Hva sier læremiddelforskningen i Finland?

Hva sier
læremiddelforskningen
i Finland?
Oslo
11.11.2011
Tom Wikman
50 %
Ämneslärare
Klasslärare
master
bachelor
Reformer
Reformer inom
inom lärarutbildningen
grundskolan
Danmark
1966
1991
Finland
1974
1979
Island
1971
1978-79
1988
Norge
1973
1994
1999
Sverige
1965
1978
1988
1970
1997
1985
(2001)
2006
1993
2003
2005
(Bologna)
2007-08
2004
2011
2010
2001
2010
1994
2014
?
Karakteristiska drag för
läromedelsproduktionen
• Ingen statlig förhandsprövning
• Läromedlen produceras på den fria
marknaden
• Skolorna väljer själva sina läromedel
Analysdimensioner
A. Bruk
B. Innehåll & form
C. Implementering av grundläggande
färdigheter
A. Forskning om användning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Atjonen m.fl. (2007)
Metsämuuronen & Niemi (2010)
Ørsted Hansen (2010)
Heinonen (2005)
Pehkonen (2004)
Wikman (2004, 2009)
Danielsson (2010)
Daglig användning av läromedel
Mycket eller
väldigt mycket
1. läroböcker
78 %
2. arbetsböcker
49 %
3. lärarhandledningar
32 %
4. andra böcker
32 %
5. material från
Internet
27 %
6. tidningar
21 %
7. spel
7%
8. TV, video etc.
20 %
9. egna arbetsblad
60%
2. Metsämuuronen & Niemi
(2010)
• Användning av lärarhandledningar
matematik lågstadiet:
– finskpråkiga lärare 81 %
– svenskspråkiga lärare 36 %
3. Frans Ørsted Hansen (2010)
• Den finska läraren = dirigent
• Den danska läraren = konsulent
4. Heinonen (2005)
Fyra typers lärare:
1) individual innovators
2) teachers reliant on educational
materials
3) curriculum-minded innovators
4) target oriented innovators
5. Pehkonen (2004)
• Lärares uppfattningar om läroböcker i
matematikundervisningen
– Kan binda undervisningen och göra lärare
passiva och undervisningen mekanisk
– Läroboken som en garant för stabil kvalitet
i undervisningen
– Läroboken stöder reformarbete
– Läroboken kan ge nya idéer för
undervisningen
6. Wikman (2009)
The extensive use of textbooks in
Finnish schools (Atjonen et al 2008)
gives reason to speculate that textbooks
play a considerable role in the
consistently good results by Finnish
pupils in international school
assessments like PISA.
7. Danielsson (2010)
• Videoanalys av läsningsaktiviteter i
kemiklassrum.
• Längre texter varken läses eller
produceras i kemiundervisningen.
• Läroboken används i själva verket i liten
utsträckning i själva undervisningen.
Wikman (2004)
Källor till forskning om användning
• Atjonen m.fl.
http://www.edev.fi/portal/julkaisu
(Publikation nr 30, med svenskt kapitel, och
33, förkortad svensk version)
• Metsämuuronen & Niemi (2010)
http://www.oph.fi/julkaisut/2010/miten_mate
matiikan_taidot_kehittyvat
(sammandrag på svenska)
• Heinonen (2005)
ethesis.helsinki.fi/julkaisut/kay/sovel/vk/heinonen
/opetussu.pdf
(sammandrag på engelska)
• Wikman (2009), Danielsson (2010)
http://www.iartem.no/publications.html
• Wikman (2004)
www.doria.fi/handle/10024/4136
B. Innehåll & form
1.
2.
3.
4.
5.
Väisänen (2005)
Wikman (2004)
Mikkilä-Erdmann (2002)
Hankala (2011)
Ilomäki m.fl. (2006)
1. Väisänen (2005)
• Textbooks do not emphasize the
writers’ own position.
• History textbooks lack descriptive
historical material needed in solving a
problem or understanding the
structures of history.
• They only partly support the discursive
practices contained in the curricula.
2. Wikman (2004)
• Konfliktprincipen
Hvis du spør noen av
vennene dine (eller
foreldrene deres!), vil du
oppdage at der er
mange som ikke vet
hvorfor vi har årstider.
De fleste tror det er
forde vi er nær Sola om
sommeren og lenger
unna om vinteren. Men
det er ikke riktig. Her er
forklaringen: ...
3. Mikkilä-Erdmann (2002)
• Hur elevers uppfattningar om
fotosyntesen kan utvecklas med hjälp av
olika typer av texter.
4. Hankala (2011)
• Newspapers can be utilised in education
to promote the active citizen’s core
knowledge and skills.
• Newspapers are used to update subjectspecific information, instead of
instructing pupils to analyse media texts
critically.
5. Ilomäki m.fl. (2006)
• The implementation of technology into
teaching and learning practices has not
succeeded as well as expected.
• ICT is often used for traditional
activities like distributing information
instead of supporting authentic,
collaborative and inquiry-based activities.
C. Grundläggande färdigheter
Forskning har främst bedrivits inom ämnet
matematik.
Törnroos (2004)
ktl.jyu.fi/arkisto/verkkojulkaisuja/T013Tornroos.pdf
(engelsk sammanfattning)
Räty-Záborsky (2002)
1. Törnroos (2004)
• Matematik årskurs 7
• Undervisningen varierar beroende på
använd lärobok
• På detaljplanet tydliga skillnader
• Ämnesområden vid olika tidpunkter –
problem vid skolbyte
2. Räty-Záborsky (2002)
• Finländska och ungerska läroböcker (åk
5 – 6) jämfördes visavi innehållet i
geometri.
• Finska författare har missförstått
spiralprincipen. Nytt stoff
introducerades inte vid sidan om det
gamla.
• De ungerska böckerna var utmanande
och presenterade geometrin som
helheter.
Hva ska læremiddelforskningen si?
• Komparativa studier. Hur används
läroböcker och andra texter egentligen i
undervisningen?
• Det optimala läromedlet ur
lärandeperspektiv/ur användningsperspektiv
• Vilka strukturer främjar/motverkar lärande (i
synnerhet med tanke på elever med
invandrarbakgrund)?