jämförbara scenario kallas A1, och är det scenario där den globala
uppvärmningen påverkar världen mest (en temperaturhöjning på maximalt 6,4 grader enligt senaste rapporten, se 64). Däremot lyfter IPCC – i kontrast mot UNEP –
tydligare fram mer positiva förändringar såsom minskade globala (ekonomiska)
skillnader, snabb teknikförbättring och en avstannad befolkningsökning efter år
2050. IPCC har även definierat tre underscenarier till A1, där den stora skillnaden
är i vilken utsträckning fossila bränslen kommer att användas i framtiden.
MA:s motsvarighet är Global Orchestration där globalt väl sammanlänkade
samhällen erbjuder en väl fungerande global marknad. Detta scenario skiljer sig
dock från arketypen, eftersom en stor mängd globala överstatliga institutioner för-
26
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
väntas finnas på plats för att hantera globala miljöförändringar. Även utbildning,
hälsa och infrastrukturella frågor hanteras i samverkan. Med andra ord motsvaras
detta scenario delvis av båda arketyperna Ekonomisk optimism och Reformerad
marknad. De globala institutionerna är här reaktiva, dvs. de reagerar bara på problem när de dyker upp. Förebyggande gränsöverskridande samverkan förekommer
knappast. Positiva faktorer som framhålls är ökat välstånd och global utjämning,
resurser som skapas för miljöförbättrande åtgärder samt överstatliga institutioner
som förmår hantera många globala problem. Risker som omnämns är att miljöförbättrande åtgärder inte hinner med att balansera lokala och regionala miljöproblem
och att sådana problem kan leda till att framför allt fattiga drabbas relativt sett hårdare. Med den reaktiva ansatsen finns, slutligen, en risk att miljöförbättrande åtgärder blir betydligt dyrare än om de hade genomförts mer förebyggande.
Detta scenario kan också betraktas som ett ”grundscenario”, dvs. ett utgångsscenario som andra scenarier jämförs med, eftersom detta i många stycken är en
extrapolering av dagens rådande utvecklingstrender, t.ex. OECD:s Baseline Scenario (56) samt European Environment Agencys (EEA) scenario Great Escape som
togs fram i Prelude-projektet (34). Det är därmed det mest kvantifierade prognostiserade scenariot vad gäller reella miljöeffekter. Möjligen med undantag för Global
Orchestration pekar prognoserna entydigt mot fortsatt intensiv miljöbelastning.
Scenarier inom denna arketyp framställs generellt ganska negativt. Det poängteras bl.a. tydligt att denna utveckling inte är miljömässigt hållbar. Netherlands
Environmental Assessment Agency betonar detta än mer explicit genom den tydliga negativa värderingen av deras scenario Global Market (53), bl.a. genom att döpa
det till ”End of history” – att jämföras med deras andra scenarier där bl.a. orden
”beautiful”, ”caring” och ”solidarity” används. IPCC och framförallt MA lyckas
bättre med att avstå från att värderingsmässigt färga denna scenariearketyp.
Reformerad marknad
Nyckelfaktorer för denna arketyp är följande:
• ganska snabb ekonomisk utveckling
• avplanande befolkningstillväxt
• snabb teknisk utveckling
• globala marknader
• politisk inriktning på att åtgärda marknadsmisslyckanden
UNEP:s Policy First är ett bra typexempel för denna arketyp (67). Här antas regeringar vidta åtgärder för att nå specifika sociala och miljömässiga mål. Koordinerade initiativ balanserar drivkrafter bakom ekonomisk utveckling ”till varje pris”.
Miljöskatter och liknande instrument införs och internationella avtal gällande utveckling och miljö ingås. Ökningen av utsläppen av växthusgaser stoppas, vattenbristen minskar något i absoluta tal och i relativa tal kommer betydligt färre än i
dag att lida av vattenbrist. I Afrika förbättras markanvändningen. Utsläppen av
transporter minskar i Europa och Nordamerika, tack vare bättre energieffektivitet
och större utnyttjande av kollektivtrafik. Latinamerikas skogar får också ett bättre
skydd. Total fiskekollaps undviks, även om fisketrycket förblir relativt högt.
27
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Specifikt för Europa visar sig de ömsesidiga fördelarna med klimatpolitiken vara
övertygande (68). Handeln med utsläppsrätter styr kapital till Östeuropa och Centralasien. Det politiska arbetet domineras av, och är mest ambitiöst, när det gäller
klimat, energi och transporter. En serie kriser i det intensiva jordbruket leder till att
integrerad förvaltningsteknik och vissa tillämpningar av bioteknik slår igenom
inom jordbrukssektorn. Målet att bevara den biologiska mångfalden leder till att
stora skogsområden blir naturreservat. Vattendirektivet införs fullt ut inom EU.
Luftföroreningarna i städerna har minskat och år 2030 ligger förvaltningsmålen
under WHO:s riktvärden.
I EEA:s scenario Clustered Network (som ingår i deras framtidsstudie inriktad
på jordbruksfrågor) medför kritiskt höga halter av luftföroreningar att Europas
länder enas om långtgående åtgärder, både på nationell och på europeisk nivå (34).
MA:s tidigare beskrivna scenario Global Orchestration hör som sagt lika
mycket hemma i denna arketyp som i den förra. MNP:s Global Solidarity passar
också in här, eftersom politisk intervenering och reglering utgör nyckelfaktorer i
detta scenario. I scenariot ingår även en framgångsrik handel med utsläppsrätter
inom EU, tekniska förbättringar i fordon och annan miljöteknik (53).
Dessa scenarier utgår från dagens utvecklingstrender, men lägger därefter till
olika politiska interventioner. IPCC har inget scenario som passar in på denna arketyp, bland annat på grund av att IPPC valt att inte närmare gå in på politiska interventioner som explicit behandlar klimatfrågan.
Global hållbar utveckling
Nyckelfaktorer för denna arketyp är:
• relativt långsam ekonomisk utveckling (dock med undantag)
• avplanande befolkningstillväxt
• måttlig till snabb teknisk utveckling
• globala marknader
• stark global styrning och förvaltning
MA beskriver i scenariot TechnoGarden en globalt integrerad värld som förlitar
sig på teknik och intensiv förvaltning av hårt anpassade ekosystem. Generellt
ökar bioeffektiviteten, men på bekostnad av ökad sårbarhet i stora av människan
skapade system. Teknik och marknadsorienterade institutioner används för att lösa
miljöproblem. Det globala samarbetet är starkt, vilket ger gynnsamma förutsättningar för att hantera t.ex. klimatfrågan. System för ägande- eller nyttjanderätter
utvecklas för ekosystemstjänster, som i dag ofta varken är prissatta eller reglerade.
Dessa äganderätter tilldelas sedan olika typer av aktörer (individer, företag, lokala
grupper och stater). I detta scenario förlitar man sig mycket på experter. Vid sidan
av regeringarna får multinationella bransch- och yrkessammanslutningar samt
andra icke-statliga organisationer stort inflytande. Den ekonomiska utvecklingen i
TechnoGarden antas vara relativt snabb vilket skiljer detta scenario från andra i
denna arketyp. Andra fördelar med detta scenario är att motsättningar mellan ekonomi och miljö löses, man utnyttjar naturresurser på bästa möjliga sätt, och samhället jobbar med naturen i stället för emot den. Nackdelar som lyfts fram är sårbarheten
28
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
– stora konstruerade system riskerar att haverera med långtgående konsekvenser.
Vidare försvinner orörd vildmark helt, vilket bl.a. leder till att människor får en
förenklad bild av naturen som något relativt okomplicerat system.
IPCC beskriver med sitt scenario B1 en värld som konvergerar och blir mer integrerad (38). En kraftig ekonomisk strukturomvandling sker till förmån för service, tjänster och information på bekostnad av förbrukning av fysiska naturresurser.
Man enas om globala lösningar på ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem, inklusive ekonomisk utjämning och fattigdomsbekämpning. Några mer globala initiativ om klimatfrågan tas dock inte, eftersom IPCC har valt att inte resonera om konkret klimatpolitik.
UNEP beskriver i sitt scenario Sustainability First en värld där en ny miljöoch utvecklingsparadigm växer fram, vilket medför radikala förändringar i hur
människor interagerar med varandra (67). Fler samarbeten mellan regeringar, intressegrupper och medborgare uppstår. Konsensus nås om vad som behöver göras
för att tillfredsställa grundläggande behov. Här leder beteendeförändringar till en
snabb minskning av utsläppen av växthusgaser och minskad vattenbrist. I Afrika
minskar markerosionen och i Europa och USA minskar utsläppen från transporter
dramatiskt. Fiskbestånden har också ett starkt skydd. Mer specifikt för Europa görs
stora investeringar i kollektivtrafik och integrerad förvaltning av naturresurser.
Viss bioteknik tillämpas i jordbruket. Därtill anammar EU en mer inkluderande
politik gentemot länder utanför unionen, bl.a. tecknas stabila avtal med Ryssland
(68). Flygtrafiken blir mest interkontinental, energipriserna ökar och nyttjandet av
förnyelsebara energikällor och material ökar. Fler naturreservat inrättas, jordbruksmark omvandlas till naturliga habitat och minskningen av den biologiska
mångfalden avstannar.
Denna arketyp bjuder sammanfattningsvis på omfattande värderings- och livsstilsförändringar (inte fullt så omfattande i MA:s TechnoGarden), vilket utgör
nyckelfaktorer i omställningen till en miljömässigt och socialt mer hållbar utveckling. Starka globala institutioner är också en mycket viktig faktor. EEA:s Evolved
Society är det scenario som innehåller de mest omfattande förändringarna i människors värderingar (I denna rapport har dock scenariot Evolved Society kategoriserats under arketypen Regional hållbar utveckling, p.g.a. den ökande regionaliseringen, även om scenariet i mångt och mycket även passar in i arketypen Global
hållbar utveckling). De nya värderingarna i Evolved Society har för övrigt uppstått
som en reaktion på djupgående kriser (34).
Regional konkurrens
Nyckelfaktorer för denna arketyp är:
• långsam ekonomisk utveckling
• hög befolkningstillväxt
• långsam teknisk utveckling
• globala handelshinder
• starkt introvert fokus på nationell politik
29
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
IPCC målar här upp en mycket heterogen värld (scenariefamilj A2), där självförsörjning och lokal förankring är nyckelfaktorer (38). Den ekonomiska tillväxten är
här lägst bland alla scenarier, samt därtill regionalt orienterad. Den projicerade
temperaturhöjningen ligger för denna scenariefamilj näst högst (64). Befolkningstillväxten fortgår oavbrutet.
UNEP bidrar i denna kategori med scenariot Security First (67). Här är ojämlikhet, obalans och konflikt förhärskande. Regionalisering, med fokus på den egna säkerheten, dominerar samhällsutvecklingen. Marknadskrafterna härskar, men bidrar
inte till att lyfta dem som står utanför ”de rikas” murar till samma nivå som råder
innanför murarna. Utsläppen av växthusgaser fortsätter öka, likaså vattenbristen
globalt. Afrikas jordar eroderar, utom den mark som ägs av en elit och som därmed
skyddas från förstörelse. Latinamerikas skogar minskar, Europas och Nordamerikas
transporter ökar. I Europa blir utvidgningen av EU för komplex och avstannar (68).
EU-ländernas jordbruk får åter kraftiga EU-subventioner och återgår till mer intensiv
odling. Markerosionen fortsätter och det sker stora förluster av vatten i distributionssystemen. Miljöbelastningen från transportsektorn ökar kraftigt. Miljö- och säkerhet
(personsäkerhet) har låg prioritet i utvecklingen av ny teknologi. På land minskar den
biologiska mångfalden och naturområdena krymper.
EEA beskriver i scenariot Lettuce Surprise U hur en serie kriser, i form av
återkommande matförgiftningar som man inte lyckas hantera på central europeisk
nivå, får till följd att man går över mot mer lokal kontroll och regional självförsörjning på bekostnad av en mer centraliserad förvaltning (34). Denna decentralisering
blir normgivande på alla politikområden, men leder dock inte till den typ av konflikter som beskrivs t.ex. i Security First. MA:s scenario Order from Strength
beskriver en regionaliserad och fragmenterad värld mestadels sysselsatt med säkerhets- och skyddsfrågor. Fokus ligger på regionala marknader, medan globala gemensamma resurser ges mindre uppmärksamhet. Det råder acceptans för synen att
militärt och ekonomiskt starka demokratier skall upprätthålla global ordning, skydda den västerländska livsstilen och ge fördelar åt de fattigare länder som allierar sig
med stormakterna. Det huvudsakliga syftet med miljöpolitiken är att säkra tillgången till egna (nationella) kritiska naturresurser. I detta ingår att frånta andra tillgång
till de egna resurserna. Precis som i scenariot Global Orchestration finns en tilltro
till att teknikutvecklingen kan lösa uppkomna miljöproblem. I Order from Strength
identifieras möjligheten till världsfred, under förutsättning att en stark och rättrådig
stat agerar världspolis. Risken för invaderande arter minskar p.g.a. en striktare
gränskontroll. Rika länder kan skydda sin miljö, dock ofta på bekostnad av fattigare länder. Det är både möjligt att anpassa miljöreglerna till lokala förutsättningar
och att skydda den egna, lokala industrin mot konkurrens utifrån. De risker som
lyfts fram är ökade spänningar mellan olika grupper, murar som reses, global miljöförstörelse som en följd av att fattigare länder tvingas överutnyttja sina naturresurser samt en lägre ekonomisk tillväxt för alla.
Genomgående beskriver scenarierna i denna arketyp, med undantag för EEA:s
Lettuce Surprise U, en dyster framtid där konflikter dominerar och där miljöförstöring och befolkningstillväxt utgör – eller riskerar att utgöra – stora problem.
30
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Regional hållbar utveckling
Nyckelfaktorer för denna arketyp är:
• långsam eller måttlig ekonomisk utveckling.
• relativt låg befolkningstillväxt.
• ganska långsam teknisk utveckling.
• globala handelshinder.
• politik inriktad på hållbar förvaltning, men på lokal nivå med lokala
aktörer.
MA:s scenario Adapting Mosaic beskriver en fragmenterad värld som har uppstått
som en följd av bristande förtroende för och kritik mot globala institutioner (47).
Detta leder till en förstärkning av lokala institutioner och lokal ekosystemsbaserad
förvaltning. Investeringar i social- och humankapital styrs mot en mer integrerad
systemsyn (man ser naturen och samhällen i form av system), vilket resulterar i en
bättre kunskap om sårbarhet, återhämtningsförmåga och lokal variation i ekosystem. I början av tidsperioden införs handelshinder, men informationen flödar fritt
mellan länder och regioner. Stora regionala variationer i skötseln av ekosystemen
uppstår över tiden. En del tillämpar adaptiv förvaltning, medan andra använder sig
mer av kontroll och lagstiftning. Till slut leder den lokala orienteringen till att det
globala mellanstatliga samarbetet kring naturresurser upphör. Globala nätverk
uppstår underifrån som ett svar på detta, varvid fokus läggs på att hantera ekosystem utifrån deras egna naturliga avgränsningar och inte utifrån nationsgränser.
Under den senare delen av scenariots tidsperiod florerar kooperativa verksamheter,
liksom olika globala organisationer. Stor förmåga att hantera lokala variationer och
lokala resurser lyfts här fram som något positivt. Efter hand växer samarbetsinriktade nätverk fram underifrån. De nackdelar som lyfts fram är att globala resurser
riskerar att glömmas bort och att för litet görs åt globala obalanser. Dessutom
kommer en minskad global handel leda till lägre ekonomisk tillväxt.
IPCC beskiver en värld där lokala lösningar på ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem dominerar (scenariefamilj B2) (38). Befolkningen förutspås
öka, men inte lika mycket som i A2 under arketypen Regional konkurrens. Det
finns en stark inriktning mot miljöhänsyn och jämlikhet, men fokus är på lokala
och regionala lösningar. Temperaturhöjningen förutspås ligga i mellannivå (64).
EEA beskriver i sitt scenario Evolved Society – Europe of Harmony hur terrorattacker mot oljeledningar med efterföljande stora prishöjningar orsakar en allvarlig energikris – dessutom i kombination med omfattande översvämningar i Europa.
Denna kris ger dock upphov till ett ökat miljömedvetande och livsstilsförändringar
samt en ambitiös och omfattande europeisk och nationell politik för en hållbar
regional utveckling (34). Detta scenario liknar mycket arketypen Global hållbar
utveckling med dess stora värderings- och livsstilsförändringar, men skiljer sig i
övrigt p.g.a. betoningen av det regionala perspektivet.
UNEP har inget scenario som passar in i denna arketyp. I MNP:s scenario Caring Region understryks det regionala perspektivet i kombination med förändringar
av värderingar och beteenden (53). Sammanfattningsvis kan sägas att denna arketyp målar upp en utveckling där globaliseringen avstannar, men utan att för den
31
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
skull leda till stora konflikter som i arketypen Regional konkurrens. Snarare sker
denna utveckling parallellt med mer eller mindre omfattande förändringar i värderingar och livsstil.
Framtida klimatförändringar i Europa
De senaste forskningsrönen om hur effekterna av den pågående klimatförändringen
kommer att påverka Europa sammanfattades av FN:s klimatpanel (IPCC) under
2007. (26;27). Eftersom frågan om klimatförändringens effekter har fått så stor
uppmärksamhet på senare tid, det vill säga under 2006 och 2007, görs här en kort
sammanställning av dessa. Det är värt att påpeka att alla de framtidsstudier som vi
tidigare har redogjort för har sammanställts vid tidpunkter då tidigare utvärderingar
av klimateffekterna har varit tillgängliga, dock utan att dessa har lämnat något
avtryck i andra än miljöaktörernas studier.
I IPPC:s sammanfattning konstateras att Europas regioner drabbas mycket olika, att de regionala skillnaderna kommer att förstärkas och att detta kommer att få
stora konsekvenser inom alla samhällssektorer. För Europa innebär klimatförändringen att temperaturen stiger signifikant, mer på vintern i norr och mer under
sommaren i söder. Den genomsnittliga årliga nederbörden ökar i norr och minskar i
söder. Resultatet blir att odlingsmöjligheterna förändras i hela Europa, med ökad
potential i norr och minskad i Medelhavsområdet och i sydöstra Europa. Skogsgränsen kommer att flyttas norrut. Produktiviteten kommer att öka i norr och minska i Centraleuropa. Skillnader i vattentillgång mellan olika regioner blir större än i
dag, med ökad avrinning i norr och minskad i söder och sydost. Vattenbristen
kommer att öka i Central- och Sydeuropa. I de områden som är mest känsliga för
torka (Sydeuropa och delar av Central- och Östeuropa) kan avrinningen sommartid
minska med upp till 80 procent mot slutet av seklet. Potentialen för vattenkraft
kommer att minska med 6 procent totalt, men i Medelhavsområdet kan den år 2070
ha minskat med så mycket som 20–50 procent. Extrema väderhändelser såsom
värmeböljor och intensiva regn blir vanligare.
Av redovisningen ovan framgår att förändringarna är stora och att de innebär
avsevärda utmaningar för sektorer och regioner. Förändringarna är emellertid av
varierande grad och art beroende på geografiskt läge och förutsättningar. Europas
ekosystem och biologiska mångfald kommer att påverkas i hög grad; många organismer kommer att ha svårt att anpassa sig. Havsytans höjning kommer att medföra
att upp till 20 procent av kustnära våtmarker försvinner, med förlust av viktiga
utbredningsområden för många arter. Små glaciärer försvinner och stora minskar i
omfattning. Många områden med permafrost kommer att ha försvunnit i slutet av
seklet. Vissa akvatiska ekosystem i Medelhavet försvinner eller minskar i omfattning, medan produktionen av fisk i Atlanten ökar. Skogens expansion norrut betyder att tundraområdena i vissa scenarier minskar. I Alperna kan 60 procent av arterna försvinna. Det finns få anpassningsmöjligheter för växter och djur annat än
genom migration, vilket för många arter inte är ett alternativ. Betydelsen av ”gröna
korridorer” som möjliggör migration kommer att öka.
Jordbruket i Sydeuropa kommer att behöva mer bevattning, medan utlakningen
av kväve från jordbruket kan öka i de delar av Europa där nederbörden ökar. Sam-
32
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
tidigt öppnar sig möjligheter för en mer varierad produktion i exempelvis Skandinavien, där möjligheterna till bl.a. trädgårdsodling i dag starkt begränsas av klimatet. Efterfrågan på energi kommer också att påverkas av klimatförändringen genom
att behovet minskar vintertid, medan det ökar under sommaren – med ökade krav
på reservkraft under de värmeböljor som blir allt vanligare. Här är det intressant att
konstatera att i ett land som Spanien står vattenkraften i nuläget för 12 procent av
elproduktionen (35), men möjligheterna att bibehålla eller utöka den produktionen
är alltså små med tanke på kommande klimatförändringar. Turismen runt Medelhavet kommer antagligen att minska sommartid till följd av värme och torka och i
stället flyttas till vår och höst när klimatet är gynnsammare. I Medelhavsländerna
svarar turismen för en betydande andel av BNP i dag. Vinterturismen i Mellaneuropa (t.ex. i Alperna) kommer att drabbas negativt, eftersom snön minskar eller
försvinner helt. Extrema väderhändelser som skyfall, värmeböljor och starka vindar
kommer att sätta samhällets beredskap på prov och innebär nya utmaningar för
krishanteringssystemet. FN:s klimatpanel menar att proaktiva åtgärder bör prioriteras. Exempel på detta är tidiga varningssystem för värmeböljor eller fördämningar
för att lagra vatten under torrperioder.
Vad dessa stora förändringar kommer att betyda för viljan att långsiktigt prioritera miljöfrågorna framför andra frågor är oklart, även om klimatfrågorna redan i
dag har fått stort genomslag. De stora miljöförändringarna blir dock tydliga först på
längre sikt. Även om tillförlitliga klimatscenarier redan kan identifiera dem är det
oklart i vilken mån det kommer att leda till snabb handling i form av minskade
utsläpp av växthusgaser. Klimatförändringens dilemma är att utsläppen orsakar
effekter globalt och på lång sikt, medan anpassningen sker lokalt och kan ge omedelbar effekt. Därför är det sannolikt lättare att vinna gehör för anpassningsåtgärder
än för utsläppsbegränsande åtgärder på nationell och lokal nivå .
En möjlig utveckling som skulle kunna leda till att vissa miljöfrågor prioriteras
bort är att fokus i stället ligger på att hantera den förändrade konkurrenskraft som
klimatförändringen ger upphov till inom Europa. Torkdrabbade bönder och tomma
turistanläggningar i södra Europa kan kontrasteras mot ett blomstrande jord- och
skogsbruk samt ökade turistinkomster i norra Europa. Att hantera denna situation kan
kräva en omfördelning av resurser inom Europa på längre sikt. EU:s agerande när det
gäller anpassning till klimatförändringar är en viktig miljöfråga för unionen. I juli
2007 ska Europeiska kommissionen presentera en grönbok om klimatanpassning.
33
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
6
Vilka miljöfrågor lyfts fram?
Analysen av framtidsstudierna visar att vissa miljöproblem tas upp ofta, medan
andra förkommer mer sällan. Beroende på de olika utvecklingsvägar som beskrivs i
scenarierna kommer vissa problem vi har i dag även fortsättningsvis att utgöra just
problem, medan andra faktiskt kommer att hanteras. I denna del av rapporten lyfter
vi fram de olika miljöproblem som har identifierats i de framtidsstudier vi har läst –
utan att ta hänsyn till om de löses eller inte i de olika scenarier som beskrivs. Vidare lyfter vi här fram de olika miljöfrågorna som tas upp i det övriga material som
har behandlats inom ramen för denna studie. Vi särskiljer i möjligaste mån mellan
aktörer verksamma inom miljöområdet (miljöaktörer) och övriga aktörer som har
behandlats i studien (sektorer och regioner).
6.1 Klimat- och energifrågan
Sektorer och regioner
Utmaningen att tillhandahålla mer energi samtidigt som utsläppen av växthusgaser
behöver begränsas är central och tas upp i ett stort antal studier som gjorts för sektorer och regioner:
– I Spanish Nuclear Energy Futures 2030 används detta tema som ett argument
för att vända den negativa spanska opinionen till fördel för utökad energiförsörjning med kärnkraft (31).
– I den svenska framsynsstudien Energi 2050 är utgångspunkten att den stora
användningen av fossila bränslen hotar klimatet och skadar miljön (40). Utifrån
denna utgångspunkt skisseras olika scenarier där energitillförseln har lösts med
större eller mindre inslag av fossila bränslen.
– I det finska projektet Uusimaa 2035 nämns tio övergripande trender som påverkar regionen, varav en handlar om ökade miljörisker, däribland klimatförändringen samt en risk för högre energipriser (69). Även Flanagan m.fl. (25) anser att
tillgången på energi och andra naturresurser är en av de huvudsakliga anledningarna till att framtidens forskningsbehov bör studeras.
– I en framtidsstudie gjord i Ukraina framhävs säker tillgång på energi som en
huvudfråga. Eftersom tillgången på fossila bränslen inom landet är begränsad finns
incitament att utveckla förnyelsebar energi (30).
– I en grekisk framtidsstudie är oron för hur man skall säkra energitillförseln
påtaglig, eftersom man endast har små egna resurser. Man föreslår en mer rationell
energianvändning, liksom satsning på inhemska och förnyelsebara energikällor
som sol och vind (10).
– I en framtidsstudie för 2020 gjord i Frankrike och med fokus på transporter
och bebyggelse tas miljö- och energifrågan upp bland de viktiga trenderna. Accelererande klimatförändringar med fler naturkatastrofer nämns som en möjlig orsak
till trendbrott i ett internationellt perspektiv liksom uttömning av oljereserverna och
en ny våg av sjukdomar och hälsorisker (9).
34
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Att klimatförändringen medför ökning av den globala medeltemperaturen förs
fram i en rad studier, men få nämner möjligheten till en global avkylning till följd av
en förändrad havscirkulation. Ett undantag är Flanagan m.fl. (25) som kort omnämner denna möjlighet. En mer utförlig diskussion om klimatförändringens effekter i
form av t.ex. extrema väderhändelser förs i projektet Teknisk Framsyn (66), som
dock beskriver konsekvenserna av sådana händelser i ganska allmänna ordalag.
Av intresse är att problematiken kring klimatförändringen inte alls lyfts fram
som en styrande omvärldsfaktor i den amerikanska studien Global Trends 2015
(55), där flera miljöfrågor annars behandlas ganska ingående. Enligt denna studie
kommer den dominerande energianvändningen år 2015 fortfarande att bestå av
fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser kommer att ha ökat betydligt. Kyotoavtalet – eller någon efterföljare till detta avtal – kommer inte att ha ratificerats
av USA, men vissa företag kommer att arbeta med att begränsa utsläppen av växthusgaser som en del av miljöpolicyn enligt samma studie.
Tillgången på olja och andra fossila bränslen är den mest kontroversiella frågan i de framtidsstudier vi har läst. Det råder dock stor oenighet inom detta problemområde. Exempelvis NIC (55) konstaterar att det – trots en ökning av efterfrågan på energi med 50 procent till år 2015 – kommer att finnas tillräckligt med
energiresurser för att tillgodose efterfrågan, eftersom 80 procent av världens samlade oljeresurser och 95 procent av världens samlade gasresurser fortfarande inte
har exploaterats. Detta kan kontrasteras mot McKillop och Newman. (49), som
menar att hälften av världens oljeresurser nu är förbrukade och att vi aldrig kommer att kunna öka produktionen jämfört med i dag. I studien av en spansk region
2020 (33) antas också att vi snart står inför ett slut på oljeekonomins era och man
räknar med att olja och gas kommer att vara avsevärt dyrare i slutet av 2010-talet
än i dag. I den svenska studien Teknisk framsyn (65) konstateras att fossila bränslen
förr eller senare kommer att ta slut (tidpunkten är oklar), men att dessa bränslen
innan dess kommer att bli avsevärt dyrare. Andra slutsatser som varierar beroende
på studie handlar t.ex. om den kaspiska regionens roll som oljeproducent, varvid
NIC (2000) tror att den kommer stå för en stor tillförsel år 2015. McKillop och
Newman (49) företräder däremot den s.k. peak oil-skolan och avskriver den kaspiska regionen som en betydelsefull källa för världsmarknaden. McKillop och
Newman (49) hånar t.o.m. dem som har spekulerat om stora oljefyndigheter där
och möjligheterna att utnyttja dem.
Även de som inte tror att oljan snart tar slut föreställer sig dock att konflikter
inom eller mellan oljeproducerande stater allvarligt kan påverka prisbild och tillgång på fossila bränslen i framtiden. Energimyndigheten försöker bedöma såväl
pessimistiska som optimistiska olje- och gasscenarier och kommer till slutsatsen att
den utvinningsbara tillgången på olja är av en storleksordning som innebär att den i
sig inte sätter någon restriktion för oljeanvändningen de närmaste 25–30 åren och
knappast före mitten av sekelskiftet (13). Energimyndigheten tror emellertid samtidigt också att betydelsen av olja som politiskt vapen ökar igen och säkerhetsforskaren Robert Larsson vid FOI rapporterar om hur Kina och Indien redan nu agerar
kraftfullt på världsmarknaden för att säkra tillgång till olja samt om hur utvinning
och transporter militariseras (44).
35
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Miljöaktörer
Miljöaktörerna ger klimatfrågan stor uppmärksamhet. Utsläppen av växthusgaser
med medföljande klimateffekter lyfts fram av alla som en mycket viktig och avgörande miljöfråga. Energi och transporter är centrala aspekter när det gäller klimatfrågan. Våra samhällen är beroende av tillgången på billiga fossila bränslen i dag,
både för kraftproduktion och för transporter. Växthusgaserna kommer huvudsakligen från förbränningen av fossila bränslen. Om vi skall kunna hantera klimatfrågan
måste vi rejält minska konsumtionen av dessa bränslen, vilket samtliga aktörer
påpekar. Av detta följer att omställningen mot en minskad energianvändning och
en ökad användning av mer förnyelsebara energikällor blir avgörande. EEA argumenterar t.ex. för att fokus har skiftat inom EU. Tidigare betraktades användningen
av fossila bränslen som ett tillgångsproblem: ”Vad gör vi när oljan tar slut?” Numera ses frågan som ett problem vad gäller miljöpåverkan (21).
Denna omställningsproblematik påverkar nästan alla samhällssektorer. Alla aktörer lyfter här fram t.ex. behovet av ny teknik, dels för att mer effektivt tillvarata
energin i befintliga energislag, dels för att möjliggöra användningen av nya. Generellt ställs stora förhoppningar på att olika tekniska landvinningar skall möjliggöra
en någorlunda smärtfri energiomställning (smärtfri i den bemärkelsen att den inte
nödvändigtvis behöver föregås av stora globala katastrofer och konflikter eller
djupgående ekonomisk recession eller depression). Med andra ord blir teknikutveckling också en del av klimatfrågan. Klimatfrågan är också kanske den mest
globala frågan och följaktligen lägger alla aktörer stor vikt på staters och internationella organisationers förmåga att få till stånd avtal och samarbeten för att hantera
frågan i ett globalt sammanhang. Klimatfrågan spänner – såsom framgår – över
många olika områden. De olika miljörelaterade frågor som redovisas i denna rapport är således ofta kopplade till klimatfrågan, även om en hel del frågor av mer
fristående karaktär också presenteras.
Alla studier som är publicerade av miljöaktörer framhåller att det är avgörande
att – i större eller mindre omfattning – ändra på den västerländska livsstilen för att
kunna vända utvecklingen vad gäller klimatfrågan i synnerhet och för många andra
miljöproblem i allmänhet. Exempelvis skriver några cheferna för miljömyndigheter
i Europa att den västerländska livsstilen, även utan att beakta befolkningsökningen
eller den ekonomiska utvecklingen, inte ens i dag är möjlig på en global nivå (54).
EEA lyfter upprepade gånger fram behovet av att koppla isär ekonomisk tillväxt
från ökat resursutnyttjande (t.ex. 20). Ökade inkomster används i för stor utsträckning till ökad konsumtion av naturresurser. Även Europas nätverk av chefer för
miljömyndigheter lyfter fram den frågan (54). EEA har dock nyligen fört fram att
man inom EU har haft viss framgång när det gäller att bryta sambandet mellan
ekonomisk tillväxt och ökat resursutnyttjande (22).
Gemensamt för alla de ekologiskt mest fördelaktiga scenarierna i miljöaktörernas framtidsstudier är de markant förändrade attityderna till miljö och konsumtion.
Studierna beskriver en utveckling där krismedvetenheten växer fram bland samhällsmedborgarna, vilket ger upphov till radikalt förändrade produktions- och konsumtionsmönster. Denna förändring av attityder och livsstil kopplas ofta ihop med
en ökad solidaritet med tredje världen (t.ex. 53, 67). Ibland förutsätts förändrade
36
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
produktions- och konsumtionsmönster följa först efter mycket stora och omfattande
kriser. Detta gäller t.ex. för två av scenarierna i EEA:s framtidsstudie om främst
jordbruksfrågorna (34), och för scenariot Adapting Mosaic (47). Lika ofta antas
dock livsstilsförändringar kunna ske utan att föregås av stora katastrofer.
Behovet av förändrade regler och politiskt fokus framhålls tydligt i miljöaktörernas studier. I de för miljön mest gynnsamma scenarierna beskrivs genomgående
omfattande miljöpolitiska förändringar. EEA lyfter även i nästan alla sina rapporter
fram behovet av bättre politik för miljön inom EU. EEA anger behov främst inom
följande politikområden:
• Fler marknadsanpassade åtgärder, exempelvis utsläppsrätter. Detta
framhålls även av t.ex. Tysklands federala miljömyndighet (24). EEA
lyfter även fram behovet av mer ”grön bokföring”, liksom behovet av
att hantera de ekosystemstjänster som i dag inte prissätts (22). Begreppet
ekosystemstjänster, som är ett samlingsnamn för de olika tjänster och
funktioner som ekosystemen utför och som är nödvändiga för människans fortlevnad, är relativt nytt och intar en central plats i MA:s framtidsstudie (47).
• Stärkt engagemang för mer innovationer inom miljö- och teknikområdena (t.ex. 22).
• Behov av sektoriell integration (t.ex. integrerad kustzonsplanering, 20).
Detta behov framställdes också mycket tydligt av bl.a. Världsnaturfonden
(i2).
• Fler regleringar för att skydda miljön i de fall miljöhänsyn kommer i
konflikt med kravet på ekonomisk utveckling (22). EEA påpekar att det
finns en vilja bland EU:s medborgare att göra uppoffringar för miljön,
förutsatt att man känner sig säker på att andra också bidrar (22).
Globalt samarbete för att införa miljöpolitiska program och regler (t.ex. Kyotoprotokollet) är en central fråga för alla miljöaktörer. Exempelvis framhåller Tysklands federala miljömyndighet att Kyotoprotokollets föreskrivna utsläppsreduktioner inte är tillräckliga (samt att den första åtagandeperioden snart löper ut). För
Tysklands egen del framhåller myndigheten att en minskning på 80 procent av
utsläppen av växthusgaserna är både tekniskt och ekonomiskt möjligt fram till år
2050 (24). Detta skall ske bl.a. genom minskad energianvändning, ökad användning av förnyelsebara bränslen, bättre transporter och införande av fler miljöskatter
och utsläppsrätter. För det globala samarbetet är multilaterala avtal av största vikt,
men samtidigt finns en oro för att påskrivna avtal inte genomförs (t.ex. 63; i3). Ett
problem med multilaterala avtal är att multinationella företag inte explicit är bundna av avtalen. Vissa ser harmonisering av nationell lagstiftning som en lösning på
detta (63).
För att få till stånd internationella avtal förespråkades att man skulle börja med
bilaterala avtal, där även näringslivet och ideella miljöorganisationer inkluderades
från början (i2). Vikten av att snabbt få till stånd globala överenskommelser framgår
klart i bl.a. den brittiske ekonomen Nicolas Sterns genomgång av klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser, vars huvudbudskap är att ju tidigare man börjar
37
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
desto billigare blir det i slutändan (61). Detta framhålls även av Tysklands federala
miljömyndighet (24). Relevant i sammanhanget är också frågan om Arktis, som i
dag är en till stor del oreglerad region vilket kan bli ett stort problem om klimatförändringarna medför att åtkomsten till dess naturresurser ökar (63). Slutligen, för att
initiera globala överenskommelser behövs ett visionärt ledarskap, vilket framhölls
som en bristvara, i samband med Miljövårdsberedningens workshop våren 2007 om
tillväxt och miljö (63). Världsnaturfondens företrädare framförde att Sverige skulle
vara utmärkt lämpat att axla en sådan roll inom EU-samarbetet (i2).
6.2 Övriga miljöfrågor
Luftföroreningar i städer är en fråga som nästan alla miljöaktörer tar upp, men
som i stort sett inte nämns alls i studier av sektorer och regioner. Bland miljöaktörerna lägger framför allt EEA stor vikt vid dessa frågor (t.ex. 20;22). FN:s klimatpanel framhåller synergieffekten mellan minskat användande av fossila bränslen
och halten av luftföroreningar i städer (27).
Frågan om kemikalieutsläpp tas också enbart upp av miljöaktörerna. Denna
fråga betraktas också som viktig av de medverkande vid Miljövårdsberedningens
workshop. Kemikalieutsläpp ses även som ett avgörande hot mot världens floder.
Som exempel nämner Världsnaturfonden att utsläpp av farliga ämnen i floden
Chang Jiang i Kina hotar kvaliteten på 40 procent av Kinas totala sötvattenstillgångar (73).
Avfall från städer tas också upp som ett miljöproblem av många miljöaktörer,
dock inte alla. (Exempelvis tas frågan inte upp av någon av de intervjuade personerna.) Avfallsfrågan förekommer mer sällan i studier av sektorer och regioner.
När frågan tas upp kan det exempelvis handla om problem med elektroniskt avfall
och industriavfall i Asien (33). I en studie av Saarland 2020 tas avfallshanteringen
upp som en regional angelägenhet (48). FN:s klimatpanel påpekar att avfallet från
hushåll i ringa grad bidrar till de globala utsläppen av växthusgaser, men att avfallssektorn ändå kan bidra positivt till minskade utsläpp till en låg kostnad.
Tillgången till grönområden i och omkring städer lyfts fram av sektorer och
regioner i en studie om Lissabonregionen (59). En av de viktiga trenderna inför
framtiden handlar om att ”vara grön”. Tillgången till grönområden omnämns inte
explicit av miljöaktörerna, men däremot tillgången på naturligt fungerande ekosystem. I ljuset av klimatanpassningen är tillgången till gröna ytor i städer dock en
relevant fråga som lyfts fram som ett betydelsefullt anpassningsalternativ av klimatforskare (26). Genom att t.ex. skapa gröna tak ökar inomhuskomforten vid
värmeböljor. Brist på naturresurser såsom metaller eller fosfor är i stort sett en
icke-fråga bland sektorer och regioner och omnämns mest sporadiskt – och då
mest som en källa till konflikt (t.ex. 66). I en artikel där en representant från Stockholm Environment Institute uttalar sig, tas dock denna nygamla miljöfråga upp och
det konstateras att USA kommer ha slut på sina utvinningsbara naturresurser om
30 år och att de stora fyndigheterna finns i Marocko, Västsahara och Kina (11).
38
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Överkonsumtion av naturresurser, med efterföljande resursbrist, är generellt dock
en stor fråga bland samtliga miljöaktörer.
Vattenfrågan, dvs. att tillgången på färskvatten kan bli begränsad och rent av
orsaka konflikter även i Europa, behandlas ytterst sällan av regioner och sektorer.
En studie av det framtida Lissabon utgör det enda undantaget (59). Detta kan kontrasteras mot miljöaktörerna, som tillmäter frågan stor vikt, framförallt utom Europa med även inom denna kontinent.. Regioners och sektorers sparsamma behandling av vattenfrågans betydelse för Europa kan jämföras med vad FN:s klimatpanel
tror om minskad nederbörd och ökad avdunstning sommartid i sin kommande rapport, där man betraktar den minskade avrinningen i södra och östra Europa som ett
problem både för jordbruket och turismen (27). Världsnaturfonden tar även i en
nyss avslutad studie upp vattenproblematiken i ett bredare perspektiv. Förutom
överutnyttjandet av sötvatten från flodsystemen, med efterföljande vattenbrist,
omnämns även dammbyggen, klimatförändringar, invaderande arter, överfiske och
utsläpp som de mest kritiska hoten mot vattenförsörjningen generellt sett (73).
Vidare lyfts vattenfrågan fram tydligt i t.ex. UNEP:s olika scenarier, men även i
andra scenarier gjorda av miljöaktörer.
På det globala planet utanför Europa lyfts dock vattenfrågan upp som ett problemområde i flera studier av både regioner och sektorer. De lyfter fram tillgången på vatten i områden som Mellanöstern, Afrika söder om Sahara och norra Kina
som potentiellt konfliktskapande (55;69;66). Det konstateras att år 2015 kommer
nästan tre miljarder människor att leva i områden med begränsad tillgång på färskvatten, det vill säga mindre än 1 700 kubikmeter per person och år. Man pekar
också på att många stora flodsystem delas av flera länder och att konkurrens om
vattnet uppstår då behov av energiproduktion och bevattning blir större. Exempel
på sådana flodsystem är Eufrat och Tigris, som delas av Turkiet, Syrien och Irak,
samt Nilen, som delas av Egypten, Etiopien och Sudan. I det sistnämnda fallet
lyfter miljöaktören Världsnaturfonden även fram problemet med den ökande avdunstningen som en följd av klimatförändringarna (73).
Eutrofiering (övergödning) nämns inte så ofta av miljöaktörer och inte alls av
regioner och sektorer, vilket kan ses som litet oroväckande eftersom problemen
med vårt närmaste innanhav Östersjön därför kan riskera att komma i skymundan.
Samtidigt arbetar de nordiska länderna för att Östersjön ska bli ett pilotområde för
att tidigt genomföra EU:s kommande direktiv om den marina miljön.
Fiske är ett icke-problem i studier gjorda av regioner och sektorer, medan det
är ett vanligt förekommande miljöproblem i studier gjorda av miljöaktörer. Tyvärr
verkar det bara vara i de mest optimistiska scenarierna där problemet hanteras på så
sätt att fiskebestånden tryggas. Problemen som lyfts fram är dels ”tjuvfiske”, dels
att stater inte kan enas om uttagsbegränsningar. Exempelvis i UNEP:s scenario
Security First minskar visserligen tjuvfisket, men samtidigt ökar det legaliserade
fisket mycket p.g.a. regionaliseringen och avsaknaden av ett gott internationellt
samarbetsklimat (67). Skyddet av valarna är ju en paradfråga för Greenpeace (i1),
även om de inte ser den som sin viktigaste fråga. Världsnaturfonden lyfter fram
överfisket i många av världens floder som ett pågående miljöproblem, vilket exemplifieras av floden Mekong, vars vikande fiskbestånd bidrar med 80 procent av
39
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
den totala mängden konsumerat animaliskt protein för 55 miljoner människor inom
avrinningsområdet (73).
Precis som för fiskefrågan är det bara i de mest optimistiska scenarierna framtagna av miljöaktörerna som den biologiska mångfalden bevaras. Världsnaturfonden tar även upp problemet med invaderande arter i flodsystemen som ett hot mot
den biologiska mångfalden i dessa sötvattensekosystem (73). Den biologiska
mångfalden behandlas dock mycket lite av regioner och sektorer. I den mån frågan tas upp handlar det om att vi inte kommer att nå upp till satta mål (55) och att
den minskande mångfalden kan vara en källa till konflikt, eftersom läkemedelsindustrins möjligheter att därifrån hämta råvaror till nya läkemedel begränsas (25).
Frågan om biologisk mångfald är för övrigt nära kopplad till att skogar och andra
livsmiljöer för djur och växter förstörs.
Avskogningen betraktas av miljöaktörerna som ett problem bl.a. i EU (68).
Bättre markanvändning, dvs. att bevara naturliga miljöer som skogar och våtmarker, lyfts även fram som en nyckelfråga av Europas nätverk av chefer för naturvårdsverk (54). Bl.a. OECD för fram utarmningen av de tropiska skogarna som en
av de miljöfrågor där utvecklingen är som mest kritisk i dag (56). Tillståndet för de
tropiska skogarna i främst Latinamerika lyfts även explicit fram i UNEP:s globala
scenarier och betecknas som kritiskt (67). Tropisk avskogning tas också upp av
MA som en del av problemen med urbanisering och jordbrukets utveckling (47).
Jordbruksfrågor får relativt stort utrymme hos miljöaktörerna, t.ex. genom
EEA:s program Prelude, där jordbruksfrågor i Europa studeras (34) och vars framtidsstudie har behandlats i denna rapport. OECD nämner jordbruket som en av de
mest kritiska miljöfrågorna (56). Utsläppen av kväve från jordbrukssektorn lyfts
fram av Netherlands Environmental Assessment Agency; ett av få exempel på att
problemen med övergödning fått en framträdande plats i det studerade materialet.
Förändringar inom jordbrukssektorn och jordbrukets miljöeffekter får också stort
utrymme i UNEP:s beskrivning av de olika scenariernas konsekvenser för Europa
(68). Omfattningen av EU:s jordbruksstöd, tekniknivå, val av grödor (spannmål
kontra djurfoder), markerosion, vattenanvändning och vattenbrist är faktorer som
varierar beroende på omvärldsutvecklingen (scenarierna). Jordbrukets användning
av vatten är mycket omfattande så därför är vattenfrågor och jordbruksfrågor nära
besläktade. Världsnaturfonden framhåller t.ex. att två tredjedelar av all sötvattenskonsumtion i dag används till bevattning inom jordbruket (73).
Alla miljöaktörerna framhåller – mer eller mindre explicit – att de miljöproblem som vi står inför i dag är mer komplexa än tidigare miljöproblem, där det i
regel har varit enklare att fastställa problemet och dess orsak. Exempel på det sistnämnda är ozonhålet och hur det påverkas av utsläpp av klorfluorkarboner (CFC)
(20; 47). Vidare berörs i dag ofta ett stort antal olika aktörer av de större och mer
komplexa miljöproblemen (20). Denna komplexitet försvårar möjligheterna att
förändra miljöpolitiska program och attityder, eftersom det är svårt att dels förutse
effekterna av olika åtgärder, dels samla alla olika aktörer med vitt skilda intressen
runt dessa frågor. Det finns också ett flertal handlingsprogram med bäring på miljöfrågor och som ibland kan vara överlappande. Detta kan vara ett problem. Europas nätverk av chefer för miljömyndigheter framhåller att det i syfte att minska
40
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
komplexiteten kan vara lämpligt att försöka begränsa de olika policydokumentens
omfattning (54).
Det verkar alltså som att det kan bli svårt att skapa enighet om åtgärdsprogram,
särskilt om åtgärderna kommer i konflikt med strävan efter ekonomisk utveckling.
Här kan man se en parallell till den studie om hur EU uppfattas i internationella
förhandlingar, som vi tidigare har refererat till (12) och där man fann att utomstående uppfattar EU som inkonsekvent beträffande miljöfrågor just på grund av målkonflikter. Detta dilemma medför att många aktörer lyfter fram behovet av mer
forskning och bättre metoder för att fastställa miljökonsekvenser (t.ex. 21; i1; i3).
Teknologiöverföring och samarbete inom den industrialiserade världen samt mellan denna och utvecklingsländerna lyfts också relativt ofta fram som viktigt (47;
61; 63). Insikten om problemens komplexitet och ämnesövergripande karaktär har
även fått stora effekter i forskningsvärlden (i2; i3). Även på kort sikt förutsägs en
fortsatt integration av samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga forskningsresurser i syfte att bättre förstå och hantera komplexa miljöproblem.
Flera miljöaktörer lyfte även fram risken för mycket snabba förändringar i
ekosystemen. Sådana s.k. ”flippar” äger rum när ekosystemen efter att en längre tid
ha förefallit kunna absorbera olika störningar i stället når en punkt där de snabbt
skiftar tillstånd till något helt annat (22; i1; i3). Dessa plötsliga förändringar är
förstås en effekt av systems inneboende komplexitet. Ett exempel på detta kan vara
när en insjö övergår från ett tillstånd med klart vatten och mycket fisk till att i stället domineras av grumligt vatten med snabbväxande alger och lite eller ingen fisk.
Ett annat exempel som har nämnts tidigare är att cirkulationen i Atlantens havsströmmar kan bli långsammare, vilket skulle kunna få stora konsekvenser för klimatet i norra Europa. Enligt FN:s klimatpanels senaste utvärdering är dock en nedkylning inte aktuell detta århundrade, även om cirkulationen i norra Atlanten kan
komma att avta. Uppvärmningen kommer att kompensera för den uteblivna värmetransportern via havsströmmarna (28).
Ökande turism nämns som ett problem ur miljöbelastningsperspektiv av miljöaktörer, dels i form av att turismen ökar trycket mot känsliga naturområden, dels
genom ökande transporter. Det sistnämnda är främst tillämpligt vad gäller flyget,
som bl.a. drivs av viljan att kunna erbjuda billigare flygresor (22; 68). Ökande
turism är dock inte något som alla miljöaktörer framställer som ett problem. Turism kan även ses som ett sätt att finansiera bevarandet av viktiga och ofta unika
naturområden genom satsningar på s.k. ekoturism.
Ozonhålet är en miljöfråga som de flesta aktörer verkar betrakta som löst. Ofta
framhålls i stället de begränsade utsläppen av klorfluorkarboner (CFC) som ett
framgångsexempel på ett väl fungerande multilateralt avtal (t.ex. 63).
Kopplingen mellan människors hälsa och miljön kan kanske betraktas som en
miljöfråga i vardande. Det handlar både om direkta negativa hälsoeffekter på grund
av föroreningar och störda ekosystem och om naturupplevelsers positiva betydelse
för hälsan genom rekreation och friluftsliv. (t.ex. 22). Till detta område kan eventuellt den stundtals livligt omdebatterade frågan om genetiskt modifierade organismer (GMO) räknas. Här är det intressant att notera att GMO förs fram som en
huvudfråga inom miljöområdet av Greenpeace (i1), men att övriga miljöaktörer
41
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
inte förefaller fästa samma vikt vid frågan, åtminstone inte utifrån det material som
behandlats i denna studie. GMO betraktas dock i flera framtidsstudier gjorda av
regioner och sektorer som en viktig faktor för att trygga livsmedelsförsörjningen i
en värld med växande befolkning. NIC (55) anser t.ex. att den negativa attityd mot
GMO som finns i Europa och delvis i USA är till skada för det framtida jordbrukets möjligheter att försörja en växande befolkning.
Av de omvärldsfaktorer som har använts vid framtidsstudierna gjorda av såväl
miljöaktörer som regioner och sektorer är det i huvudsak bara miljöaktörerna som
lyfter fram befolkningstillväxten och utvecklingsländernas ekonomiska utveckling
som potentiella problem för miljön. EEA framhäver t.ex. att även om den industrialiserade världen fortsätter effektivisera resursutnyttjandet så kommer utvecklingsländernas ekonomiska utveckling att leda till att resursanvändningen totalt sett ändå
kommer att öka (21). Samma argumentation gäller även befolkningstillväxten.
Givetvis har utvecklingsländerna sin fulla rätt att utvecklas ekonomiskt på det sätt
som den rika världen redan har gjort, men att få dessa att genomföra denna omvandling utan att för den skull utarma naturresurserna är den stora ödesfrågan,
vilket framkommer tydligt i framtidsstudierna och framför allt i intervjuerna. Tysklands naturvårdsverk framhåller även att det är den industrialiserade världens skyldighet att bistå utvecklingsländerna med att kombinera ekonomisk utveckling med
hållbar användning av naturresurser (24).
I detta sammanhang är det intressant att notera att EEA pekar på hur delar av
den totala miljöbelastningen, bl.a. som en följd av att produktionen flyttar till låglöneländer, i dag faktiskt överförs från den industrialiserade delen av världen till
utvecklingsländerna (21). En nyligen genomförd studie har föreslagit ett nytt bokföringssystem för utsläpp av växthusgaser med anledning av den globaliserade
handeln. Det skulle innebära att Sveriges utsläpp per capita skulle kunna bli upp till
tolv ton koldioxid, jämfört med de sex ton som redovisas med nuvarande beräkningsmetod (8).
Relevant i detta sammanhang är också World Watch Institutes bedömning att
om utvecklingsländerna inte lyckas med att kombinera ekonomisk utveckling med
en uthållig förvaltning av naturresurserna, så finns en stor risk för att vi framöver
kommer att få se stora flyktingströmmar från områden där ekosystemen kollapsat
(72). Denna kategori av flyktningar, miljöflyktingar, skulle alltså komma att öka
markant, vilket även skulle kunna leda till nya och stora konflikter såväl lokalt som
globalt (i3). Europas nätverk av chefer för miljömyndigheter framhäver även att
konkurrensen om sinande naturresurser kan leda till geopolitisk instabilitet (54).
Just miljösäkerhet var också ett område som EU:s ungdomskonvent lyfte fram
såsom viktigt för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.
42
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
7
Klimatfrågan dominerar inom EU
Undersökningen har påvisat att frågor om klimatförändringar, globalt eller internationellt samarbete, luftföroreningar, jordbruk, fiske och biologisk mångfald prioriteras i större eller mindre omfattning i olika framtidsstudier och -bedömningar.
Klimatfrågan, dvs. minskade utsläpp av växthusgaser, är starkt prioriterad av EU.
En stor fråga inom de närmaste åren är uppgiften att förhandla fram en EU-position
inför omförhandlingarna av Kyotoprotokollet 2012. Enligt Europeiska rådet skall
dessa förhandlingar inledas i slutet av 2007 (då Portugal är ordförandeland i EU)
och slutföras hösten 2009 (då Sverige är ordförandeland i EU). Vidare förband sig
Europeiska rådet våren 2007 till att minska utsläppen av koldioxid med minst 20
procent fram till 2020 i väntan på en global överenskommelse, och med 30 procent
under förutsättning att andra industriländer åtar sig jämförbara minskningar. Frågan
om hur dessa utsläppsminskningar skall fördelas inom EU är inte klart och måste
också lösas.
Såsom en tidigare studie utförd av Naturvårdsverket (51) har visat står samtliga
ovan redovisade frågor på EU-organens och medlemsländernas dagordningar under
perioden 2007–2009. Den svenska regeringen har också förklarat att klimatfrågan
blir en av prioriteringarna för det svenska EU-ordförandeskapet andra halvåret 2009.
Däremot har ännu inte de mest genomgripande förändringarna som enligt vissa
av IPCC:s scenarier skulle kunna uppstå som följder av den globala uppvärmningen, tagits upp av EU. Ett sådant exempel är huruvida uppvärmningen av klimatet
på företrädesvis norra halvklotet och vid nordpolen skulle kunna innebära att tidigare oåtkomliga delar av Arktis öppnades upp för exempelvis fiske, utvinning av
olja och gas samt för transporter. Detta skulle kunna få stora ekonomiska och politiska konsekvenser samt medföra en starkt negativ påverkan på den arktiska miljön.
43
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Referenser
Intervjuer
i1. Greenpeace Norden, Lennart Daléus, verkställande direktör.
i2. Världsnaturfonden Sverige, Lars Kristofersson, generalsekreterare.
i3. Vetenskapsrådet, Lars Nilsson, tjänsteman på Vetenskapsrådet och representant
i bl.a. International Geosphere and Biosphere Programme.
Publikationer
1. Alcamo, J. (2001). Scenarios as Tools for International Environmental Assessment. European Environment Agency.
2. Almer, J. (2003). EU:s framtidskonvent. Resultatet. Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), 2003:3u, Stockholm.
3. Banister, D., Stead, D., Steen, P., Åkerman, J., Dreborg, K., Nijkamp, P. och
Schleicher-Tappeser, R. (2000). European Transport Policy and Sustainable
Mobility. Spon Press, London, New York.
4. Boverket (1994). Sverige 2009. Förslag till vision. Boverket, Karlskrona.
5. Carson, R. (1962). Silent Spring. Houghton Mifflin Company, Boston.
6. Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.-L. och Lundell, E. (2006a). Miljöpolitik och
styrmedel. Fallstudie: kött. KTH, avdelningen för industriell ekologi, TRITA-KETIM, 2006:18.
7. Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.-L. och Lundell, E. (2006b). Miljöpolitik och
styrmedel. Fallstudie: kläder. KTH, avdelningen för industriell ekologi, TRITAKET-IM, 2006:17.
8. Carlsson-Kanyama, A., Asefa, G., Peters, G. och Wadeskog, A. (2007). Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges från import och konsumtion. Beräkningar med
olika metoder. KTH, avdelningen för industriell ekologi, TRITA-IM, 2007:11,
Stockholm.
9. Chatrie I. och Rachidy J (årtal okänt). Agora 2020-transport, housing, urbanism
and risk Foresight Brief No. 027 www.efmn.info
10. Damvakeraki, T. (årtal okänt). Greek National Technology Foresight 2021.
Foresight Brief No. 12.
11. Down to Earth (2004). The precarious geopolitics of phosphorous. Vol. 13
No. 3.
12. Elgström, O. (2006). Leader or Foot-Dragger. Perceptions of the European
Union in Multilateral International Negotiations. Swedish Institute for European
Policy Studies (SIEPS), 2006:1.
44
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
13. Energimyndigheten (2006). Oljans ändlighet – ett rörligt mål! En del av Energimyndighetens omvärldsanalys. ER 2006:21, Eskilstuna.
14. ESRA, European Security Research Advisory Board (2006). Meeting the
Challenge. The European Security Research Agenda. A Report from the European
Security Research Advisory Board. European Communities, Bryssel.
15. Europeiska kommissionen (2002). Att välja en grönare framtid. EU och miljön.
Europa på väg, Bryssel.
16. Europeiska kommissionen (2006). Med sikte på framtiden. Vetenskaplig forskning i Europeiska unionen. Europa på väg. Bryssel.
17. Europeiska kommissionen (2006a) The Future of Europe. Eurobarometer baserat på fältarbete februari till maj 2006. Bryssel.
18. Europeiska kommissionen (2006b) Energi för framtiden: förnybara energikällor. Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan. Meddelande från kommissionen. Bryssel
19. European Convention. (2002). Final Text Adopted by the European Youth
Convention. CONV 205/02,
http://register.consilium.eu.int/pdf/en/02/cv00/00205en2.pdf.
20. European Environment Agency (2003). Europe’s Environment. The Third
Assessment.
21. European Environment Agency (2005a). Sustainable Use and Management of
Natural Resources.
22. European Environment Agency (2005b). The European Environment. State and
outlook 2005.
23. EVS, European Values Survey (2007). http://www.evs.org.
24. Federal Environmental Agency Germany (2005). The Future in Our Hands. 21
Climate Policy Statements for the 21st Century (engelsk sammanfattning).
25. Flanagan K., Cunningham P. och Butter M. (2003). Exploring future science
needs for Defra. Part of the science forward look 2004–2013. Final synthesis report. Prest Institute of innovative research, University of Manchester and UMIST,
Storbritannien.
26. FN:s klimatpanel (2007a). Klimateffekter, anpassning och sårbarhet. Naturvårdsverkets rapport 5704, Stockholm.
27. FN:s klimatpanel (2007b). Åtgärder för att begränsa klimatförändringar.
Naturvårdsverkets rapport 5713, Stockholm.
28. FN:s klimatpanel (2007c). Den naturvetenskapliga grunden. Naturvårdsverkets
rapport 5677, Stockholm.
45
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
29. Fontela, E. (årtal okänt ). Madrid 2015. Foresight Brief No. 069.
30. Geletukha, G., Zhelyezna, T. m.fl. (årtal okänt ). Ukraine. Outlook 2050.
31. Grunewald, B. (årtal okänt ). Spanish Nuclear Energy Futures 2030. Foresight
Brief No. 054.
32. Global Scenario Group och Stockholm Environmental Institute (2007).
GSG/SEI Scenario Descriptions.
33. Gipuzkoako Fou Aldunia, Diputacion Foral de Gipuzkoa (xxx). Process of
Strategic Thinking Gipuzkoa 2020. 4 Scenarios for Reflection.
34. Hoogeveen, Y., Volkery, A., Henrichs, T. och Ribeiro, T. (2007). Land Use
Scenarios for Europe. Modelling at the European Scale.
35. IEA, International Energy Agency (2007). Information från http://www.iea.org.
36. Inglehart, R. och Welzel, C. (2004). What Insights can Multi-country Surveys
Provide about People and Societies?. Comparative Politics Newsletter. American
Political Science Association.
37. Inglehart, R. (2006). Inglehart-Welzel Cultural Map of the World,
http://www.worldvaluessurvey.org.
38. Intergovernmental Panel on Climate Change (2000). Special Report on Emissions Scenarios. Cambridge University Press.
39. IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien (2003). Syntes och sammanfattning.
Energiframsyn Sverige i Europa. Rapport frånprojektets styrgrupp, Stockholm.
40. IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien (2003b) Energi 2050-närmare solen..
Energiframsyn Sverige i Europa. Rapport från panelen för långsiktsframsyn,
Stockholm.
41. Kanyama, A., Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.-L. och Lupala, J. (2004).
Public Transport in Dar es Salaam, Tanzania. Institutional Challenges and Opportunities for a Sustainable Transportation System. Fms report no. 187, FOI, memo
Dnr 1123, Trita Infra 04-039, FOI och KTH, Stockholm.
42. Keifer, A. (2006). Vem är du 2021? Parents, Pals and Partying. Things that
Matter to Young Swedes. Kairos Future, Stockholm.
43. Konventet om EU:s framtid 2002, http://europa.eu.int/futurum/other.
44. Larsson, R. (2007). ”Energi och geopolitik. Konkurrens och konflikt”. I Carlsson-Kanyama, A., Holmgren, Å. J., Jönsson, T. och Larsson, R. (2007). Perspektiv
på energisäkerhet. FOI, rapport 2250, Stockholm.
45. Larsson, J. (2003). Perspektiv på EU- fem länder om Europas framtidsfrågor.
En rapport från Metall, Stockholm.
46
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
46. Lindén, A.-L. och Carlsson-Kanyama, A. (2005). Miljöpolitik och styrmedel.
Fallstudie batterier. Naturvårdsverket, rapport 5514, Stockholm.
47. Millennium Ecosystem Assessment (2005). Ecosystems and Human WellBeing. Scenarios.
48. Moll, P., Niedermayer, M. och Clev, H.-G. (2003). 2020. Vision for the future.
Saarland Staatskanzlei.
49. McKillop A. och Newman S. (red.) (2005) The Final Energy Crisis, Pluto
Press, London.
50. Murphy, J. (2001). ”From Production to Consumption. Environmental Policy in
the European Union”. I Cohen, M. J. och Murphy, J. (red.). Exploring Sustainable
Consumption. Environmental Policy and the Social Sciences. Pergamon, Kindlington, Oxford.
51. Naturvårdsverket (2006). Svenska miljöprioriteringar i EU 2007–2009.
Naturvårdsverkets förslag till prioriteringar inför EU-ordförandeskapet
2009. Rapport 5519, oktober 2006.
52. Netherlands Environmental Assessment Agency (in prep.). A Brief Comparison
of Scenario Assumptions of Four Scenario Studies: IPCC-SRES, GEO-3, Millennium Ecosystem Assessment and FAO towards 2030.
53. Netherlands Environmental Assessment Agency (2005) Quality and the future
– sustainability outlook
54. Network of Heads of European Environment Agencies (2006) Delivering the
Sustainable Use of Natural Resources. Environment Protection Agencies Network
55. NIC, National Intelligence Council (2000). Global Trends 2015. A Dialogue
about the Future with Non-government Experts. 2000-2.
56. Organisation for Economic Co-operation and Development (2001). OECD
Environmental Outlook. OECD Publishing.
57. Petersson, O. (2002). Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid.
SNS förlag. Stockholm.
58. Pettersson, T. och Esmer E. (2006). Vilka är annorlunda? Om invandrares
möte med svensk kultur. Integrationsverket, Stockholm.
59. Ribeiro, J.M.F. (2004). Places Strategic Foresight. A look at the Future of the
Lisbon Metropolitan Area. Direccao de services de prospective (DPP), Lissabon,
september.
60. SITRA, Jubileumsfonden för Finlands självständighet (2000). Finland 2015.
Helsingfors.
61. Stern, N. (2007). The Economics of Climate Change. The Stern Review (Executive Summary). Cabinet Office, HM Treasury, Storbritannien.
47
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
62. Swahn, J. och Eek, H. (2003). Solstad Göteborg 2050. Göteborgs stad, stadsbyggnadskontoret.
63. Swedish Environmental Advisory Council (2006). Summary of Swedish Environmental Advisory Council Seminar.
64. Swedish Environmental Protection Agency (2007). FN:s klimatpanel 2007.
Den naturvetenskapliga grunden.
65. Swedish Technology Foresight project (2004). Choosing Strategies for Sweden.
A synthesis report from Swedish Technology Foresight.
66. Teknisk Framsyn (2004). Andra nationella framsyner. En jämförande analys.
Rapport från Teknisk Framsyn.
67. United Nations Environment Programme (2002). Global Environment Outlook
3. Post, Present and Future Perspectives. London, Storbritannien: Earthscan Publications Ltd.
68. United Nations Environment Programme och National Institute of Public
Health and the Environment (2003). Four Scenarios For Europe Based on UNEP’s
Third Global Environment Outlook.
69. Uusimaa Regional Council (2005). UTU 2035. A Future for you? Uusimaa
2035 Scenario Project.
70. Welzel, C. (2006). A Human Development View on Value Change Trends
(1981–2006), presentation tillgänglig på http://www.worldvaluessurvey.org i maj
2007.
71. WVS, World Values Survey (2006).
72. World Watch Institute (2005). State of the World 2005. Redefining Global
Security.
73. Världsnaturfonden, World Wildlife Foundation (2007). World’s Top 10 Rivers
at Risk.
48
NATURVÅRDSVERKET
Framtidsstudier inom Europa – vilka miljöfrågor lyfts fram?
Rapport 5733
Bilaga 1
Framtidsstudier gjorda av de som vi valt att beteckna som miljöaktörer, som behandlats inom ramen för denna studie presenteras i tabell 1. Observera att en del av
framtidsstudierna bygger på andras framtidsstudier (i varierande grad).
Tabell 1. I denna studie behandlade framtidsstudier.
Organisation
Tidpunkt
Huvudsakligt fokus
Tidsperiod
Källa
Millennium Ecosystem
Assessment (MA) (av FN
initierat projekt)
2005
Globalt
50 år
(47)
United Nations
Environment Programme
(UNEP)
2002
Globalt, bygger delvis på
Global Scenario Groups
(GSGs) tidigare framtidsstudie (32).
30 år
(67)
United Nations Environment Programme
(UNEP) and National
Institute of Public Health
and the Environment
(RIVM)
2003
Europeiskt (bygger på
UNEP’s globala framtidsstudie, men med
europeiskt fokus)
30 år
(68)
Intergovernmental Panel
on Climate Change
(IPCC) (FN-organ)
2000
Globalt, fokus på klimatförändringar som en följd
av utsläpp av växthusgaser.
100 år?
(38)
Economic Co-operation
and Development
(OECD)
2001
Globalt, dock i huvudsak
bara en projektion av
dagens utvecklingstrender
20 år
(56)
European Environment
Agency (EEA)
2005
Europeiskt, fokus på
jordbrukssektorn
30 år
(34)
Netherlands Environmental Assessment
Agency (MNP)
2005
Bygger i huvudsak på
IPCC scenarier, men
mer tillspetsade
Ej definerat
(53)
49
Framtidsstudier
inom Europa
RAPPORT 5733
NATURVÅRDSVERKET
ISBN 91-620-5733-2
ISSN 0282-7298
– vilka miljöfrågor lyfts fram?
Den framtida energiförsörjningen och hotande klimatförändringar finns
med i alla europeiska framtidsstudier. Men annars finns det stora skillnader mellan synen på miljöfrågornas betydelse i framtidsstudier som är
gjorda av institutioner som arbetar med miljöfrågor och framtidsstudier
som har tagits fram av andra aktörer.
Energi- och miljösäkerhetsgruppen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av Naturvårdsverket analyserat vilka faktorer
i vår omvärld som olika framtidsstudier lyfter fram och hur studierna
behandlar miljöfrågorna. I analysen ingår huvudsakligen europeiska
framtidsstudier gjorda efter år 2000.
Syftet med denna rapport är att öka kunskaperna om vilka miljöfrågor som
olika aktörer pekar ut som aktuella för EU den kommande 10-årsperioden.
Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post:
[email protected] Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99,
e-post: [email protected] Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln