Kemi som skriftspråkspraktik i svenska och finlandssvenska skolor En projektpresentation Kristina Danielsson och Ulla Ekvall Svenska elevers naturvetenskapliga kunskaper beskrivs i olika sammanhang som otillräckliga. Det framgår t.ex. av skolverkets Nationella utvärdering 2003 (NU 2003), där elevers kunskaper granskats i ett tioårsperspektiv. Den visar att elevernas prestationer försämrats, i synnerhet inom ämnet kemi. Motsvarande resultat framträder i TIMSS (http://timss.bc.edu, 2007-02-16); de svenska eleverna i årskurs 8 hade försämrats mest av 16 grupper från olika länder som jämförts. Denna försämring går hand i hand med en försämring av läsförståelsen, något som framgår av t.ex. Fröjd (2005). Men i Finland lyckas eleverna bättre. Enligt PISA 2003 (http://www.pisa.oecd.org, 2007-02-16) låg Finland i täten medan Sverige låg på 15:e plats vad gällde naturvetenskapliga NO-ämnen. De uppvisade också bättre läsförmåga. Inom Finland utmärkte sig de finska eleverna som mer högpresterande än de finlandssvenska, men dessa presterade alltså i sin tur bättre än de svenska. Ingen nämnvärd förändring vad gäller prestationerna hos elever i Sverige och Finland relativt elever från andra länder framkom i den senare PISA-undersökningen från 2006, varifrån resultaten offentliggjorts efter att föreliggande projekt påbörjats (Skolverket 2007). Skillnaderna består även om hänsyns tas till ländernas olika befolkningsstrukturer (Brunell 2005), och då skolsystemen kan ses som rätt lika i många avseenden (Klette m.fl. 2000) borde förklaringar alltså sökas också i undervisningspraktiker. Det är utgångspunkten för ett nystartat tvärvetenskapligt projekt av forskare inom naturvetenskap (kemi), språkvetenskap och pedagogik: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum. I projektet, som är finansierat av Vetenskapsrådet, ingår två delstudier, varav den ena fokuserar det kemiinnehåll som erbjuds och den andra fokuserar skriftspråkspraktiken. Vi utgår nämligen från att ”lära kemi” inbegriper en insocialisering i den naturvetenskapliga diskursen i både tal och skrift. Fokus riktas särskilt mot bruket av läroböcker, eftersom dessa vanligtvis är centrala texter. I t.ex. Edlings studie (2006:46) utgjorde lärobokstexter 93 % av de texter elever läste i klassrummet. Syftet med den här artikeln är att presentera den delstudie som rör skriftspråkspraktiken och här beskriva de forskningsfrågor vi ställt oss och resonera kring de metoder vi använder. Vi ger också en forskningsbakgrund och en kortfattad beskrivning av det material vi samlar in inom projektet. Hur skriftspråkspraktiken inom kemiundervisningen i svenska skolor ser ut är än så länge ett nästan outforskat område. Läroböckerna har däremot rönt intresse. Exempelvis har Östman (1995) undersökt kemiinnehåll, och Edlings analys av abstraktion och auktoritet i läroböcker (2006) baseras bl.a. på kemiböcker. Därtill finns analyser av läroböcker i andra eller mer allmänt naturorienterande ämnen, t.ex. Danielsson (1975), Ekvall (1995, 1997ab, 2001 ab). Av särskilt intresse här är bl.a. hur läroböcker kan tänkas styra klassrumsaktiviteter utifrån t.ex. stoffval, inramning av stoffet, studiegångar och arbetssätt, vilket bl.a. belysts i Ekvall (1997a, 2001ab). Hur eleverna förstår texten i naturorienterande läroböcker är annan närliggande aspekt, som utifrån testsituationer behandlats i ett par mindre studier (Ekvall 1991, Ransgart 2003). Men hur man inom NO-ämnen utformar naturliga lässituationer belyses främst i en studie (Edling 2006). Edlings resultat är dock främst översiktligt och kvantitativt redovisade, och föreliggande studie, som delvis utgörs av fallstudier, ska alltså ses som en utveckling av den ansatsen. Vi kan också knyta an till två avhandlingar med mindre närliggande huvudsyften, nämligen af Geijerstam (2006) som främst behandlar elevers skriftprodukter inom NO-ämnen samt Hägerfelth (2004) som behandlar elevers interaktion inom NO-ämnen. Men i stort gäller vad Selander (2003) kommit fram till i sin forskningsöversikt: studier av texter i bruk utgör en påtaglig kunskapslucka – och det gäller inte minst inom NO-undervisning. Även utanför Sverige är skriftspråkspraktiken i kemi eller andra naturvetenskapliga ämnen ganska outforskad (jfr Nelson 2006). Några exempel finns dock. En intressant ansats rör norska elevers förståelse av naturvetenskapliga fenomen i relation till presentationen i läroböckerna (t.ex. Raugstad 2000). Vidare kan nämnas Driscoll m.fl. (1994) som i en amerikansk studie observerade undervisning i naturvetenskap i årskurs 8. I deras studie fick läroboken främst rollen av uppslagsverk. Därtill återfinns studier av hur lärare eller elever säger sig använda läroböcker i naturvetenskap, t.ex. DiGisi och Willett (1995) och Knain (2002). Det tycks också internationellt sett råda god samstämmighet om att den naturvetenskapliga diskursen vållar många elever problem och att det behövs särskilda insatser för att främja elevernas insocialisering i naturvetenskapliga genrer, både vad gäller att läsa och skriva. Särskilt stort har intresset varit i Australien, där forskare och pedagoger inom den så kallade Sydneyskolan (omtalas också som genrepedagogiken), på grundval av Hallidays systemfunktionella grammatik (1994) analyserat bl.a. naturvetenskapliga genrer (t.ex. Martin 1998ab, Martin & Veel 1998, Martin & Rose 2005) och även, med inspiration från Vygotskys och Bruners verk, arbetat fram språkutvecklande och genrebaserade arbetssätt inom bl.a. naturvetenskaplig undervisning (Halliday & Martin 1993, Christie 2005, Macken-Horarik 2002, Schleppegrell 2004, Gibbons 2006). Även i de skandinaviska länderna har på senare tid det systemfunktionella perspektivet liksom genrepedagogiken rönt stort intresse. Exempelvis bygger Knains analys av norska läroböcker (2001) till stor del på den systemfunktionella grammatiken. För fler exempel på skandinavisk forskning utifrån detta perspektiv, se t.ex. Berge & Maagerø (2005) samt ovan nämnda studier av Ekvall (1997a, 2001a), af Geijerstam (2006), Edling (2006). Hallidays och genrepedagogikens språksyn låter sig väl förenas med synsättet inom New Literacy Studies (t.ex. Barton 2007, Barton och Hamilton 1998, Street 1984), där man ser på skriftspråkspraktik (literacy) som en social praktik. Från denna inriktning har vi hämtat den teoretiska och insamlingsmetodiska ramen. Det innebär bl.a. en etnografisk ansats med syfte att utifrån konkreta klassrumssituationer där text förekommer – vilka vi i enlighet med Karlsson (t.ex. 2002:24), kallar skrifthändelser – belysa texter och textanvändning samt olika aktörers attityder till skriftspråkspraktiken. Här beaktas texter av alla format, t.ex. läroböcker, taveltext och etiketter, och utifrån ett vidgat textbegrepp inbegriper vi även filmer och bilder. De frågor vi ställt oss är: • • • • • I vad mån och i vilka situationer används text i undervisningen? Vilka attityder till textanvändning har man? Vilka texter aktualiseras? Hur kan dessa texter beskrivas? Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och/eller andra texter? • (Hur) arbetar läraren med elevernas insocialisering i naturvetenskaplig genre och hur svarar eleverna i så fall på detta? • I vilken mån förekommer klassrumsaktiviteter med outnyttjad potential för arbete med insocialisering i den naturvetenskapliga genren? Material Undersökningen ska omfatta svenska och finlandssvenska klassrum och kommer att förläggas till 3–4 klasser i varje land, i områden med likartade socioekonomiska förhållanden. Ytterligare ett kriterium för urvalet av klasser är att de använder eller har tillgång till samma eller snarlika läroböcker. För rättvisande jämförelser har vi dessutom valt ut ett specifikt kemiinnehåll, nämligen oorganisk kemi med fokus på bl.a. atomens uppbyggnad, det periodiska systemet och olika typer av kemisk bindning. Valet att följa just detta ämnesområde grundar sig på att det anses vara ett kärnområde inom kemin, och att det därför på ett eller annat sätt kan väntas ingå i samtliga skolors kemiundervisning, både i Finland och i Sverige. Enligt en vanlig disposition i läroböcker behandlas detta kemiinnehåll i årskurs 8 eller 9. Avsikten är att dokumentera all kemiundervisning rörande detta innehåll från den första introduktionen till och med ett eventuellt avslutande test. Dessutom genomförs enskilda intervjuer med lärare och några elever i varje klass. För att underlätta jämförelser bl.a. mellan de olika klasserna med avseende på elevernas utveckling av ämneskunskaperna före och efter undervisningen i det valda ämnesområdet, inkluderas på initiativ av forskargruppen ett för- och eftertest, liksom ett utdrag ur en uppgift som använts inom PISAundersökningarna. Hittills har material insamlats från två klasser i årskurs 8 i en och samma finlandssvenska skola. Den skola som valts ut var en av dem där eleverna lyckats mycket väl på den naturvetenskapliga delen av PISA 2003. I dessa klasser blev tidsåtgången för det valda innehållet 22 lektioner, fördelat på drygt sex veckor, med en dubbellektion och en enkellektion per vecka. Lektionerna videofilmas med en huvudkamera som främst följer läraren men också ska ge en bild av klassrumsarbetet i stort. Ytterligare två videokameror placeras så att de följer mindre elevgrupper (eventuellt par) i klassrummet, s.k. ”fokuselever”. Dessa väljs så att de företrädesvis representerar medelpresterande elever. Både lärare och fokuselever förses dessutom med mp3-spelare, i syfte att försäkra oss om ljudinspelningar av så god kvalitet som möjligt. Utifrån filmer och ljudinspelningar görs en relativt grov transkription, av vilken klassrumsaktiviteter och samtal i klassrummet framgår. Allt som skrivs på tavlan fotograferas med digitalkamera och även alla övriga texter som används dokumenteras. Det kan röra sig om lärobok, arbetsblad och provblanketter, taveltext, skärmbaserade texter, etiketter, planscher, varningstexter i klassrummet m.m. Förutom dokumentation av texter och lektionsaktiviteter genomförs som tidigare nämnts också enskilda intervjuer med lärare och fokuselever. Dessa är semistrukturerade (se t.ex. Kvale 2007) på så vis att ett antal frågor av öppen karaktär förberetts, men att innehållet i intervjuerna samtidigt tillåts skifta något, då följdfrågor ställs utifrån de svar som ges. Intervjuerna spelades endast in med mp3-spelare vid den första materialinsamlingen, men fortsättningsvis kommer även dessa att videofilmas. Analyser De olika forskningsfrågorna belyses med delvis olika metoder. Utifrån dokumentationen av klassrumsaktiviteterna kartläggs samtliga skrifthändelser i ett första steg utifrån hur stor plats textanvändning har överhuvudtaget, vilka texter som används och i vilka sammanhang de aktualiseras. Vi är speciellt intresserade av eventuella tillfällen då man arbetar explicit med text, både i läsoch skrivsituationer. I elevernas lässituationer inbegriper vi eventuella förberedelser, själva läsfasen samt eventuella uppföljande aktiviteter. Inom förberedelsefasen intresserar vi oss inte bara för hur ämnet eventuellt introduceras, utan också i vad mån man aktualiserar möjliga lässtrategier. Här ges underlag för jämförelser med kända pedagogiska modeller, exempelvis modell för strukturerade textsamtal, vilken syftar till att utveckla eleverna till aktiva och ifrågasättande läsare (Beck m.fl. 1997) och som i Sverige prövats inom SO-undervisning (Reichenberg 2005) Andra modeller har utvecklats inom genrepedagogiken, exempelvis Christie (2005), Macken-Horarik (2002) och Rose (2007), med ett tydligare syfte till insocialisering i specifika genrer, bland annat den naturvetenskapliga. Just modellerna inom genrepedagogiken är särskilt intressanta för oss, då dessa ligger närmast vår ansats. I denna del av analysen intresserar vi oss särskilt för arbetet med läroboken. I elevernas skrivsituationer inbegriper vi på liknande sätt eventuella förberedelser, själva skrivfasen samt eventuella uppföljande aktiviteter. Även här kan vi utgå ifrån genrepedagogikens modeller. Vid analysen av skrifthändelserna undersöker vi också hur eleverna svarar på eventuella förekomster av ett explicit textarbete. Utifrån vårt intresse för elevernas insocialisering i den naturvetenskapliga diskursen utgår vi ifrån genrepedagogikens grundantagande om behovet av explicit textarbete med genrefokus. Även läs- och skrivhändelser där explicit textarbete inte förekommer blir då intressanta för vår analys, utifrån den eventuella potential dessa kan utgöra. Förutom kartläggning av klassrumsaktiviteter och analys av utvalda skrifthändelser (fallstudier) undersöker vi vilka attityder till textarbete i stort som lärare och elever tycks ha utifrån vad som kan utläsas av det insamlade materialet. Särskild vikt läggs vid hur de förhåller sig till läroboken. Här utgår vi dels från intervjuer med fokuselever och lärare, dels från klassrumsaktiviteterna. Analysen kommer också att omfatta texter som aktualiseras, dels texter som eleverna läser, dels texter som eleverna själva producerar. Dessa väljs och analyseras utifrån de klassrumsaktiviteter vi observerar eller de intervjusvar vi får. Vi vill därför inte i förväg inskränka oss till vissa analysmetoder. Genom den nära kopplingen mellan text och textanvändning har vi inriktat oss på kvalitativa metoder. Bland de texter eleverna läser kommer vi att särskilt uppmärksamma lärobokstexter, eftersom de dels är vanliga, dels synligt eller osynligt kan tänkas påverka klassrumsaktiviteterna. För analys av lärobokstext finns i tidigare forskning en mängd uppslag, men för våra analyser urskiljer vi två perspektiv som vi menar är de mest intressanta utifrån hur texterna används. Det ena perspektivet rör främst textens utformning med sikte på vilka svårigheter texterna kan tänkas bereda eleverna. Dessa resultat kan kopplas till lärares och elevers egna uppfattningar om texterna, till hur lässituationer utformas, vilka lässtrategier eleverna utvecklar och till hur stoffet behandlas i klassrummet. Jämförelser mellan lärobokstext och lärarens text på tavlan (eller motsvarande) kan också bli intressanta. Det andra perspektivet är mer inriktat mot de underliggande läs- eller lärmål som textförfattaren verkar vilja rikta läsningen mot och vilka lässtrategier texterna därmed kan sägas inbjuda till. Det kan röra hur olika slags kemiinnehåll lyfts fram i lärobokstexten kontra klassrumsaktiviteterna samt i vad mån texterna kan sägas inbjuda till reflektioner och ställningstagande jämfört med klassrumspraktiken. Det första perspektivet som rör begriplighetshinder kan knytas till en mängd olika aspekter. En sådan aspekt är hur lärobokstexter struktureras. Ekvall (1995) har tidigare, utifrån en känd modell av Kintsch & van Dijk (1978) visat på många brister i NO-läroböcker för årskurs 4, vilka kan förmodas inverka negativt på elevernas möjligheter att utveckla adekvata lässtrategier. Enligt hennes resultat kom de förväntningar som läsare brukar ställa på bl.a. rubriker, inledningsmeningar och stycken, i många fall på skam. I detta sammanhang är också förekomst eller avsaknad av metakommentarer om strukturen värd att undersöka. Analysen av den övergripande strukturen i specifika avsnitt är vidare angelägen med tanke på möjliga jämförelser med hur innehållet struktureras i klassrumsverksamheten, och hur likheter eller skillnader kan tänkas påverka elevernas lässtrategier. Vidare förknippas läroböcker ofta med oklar textbindning, vilket kan förmodas försvåra läsförståelse. Det kan t.ex. saknas explicita sambandsord för bl.a. kausalitet (Beck m.fl. 1991, Reichenberg 2000). Det kan också hända att okända begrepp introduceras som kända genom användning av bestämd form. Läroböcker förknippas ofta också med en koncentrerad stil, inte minst inom naturvetenskapliga ämnen. Det kan bl.a. ta sig uttryck i många nominaliseringar, och därmed kan texten uppvisa ett register som kan förväntas ligga ganska långt från det eleverna själva använder. Dessa nominaliseringar utgörs dessutom ofta av generella eller abstrakta begrepp (Edling 2006:61). Enligt Edlings studie (2006:76, 81) uppvisar t.ex. naturvetenskapliga läroböcker en högre grad av abstraktion än samhällsvetenskapliga. Aspekter som koncentration och abstraktion kan alltså visa sig bl.a. genom analyser av läroböckers ordförråd. Men ordförrådet har uppmärksammats också för att vissa ord kan ha en betydelse i vardagssfären och en annan i den vetenskapliga (Strömdahl 1998). Detta kan bli problematiskt eftersom den vardagskunskap som eleverna bär med sig till skolan normalt skiljer sig från den vetenskapligt baserade, som läroboken och undervisningen syftar till (Helldén m.fl. 2005). Och även om sådana skillnader lyfts fram i klassrummet, t.ex. genom explicita jämförelser eller genom att fackterminologin förklaras, så kan det finnas många ord i läroböckerna som är mindre uppenbart svåra. Det kan t.ex. gälla ord som ”tyngd” och ”kokpunkt” som aktualiseras också i andra sammanhang men ändå inte hör till vardagsorden. De kan tänkas vålla problem för t.ex. elever som läser på sitt andraspråk (Kulbrandstad 1998) och har lett till en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år (Lindberg & Johansson Kokkinakis 2007). De aspekter som vi diskuterat ovan har analyserats med olika metoder, men för flera av aspekterna kan Hallidays (1994) systemfunktionella grammatik lämpa sig väl, och som vår forskningsbakgrund visat finns flera förebilder för sådana analyser, inte minst av naturvetenskaplig text. Den analysmodellen låter sig också väl förenas med den bildanalys som utarbetats av Kress & van Leeuwen (2006). Utifrån begriplighetsperspektivet är nämligen också samspelet mellan text och bild intressant att undersöka. Det andra perspektivet rör främst de läs- eller lärmål som texten kan tänkas leda läsaren mot. Här är det intressant att belysa vilket innehåll i läroboken som lyfts som viktigt och hur viktigt stoff markeras. Vi skiljer här mellan vad vi kallar beskrivande/förklarande kemi (t.ex. modeller och formler) och tillämpande kemi (som är laborativt anknuten). Dessutom undersöker vi hur stoffet kontextualiseras (om det t.ex. görs anknytningar till samhällsfrågor och vardagsliv eller inte). I samband härmed är det intressant att försöka urskilja hur stoffet inramas och om, och i så fall hur, stoffvalet motiveras. Hur stoffvalet viktas kan bl.a. avläsas i utrymme, i ordningsföljd samt i den grafiska utformningen. Läroböcker har inte sällan en varierad grafisk utformning med många olika textslag som kan tänkas fylla olika funktioner och inbjuda till varierade lässtrategier. Uppslag ges t.ex. i Melin (1995). I analys av den grafiska utformningen inkluderar vi bildanalys, där Kress & van Leeuwen (2001, 2006), van Leeuwen & Humphrey (1996) och Unsworth (2000) erbjuder analysmodeller. Med sikte på möjliga läs- och lärmål är det även intressant att undersöka i vad mån läroboken inbjuder till att utveckla en kritisk läsning och i vad mån den med särskilda grepp bidrar till läsarengagemang. I Beck m.fl. (1995) utnyttjas inom röst (voice) bl.a. medel för att öka närheten mellan författare och läsare i syfte att underlätta elevers läsförståelse av lärobokstext. I Edling (2006) undersöks modus och modalitet i bl.a. naturorienterande läroböcker, men vi vill här också nämna ”Engagement” inom modellen för Appraisal, utarbetad av Martin & White (2005), vilken utifrån fyra kategorier beskriver hur en författare kan uttrycka sin positionering. Också analyser av de läs- och lärmål texten verkar styra mot är intressanta att jämföra med observationer av klassrumspraktiken och med intervjusvar från lärare och elever om hur de uppfattar läs- och lärmålen och förhåller sig till dem. Andra texter som eleverna läser kan analyseras med delvis samma metoder, men omfattningen av analyserna blir till stor del avhängig den betydelse texterna verkar ges i klassrummet. Också för elevernas egna skriftprodukter kan till stor del samma metoder användas, särskilt som vi avser att ställa dessa i relation till de texter som läses. Sammantaget räknar vi med att vårt omfattande material och de varierade metoder vi har beredskap för ska kunna ge en relativt heltäckande bild av text och textanvändning i olika kemiklassrum. Vi hoppas att vår ansats och våra resultat ska kunna ligga till grund för framtida jämförelser med andra lärandemiljöer, både inom och utanför skolvärlden. Litteratur Barton, David (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Second Edition. Malden, MA: Blackwell. Barton, D., & Hamilton, M. (1998). Local literacies. Reading and writing in one community. London: Routledge. Beck, I. L., McKeown, M. G., Sinatra, G.M. & Loxterman, J.A. (1991). “Revising social studies text from a text-processing perspective: Evidence of improved comprehensibility”. I: Reading Reserch Quarterly 26, (3), 251–276. Beck, I. L., McKeown, M. G. & Worthy. J. (1995). “Giving a text voice can improve students’ understanding”. Reading Research Quarterly 30, (2). S. 220–238. Beck, I.L., McKeown, M. G., Hamilton, R.L. & Kucan, L. (1997). Questioning the author: an approach for enhancing student engagement with text. Newark: Del. International Reading Association, cop. Berge, K.L. & Maagerø, E. (2005). Semiotics from the North. Nordic approaches to systemic functional linguistics. Oslo: Novus Press. Brunell, Viking (2005). “Goda möjligheter till ännu bättre resultat i den finlandssvenska och nordiska grundskolan”. I: Pekka Kupari & Jouni Välijärvi (red.). Osaaminen kestävällä pohjalla. PISA 2003 Suomessa. Pedagogiska Forskningsinstitutet Jyväskylä: Gummeros Oy. Christie, Frances (2005). Language Education in the Primary Years. UNSW Press, Sydney. Danielsson, S. (1975). Läroboksspråk. En undersökning av språket i vissa läroböcker för högstaidum och gymnasium. Umeå Studies in the Humanities 4. Umeå: Acta Universitatis Umenis. DiGisi, L. L. & Willett, J. B. (1995). “What high school biology teachers say about their textbook use: A descriptive study”. Journal of Research in Science Teaching, 32(2), 123– 142. Driscoll, M., Mahanz, M., Dick, W., & Kirby, E. (1994). “How does the textbook contribute to learning in a middle school science class?” Contemporary Educational Psychology, 19, 79–100. Edling, Agnes (2006). Abstraction and authority in textbooks. The textual paths towards a specialized language. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Ekvall, Ulla (1991). ”Elevers läsförståelse i relation till läsmål”. I: Barns läsutveckling och läsning. (ASLA 4). S. 165–179. Ekvall, Ulla (1995). ”Läroboken – begriplig och intressant?” I: S. Strömquist (Red.) Läroboksspråk. (Ord och stil 26.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 47–76. Ekvall, Ulla (1997). Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i naturkunskapsböcker. Del. 1. Utvecklingen under 1800-talet. Rapport nr 12 från Svensk sakprosa. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Ekvall, Ulla (1997b). “Questions and Imperatives in School Textbooks”. I: S. Selander (red) Textbooks and educational media. Collected Papers 1991–1995. IARTEM The International Associations for Research on Textbooks and Educational Media. LHS – Mitthögskolan SPPB. S. 203–214 Ekvall, Ulla (2001a). Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i naturkunskapsböcker. Del. 2. Utvecklingen under 1900-talet. Rapport nr 35 från Svensk sakprosa. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Ekvall, Ulla (2001b). ”Den styrda och styrande läroboken”. I: B. Melander & B. Olsson (Red.) Verklighetens texter. Sjutton fallstudier. Lund: Studentlitteratur. Fröjd, Per (2005). Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000–2002. Göteborg. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. af Geijerstam, Åsa (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Halliday, M.A.K (1994). An introduction to functional grammar. Second Edition. London: Edward Arnold. Halliday, M.A.K. & Martin J.R. (1993). Writing science. Literacy and discursive power. University of Pittsburgh Press. Helldén, Gustav, Lindahl, Britt och Redfors, Andreas (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. Malmö Studies in Educational Sciences, No 11. Malmö högskola. Karlsson, Anna-Malin (2002). Skriftbruk i förändring. En semiotisk studie av den personliga hemsidan. Stockholm studies in Scandinavian Philology. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Kintsch, Walter & van Dijk, Teun A. (1978). “Toward a model of text comprehension and production”. Psychological Review 85: 363–394. Klette, Kirsti, et al. (2000) (red). Restructuring Nordic Teachers: An Analysis of Policy Texts from Finland, Denmark, Sweden and Norway. Report nr. 10:2000, University of Oslo, Institute for Educational Research. Knain, Erik (2001). Naturfagets tause stemme. Diskursanalyse av lærebøker i natur- og miljöfag. Oslo: Norsk Sakprosa. nr 4. Knain, Erik (2002). Naturfagboka i praksis. Om tolv naturfagelever og deres lærebok. Tønsberg: Høgskolen i Vestfold, Rapport 10/2002. ISBN Nettutgave: 82-7860-073-2. Kress, Günther & van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal Discourse - The Modes and Media of Contemporary Communication. London: Arnold. Kress, Günther & van Leeuwen, Theo (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. Second Edition. Routledge. van Leeuwen, T.J., Humphrey, S. (1996). “On learning to look through a geographer’s eyes”. I: R. Hasan and G. Williams (red), Literacy in Society. London: Longman. Kulbrandstad, Lise Iversen (1998). Lesing på et andrespråk: en studie av fire innvandrerungdommers lesing av lærebokstekster på norsk . Oslo: Scandinavian University Press. Kvale, Steinar (2007). Doing Interviews. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications. Lindberg, I. & Johansson Kokkinakis, S. (red) (2007). OrdiL – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. ROSA-rapport 8. Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet. Macken-Horarik, M. (2002). ”Something to shoot for. A systemic functional approach to teaching genre in secondary school science”. I: A. M. Johns (Ed.) Genre in the classroom. Multiple perspectives. Lawrence Erlbaum. Martin, J.R. (1998a). ”Skriving i naturfaget: om å lære å behandle tekst som teknologi”. I: Berge m.fl. (red) Å skape mening med språk. Oslo: LNU och Cappelen Akademisk Forlag as. S. 292–386. Martin, J.R. (1998b). ”Livet som substantiv: en undersøkelse av naturvidenskapens og humanioras univers”. I: Berge m.fl. (red) Å skape mening med språk. Oslo: LNU och Cappelen Akademisk Forlag as. S. 333–386. Martin J.R. & Rose D. (2005). ”Designing literacy pedagogy: scaffolding democracy in the classroom”. I: R. Hasan, Ch. Matthiessen, & J. Webster: Continuing Discourse on Language. London: Equinox. Martin J.R. & White, P.R.R. (2005). The language of Evalutation. Appraisal in English. New York: Palgrave macmillan. Martin, J & Veel, R. (1998). (Red) Reading science – Critical and functional perspectives on discourse of sciences. London & New York: Routledge. Melin, Lars (1995). ”Grafisk pyttipanna. Om text och grafisk form i läroböcker”. I: Strömquist, Siv (red.) Läroboksspråk. Om språk och layout i svenska läroböcker. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter. Hallgren & Fallgren. 26. S. 77–123. Nelson, Johan (2006). ”Hur används läroboken av lärare och elever?” http://www.naturfagsenteret.no/tidsskrift/Nordina_406_Nelson.pdf PISA (2003). Programme for International Student Assessment (http://www.pisa.oecd.org, 2007-02-16). Ransgart, Martin (2003). Begriplighet och engagemang i lärobokstext – en undersökning av läsförståelse hos mellanstadieelever. Mins 53. Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Raugstad, R. (2000). Elevers forståelse av fotosyntesen. 14-og 15-åringers forståelse av fotosyntesen og en studie av hvordan fotosyntesen är presentert i lærebøker. Universitetet i Oslo. Reichenberg, Monica (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter: en studie av elevers förståelse av olika textversioner. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Reichenberg, Monica (2005). Gymnasieelever samtalar kring facktexter. En studie av textsamtal med goda ochs vaga läsare. Acta Universitatis Gothoburgensis. Gothenburg Studies in Educational Science. Rose, David (2007). Reading to learn. Accelerating learning and closing the gap. Book 1. Schleppegrell, Mary, J. (2004). The Language of Schooling. A Functional Linguistic Perspective. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates. Selander, Staffan (2003). ”Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning”. I: SOU 2003:15, s. 181–256. Skolverket (2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport 306. Skolverket. Street, Brian (1984) Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge University Press. Strömdahl, Helge (1998). ”Fenomen och egenskap. De fysikaliska storheterna i didaktisk belysning”. Pedagogisk forskning i Sverige 3:2. 104–112. TIMSS (http://timss.bc.edu, 2007-02-16). Trends in International Mathematics and Science Study. Unsworth, Len (2000). “Investigating subject-specific literacies in school learning”. I: L. Unsworth (red.). Researching Language in Schools and Communities. London: Cassel. Östman, Leif (1995). Socialisation och mening. No-utbildning som politiskt och miljömoraliskt problem. Uppsala Studies in Education 61.Acta Universitatis Upsaliensis. Författarpresentation Kristina Danielsson är fil. doktor i Nordiska språk. Hon är verksam som lektor vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och deltar för närvarande i forskningsprojektet Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum, (finansierat av Vetenskapsrådet) där hon särskilt studerar läs- och skrivpraktik i klassrummet. Ulla Ekvall är docent i Nordiska språk. Hon är verksam som lektor vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Ekvall deltar för närvarande i forskningsprojektet Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande. En komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum, (finansierat av Vetenskapsrådet) där hon särskilt studerar läs- och skrivpraktik i klassrummet.