Orthotrichum lyellii
Stor hättemossa
NE
NA
LC
Mossor
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Orthotrichales, Familj: Orthotrichaceae, Släkte:
Orthotrichum (hättemossor), Art: Orthotrichum lyellii - stor hättemossa Hook. & Taylor Synonymer: båghättemossa, båghättemossa
Kännetecken
Arten bildar upp till 5 cm höga, luckra tuvor. I torka böjer sig ofta skotten något uppåt. De spetsiga, avlånga bladen är
tilltryckta och som torra svagt och oregelbundet böjda. Bladkanten är plan eller otydligt tillbakaböjd. Bladcellerna
strax ovanför mitten av bladskivan är tjockväggiga, rundade, 8–10 µm breda och har kraftiga papiller som är enkla
eller grenade. Arten är skildkönad och kapslar är mycket ovanliga i Skandinavien utom på Vestlandet i Norge.
Strumpan är kal. Kapselskaftet är relativt kort så att större delen av kapseln döljs av bladen. Kapseln är som torr
fårad av 8 kapselränder som är 4 celler breda. Klyvöppningarna är ytliga och återfinns upp till mitten av kapseln.
Peristomet består av två tandkransar med 16 papillösa tänder i varje. Den yttre tandkransen är tillbakaböjd som torr.
Mössan är veckad, har släta hår och är inte papillös. Sporerna är 20–40 µm i diameter. Specialiserad vegetativ
förökning sker med ofta grenade, bruna groddkorn som ofta förekommer rikligt på bladskivan och på rhizoiderna.
Stor hättemossa känns lätt igen på det stora, i torka något uppböjda skottet med långsmala blad som ofta är täckta av
rikligt med groddkorn. Detta skiljer arten från övriga arter i släktet, som trädhättemossa Orthotrichum speciosum,
slät hättemossa O. striatum och strimhättemossa O. affine som den även kan förekomma tillsammans med.
Trädhättemossa O. speciosum, som kan bilda stora tuvor, har dessutom släta kapslar och 8 tänder i tandkransarna.
Utbredning och status
I Sverige är arten vanlig framför allt i sydväst. Den förekommer med avtagande frekvens norrut till mellersta
Svealand. Arten förekommer i låglandet längs kusten i sydvästra Norge och är vanligast på Vestlandet. Den är spridd
och vanlig i Danmark, men är mycket sällsynt i Finland där den endast är funnen på någon enstaka lokal på Åland.
Totalutbredningen omfattar Europa, norra Afrika, västra Nordamerika och några ögrupper i Stilla havet.
Ekologi
Stor hättemossa växer främst på lövträdsbark. Den kan, särskilt i västra delen av Norden, bli mycket riklig och
drapera hela trädstammar. De flesta rikbarksträd kan hysa arten, och bland de vanligare värdträden är ask, ek, lind,
asp och rönn. Där klimatet är fuktigt växer den exponerat i alléer och på andra fristående trädstammar, t.ex.
vårdträd. Man kan dock även hitta arten i halvskugga i t.ex. skogsbryn, trädbevuxen betesmark och skogar. Arten
kan växa tillsammans med andra arter i släktet, t.ex. strimhättemossa Orthotrichum affine, slät hättemossa O.
striatum och skogshättemossa O. stramineum, och dessutom med t.ex. allémossa Leucodon sciuroides och stor
ärgmossa Zygodon rupestris. Sällsynt kan stor hättemossa även förekomma på sten och i Norge och Danmark har den
även sällsynt hittats på barrträd.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Etymologi: lyellii (lat.) = efter Charles Lyell (1797–1875), geolog född i Skottland.
Uttal: [Ortótrikum lyellii]
KEY FACTS Lyell’s Bristle-moss. Tufts lax, 5 cm high. Dry shoots typically slightly curved upwards. Leaves elongate,
apex acute, leaf surface with abundant gemmae, margin plane or very slightly recurved. Dioicous, capsules very rare
in Scandinavia (except in western Norway). Surface of leaves and rhizoids with abundant, brown, often branched
gemmae. – Typically found on deciduous trees where the pH of the bark exceeds 5. Where the climate is moist it
occurs mainly in exposed situations in avenues and on other solitary trees, but it may also occur in half-shade, for
instance in forests, forest edges and wooded pastures.
Litteratur
Lönnell, N. 2008. Orthotrichum lyellii stor hättemossa s. 234-235. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU,
Uppsala.
Författare
Niklas Lönnell 2008
ArtDatabanken - artfaktablad
2
