Daniel Ryderholm
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Kyrkornas EU-kontor <[email protected]>
den 21 maj 2013 13:28
Daniel Ryderholm; Daniel Ryderholm
Brev från Bryssel nr 9 2013
BREV FRÅN BRYSSEL NR 09 2013 – REDAKTÖR TOMAS SANDELL – [email protected]
- Pingströrelsen växer men står fortfarande utanför EU:s religiösa toppmöte
- Nya opinionsundersökningar ger negativ bild av framtiden i EU
- Katolska kyrkan bjuder på temavecka kring Hopp för Europa
Pingströrelsen växer men står fortfarande utanför EU:s religiösa
toppmöte
Pingströrelsen är den snabbast växande kristna rörelsen i Europa men saknar trots det en egen
representant vid det europeiska religiösa toppmötet med EU-ledarna. Enligt den nye
ordföranden för europeiska pingströrelsens samarbetsorgan PEF, Arto Hämäläinen, beror det
dock mer på dem själva än på EU. Pingst har av tradition hållit en viss distans till Bryssel men
den nya pingstledaren anser att det är viktigt att pingströrelsen är representerad även på EUnivå.
Bryssel - Lissabonfördragets artikel 17 om en regelbunden religiös dialog med trossamfunden
har inte inneburit någon renässans för europeiska pingströrelsens kontakter med EU-ledarna.
Inte om man får tro Arto Hämäläinen från Finland som nyligen valdes till ny ordförande för
Pentecostal European Fellowship, pingströrelsens Europeiska samarbetsorgan.
– Tvärtom har kontakterna blivit färre efter att den nya artikeln trädde i kraft, förklarar han.
Hämäläinen minns att förvåningen var stor när han redan i slutet av nittiotalet stegade in på
dåvarande religiösa rådgivaren Thomas Janssens rum på EU-kommissionen. Janssen, som var
rådgivare till Kommissionens dåvarande ordförande Jacques Santer, tog emot Hämäläinen med
öppna armar.
– Han hade ingen aning om hur utbredd pingströrelsen var i Europa eller globalt, minns han.
Sen dess har relationerna mellan EU och pingströrelsen normaliserats. Michael Weninger,
Kommissionens ordförande José Manuel Barrosos religiöse rådgivare mellan åren 2001 och
2004, visade stort intresse för rörelsen. Efter honom har det emellertid varit tystare. Trots
förväntningarna på en aktivare politik de senaste åren har det gått precis i motsatt riktning,
menar han. Det har varit långt mellan inbjudningarna för pingstvännerna. Orsaken torde dels
vara att de olika religiösa rådgivarna har utvecklat egna rutiner kring hur de samtalar med
trossamfunden. Någon inbjudan till det årliga religiösa toppmötet med EU-ledarna har aldrig nått
rörelsens representanter.
Frågan kvarstår: håller pingströrelsen och den evangelikala rörelsen på att marginaliseras i EU-
1
dialogen i Bryssel? Frågan är känslig såväl för Europeiska kommissionen som för pingströrelsen.
Inom den europeiska pingströrelsen finns det på många håll fortfarande stor skepsis för att
överhuvudtaget ha nära förbindelser med EU. Personer i ledande ställning har dock valt att agera
pragmatiskt och velat förhindra diskriminering genom att finnas på plats där besluten fattas. Även
för EU-kommissionen är frågan känslig eftersom man har svårt att definiera vilka grupper som
ska få sitta med vid konferensborden. I dagsläget representeras de protestantiska kristna av
Europeiska kyrkokonferensen där pingströrelsen saknas. I Lissabonfördraget finns ingen närmare
beskrivning av vem som ska ingå i den religiösa dialogen på toppnivå.
Hämäläinen menar att det är upp till pingstvännerna själva att vara aktiva. Om han inte själv hade
sökt upp EU-kommissionens ansvarige i religionsfrågor i slutet av nittiotalet, hade risken varit
stor för att pingstvännerna fortfarande skulle leva i marginalen. Inför hans treårsperiod som
ordförande för Europas pingstvänner vill han prioritera en fortsatt dialog med EU-kommissionen.
Det finns ingen tydlig statistik på antalet pingstvänner i Europa. Globalt sett varierar
uppskattningarna mellan 279 miljoner (Pew 2011) till 800 miljoner beroende på hur brett man
definierar benämningen. Statistiken över Europa är lika spretig. I viss statistik nämns endast
Rumänien, Sverige, Norge, Finland och Bulgarien med pingströrelser som utgör minst 1 % av
befolkningen men enligt BBC uppgår antalet pingstvänner i Storbritannien redan till en miljon.
Det är inte otänkbart att en procent av EU:s befolkning på 500 miljoner skulle kunna höra till
kategorin pingstvänner. Särskilt om man breddar benämningen till att omfatta karismatiska
katoliker och protestanter skulle siffran antagligen vara mycket högre. Mera information om
pingstvännernas Europasamarbete finns på http://pef.eu/
Nya opinionsundersökningar ger negativ bild av framtiden i EU
Nya undersökningar från Gallup-institutet och forskningsinstitutet Pew Research ger samma
resultat; tilltron till EU har minskat i medlemsländerna i samband med den finansiella krisen.
Mest oroväckande är dock skillnaden i attityder från den tidigare mätningen i EU:s två gamla
lokomotiv, Frankrike och Tyskland. Medan tyskarna alltjämt har stor tilltro till EU, är en
majoritet av fransmännen nu för första gången negativt inställda till Europasamarbetet.
Bryssel - Bara ett år innan nya EU-val ska genomföras i Europa bekräftar flera undersökningar
att EU-medborgarna har en dyster syn på framtiden samt även på EU:s förmåga att klara av
framtidens utmaningar. Så sent som 2011 hade en majoritet av européerna fortfarande en positiv
syn på framtiden för EU trots att den finansiella krisen redan var ett faktum. Nu är situationen en
annan. Den genomsnittlige européen förväntar sig en sämre framtid än ens egna föräldrar hade
när det gäller utsikterna för arbetsliv, pension, hälsa och fritid. Skillnaden mellan länderna i
Nordeuropa och de länder i Sydeuropa som drabbats hårdast av den finansiella krisen är tydlig.
En majoritet av de tillfrågade i Tyskland och Polen förväntade sig en bättre framtid än sina
föräldrar, medan de tillfrågade i Italien, Spanien och Frankrike trodde det motsatta.
Undersökningen från Gallup-institutet visar även en klar förändring av synen på Europas framtid
jämfört med för två år sedan. Gallupen bekräftas av en annan undersökning från Pew Research
Centre. Mest iögonfallande är de dystra utsikterna i Frankrike där den sittande presidenten har
rekordlåga opinionssiffor och där en bred majoritet av befolkningen förväntar sig sociala
omvälvningar de närmaste åren. Vissa observatörer som statsvetaren Dominique Moïsi har gått så
långt som att jämföra dagens situation med tiden före den franska revolutionen 1789 (!) för att
beskriva stämningarna i Frankrike. Pessimismen i Frankrike väcker stor oro i Bryssel där man
vant sig att se Frankrike och Tyskland som lokomotiven i den europeiska integrationen. I
Tyskland åtnjuter förbundskanslern Angela Merkel ett rekordhögt förtroende bara några månader
innan valet och den tyska befolkningen har en betydligt större tilltro till framtiden och till EU. En
majoritet av tyskarna skulle till och med vara beredda att ge större maktbefogenheter till EU för
att rädda ekonomin. I Frankrike anser hela 90 procent att deras privatekonomi nu är dålig och
för första gången på mycket länge är en majoritet av befolkningen negativ till EU (58 procent),
jämfört med 40 procent 2012. Hela 77 procent anser att den europeiska ekonomiska
2
integrationen har haft en negativ inverkan på den franska ekonomin.
De två av varandra oberoende undersökningarna presenteras bara ett år innan det
Europaparlamentsval ska genomföras i Europa och nu befarar experterna ett nytt uppsving för
missnöjespartier. Europaparlamentsvalet genomförs sannolikt mellan den 22-25 maj 2014 –
beslut om datum väntas under Europaparlamentets plenarsession i Strasbourg i veckan.
Katolska kyrkan bjuder på temavecka med hopp för Europa
I slutet av juni bjuder den katolska kyrkan på hopp för Europa. Under en hel vecka ordnas tre
tillfällen per dag där EU-anställda och andra Brysselbor kan kombinera någon av dagens tre
måltider med andlig spis. Temaveckan är ett sätt att delta i EU:s temaår om aktivt
medborgarskap samtidigt som man firar tioårsjubileet av apostlabrevet ”Kyrka i Europa”.
Bryssel – Mitt bland alla negativa EU-nyheter vill den katolska kyrkan inge hopp till EU. I slutet
av juni (23-27 juni) ordnar den katolska biskopskonferensen, COMECE, en hoppets vecka för
Europa i Bryssel för att uppmärksamma EU:s temaår för aktivt medborgarskap.
”Krydda ditt liv med hopp - tre gånger per dag”, proklamerar den färgglada broschyren för
temaveckan. Under en hel vecka inbjuder arrangörerna till bönefrukostar, lunchsamtal och
kvällsmöten runtom i EU-kvarteten i Bryssel. Under varje enskilt evenemang uppmärksammas ett
nytt tema; hur motverka förtryck i vardagen, kvinnor i det politiska livet, affärsetik, hållbar
utveckling, hur leva med marginaliserade, hur leva med andra religioner etc.
Temaveckan är även ett sätt att uppmärksamma tioårsjubiléet av den framlidne Påven Johannes
Paulus II:s apostoliska brev ”Kyrka i Europa”. Tidpunkten kunde knappast ha varit bättre vald.
Europa behöver hopp.
Copyright Tomas Sandell
Kyrkornas EU-kontor
- Box 14038, 167 14 Bromma - [email protected] Vill du inte ha mail från Kyrkornas EU-kontor, Klicka här
3
