Periodiska systemet
• Grupp 1 Alkalimetallerna. Har 1 valenselektron. Reagerar häftigt
med vatten. T.ex. natrium och väte.
• Grupp 2 Alkaliska jordartsmetaller. Har 2 valenselektroner. Reagerar
häftigt med syror. T.ex. kalcium och magnesium.
• Grupp 7(17) Halogenerna. De har 7 valenselektroner. Reagerar
mycket lätt med andra ämnen och bildar ofta salter. Har en
stickande lukt. Har färg i gasform. T.ex. Fluor och klor.
• Grupp 8 (18) Ädelgaserna. Har fullt yttre skal. Reagerar ogärna.
T.ex. helium och neon.
Atomnummer
•
•
•
•
I periodiska systemet
En karta över alla kända grundämnen
Alla atomer har ett atomnummer
Atomnumret talar om hur många protoner det finns i atomkärnan
Masstal
• Antalet neutroner och protoner sammanlagt. Det ökar med stigande
atomnummer eftersom ju större atom desto fler neutroner finns det i
kärnan.
Grupper
De lodräta raderna i periodiska systemet
anger antalet valenselektroner
Atomen
• Är neutral d.v.s. det finns alltid lika många protoner som elektroner i
en atom
• Elektroner är negativt laddade
• Protoner är positivt laddade
• Neutroner är neutrala
Period
De vågräta raderna talar om antalet skal ,
K,L,M,N,O,PQ
Atom
• I mitten av atomen finns en atomkärna.
• Atomkärnan består av protoner (positivt laddade) och
neutroner (ingen laddning, neutral).
• Runt om kärnan kretsar elektroner (negativt laddade)
• Det finns lika många protoner (positiva laddningar) som
elektroner (negativa laddningar) i en atom.
• Laddningarna tar alltså ut varandra och gör så att
atomen i sin helhet är elektriskt neutral.
Väteatom, H
+
Zinkatom
molekyler
• Två eller flera atomer som sitter ihop
• Vanliga molekyler: H2O, CO2 O2, N2
• Siffran talar om hur många av atomslaget som sitter i hop
Molekyl
• När ett grundämne är bundet till ett annat grundämne
kallas gruppen (den kemiska föreningen) för en molekyl.
+
+
-
+
De gemensamma elektronerna kretsar då runt båda
atomkärnorna
Vatten, H2O
Syre (O)
Väte (H)
Väte (H)
Vatten, H2O
+
-
--
+
- 2 väteatomer, 2H
--
--
---
----
Syreatom, O
--
Vattenmolekyl, H2O
+
- ---- -
---- -
--
--
+
-
Metanmolekyl, CH4
+
- -
4st Väteatomer, H
-
--
--+ - --
--
-
Kolatom, C
-+
-
--
+
-
Syrgas, O2
--
--
----
-- --
-----
-- -
--
--
Dubbelbindning två elektroner kretsar runt båda atomkärno
Kemiska beteckningar för molekyler
• Varje atom betecknas med sitt kemiska tecken
• Antal atomer betecknas efter atomens kemiska tecknet
– CO2 (koldioxid)
– CH4 (metan)
• Antal molekyler betecknas innan molekyl beteckningen
– 2 CO2
– 3 CH4
VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ 2O OCH
O2?
• 2 O betyder att det finns två syreatomer.
• O2 betyder att syreatomerna sitter ihop i en kemisk förening,
molekyl.
VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ 2O OCH
O2?
• 2 O betyder att det finns två syreatomer.
• O2 betyder att syreatomerna sitter ihop i en kemisk förening,
molekyl.
Kemisk reaktion
• Nya ämnen bildas genom att molekylerna sätts ihop eller
tas isär.
• Atomerna försvinner aldrig! Lika många atomer finns
innan och efter reaktionen.
• En kemisk reaktion kan beskrivas med en
reaktionsformel
Ämne + Ämne Nytt Ämne
Kemisk reaktion
Knallgas + värme bildar vatten
O2 + 2H2 2H2O
Kemisk reaktion mellan magnesium och syre
Kemisk reaktion mellan järn och svavel
REAKTIONSFORMEL
När man skriver en reaktionsformel använder man
ämnenas kemiska tecken.
Fe + S
FeS
• Det ska alltid finna lika många atomer av varje grundämne på
båda sidor om pilen!
• En järnatom + en svavelatom
en järnsulfidmolekyl
•
FeS
Fe
+
S
Om vi vill skriva reaktionsformeln för järn (Fe) och svavel (S)
går vi tillväga på följande sätt:
• Steg 1:
Fe + S
– Skriv de ämnen du har från början (Fe och S)
– Sätt ett plustecken mellan ämnena.
• Steg 2:
Fe + S
– Rita en pil efter ämnena
• Steg 3:
Fe + S
FeS
– Till höger om pilen skriver du det eller de ämnen som bildats.
• Reaktionsformeln för när magnesium brinner i syre:
• 2Mg + O2
2MgO
• Varför ser formeln ut så?
• 2Mg + O2
2MgO
• Syre förkommer i luft som en gas, syrgas, vilket
betyder att syret är bundet till ett annat syre.
• Syrgas består av syremolekyler och ska därför skrivas
O2.
• Vid reaktionen delar syremolekylen upp sig till två
syreatomer
2Mg + O2
2MgO
• Syreatomerna förenar sig sedan med varsin magnesiumatom.
• Nytt ämne som har bildats kallas magnesiumoxid (MgO).
• 2 Mg + O2
2
MgO
• Eftersom syret har två stycken syreatomer som sitter
ihop i en molekyl på vänster sida om pilen så måste det
finnas med två syreatomer även på höger sida om pilen.
• För att det ska vara jämvikt och reaktionen kunna äga
rum måste det finnas lika många magnesiumatomer som
syreatomer, eftersom att det är syret och magnesiumet
som reagerar.
•
Därför sätter man dit en 2:a framför Mg.
En annan kemisk reaktion
Joner- hur bildas de?
• Om atomer krockar så flyttar elektroner över från en atom till en
annan och elektriskt laddade joner bildas.
Vad är Joner
• Joner är partiklar med en elektrisk laddning.
• Skapas genom att en atom antingen tar upp eller avger elektroner
(e-).
• En positiv jon bildas genom att en atom avger en eller flera
elektroner.
• En negativ jon bildas genom att en atom tar upp en eller flera
elektroner.
• Exempel på joner är:
– Li+
Litiumjon – laddning 1+
– Mg2+
Magnesiumjon – laddning 2+
– ClKloridjon – laddning 1– O2Oxidjon – laddning 2-
Positiva joner
• Atomer med få valenselektroner (elektroner i sitt yttersta skal) kan
släppa iväg de elektronerna och få en ädelgasstruktur.
• Då bildas positiva joner eftersom de har fler positiva protoner i
kärnan än negativt laddade elektroner i skalen.
M
L
K
L
K
11p+
Natriumatom
11p+
Natriumjon, Na+
+
1 elektron
Negativa joner
• Atomer med många valenselektroner (elektroner i det yttersta
skalet) kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur.
• Då bildas negativa joner eftersom de har fler negativt laddade
elektroner i skalen än positivt laddade protoner i kärnan.
L
L
K
K
11p+
Syreatom
+
11p+
2 elektroner
Oxidjon, O2-
Sammansatta joner
• Det är inte bara atomer som kan släppa iväg eller ta upp elektroner.
Det kan även hela molekyler – sådana kallas för sammansatta
joner.
• En av de vanligaste är hydroxidjonen, OH-. Den består av en
syreatom och en väteatom som tillsammans har en extra elektron
och därmed laddningen 1-.
Jonbindning
• Joner med motsatt laddning kan bilda ämnen med väldigt starka
bindningar – jonbindningar.
• Salter är exempel på ämnen som hålls ihop med hjälp av
jonbindningar.
• Salter är därför ofta hårda kristaller med höga smältpunkter.
• Vanligt koksalt (natriumkklorid) måste värmas till 801 ºC innan det
smälter.
Vanliga joner i salter…
Vanliga positiva joner
i salter
•
•
•
•
Natriumjon, Na+
Kaliumjon, K+
Kalciumjon, Ca2+
Järnjon, Fe2+eller
Fe3+
Vanliga negativa
joner i salter
•
•
•
•
Kloridjon, ClNitratjon, NO3Sulfatjon, SO42Karbonatjon, CO32-
