Handboken Våld

Våld
Handbok om socialnämndens ansvar
för våldsutsatta kvinnor och
barn som bevittnat våld
Handboken Våld mars – april 2013
Dagens program
09.00-10.15
10.15-10.30
10.30-12.00
12.00-13.10
13.10-14.30
14.30-15.00
15.00-16.00
16.00-16.30
Övergripande del
Fruktpaus
Utsatt
Lunch
Barn
Fika
Utövare
Frågestund och avslutning
SMS:a frågor under dagen till 070-211 07 76
Handbokens syfte
• Kvalitetsutveckla och förbättra socialtjänstens stöd
• Stimulera utvecklingen av målinriktade, strukturerade och
samordnade insatser i kommunerna
• Ge socialnämnden stöd, både på en övergripande nivå och för
handläggning av enskilda ärenden
Målgruppen ska bli en självklar målgrupp i
socialtjänstens arbete
Centrala begrepp i handboken
5 kap 11 § socialtjänstlagen
Våld eller andra övergrepp
Systematisk misshandel och andra övergrepp, t.ex. det som omfattas
av brottsbalkens bestämmelse om kvinnofridsbrott
Närstående
Könsneutralt begrepp
Varje person som en kvinna har en nära och förtroendefull relation
till
Kvinna
Inte avgränsat nedåt i ålder utan omfattar även unga kvinnor under
18 år, exempelvis då en flicka betraktas som kvinna vid
hedersrelaterad brottslighet
Forts. centrala begrepp
5 kap 11 § socialtjänstlagen
Barn har bevittnat våld
Barnet har sett eller hört den brottsliga gärningen begås
Våld eller andra övergrepp som barn bevittnat
Våldet kan ha utövats av eller mot en till barnet närstående vuxen
eller av eller mot en person som inte är närstående till barnet
Närstående vuxna till barn
Avser förutom barnets föräldrar även vuxna syskon, fosterföräldrar
eller styvföräldrar. Även personer som inte direkt ingår i den närmaste
familjen, som t.ex. mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar, ingår
Våld mot kvinnor
• Även män drabbas
• Sker främst inomhus, i en nära relation
• Allvarligt, upprepat våld och dödligt våld I parrelationer drabbar
•
•
•
•
främst kvinnor
Jämställdhetsproblem
Demokratiproblem
Hälsoproblem
Hinder för kvinnor och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter
Våldets omfattning
• Mellan 30 och 60 procent av världens kvinnor har någon gång
•
•
•
•
blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO)
I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor varje år av en
närstående/tidigare närstående man (Brå)
11 procent av tillfrågade kvinnor hade någon gång under sitt liv
utsatts för våld från en tidigare man/sambo. 7 procent av en
nuvarande man/sambo (Slagen dam, 2001)
2 procent är utsatta för våld av en man de har eller tidigare haft
ett förhållande till (Socialstyrelsen, 2007)
Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor
polisanmäler inte (Brå)
Helhetsperspektiv – orsaker till våld mot
kvinnor av närstående
Ökad risk för våld i familjen
•
•
•
•
När familjen är utsatt för påfrestningar
Försörjningssvårigheter
Missbruk
Psykisk ohälsa
Våld i familjen kan således antas vara
vanligare bland dem som söker stöd inom
socialtjänsten än i befolkningen i stort
Socioekonomiska effekter
• Risken för att utsättas för allvarligt fysiskt våld, inklusive dödligt våld,
är väsentligt högre för kvinnor som har långvarigt bistånd
• Enligt folkhälsoenkäten 2004-2009 var utsatta kvinnor;
- generellt sett yngre
- oftare arbetslösa
- oftare sjukskrivna
- socialt och ekonomiskt mer resurssvaga
De hade även en;
- högre läkemedelskonsumtion
- sämre allmän hälsa och psykiskt välbefinnande
än övriga kvinnor som besvarat enkäten
Samhällets ansvar
• Från privat angelägenhet till samhällets ansvar
• Ideella och idéburna sektorn är ett viktigt komplement
Socialnämndens ansvar, lagtext
Yttersta ansvaret
2 kap 1 § socialtjänstlagen
Varje kommun svarar för socialtjänsten
inom sitt område, och har det yttersta
ansvaret för att enskilda får det stöd
och den hjälp som de behöver. Detta
innebär ingen inskränkning i det ansvar
som vilar på andra huvudmän
Vistelse/bosättningskommun
• Vistelsekommun - den kommun där den enskilde vistas när det
•
•
•
•
•
aktuella behovet uppstår
Bosättningskommun - den kommun där den enskilde är
stadigvarande bosatt/har sin starkaste anknytning
Socialnämnden i vistelsekommunen är skyldig att pröva en
ansökan om bistånd
Om det står klart att en annan kommun ansvarar för stöd och hjälp
är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer
Om den hotade på eget initiativ åker till en annan kommun och
söker stöd och hjälp gäller vistelsekommunens yttersta ansvar i den
akuta situationen, t.ex. för skyddat boende och ekonomiskt bistånd
En utsatt kan vistas tillfälligt under en längre tid utan att
bosättningskommunens ansvar upphör
Socialnämndens ansvar, lagtext
God kvalitet
3 kap 3 § socialtjänstlagen
Insatser inom socialtjänsten ska vara av
god kvalitet. För utförande av uppgifter
inom socialtjänsten ska det finnas personal
med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt
och fortlöpande utvecklas och säkras
God kvalitet
• Både privat och offentlig verksamhet inom socialtjänsten
• Omfattar alla nivåer – strukturinriktade, allmänt inriktade och
•
•
-
-
individinriktade insatser
När kommunen sluter avtal om att utföra insatser förblir
verksamheten nämndens ansvar
Dokumentation är viktigt för att;
utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten
identifiera behovet av andra/ytterligare åtgärder eller behov av
samverkan mellan olika aktörer
följa upp och utvärdera
ge staten möjlighet att följa hur verksamheten utvecklas i
förhållande till nationella mål
möjliggöra för forskning och statistik
Evidensbaserad praktik
” Ett evidensbaserat socialt arbete innebär att socialsekreteraren i
utrednings- och uppföljningsarbete samt beslut om insatser på ett
kritiskt sätt använder kunskap hämtad från såväl forskning som
praktik och väger ihop denna med den hjälpbehövandes
önskemål och aktuella situation” (Handboken sid. 42)
Kompetens
• Inte endast formell kompetens utan även kvalifikation, kunskap,
•
•
•
•
•
erfarenhet, förmåga, lärande och färdighet
Det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet i
verksamheten
Det ska finnas tillräcklig bemanning
Viktigt med handledning
Det är en tillgång om det finns personal som speglar befolkningens
språkliga, kulturella och etniska mångfald
Rätt kompetens är väsentligt för att nå upp till lagkraven I 5 kap 11
§ socialtjänstlagen
Socialtjänstens kompetens är med andra
ord ytterst en rättvise- och rättsäkerhetsfråga
för de mest utsatta grupperna i samhället
Våldskompetens
• All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av
ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom
området våld i nära relation samt förmåga att praktiskt kunna
tillämpa dessa kunskaper
• Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av
ärenden som avser våldsutsatta bör utöver ovan nämnda
kunskaper dessutom ha socionomexamen och fördjupad
sakkunskap
• Personal som handlägger ärenden som avser barn och unga bör
utöver grundkunskapr ha socionomexamen och minst ett års
yrkeserfarenhet inom socialt arbete
• Personal som arbetar med insatser för barn, äldre, missbruk,
funktionshinder bör regelbundet få kompetensutveckling om våld i
nära relationer
Socialnämndens ansvar, lagtext
Uppsökande verksamhet
3 kap 4 § socialtjänstlagen
Socialnämnden skall i den uppsökande
verksamheten upplysa om socialtjänsten
och erbjuda grupper och enskilda sin
hjälp. När det är lämpligt skall nämnden
härvid samverka med andra
samhällsorgan och med organisationer
och andra föreningar
Uppsökande verksamhet – vad är
viktigt?
•
•
•
•
•
Informera grupper och enskilda om möjligheter till stöd
Samverka vid behov
Sprida informationen brett, genom flera kanaler
Tydlig och lättillgänglig information
Anpassad information för personer med olika förutsättningar att ta
del av den
• Att även barn och unga får information om sina rättigheter och
möjligheter till stöd och hjälp
Socialnämndens ansvar, lagtext
Ansvar för brottsoffer
5 kap 11 § socialtjänstlagen
Socialnämnden ska särskilt beakta att
kvinnor som är eller har varit utsatta för
våld eller andra övergrepp av en
närstående kan vara i behov av stöd och
hjälp för att förändra sin situation.
Socialnämnden ska också särskilt beakta
att ett barn som bevittnat våld eller andra
övergrepp av eller mot närstående är
offer för brott och ansvara för att barnet
får det stöd och den hjälp som barnet
behöver
Ansvar för brottsoffer (5 kap 1 § SoL)
• Omfattar samtliga brottsoffer, oavsett ålder och kön
• Omfattar även kvinnor som utsätts för våld av annan än
nästående, exempelvis hemtjänstpersonal
• Alla som utsätts för våld eller kränkningar av olika slag har, efter
individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp som de kan
behöva (4 kap 1 § socialtjänstlagen)
Ansvar för utsatta asylsökande
• För vuxna över 18 år har Migrationsverket ansvar (Lagen om
mottagande av asylsökande m.fl., LMA)
• Kommunen är skyldig att pröva en ansökan som inte omfattas av
LMA, exempelvis behov av kontaktperson eller samtalskontakt
• Vid utsatthet under asyltiden har kommunen det övergripande
ansvaret för att personen får stöd och hjälp i enlighet med
5 kap. 11 § andra stycket socialtjänstlagen
Ansvar för anknytningsfall
• Anknytningsfall omfattas inte av LMA och det är därför
vistelsekommunens ansvar att se till att eventuella behov
tillgodoses under tvåårstiden
• Om förhållandet har upphört under tvåårstiden kan detta
förhållande inte anses vara grund till permanent uppehållstillstånd
• Undantag kan göras om förhållandet upphört på grund av våld
eller annan allvarlig kränkning
Särskilt utsatta grupper
•
•
•
•
•
•
•
Utsatta med funktionsnedsättning
Utsatta med missbruks- eller beroendeproblematik
Utsatta med utländsk bakgrund
Äldre utsatta
Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Utsatta i samkönade relationer
HBTQ
Sårbarhetsfaktorer, utsatta grupper
• Okunnighet om sina rättigheter
• Heteronormativitet
• Homofobi
• Bristande språkförståelse
• Avsaknad av permanent uppehållstillstånd
• Socialt och ekonomiskt beroende av våldsutövaren, närstående
eller samhället
• Isolering och ensamhet
• Svårighet att kommunicera utsatthet
• Gruppstigma missbrukare
• Osynliggörande
Samverkan
• Socialnämnden har en skyldighet och ett särskilt ansvar att
•
•
samverka
Samverkan är nödvändigt för att;
ge fullgott stöd
komma i kontakt med hjälpbehövande
utveckla verksamheter för målgrupperna
utveckla en samsyn
skapa kunskap om respektive arbetsuppgifter, roller och
kompetens
Behöver finnas både på övergripande nivå och i ärenden
Vad krävs för samverkan?
Aktivt
ställningstagande
hos ledningen
God struktur
Gemensamma
och tydliga mål
Samtycke
Strategi
Samverkan – med vilka?
• Inom och mellan förvaltningar/nämnder
• Med andra kommuner
• Med andra myndigheter och organisationer så som polisen, hälsooch sjukvården, ideella organisationer, Migrationsverket,
Skatteverket och Försäkringskassan
Viktigt med samverkan för att genomföra
den kommunövergripande kartläggning
som socialnämnden regelbundet bör göra
Handlingsplan
•
•
•
Krävs för att;
fullgöra skyldigheter enligt lagen
säkerställa god kvalitet
synliggöra brister
Ska kontinuerligt följas upp, revideras och hållas levande
Behöver vara förankrad hos all berörd personal, välkänd och
beslutad av politiker och prioriteriterad över tid
• Viktigt att det finns resurser för att följa planen
• Behöver kompletteras med konkreta beskrivningar av
genomförande, olika arbetsprocesser och kontaktuppgifter
Vad bör handlingsplanen innehålla?
• Uppföljningsbara mål (SMART-kriterierna kan användas; Specifika,
•
-
Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta)
Beskrivning om hur;
grupper och enskilda ska informeras
nämnden regelbundet ska kartlägga omfattningen av
våldsutsatta och barn som bevittnat våld
samverkan ska ske, internt och externt, både på en övergripande
nivå och i enskilda ärenden
skyddade personuppgifter ska hanteras
nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av
överlämnade insatser
uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på
området bör göras
Skyddade personuppgifter – tre nivåer
av skydd
Fingerade
personuppgifter
Kvarskrivning
Sekretessmarkering
Skyddande personuppgifter – vad är
viktigt?
•
•
Kunskap om;
olika former av skyddade personuppgifter
hur man ansöker om att få skyddade personuppgifter
de krav som ställs på kommunens egen handläggning
hantering av information när det rör skyddade personuppgifter
Beredskap hos kommunen för at ta emot personer med skyddade
personuppgifter
• Ett säkerhetstänkande i hanteringen
• Begränsa antalet personer som känner till de uppgifter som är
skyddade
• Bra samarbete med andra myndigheter, organisationer,
hyresvärdar, skola etc.
Intyg sekretessmarkering/kvarskrivning
Förslag på överskrifter;
Bakgrund
Skäl till ansökan
Familjesituation
Kännedom om våldsutsatthet
Eventuella beslut om insatser
Bedömning gällande om konkret risk för hot eller förföljelse föreligger
(var tydlig och konkret)
• Bifoga eventuellt beslut om kontaktförbud och eventuella beslut
om insatser
• Skicka skriftlig ansökan (personnummer, namn, adress, skäl till
ansökan) samt intyg till Skatteverket Norrköping
Utvecklingsbehov i arbetet mot våld i
nära relationer
•
•
•
•
Brist på statistik
Få vetenskapliga effektutvärderingar av metoder
Avsaknad av enighet kring våldets orsaker och karaktär
Begränsad kunskap om våld mot kvinnor som utövats av andra
närstående än manliga partners
• Avsaknad av en bred accepterad definition av hedersrelaterat
våld och förtryck
Vad kännetecknar en väl fungerande
socialtjänst?
• Lättillgänglig information finns på kommunens hemsida
• Handlingsplan finns, efterlevs och följs upp
• Kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas in
•
•
•
•
•
systematiskt
Arbetet sker i ordinarie verksamhet
Det finns personal med adekvat kompetens och erfarenhet
Samverkan sker strukturerat med andra myndigheter och
organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden
En särskild samordningsfunktion finns med fördjupad kunskap om att
handlägga ärenden som avser kvinnor som utsatts för våld och barn
som bevittnat våld
Ett systematiskt arbete kring våldsutsatthet sker i hela organisationen
Våldsutsatt
Vad är våld?
Psykiskt våld
Fysiskt våld
Ekonomiskt våld
”Våld är varje handling riktad mot
annan person, som genom att den
skrämmer, smärtar, skadar och
kränker, får denna person att göra
något mot sin vilja eller avstå från att
göra det den vill”
Sexuellt våld
Försummelse/vanvård
Materiellt våld
Latent våld
Konsekvenser, våld och bindningar
• Fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska konsekvenser
• Band som gör det svårt för kvinnan att bryta förhållandet
• Det komplexa
Normaliserings-processen
Våld/konflikt
Skuld
Upptrappning
Försoning
Smekmånad
Fördjupad relation
Bemötande
•
•
•
•
Respekt för det egna valet
Rädsla för att inte bli trodd
Utsattheten påverkar hennes sätt att vara, tänka och handla
Lyhördhet och ärlighet
Upptäcka våld
•
•
•
•
•
•
•
•
Dolt våld
Uppenbar våldsutsatthet
Vara uppmärksam
Vid kännedom om våldssituation kan nämnden ta kontakt
Fråga om våld
Bemötande, lyhördhet och inlevelseförmåga
Skapa förtroende
Tala enskilt med den utsatta
Det är inte farligt att fråga om våld
Det är farligt att INTE fråga om våld
Upptäcka våld i det enskilda mötet
• En förutsättning för att våga fråga är att det finns en beredskap
•
•
•
•
•
•
•
•
att ta hand om de utsatta
Talar personen om att svårigheter att sova, magproblem,
huvudvärk?
Har personen synliga tecken på våld?
Har personen koncentrationssvårigheter/upplevs splittrad?
Verkar personen ha dålig självbild?
Ger personen uttryck för skam/skuldkänslor?
Hur ser livsutrymmet och den sociala situationen ut?
Upprepa tystnadsplikten flera gånger under samtalet
Ge inte uttryck för egna känslor eller egna värderingar
Att fråga om våld
•
•
-
Inleda med mer allmänna frågor;
hur har du det hemma?
trivs du i din relation?
Därefter mer direkta frågor om våld;
jag vet inte om det är något problem för dig men många av dem
jag träffar i mitt arbete har upplevt våld i sina relationer…
eftersom flera av dem jag träffar i mitt arbete lever med någon
som skadar eller hotar dem frågar jag alla om…
är du rädd för någon i din närhet?
är du tvungen att göra saker du själv inte vill?
finns det saker du vill göra som du inte får?
blir du hotad/kränkt av någon i din närhet?
blir du slagen/puttad/sparkad etc. av någon i din närhet?
Om den utsatta inte vill att utredning
inleds
•
•
•
•
Informera om rätten att få sina behov utredda
Motivera till utredning
Informera om andra hjälpinsatser, exempelvis kvinnojour, BOJ
Boka ny tid, man kan träffa en kvinna vid några tillfällen utan att
utredning inleds
• Ge kontaktuppgifter
Utreda
• Utan dröjsmål inleda utredning enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen
• Ej mot den enskildes vilja
• Socialnämnden bör alltid utreda risken för att kvinnan kommer att
•
•
•
•
utsättas för ytterligare våld, bedömningsinstrument som FREDA
kan här användas
Service enligt 3 kap 1 och 6 §§ socialtjänstlagen (exempelvis
information om tillgängliga insatser i kommunen)
Många behöver hjälp att formulera sina behov
Inte rutinmässigt hänvisa till att den utsatta ska ta kontakt med
öppenvård eller kvinnojour
Informera om tystnadsplikt men poängtera
anmälningsskyldigheten
Tips vid utredningsförfarandet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Respekt för självbestämmanderätten och integriteten
Respekt för kvinnans egna valmöjligheter
Inte ”springa före”
Förstärka den utsattas egna resurser
Analysera sina egna värderingar, känslor och reaktioner
Behov av personligt stöd?
Förståelse av våldsprocessen, akut krisreaktion
Vid behov av tolk; använd en tolk som kvinnan är trygg med
Bedömningsinstrument eller andra metoder som stöd (FREDA)
Checklista
Utredningsöverskrifter, allmänna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Anledning till utredning
Utredningsförfarande
Tidigare kännedom/åtgärder
Information
Samtycke
Bakgrund
Familj/boende
Relationer/Nätverk
Ekonomi
Hälsa; fysisk och psykisk
Kommunicering
Forts utredningsöverskrifter,
våldsspecifika
• Aktuell händelse som föranleder utredning
• Kvinnans egna berättelse och beskrivning av sin utsatthet
• Våldets karaktär; fysiskt, psykiskt, verbalt, ekonomiskt, materiellt,
•
•
•
•
•
•
•
•
•
sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och förtryck, våld mot
husdjur
Våldets omfattning; hur länge, upptrappning, intensitet
Eventuella läkarbesök
Barnen; vad barnen upplevt, hur kontakten och planeringen med
familjesektionen/barnhandläggare ser ut
Eventuell samverkan med andra myndigheter, kvinnojouren etc.
Eventuella uppgifter från andra myndigheter, personer
Hotbild
Akut risk och säkerhetsbedömning
Bedömning med beaktande av barnperspektiv, akuta behov
samt behov på kort och lång sikt
Beslut i enlighet med 4 kap 1 § samt 5 kap 11 § socialtjänstlagen
Analys och bedömning av behov
•
•
•
•
•
•
•
Det insamlade utredningsmaterialet utgör underlag för;
en analys av kvinnans behov på kort och lång sikt
en bedömning av om kvinnan behöver insatser från socialtjänsten
förslag på konkreta och genomförbara insatser
Insatser på kort sikt (akut skede); skyddat boende, ekonomiskt
bistånd
Insatser på lång sikt; samtalskontakt, kontakt med psykolog för
exempelvis traumabearbetning
Viktigt med en helhetsbedömning
Viktigt att hela kvinnans livssituation och nätverk är ordentligt utrett
En genomförandeplan ska finnas om den inte bedöms helt onödig
För att ha möjlighet att ge kvinnan rätt stöd och hjälp bör man
använda metoder för exempelvis riskbedömning
Säkerhetstänkande
• Träffa kvinnan på en plats där hon känner sig trygg
• Arrangera vid behov möte på en plats där kvinnan kan ha
•
•
•
•
•
•
•
•
•
anledning att vara, exempelvis öppen förskola, BVC
Skicka aldrig brev hem till kvinnan
Var mycket försiktig med telefonsamtal. Om du måste kontakta
kvinnan via telefon och någon annan svarar, låtsas att du ringt fel
Öppna egen personakt på kvinnan
Förvara dokument och dokumentation säkert
Hyr bil vid skjuts till ett skyddat boende, hyr bil så mannen ej kan
lokalisera tjänstebil. Kontrollera att ingen följer efter
Be kvinnan ordna nytt kontonummer
Ordna nytt mobilnummer, kontrollera om mobilen har GPS
Fråga kvinnan om det är någon hon vill ska veta var hon befinner
sig etc.
Ta inga kontakter utan kvinnans samtycke (samtyckesblankett)
Dokumentation
• Dokumentera all kontakt med den utsatta
• Dokumentera noga vad den utsatta säger, hur hon ser ut, hur hon
beter sig
• Dokumentera eventuella synliga skador, blåmärken etc.
• Dokumentera helst inte i barnens journal
• Om kvinnan inte ha en egen journal kan man dokumentera i
barnens journal, dock behöver detta sekretessbeläggas
Insatser för våldsutsatta
•
•
•
•
•
•
•
Skyddat boende
Ekonomiskt bistånd
Stödjande samtal
Förmedling av kontakt med andra myndigheter
eller frivilligorganisationer
Hjälp med att söka ny bostad
Kontaktperson
Speciellt utsatta grupper
Skyddat boende
• Bedömning: Egen berättelse och FREDA – farlighetsbedömning,
•
•
•
•
•
•
ibland även FREDA-beskrivning
Olika typer av boende: Familjehem, HVB-hem, jourlägenheter,
kommunala kriscentra alt kvinnojourer. Hotell/vandrarhem mindre
lämpligt mer än i ett akut skede, när inga andra möjligheter står till
buds
Vid allvarlig hotbild – annan kommun? Om tillfälligt boende i
annan kommun, har hemkommunen kvar ansvaret
Sekretess råder för adress i skyddat boende
Om den våldsutsatta tar med barn till boendet, görs det på eget
ansvar
Beslut om beviljat boende dokumenteras i den våldsutsattas
personakt
Enhet som handlägger barnavårdsärenden ska informeras
Ekonomiskt bistånd
• Beredskap för akuta ärenden. Ibland akut ekonomiskt behov –ej
•
•
•
•
•
tillgång till sitt eget konto eller andra tillgångar
Det kan finnas särskilda skäl att beräkna kostnader till högre nivå,
ex livsmedel, kläder, telefon etc.
Byte till dyrare bostad – dubbla boendekostnader
Bedömning av ex rätt till innehav av bil, hemutrustning i avvaktan
på bodelning
Ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt: Ex flyttkostnader,
umgängesresor, rekreation, skulder, extra lås, tittöga
Socialtjänsten i varje kommun bör ha utarbetade riktlinjer för
bistånd för våldsutsatta
Stödjande samtal
• Råd- och stödsamtal kan ges utan utredning och
•
•
•
•
biståndsbedömning. Bör dock vara biståndsbeslut
Information
Samtal kring våldet
Gruppverksamhet
Familjerådgivning – bra?
Förmedla kontakt med andra myndigheter
eller frivilligorganisationer
•
•
•
•
•
Polisen
Hälso- och sjukvård
Skatteverket
Övrig socialtjänst
Andra frivilligorganisationer exempelvis kvinnojour, BOJ
Hjälp med att söka ny bostad
• Söka bostad i den egna kommunen
• Söka bostad i annan kommun
• Söka kvarsittningsrätt till den gemensamma bostaden
Kontaktperson
• För den våldsutsattas egen del
• I samband med barns umgänge med den andra föräldern
Insatser för särskilt utsatta grupper
• Anpassade insatser behövs
Barn
Barns behov av trygghet
• Trygg anknytning
• Kontinuitet
• Förutsägbarhet
Upptäckt och bemötande
•
•
•
•
Svårt att identifiera utsattheten
Våldet är ett övergrepp även mot barnet
Viktigt att prata med barnet om konsekvenser av våld
Icke hotfull miljö för samtal
Konsekvenser av våldet
•
•
•
•
•
•
Risk för egen utsatthet
Tryggheten och tilliten till föräldrar och andra vuxna tar skada
Hemmet blir en brottsplats
Ingen av föräldrarna kan ge barnet tröst och trygghet
Barnets liv och utrymme begränsas
Barnet är rädd för att behöva ta ställning för eller emot någon av
föräldrarna
• Barnet utvecklar ofta en tät relation till mamma
• Ambivalent relation till pappa
Symtom
• Samma symtom som andra barn som far illa
• Små barn; ofta fysiska symtom som sömnsvårigheter, problem
med magen, sängvätning, oroliga, närhetssökande, risk för
desorienterad anknytning
• Något äldre barn; utvecklas långsammare, går tillbaka i
utvecklingen, avstannad språkutveckling, kamratproblem, fixering
vid våld, undvikande beteende
• Ungdomar; symtom kan förväxlas med vanliga tonårsproblem,
våldsproblematik, missbruk, rymmer hemifrån
• Alla barn är unika!
Anmälan om missförhållanden
•
•
-
5 kap 1 § socialtjänstlagen - socialnämndens särskilda ansvar
14 kap 1 § socialtjänstlagen
allas ansvar
anmälningsskyldighet
lagstadgad rekommendation
Förhandsbedömning
• Skyddsbedömning – ska ske genast samt dokumenteras
• Polisanmälan – motivering, ställningstagande, dokumenteras
• Förhandsbedömning – ska ske skyndsamt, är ett ställningstagande
gällande om utredning ska inledas eller ej. Beslut ska fattas inom 14
dagar
• Klargörande samtal kan ske utan att vårdnadshavare informeras
Utredningsansvar
• 11 kap 1 § socialtjänstlagen – utan dröjsmål inleda utredning
” Att barn befaras ha bevittnat våld av eller mot en vuxen torde
innebära att en utredning bör inledas för att kartlägga vilka behov
av hjälp och stöd barnet kan ha. Att våldet har upphört innebär inte
att barnets behov av insatser ej behöver utredas och bedömas av
socialnämnden. Barnets tidigare upplevelser kan vara av den arten
att det behöver socialtjänstens insatser för att bearbeta dem.”
(Handboken sid 111)
• Underrätta om att utredning inletts – om inte särskilda skäl talar
emot det
• Lagändring om tidsfrist för att informera föräldrarna
• Skyddsbedömning vid underrättelse av samtal
Att utreda barns behov
•
•
•
•
•
Behov av akut stöd och hjälp
Våldets karaktär och omfattning
Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna
Barnets egen uppfattning om våldet
11 kap 10 § socialtjänstlagen - rätt att tala med barn utan
samtycke och utan att vårdnadshavare är närvarande
- samtycke från vårdnadshavare bör alltid eftersträvas
- hinder att prata
- skyddsbedömning efter varje samtal
- barnet har rätt att uttrycka sin åsikt- Ej skyldighet!
- underlätta för barnet
• Föräldrarnas uppfattning om våldets konsekvenser för barnet
- skydd
- trygghet
- insikt
• 11 kap 2 § socialtjänstlagen - om förälder ej är vårdnadshavare
• Egen utsatthet
Analys och bedömning
•
Analys och bedömning grundas på;
- våldets påverkan på barnet
- föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov
- risk och skyddsfaktorer
• Beskriva hur insats kan hindra, undanröja riskfaktorer- understödja
skyddsfaktorer för barnet
• 6 kap 13 a § FB – möjlighet att bevilja insats utan båda
vårdnadshavarnas samtycke
- viktigt att väga för- och nackdelar att bevilja insats under de
förutsättningarna
Dokumentation/sekretess
• Lagstadgad skyldighet
• Vårdnadshavares rätt och skyldighet 6 kap 11§ FB
• Enligt 12 kap 3 § första stycket OSL – rätt för vårdnadshavare att ta
•
•
•
•
•
•
•
del av sekretesskyddade uppgifter; barnavårdsutredning
Rätten är dock inte oinskränkt; uttunnas med barnens ålder, samt
om det antas att barnet lider men
12 kap 3 § första stycket OSL – sekretess till skydd för barn
gentemot vårdnadshavare
Ta fasta på värdet att skydda!
Vårdnadshavare har rätt att överklaga sekretess– frågan prövas
Dokumentera i styckeindelningar - sekretessmarkera
Dokumentera erbjudanden om insatser – motivering till att
vårdnadshavare tackat nej
Rätt att följa upp, inom två månader- utan samtycke
Familjerätt
• Viktigt med samarbete familjerätt- handläggare vid
barnavårdsutredning
” Om en förälder utsätter barnet eller någon familjemedlem för våld,
trakasserier eller annan kränkande behandling är det i princip bäst för barnet
att den föräldern inte har del i vårdnaden. Det är knappast möjligt att
tillgodose barnets behov av trygghet och omsorg inom ramen för gemensam
vårdnad om den ena föräldern gör sig skyldig till övergrepp mot den andra,
eller någon annan i familjen.” (Handboken sid. 136)
•
5 kap 2 § första stycket socialtjänstförordningen - Nämndens
skyldighet att göra framställan gällande vårdnadsfrågan;
”Om en förälder inte nyttjar sin egen talerätt och någon ändring av barnets
vårdnad eller umgänge inte kommer till stånd har nämnden skyldighet att
agera enligt socialtjänstförordningen och göra en framställan eller ansökan
gällande vårdnadsfrågan”.
• 6 kap 20 § Föräldrabalken - möjligheten för socialnämnden att
yrka om beslut om vårdnadsfrågan interimistiskt
Riskbedömning vid familjerätt
• Risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för
övergrepp ,olovligen förs bort hålls kvar eller annars far illa
• Grundar sig på;
- tidigare inträffade händelser och faktiska omständigheter.
- tidigare kända övergrepp
- hot om övergrepp
- allmän attityd till våld
- missbruksproblem och psykisk sjukdom
• Är övergreppen systematiska, över lång tid, allvarliga, mot flera
personer?
Då finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den
föräldern som vårdnadshavare
Barns behov av nära och god kontakt
med båda föräldrar
• Absolut rätt att INTE bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande
•
behandling
Absolut rätt att INTE bevittna våld mot den andre föräldern vid umgänge
•
-
Samarbetssamtal
förekomst av våld – bedömning om och hur samtalen bör fortsätta
arrangera så att den förälder som utsatts för våld kan känna sig trygg
ej överens - rättslig process
• Avtal
- samma verkan som en dom
- viktigt försäkra sig om att det ej föreligger maktobalans
Utredning om vårdnad, boende eller
umgänge
• Föräldrabalken 16 kap 19 §andra och tredje styckena
• Kunskap om att det förekommit våld är nödvändig i bedömning
av barnets bästa
• Förslag till beslut – konsekvensbeskrivning
- umgängesstöd vid hämtning och lämning
- uppföljning av umgängesstöd
- umgänge uteslutet – kontakt via brev eller telefon, ingen kontakt?
- föräldrar kan väcka talan om ändring i umgänget
- nämnden kan väcka talan – 6 kap 15 a § Föräldrabalken
• Kontaktperson – samtycke krävs ej från båda vårdnadshavarna
• Uppföljningsansvar i familjerättsärenden
Insatser för barn
•
•
•
Insatser direkt riktade till barn
Minska riskfaktorer, stärka skyddsfaktorer
Kombinera olika insatser
Trappan-modellen
•
•
•
•
Syfte
Enskilda och bearbetande samtal
6-8 samtal
Tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap
Gruppverksamhet
•
•
•
•
Syfte
Åldersindelade grupper
10-14 träffar
Parallell föräldragrupp