Kemi som skriftspråkspraktik i svenska och finlandssvenska skolor

Kemi som skriftspråkspraktik i svenska och
finlandssvenska skolor
En projektpresentation
Kristina Danielsson och Ulla Ekvall
Svenska elevers naturvetenskapliga kunskaper beskrivs i olika sammanhang som
otillräckliga. Det framgår t.ex. av skolverkets Nationella utvärdering 2003 (NU
2003), där elevers kunskaper granskats i ett tioårsperspektiv. Den visar att
elevernas prestationer försämrats, i synnerhet inom ämnet kemi. Motsvarande
resultat framträder i TIMSS (http://timss.bc.edu, 2007-02-16); de svenska
eleverna i årskurs 8 hade försämrats mest av 16 grupper från olika länder som
jämförts. Denna försämring går hand i hand med en försämring av
läsförståelsen, något som framgår av t.ex. Fröjd (2005).
Men i Finland lyckas eleverna bättre. Enligt PISA 2003
(http://www.pisa.oecd.org, 2007-02-16) låg Finland i täten medan Sverige låg på
15:e plats vad gällde naturvetenskapliga NO-ämnen. De uppvisade också bättre
läsförmåga. Inom Finland utmärkte sig de finska eleverna som mer
högpresterande än de finlandssvenska, men dessa presterade alltså i sin tur bättre
än de svenska. Ingen nämnvärd förändring vad gäller prestationerna hos elever i
Sverige och Finland relativt elever från andra länder framkom i den senare
PISA-undersökningen från 2006, varifrån resultaten offentliggjorts efter att
föreliggande projekt påbörjats (Skolverket 2007).
Skillnaderna består även om hänsyns tas till ländernas olika
befolkningsstrukturer (Brunell 2005), och då skolsystemen kan ses som rätt lika
i många avseenden (Klette m.fl. 2000) borde förklaringar alltså sökas också i
undervisningspraktiker. Det är utgångspunkten för ett nystartat tvärvetenskapligt
projekt av forskare inom naturvetenskap (kemi), språkvetenskap och pedagogik:
Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av
undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum. I projektet, som
är finansierat av Vetenskapsrådet, ingår två delstudier, varav den ena fokuserar
det kemiinnehåll som erbjuds och den andra fokuserar skriftspråkspraktiken. Vi
utgår nämligen från att ”lära kemi” inbegriper en insocialisering i den
naturvetenskapliga diskursen i både tal och skrift. Fokus riktas särskilt mot
bruket av läroböcker, eftersom dessa vanligtvis är centrala texter. I t.ex. Edlings
studie (2006:46) utgjorde lärobokstexter 93 % av de texter elever läste i
klassrummet.
Syftet med den här artikeln är att presentera den delstudie som rör
skriftspråkspraktiken och här beskriva de forskningsfrågor vi ställt oss och
resonera kring de metoder vi använder. Vi ger också en forskningsbakgrund och
en kortfattad beskrivning av det material vi samlar in inom projektet.
Hur skriftspråkspraktiken inom kemiundervisningen i svenska skolor ser ut är
än så länge ett nästan outforskat område. Läroböckerna har däremot rönt
intresse. Exempelvis har Östman (1995) undersökt kemiinnehåll, och Edlings
analys av abstraktion och auktoritet i läroböcker (2006) baseras bl.a. på
kemiböcker. Därtill finns analyser av läroböcker i andra eller mer allmänt
naturorienterande ämnen, t.ex. Danielsson (1975), Ekvall (1995, 1997ab, 2001
ab). Av särskilt intresse här är bl.a. hur läroböcker kan tänkas styra
klassrumsaktiviteter utifrån t.ex. stoffval, inramning av stoffet, studiegångar och
arbetssätt, vilket bl.a. belysts i Ekvall (1997a, 2001ab). Hur eleverna förstår
texten i naturorienterande läroböcker är annan närliggande aspekt, som utifrån
testsituationer behandlats i ett par mindre studier (Ekvall 1991, Ransgart 2003).
Men hur man inom NO-ämnen utformar naturliga lässituationer belyses främst i
en studie (Edling 2006). Edlings resultat är dock främst översiktligt och
kvantitativt redovisade, och föreliggande studie, som delvis utgörs av fallstudier,
ska alltså ses som en utveckling av den ansatsen.
Vi kan också knyta an till två avhandlingar med mindre närliggande
huvudsyften, nämligen af Geijerstam (2006) som främst behandlar elevers
skriftprodukter inom NO-ämnen samt Hägerfelth (2004) som behandlar elevers
interaktion inom NO-ämnen. Men i stort gäller vad Selander (2003) kommit
fram till i sin forskningsöversikt: studier av texter i bruk utgör en påtaglig
kunskapslucka – och det gäller inte minst inom NO-undervisning.
Även utanför Sverige är skriftspråkspraktiken i kemi eller andra
naturvetenskapliga ämnen ganska outforskad (jfr Nelson 2006). Några exempel
finns dock. En intressant ansats rör norska elevers förståelse av
naturvetenskapliga fenomen i relation till presentationen i läroböckerna (t.ex.
Raugstad 2000). Vidare kan nämnas Driscoll m.fl. (1994) som i en amerikansk
studie observerade undervisning i naturvetenskap i årskurs 8. I deras studie fick
läroboken främst rollen av uppslagsverk. Därtill återfinns studier av hur lärare
eller elever säger sig använda läroböcker i naturvetenskap, t.ex. DiGisi och
Willett (1995) och Knain (2002).
Det tycks också internationellt sett råda god samstämmighet om att den
naturvetenskapliga diskursen vållar många elever problem och att det behövs
särskilda insatser för att främja elevernas insocialisering i naturvetenskapliga
genrer, både vad gäller att läsa och skriva. Särskilt stort har intresset varit i
Australien, där forskare och pedagoger inom den så kallade Sydneyskolan
(omtalas också som genrepedagogiken), på grundval av Hallidays
systemfunktionella grammatik (1994) analyserat bl.a. naturvetenskapliga genrer
(t.ex. Martin 1998ab, Martin & Veel 1998, Martin & Rose 2005) och även, med
inspiration från Vygotskys och Bruners verk, arbetat fram språkutvecklande och
genrebaserade arbetssätt inom bl.a. naturvetenskaplig undervisning (Halliday &
Martin 1993, Christie 2005, Macken-Horarik 2002, Schleppegrell 2004,
Gibbons 2006). Även i de skandinaviska länderna har på senare tid det
systemfunktionella perspektivet liksom genrepedagogiken rönt stort intresse.
Exempelvis bygger Knains analys av norska läroböcker (2001) till stor del på
den systemfunktionella grammatiken. För fler exempel på skandinavisk
forskning utifrån detta perspektiv, se t.ex. Berge & Maagerø (2005) samt ovan
nämnda studier av Ekvall (1997a, 2001a), af Geijerstam (2006), Edling (2006).
Hallidays och genrepedagogikens språksyn låter sig väl förenas med synsättet
inom New Literacy Studies (t.ex. Barton 2007, Barton och Hamilton 1998, Street
1984), där man ser på skriftspråkspraktik (literacy) som en social praktik. Från
denna inriktning har vi hämtat den teoretiska och insamlingsmetodiska ramen.
Det innebär bl.a. en etnografisk ansats med syfte att utifrån konkreta
klassrumssituationer där text förekommer – vilka vi i enlighet med Karlsson
(t.ex. 2002:24), kallar skrifthändelser – belysa texter och textanvändning samt
olika aktörers attityder till skriftspråkspraktiken. Här beaktas texter av alla
format, t.ex. läroböcker, taveltext och etiketter, och utifrån ett vidgat
textbegrepp inbegriper vi även filmer och bilder. De frågor vi ställt oss är:
•
•
•
•
•
I vad mån och i vilka situationer används text i undervisningen?
Vilka attityder till textanvändning har man?
Vilka texter aktualiseras?
Hur kan dessa texter beskrivas?
Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och/eller andra
texter?
• (Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i naturvetenskaplig
genre och hur svarar eleverna i så fall på detta?
• I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad potential
för arbete med insocialisering i den naturvetenskapliga genren?
Material
Undersökningen ska omfatta svenska och finlandssvenska klassrum och kommer
att förläggas till 3–4 klasser i varje land, i områden med likartade
socioekonomiska förhållanden. Ytterligare ett kriterium för urvalet av klasser är
att de använder eller har tillgång till samma eller snarlika läroböcker. För
rättvisande jämförelser har vi dessutom valt ut ett specifikt kemiinnehåll,
nämligen oorganisk kemi med fokus på bl.a. atomens uppbyggnad, det
periodiska systemet och olika typer av kemisk bindning. Valet att följa just detta
ämnesområde grundar sig på att det anses vara ett kärnområde inom kemin, och
att det därför på ett eller annat sätt kan väntas ingå i samtliga skolors
kemiundervisning, både i Finland och i Sverige. Enligt en vanlig disposition i
läroböcker behandlas detta kemiinnehåll i årskurs 8 eller 9. Avsikten är att
dokumentera all kemiundervisning rörande detta innehåll från den första
introduktionen till och med ett eventuellt avslutande test. Dessutom genomförs
enskilda intervjuer med lärare och några elever i varje klass.
För att underlätta jämförelser bl.a. mellan de olika klasserna med avseende på
elevernas utveckling av ämneskunskaperna före och efter undervisningen i det
valda ämnesområdet, inkluderas på initiativ av forskargruppen ett för- och
eftertest, liksom ett utdrag ur en uppgift som använts inom PISAundersökningarna.
Hittills har material insamlats från två klasser i årskurs 8 i en och samma
finlandssvenska skola. Den skola som valts ut var en av dem där eleverna
lyckats mycket väl på den naturvetenskapliga delen av PISA 2003. I dessa
klasser blev tidsåtgången för det valda innehållet 22 lektioner, fördelat på drygt
sex veckor, med en dubbellektion och en enkellektion per vecka.
Lektionerna videofilmas med en huvudkamera som främst följer läraren men
också ska ge en bild av klassrumsarbetet i stort. Ytterligare två videokameror
placeras så att de följer mindre elevgrupper (eventuellt par) i klassrummet, s.k.
”fokuselever”. Dessa väljs så att de företrädesvis representerar medelpresterande
elever. Både lärare och fokuselever förses dessutom med mp3-spelare, i syfte att
försäkra oss om ljudinspelningar av så god kvalitet som möjligt. Utifrån filmer
och ljudinspelningar görs en relativt grov transkription, av vilken
klassrumsaktiviteter och samtal i klassrummet framgår.
Allt som skrivs på tavlan fotograferas med digitalkamera och även alla övriga
texter som används dokumenteras. Det kan röra sig om lärobok, arbetsblad och
provblanketter, taveltext, skärmbaserade texter, etiketter, planscher,
varningstexter i klassrummet m.m.
Förutom dokumentation av texter och lektionsaktiviteter genomförs som
tidigare nämnts också enskilda intervjuer med lärare och fokuselever. Dessa är
semistrukturerade (se t.ex. Kvale 2007) på så vis att ett antal frågor av öppen
karaktär förberetts, men att innehållet i intervjuerna samtidigt tillåts skifta något,
då följdfrågor ställs utifrån de svar som ges. Intervjuerna spelades endast in med
mp3-spelare vid den första materialinsamlingen, men fortsättningsvis kommer
även dessa att videofilmas.
Analyser
De olika forskningsfrågorna belyses med delvis olika metoder. Utifrån
dokumentationen av klassrumsaktiviteterna kartläggs samtliga skrifthändelser i
ett första steg utifrån hur stor plats textanvändning har överhuvudtaget, vilka
texter som används och i vilka sammanhang de aktualiseras. Vi är speciellt
intresserade av eventuella tillfällen då man arbetar explicit med text, både i läsoch skrivsituationer.
I elevernas lässituationer inbegriper vi eventuella förberedelser, själva
läsfasen samt eventuella uppföljande aktiviteter. Inom förberedelsefasen
intresserar vi oss inte bara för hur ämnet eventuellt introduceras, utan också i
vad mån man aktualiserar möjliga lässtrategier. Här ges underlag för jämförelser
med kända pedagogiska modeller, exempelvis modell för strukturerade
textsamtal, vilken syftar till att utveckla eleverna till aktiva och ifrågasättande
läsare (Beck m.fl. 1997) och som i Sverige prövats inom SO-undervisning
(Reichenberg 2005) Andra modeller har utvecklats inom genrepedagogiken,
exempelvis Christie (2005), Macken-Horarik (2002) och Rose (2007), med ett
tydligare syfte till insocialisering i specifika genrer, bland annat den
naturvetenskapliga. Just modellerna inom genrepedagogiken är särskilt
intressanta för oss, då dessa ligger närmast vår ansats. I denna del av analysen
intresserar vi oss särskilt för arbetet med läroboken.
I elevernas skrivsituationer inbegriper vi på liknande sätt eventuella
förberedelser, själva skrivfasen samt eventuella uppföljande aktiviteter. Även
här kan vi utgå ifrån genrepedagogikens modeller.
Vid analysen av skrifthändelserna undersöker vi också hur eleverna svarar på
eventuella förekomster av ett explicit textarbete.
Utifrån vårt intresse för elevernas insocialisering i den naturvetenskapliga
diskursen utgår vi ifrån genrepedagogikens grundantagande om behovet av
explicit textarbete med genrefokus. Även läs- och skrivhändelser där explicit
textarbete inte förekommer blir då intressanta för vår analys, utifrån den
eventuella potential dessa kan utgöra.
Förutom kartläggning av klassrumsaktiviteter och analys av utvalda
skrifthändelser (fallstudier) undersöker vi vilka attityder till textarbete i stort
som lärare och elever tycks ha utifrån vad som kan utläsas av det insamlade
materialet. Särskild vikt läggs vid hur de förhåller sig till läroboken. Här utgår vi
dels från intervjuer med fokuselever och lärare, dels från klassrumsaktiviteterna.
Analysen kommer också att omfatta texter som aktualiseras, dels texter som
eleverna läser, dels texter som eleverna själva producerar. Dessa väljs och
analyseras utifrån de klassrumsaktiviteter vi observerar eller de intervjusvar vi
får. Vi vill därför inte i förväg inskränka oss till vissa analysmetoder. Genom
den nära kopplingen mellan text och textanvändning har vi inriktat oss på
kvalitativa metoder.
Bland de texter eleverna läser kommer vi att särskilt uppmärksamma
lärobokstexter, eftersom de dels är vanliga, dels synligt eller osynligt kan tänkas
påverka klassrumsaktiviteterna. För analys av lärobokstext finns i tidigare
forskning en mängd uppslag, men för våra analyser urskiljer vi två perspektiv
som vi menar är de mest intressanta utifrån hur texterna används. Det ena
perspektivet rör främst textens utformning med sikte på vilka svårigheter
texterna kan tänkas bereda eleverna. Dessa resultat kan kopplas till lärares och
elevers egna uppfattningar om texterna, till hur lässituationer utformas, vilka
lässtrategier eleverna utvecklar och till hur stoffet behandlas i klassrummet.
Jämförelser mellan lärobokstext och lärarens text på tavlan (eller motsvarande)
kan också bli intressanta. Det andra perspektivet är mer inriktat mot de
underliggande läs- eller lärmål som textförfattaren verkar vilja rikta läsningen
mot och vilka lässtrategier texterna därmed kan sägas inbjuda till. Det kan röra
hur olika slags kemiinnehåll lyfts fram i lärobokstexten kontra
klassrumsaktiviteterna samt i vad mån texterna kan sägas inbjuda till
reflektioner och ställningstagande jämfört med klassrumspraktiken.
Det första perspektivet som rör begriplighetshinder kan knytas till en mängd
olika aspekter. En sådan aspekt är hur lärobokstexter struktureras. Ekvall (1995)
har tidigare, utifrån en känd modell av Kintsch & van Dijk (1978) visat på
många brister i NO-läroböcker för årskurs 4, vilka kan förmodas inverka
negativt på elevernas möjligheter att utveckla adekvata lässtrategier. Enligt
hennes resultat kom de förväntningar som läsare brukar ställa på bl.a. rubriker,
inledningsmeningar och stycken, i många fall på skam. I detta sammanhang är
också förekomst eller avsaknad av metakommentarer om strukturen värd att
undersöka. Analysen av den övergripande strukturen i specifika avsnitt är vidare
angelägen med tanke på möjliga jämförelser med hur innehållet struktureras i
klassrumsverksamheten, och hur likheter eller skillnader kan tänkas påverka
elevernas lässtrategier.
Vidare förknippas läroböcker ofta med oklar textbindning, vilket kan
förmodas försvåra läsförståelse. Det kan t.ex. saknas explicita sambandsord för
bl.a. kausalitet (Beck m.fl. 1991, Reichenberg 2000). Det kan också hända att
okända begrepp introduceras som kända genom användning av bestämd form.
Läroböcker förknippas ofta också med en koncentrerad stil, inte minst inom
naturvetenskapliga ämnen. Det kan bl.a. ta sig uttryck i många nominaliseringar,
och därmed kan texten uppvisa ett register som kan förväntas ligga ganska långt
från det eleverna själva använder. Dessa nominaliseringar utgörs dessutom ofta
av generella eller abstrakta begrepp (Edling 2006:61). Enligt Edlings studie
(2006:76, 81) uppvisar t.ex. naturvetenskapliga läroböcker en högre grad av
abstraktion än samhällsvetenskapliga.
Aspekter som koncentration och abstraktion kan alltså visa sig bl.a. genom
analyser av läroböckers ordförråd. Men ordförrådet har uppmärksammats också
för att vissa ord kan ha en betydelse i vardagssfären och en annan i den
vetenskapliga (Strömdahl 1998). Detta kan bli problematiskt eftersom den
vardagskunskap som eleverna bär med sig till skolan normalt skiljer sig från den
vetenskapligt baserade, som läroboken och undervisningen syftar till (Helldén
m.fl. 2005). Och även om sådana skillnader lyfts fram i klassrummet, t.ex.
genom explicita jämförelser eller genom att fackterminologin förklaras, så kan
det finnas många ord i läroböckerna som är mindre uppenbart svåra. Det kan
t.ex. gälla ord som ”tyngd” och ”kokpunkt” som aktualiseras också i andra
sammanhang men ändå inte hör till vardagsorden. De kan tänkas vålla problem
för t.ex. elever som läser på sitt andraspråk (Kulbrandstad 1998) och har lett till
en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans
senare år (Lindberg & Johansson Kokkinakis 2007).
De aspekter som vi diskuterat ovan har analyserats med olika metoder, men
för flera av aspekterna kan Hallidays (1994) systemfunktionella grammatik
lämpa sig väl, och som vår forskningsbakgrund visat finns flera förebilder för
sådana analyser, inte minst av naturvetenskaplig text. Den analysmodellen låter
sig också väl förenas med den bildanalys som utarbetats av Kress & van
Leeuwen (2006). Utifrån begriplighetsperspektivet är nämligen också samspelet
mellan text och bild intressant att undersöka.
Det andra perspektivet rör främst de läs- eller lärmål som texten kan tänkas
leda läsaren mot. Här är det intressant att belysa vilket innehåll i läroboken som
lyfts som viktigt och hur viktigt stoff markeras. Vi skiljer här mellan vad vi
kallar beskrivande/förklarande kemi (t.ex. modeller och formler) och
tillämpande kemi (som är laborativt anknuten). Dessutom undersöker vi hur
stoffet kontextualiseras (om det t.ex. görs anknytningar till samhällsfrågor och
vardagsliv eller inte). I samband härmed är det intressant att försöka urskilja hur
stoffet inramas och om, och i så fall hur, stoffvalet motiveras.
Hur stoffvalet viktas kan bl.a. avläsas i utrymme, i ordningsföljd samt i den
grafiska utformningen. Läroböcker har inte sällan en varierad grafisk utformning
med många olika textslag som kan tänkas fylla olika funktioner och inbjuda till
varierade lässtrategier. Uppslag ges t.ex. i Melin (1995). I analys av den grafiska
utformningen inkluderar vi bildanalys, där Kress & van Leeuwen (2001, 2006),
van Leeuwen & Humphrey (1996) och Unsworth (2000) erbjuder
analysmodeller.
Med sikte på möjliga läs- och lärmål är det även intressant att undersöka i vad
mån läroboken inbjuder till att utveckla en kritisk läsning och i vad mån den
med särskilda grepp bidrar till läsarengagemang. I Beck m.fl. (1995) utnyttjas
inom röst (voice) bl.a. medel för att öka närheten mellan författare och läsare i
syfte att underlätta elevers läsförståelse av lärobokstext. I Edling (2006)
undersöks modus och modalitet i bl.a. naturorienterande läroböcker, men vi vill
här också nämna ”Engagement” inom modellen för Appraisal, utarbetad av
Martin & White (2005), vilken utifrån fyra kategorier beskriver hur en författare
kan uttrycka sin positionering.
Också analyser av de läs- och lärmål texten verkar styra mot är intressanta att
jämföra med observationer av klassrumspraktiken och med intervjusvar från
lärare och elever om hur de uppfattar läs- och lärmålen och förhåller sig till dem.
Andra texter som eleverna läser kan analyseras med delvis samma metoder,
men omfattningen av analyserna blir till stor del avhängig den betydelse texterna
verkar ges i klassrummet.
Också för elevernas egna skriftprodukter kan till stor del samma metoder
användas, särskilt som vi avser att ställa dessa i relation till de texter som läses.
Sammantaget räknar vi med att vårt omfattande material och de varierade
metoder vi har beredskap för ska kunna ge en relativt heltäckande bild av text
och textanvändning i olika kemiklassrum. Vi hoppas att vår ansats och våra
resultat ska kunna ligga till grund för framtida jämförelser med andra
lärandemiljöer, både inom och utanför skolvärlden.
Litteratur
Barton, David (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Second
Edition. Malden, MA: Blackwell.
Barton, D., & Hamilton, M. (1998). Local literacies. Reading and writing in one community.
London: Routledge.
Beck, I. L., McKeown, M. G., Sinatra, G.M. & Loxterman, J.A. (1991). “Revising social
studies text from a text-processing perspective: Evidence of improved comprehensibility”.
I: Reading Reserch Quarterly 26, (3), 251–276.
Beck, I. L., McKeown, M. G. & Worthy. J. (1995). “Giving a text voice can improve
students’ understanding”. Reading Research Quarterly 30, (2). S. 220–238.
Beck, I.L., McKeown, M. G., Hamilton, R.L. & Kucan, L. (1997). Questioning the author: an
approach for enhancing student engagement with text. Newark: Del. International Reading
Association, cop.
Berge, K.L. & Maagerø, E. (2005). Semiotics from the North. Nordic approaches to systemic
functional linguistics. Oslo: Novus Press.
Brunell, Viking (2005). “Goda möjligheter till ännu bättre resultat i den finlandssvenska och
nordiska grundskolan”. I: Pekka Kupari & Jouni Välijärvi (red.). Osaaminen kestävällä
pohjalla. PISA 2003 Suomessa. Pedagogiska Forskningsinstitutet Jyväskylä: Gummeros
Oy.
Christie, Frances (2005). Language Education in the Primary Years. UNSW Press, Sydney.
Danielsson, S. (1975). Läroboksspråk. En undersökning av språket i vissa läroböcker för
högstaidum och gymnasium. Umeå Studies in the Humanities 4. Umeå: Acta Universitatis
Umenis.
DiGisi, L. L. & Willett, J. B. (1995). “What high school biology teachers say about their
textbook use: A descriptive study”. Journal of Research in Science Teaching, 32(2), 123–
142.
Driscoll, M., Mahanz, M., Dick, W., & Kirby, E. (1994). “How does the textbook contribute
to learning in a middle school science class?” Contemporary Educational Psychology, 19,
79–100.
Edling, Agnes (2006). Abstraction and authority in textbooks. The textual paths towards a
specialized language. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Ekvall, Ulla (1991). ”Elevers läsförståelse i relation till läsmål”. I: Barns läsutveckling och
läsning. (ASLA 4). S. 165–179.
Ekvall, Ulla (1995). ”Läroboken – begriplig och intressant?” I: S. Strömquist (Red.)
Läroboksspråk. (Ord och stil 26.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 47–76.
Ekvall, Ulla (1997). Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på
kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i
naturkunskapsböcker. Del. 1. Utvecklingen under 1800-talet. Rapport nr 12 från Svensk
sakprosa. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.
Ekvall, Ulla (1997b). “Questions and Imperatives in School Textbooks”. I: S. Selander (red)
Textbooks and educational media. Collected Papers 1991–1995. IARTEM The
International Associations for Research on Textbooks and Educational Media. LHS –
Mitthögskolan SPPB. S. 203–214
Ekvall, Ulla (2001a). Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på
kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i
naturkunskapsböcker. Del. 2. Utvecklingen under 1900-talet. Rapport nr 35 från Svensk
sakprosa. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.
Ekvall, Ulla (2001b). ”Den styrda och styrande läroboken”. I: B. Melander & B. Olsson
(Red.) Verklighetens texter. Sjutton fallstudier. Lund: Studentlitteratur.
Fröjd, Per (2005). Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås
2000–2002. Göteborg. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
af Geijerstam, Åsa (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Halliday, M.A.K (1994). An introduction to functional grammar. Second Edition. London:
Edward Arnold.
Halliday, M.A.K. & Martin J.R. (1993). Writing science. Literacy and discursive power.
University of Pittsburgh Press.
Helldén, Gustav, Lindahl, Britt och Redfors, Andreas (2005). Lärande och undervisning i
naturvetenskap – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella
gymnasieklassrum. Malmö Studies in Educational Sciences, No 11. Malmö högskola.
Karlsson, Anna-Malin (2002). Skriftbruk i förändring. En semiotisk studie av den personliga
hemsidan. Stockholm studies in Scandinavian Philology. Stockholm: Almqvist & Wiksell
International.
Kintsch, Walter & van Dijk, Teun A. (1978). “Toward a model of text comprehension and
production”. Psychological Review 85: 363–394.
Klette, Kirsti, et al. (2000) (red). Restructuring Nordic Teachers: An Analysis of Policy Texts
from Finland, Denmark, Sweden and Norway. Report nr. 10:2000, University of Oslo,
Institute for Educational Research.
Knain, Erik (2001). Naturfagets tause stemme. Diskursanalyse av lærebøker i natur- og
miljöfag. Oslo: Norsk Sakprosa. nr 4.
Knain, Erik (2002). Naturfagboka i praksis. Om tolv naturfagelever og deres lærebok.
Tønsberg: Høgskolen i Vestfold, Rapport 10/2002. ISBN Nettutgave: 82-7860-073-2.
Kress, Günther & van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal Discourse - The Modes and Media
of Contemporary Communication. London: Arnold.
Kress, Günther & van Leeuwen, Theo (2006). Reading Images. The Grammar of Visual
Design. Second Edition. Routledge.
van Leeuwen, T.J., Humphrey, S. (1996). “On learning to look through a geographer’s eyes”.
I: R. Hasan and G. Williams (red), Literacy in Society. London: Longman.
Kulbrandstad, Lise Iversen (1998). Lesing på et andrespråk: en studie av fire
innvandrerungdommers lesing av lærebokstekster på norsk . Oslo: Scandinavian
University Press.
Kvale, Steinar (2007). Doing Interviews. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications.
Lindberg, I. & Johansson Kokkinakis, S. (red) (2007). OrdiL – en korpusbaserad
kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. ROSA-rapport 8.
Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet.
Macken-Horarik, M. (2002). ”Something to shoot for. A systemic functional approach to
teaching genre in secondary school science”. I: A. M. Johns (Ed.) Genre in the classroom.
Multiple perspectives. Lawrence Erlbaum.
Martin, J.R. (1998a). ”Skriving i naturfaget: om å lære å behandle tekst som teknologi”. I:
Berge m.fl. (red) Å skape mening med språk. Oslo: LNU och Cappelen Akademisk Forlag
as. S. 292–386.
Martin, J.R. (1998b). ”Livet som substantiv: en undersøkelse av naturvidenskapens og
humanioras univers”. I: Berge m.fl. (red) Å skape mening med språk. Oslo: LNU och
Cappelen Akademisk Forlag as. S. 333–386.
Martin J.R. & Rose D. (2005). ”Designing literacy pedagogy: scaffolding democracy in the
classroom”. I: R. Hasan, Ch. Matthiessen, & J. Webster: Continuing Discourse on
Language. London: Equinox.
Martin J.R. & White, P.R.R. (2005). The language of Evalutation. Appraisal in English. New
York: Palgrave macmillan.
Martin, J & Veel, R. (1998). (Red) Reading science – Critical and functional perspectives on
discourse of sciences. London & New York: Routledge.
Melin, Lars (1995). ”Grafisk pyttipanna. Om text och grafisk form i läroböcker”. I:
Strömquist, Siv (red.) Läroboksspråk. Om språk och layout i svenska läroböcker. Ord och
stil. Språkvårdssamfundets skrifter. Hallgren & Fallgren. 26. S. 77–123.
Nelson, Johan (2006). ”Hur används läroboken av lärare och elever?”
http://www.naturfagsenteret.no/tidsskrift/Nordina_406_Nelson.pdf
PISA (2003). Programme for International Student Assessment (http://www.pisa.oecd.org,
2007-02-16).
Ransgart, Martin (2003). Begriplighet och engagemang i lärobokstext – en undersökning av
läsförståelse hos mellanstadieelever. Mins 53. Institutionen för nordiska språk vid
Stockholms universitet.
Raugstad, R. (2000). Elevers forståelse av fotosyntesen. 14-og 15-åringers forståelse av
fotosyntesen og en studie av hvordan fotosyntesen är presentert i lærebøker. Universitetet i
Oslo.
Reichenberg, Monica (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter: en studie av elevers
förståelse av olika textversioner. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Reichenberg, Monica (2005). Gymnasieelever samtalar kring facktexter. En studie av
textsamtal med goda ochs vaga läsare. Acta Universitatis Gothoburgensis. Gothenburg
Studies in Educational Science.
Rose, David (2007). Reading to learn. Accelerating learning and closing the gap. Book 1.
Schleppegrell, Mary, J. (2004). The Language of Schooling. A Functional Linguistic
Perspective. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates.
Selander, Staffan (2003). ”Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och
kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning”. I: SOU 2003:15,
s. 181–256.
Skolverket (2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –
naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport 306. Skolverket.
Street, Brian (1984) Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge University Press.
Strömdahl, Helge (1998). ”Fenomen och egenskap. De fysikaliska storheterna i didaktisk
belysning”. Pedagogisk forskning i Sverige 3:2. 104–112.
TIMSS (http://timss.bc.edu, 2007-02-16). Trends in International Mathematics and Science
Study.
Unsworth, Len (2000). “Investigating subject-specific literacies in school learning”. I: L.
Unsworth (red.). Researching Language in Schools and Communities. London: Cassel.
Östman, Leif (1995). Socialisation och mening. No-utbildning som politiskt och
miljömoraliskt problem. Uppsala Studies in Education 61.Acta Universitatis Upsaliensis.
Författarpresentation
Kristina Danielsson är fil. doktor i Nordiska språk. Hon är verksam som lektor vid
Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och deltar för närvarande i
forskningsprojektet Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ
studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum, (finansierat av
Vetenskapsrådet) där hon särskilt studerar läs- och skrivpraktik i klassrummet.
Ulla Ekvall är docent i Nordiska språk. Hon är verksam som lektor vid Institutionen för
nordiska språk vid Stockholms universitet. Ekvall deltar för närvarande i
forskningsprojektet Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ
studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum, (finansierat av
Vetenskapsrådet) där hon särskilt studerar läs- och skrivpraktik i klassrummet.