Kirurgi för fysioterapeuter
Höstterminen 2015
Peter Cashin
[email protected]
1
Kursmål
• Kirurgiska grunder
• Teoretiska kunskaper
– sjukdomar, operationer, komplikationer
Kunna arbeta i kirurgisk vård
2
Kirurgens plikt
• att avlägsna det som är överflödigt
• att återföra det som har förskjutits
• att särskilja vad som vuxit samman
• att förena det som särskiljts
• att avhjälpa naturens defekter
Paré (1510-1590)
3
Kirurgiska specialiteter idag
•
•
•
•
•
•
Kärl
Gastrointestinal
Endokrin
Transplantation
Urologi
Ortopedi
•
•
•
•
•
•
•
Thorax
Neuro
Hand
Plastik
ÖNH
Ögon
Gyn / Obstetrik
4
Kirurgi i dagens sjukvård
• Allvarligare sjukdomar behandlas
• Demografiska förändringar (äldre
patienter)
• Andra komplicerande sjukdomar
• Stora komplicerade kirurgiska ingrepp
• Stora krav på kvalitet och effektivitet
– Kortare vårdtid
– Färre komplikationer
5
Kirurgiska resultatet påverkas av
• Operationsmetod
• Ålder
– Öppen kirurgi
• Hjärt-kärlsjukdom
– Minimalinvasiv
• Lungsjukdom
•
Långvarig anestesi
– KOL, rökning
•
Teamet
• Fetma
•
Kirurgens
• Malnutrition
skicklighet
6
Det kirurgiska traumat
Kirurgi
Postoperativt
förlopp
•Smärta
•Stressrespons
•Svält
•Hypoxi
•Vävnadsskador
•Immobilisering
7
Riskfaktorer för
lungkomplikationer
•
•
•
•
•
•
•
Lungsjukdom
Rökare
Åldrig patient
Fetma
Övre buk- och thoraxkirurgi
Lång anestesitid
Immobilisering
8
Faktorer som påverkar
lungfunktionen
Anestesi
Intraoperativt
Ryggläge
Förlust av muskeltonus
Kompression av lungvävnaden
↓
Mucustransport
Gasresorption
↓
Surfactant
Immobilisering
Atelektas
Analgetika
↓FRC
Postoperativt
Airway closure
Smärta
Rädsla
Muntorrhet
↓ Hosta
Sekretstagnation
↓ Expektoration
Ib Christian Rasmussen. Okt. 2001
Enheten för de kirurgiska vetenskaper
9
Tromboembolism – Virchows Triad
10
Tromboembolism
•
•
•
•
•
•
•
Tidigare tromboembolisk sjukdom
Immobilisering
Malignitet
Övervikt
Graviditet
Östrogenbehandling
Koagulopati
11
Riskklassificering enligt ASA
(American Association of Anesthesiologists)
ASA 1 Helt frisk patient
ASA 2 Lindrig systemsjukdom, välkontrollerad
lindrig hypertoni, välkontrollerad diabetes mellitus, tidigare
hjärtinfarkt
ASA 3 Svår systemsjukdom, dåligt kontrollerad lindrig sjd
symtomatisk hjärtsvikt, angina pectoris, dåligt kontrollerad hypertoni
ASA 4 Instabil och livshotande systemsjukdom
instabil angina pectoris, status epilepticus, pågående pneumoni
ASA 5 Moribund patient
12
Kirurgiska grunder
13
Snittföring
Öppen op
Minimalinvasiv
14
Öppen operation
Fördelar:
•Bäst kontroll
se och känna
Nackdelar:
• Ärrbråck
• Sammanväxningar
• Smärta
• Längre po förlopp
15
Öppen operation
16
God exposition
17
Operationslag
18
Minimalinvasiv teknik
Fördelar:
• Riktat ingrepp
• Minskad smärta
Nackdelar:
• Specialinstrument
dyrt
•Tekniskt krävande
NY TEKNIK: Robotassisterad kirurgi
19
Video-optik
20
Kirurgisk teknik och förståelse
• Dissekera vävnaden
– Dela vävnad och hitta anatomiska skikt
• Ligera kärl
– knyta av, mindre kärl elektrokoaguleras
• Anastomosera - koppla ihop
– kärl, tarm, gallvägar
– handsydd eller maskinsutur
• Kirurgi = RÖRMOKERI (nästan)
– Tänk mekaniska krafter och anatomi
• Stopp, trångt, eller läckage
– Symptom relateras ofta till detta
21
Begrepp
• Infektion
• Inflammation
– akut
– kroniskt
• Sårläkning
22
Infektion - inflammation
Infektion
• Mikroorganismer (bakterier, virus) i
kroppens vävnader, som förökar sig på fel
ställe
Inflammation
• Kroppens försvarsreaktion
– respons på en skada eller abnorm stimulation
orsakad av mekanisk, termisk, kemisk eller
biologisk agens
– komplexa cytologiska och kemiska reaktioner
23
Akut inflammation
Symtom
•
•
•
•
•
Calor - värme
Rubor - rodnad
Tumor- svullnad
Dolor - smärta
Functio laesa - nedsatt funktion
Kärldilatation, utträde av vätska (ödem),tryckökning
och lågt pH sekundärt till hypoxi
24
Kronisk inflammation
• Specifika infektioner
• Kvarliggande främmande kroppar
• Sekundärt
degenerativa förändringar, autoimmuna (RA) och
allergiska reaktioner
Saknar de klassiska symtomen, som vid akut
inflammation
Proliferativ process med bindvävsbildning (fibros)
25
Infektion - inflammation
Sår
Organismer
Antal
Virulens
Typ
Patienten
Läkning
Kontaminatio
n
Storlek
Cirkulation
Cellfunktion
Cirkulation
Metaboliska
sjukdomar
Nutrition
Immunkompetens
26
Sårläkning
Primärläkning:
Vävnadsskikt adapteras med
minimal fibros
Sekundärläkning:
• Granulationsvävnad i det öppna
såret
• Hudepitel växer in från kanterna
och täcker defekten
Rikligt med bindvävsbildning
27
Sårläkningens tre faser
1. Inflammations- eller reningsfasen
• Första 2-3 dagarna
• Såret renas
död vävnad, bakterier och föroreningar
• Nedsatt funktion
pga Calor, Dolor, Tumor och Rubor
• Leukocyter och makrofager
28
Sårläkningens tre faser
2. Proliferationsfasen- eller
nybildningsfasen
• pågår i 12-14 dagar
• Granulationsvävnad
nybildning av kollagen och kapillärer
• Fibroblaster
3. Mognadsfasen
• Varighet ≥ 1 år
• Ombyggnad av ärret
29
Sårläkningens tre faser
30
Cellsvar
31
Faktorer som försvårar läkning
• Infektion
• Dåligt näringstillstånd
•
•
•
•
– diabetes mellitus, cancer, alkoholism
Bristfälligt immunförsvar
– kortison, cytostatikabehandling
Hög ålder
Främmande kroppar
Ehler Danlos Syndrom (med flera)
32
Anestesi
33
Anestesi
”Utan känsel”
Läran om narkos och
andra
bedövningsmedel
1. Narkosläkare på op
2. Intensivvård
3. Smärtenhet
34
Anestesinivåer
1. Lokalt
lokala smärtreceptorer
2. Ledningsanestesi
bedöva nerven till op-området
3. Regionalt
bedöva hela regionen
4. Narkos
sövning
35
1. Lokalanestesi
• Lokalanestetika (La)
direkt i vävnaden
• Varaktighet c:a 2 h
– beröringskänsla
kvarstår
• Mindre sårskador
• Hud och
underhudstumörer
36
2. Ledningsanestesi
• Infiltration av La
kring nerven som
försörjer
operationsområdet
• Ingrepp på fingrar
och tår
– OBS: ej adrenalin!
• Ischemi
• Plexusblockad
– Axel
37
3. Regionalanestesi
• La injiceras i spinalkanalen
(spinalanestesi) eller utanför
dura mater (epiduralanestesi)
• Ingrepp i nedre kroppshalvan
• Bra vid patienter med svår hjärtlungsjukdom
• Ej vid neurologiska tillstånd
Epidural rummet
38
Epidural
39
4. Generellanestesi, narkos
• I.v. injektion av
sömnmedel / Gas
• Intubation för säkrad
luftväg
• Patienten omedveten
• Stor belastning på
cirkulation
• Förändrad ventilation
ger sekretstagnation
och atelektas
om ingreppet
• Muskelrelaxantia vid
bukingrepp
40
Postoperativ smärtbehandling
Avgörande för slutresultatet av ett kirurgisk ingrepp
•
•
•
•
•
Bättre mobilisering
Mindre risk för sekretstagnation och atelektas
Mindre risk för underbenstrombos
Bättre sömn och återhämtning
Mindre stressrespons
41
EDA och PCA
• Epidural anestesi (EDA)
– Infusion via epiduralkateter vid ingrepp i thorax-buk
– Nackdel: svår lägga, KAD, blodtryckspåverkan
• PCA pump
– Patientstyrt morfin iv
– Nackdel: sedering, andningsdepression
Smärtbehandling kan evalueras med hjälp av visuell
analog skala VAS (0-10)
42
Tre ”nivåer” av smärtbehandling
• A Perifert verkande
• Paracetamol, NSAID
• B Perifert + centralt verkande
• kodein, dextropropoxifen
• C Perifert + centralt verkande
• morfin
Läkemedlen kan ges som tabl, stolpiller
eller injektion (i.v., i.m.)
43
Kronisk smärtbehandling
Svår cancersjukdom eller resttillstånd efter kirurgiska ingrepp
•
•
•
•
•
Långtidsverkande opiat
Nervblockader
Psykofarmaka dämpar smärtupplevelsen
Kurator, psykolog/psykiatriker
Fysioterapeutisk behandling (SBU-rapport)
44
Thoraxkirurgi
45
Thoraxkirurgi
Sjukdomar i bröstkorgen
– Hjärta (65%)
– Lungor
– Stora kärl
• Opteknik
– Median sternotomi
– Thoracotomi
46
Sternotomi
• Dela sternum med såg
• Öppna thorax
• Ståltrådscerclage
47
Hjärtkirurgi
1. Bypassoperationer
koronarsjukdom (angina pectoris)
•
•
•
•
•
Angiografi kartlägger
Förbikoppling av koronarartär
Graft: v saphena magna och
a mammaria interna
90 % av hjärtkirurgin
Angiografisk beh dominerar
48
Hjärtkirurgi
2. Klaffsjukdom
– Klaffprotes (mekanisk, biologisk)
– Blodförtunnande, Waran livslångt
3. Medfödda missbildningar
– Hål i hjärtats skiljeväg (ASD,VSD),
aortaförträngning (coarctatio aortae)
– ovanliga ca. 800 fall/år i Sverige
49
1. Koronarkirurgi
50
Koronarstenos
51
Hjärt-lung maskin
52
Vengraft
53
Resultat
54
2. Klaffkirurgi
55
Klafftyper
56
Klaffbyte
57
Resultat
58
Lungcancer
3000 fall/år i Sverige,
• 12 % 5-årsöverlevnad
• 90 % av alla fall orsakas av
rökning
Utredning
• Lungröntgen
• CT
• Bronkoskopi + biopsi
Behandling
• Operation (25 % operabla)
• Cytostatika-strålbehandling
59
Lungcancer, CT
60
Bronkoskopi
61
Thoracotomi
• Pat i sidoläge
• Dela musklerna i 5:e
interstitiet
• Öppna med hake
– revbensbrott
• Stänga av lungan
• Thoraxdrän
– luftläckage
62
Lobresektion
Thoraxdrän
63
Postop
• Sug i thoraxdränet
– 10-20 cm vatten
• Lung rtg
– lungan expanderat
– samt efter
drändragning
64
Kärlkirurgi
65
Kärlkirurgi
Artär- och vensystemets
sjukdomar
1. Arteriosklerosåderförkalkning
2. Aneurysm
sjukligtvidgade
kärl
3. Vensjukdomaråderbråck
66
1. Arterioskleros
Stenos (Förträngning)
Ocklusion
Sämre blodflöde och smärtor
– Claudicatio intermittens
– Kronisk ischemi
– gangrän
67
Perifer bypass
Indikation:
Kritisk ischemi
Omkoppling runt
stoppet
• ven
• syntetgraft
Femoro-popliteal bypass
68
Bukaortaaneurysm
69
2. Aneurysm i bukaorta
Symtom
Buksmärta
Blodtrycksfall
Pulserande resistens
• Hälften debuterar med
•
•
ruptur
Smärtor i buk/rygg kan
förebåda ruptur
Bifynd vid andra us
Diagnos
• Ultraljud, CT,
angiografi
Behandling
• Akut operation vid
•
ruptur
Planerad op om > 5
cm i diameter
70
Op med kärlprotes (graft, väv el. gore-tex)
71
Resultat
Stor operation
ofta generellt kärlsjuka pat
Angina
Mortalitet
– ffa vid akut op, 10-25 % överlever ruptur
– >90 % överlever elektiv op
Endovaskulär teknik senaste åren. Mindre
komplikationer. Långtidsresultat ännu ej
helt säkra
72
3. Vensjukdomar
Varicer (åderbråck) vidgade och slingriga vener
• Mycket vanligt
– kvinnor/män = 4/1, 50 år ♀: 50%
• Ökat tryck och svaghet i venväggen
– Upprätt ställning
– Graviditeter
– Efter djup ventrombos
– Arteriovenösa shuntar
73
Varicer
Defekta
klaffar
• Blodet
pumpas ej
upp
• Läcker nedåt
74
Symtom
1. Ytlig insufficiens
– Tyngdkänsla, svullnad, venöst exsem
– Tromboflebiter
2. Djup klaffinsufficiens
– Bensår
Diagnostik
• Klinisk undersökning
• Flebografi
• Ultraljud
75
Behandling av varicer
• Stödstrumpor
– Ytlig och djup insufficiens
• Operation
– Hög underbindning, stripping av
vena saphena magna,
perforantligatur och lokala
exstirpationer
76
Operation
77
78
Endokrin- & Bröstkirurgi
79
Bröstcancer
Michelangelo's "Night," Church of San Lorenzo, Florence, Italy80
Bröstcancer
Diagnostiseras hos ca 7000 svenska
kvinnor och hos 40 män per år i Sverige
Vanligaste cancerformen bland
kvinnor
• En av åtta kvinnor utvecklar bröstcancer
• 1 500 kvinnor dör i sjukdomen per år
– vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 4554 år
• 80% lever fem år efter diagnosen
81
Symtom
• En knöl i bröstet
• Förändring av storleken på ett bröst
•
•
jämfört med det andra
Vätskeutsöndring från bröstvårtan
Förändring av bröstvårtan
– grop eller inåtvänd
• Förändring av hudens struktur
82
Undersökning
• Egenundersökning av brösten varje
månad
• Mammografi (vårdprogram)
– Vartannat år för åldrarna 40 till 49
– Årligen efter 49 års ålder till 70 år
83
Diagnos
Palpation
Mammografi
UL med Punktion
(Extirpationsbiopsi)
84
Behandling
• Kirurgi
• Strålbehandling
– operationsområdet och axill
• Cytostatikabehandling
• Hormonbehandling
85
Anatomi
86
Operation
Extirpationsbiopsi
Sektorresektion
•Med axillutrymning el sentinel node
87
Mastectomi
88
Komplikationer
• Stelhet i axeln
• Nervskador (n. Thoracicus
longus)- vingscapula
• Serom
• lymfödem
89
Prognos
Tumör, spridning
Stadium I < 2cm nej
Stadium II 2-5 cm armhålan
Femårsöverlevnad
90 %
75 %
>5 cm nej
Stadium III >5 cm lgll
Stadium IV generell spridn
50 %
10 %
90
Halskirurgi
•
Thyroidea
struma
– Förstorad sköldkörtel
•
Parathyroidea
hyperparathyroidism
Överaktiva bisköldkörtlar
91
Bukkirurgi
Binjuretumör
Mjältförstoring
Carcinoid
Andra hormonprod
tumörer, tex pancreas
-insulinom
-gastrinom
92
Bukkirurgi
93
Övre gastrointestinal kirurgi
• Esofagus-
ventrikelduodenum
– syrasjukdomar
– cancer
• Galla-pankreas
och lever
– gallsten
– cancer
94
Diafragmabråck
Frätskada pga läckage
av saltsyra
95
Esofagit
Symtom
– Halsbränna
– Retrosternal smärta
– Upphakningskänsla
– Hosta-astma
Diagnos
– Gastroskopi
(esofago-gastro-duodeno)
96
Behandling
1. Höjd huvudända,
2.
3.
viktminskning, små
måltider
Protonpumpshämm
are (PPI)
Operation –
fundoplicatio
(ovanligt)
97
Ulcus
Symtom
– Sveda, ofta matlindring
– Blödning, kräkningmelena
Diagnos
– Gastroskopi med biopsi
• malignt, Helicobacter?
Behandling
– Protonpumpshämmare
(PPI)
– Operation (sällsynt)
98
Magkatarr
• Magkatarr
– Liknande besvär som vid
ulcus
– Dock aldrig blödning
– Oftast inga
gastroskopifynd
– Mer funktionellt
• Multifaktoriell bakgrund
– Stor stresskomponent
– Kaffe
99
Blödning
• Symtom
– Yrsel
– Blodiga kräkningar
• Kaffesump
• Behandling
– Sond
– Blod
• Åtgärd
– Gastroskopi + åtgärd
– Intervention med coiling/embolisering
– Operation med omstickning (ev. billroth II)
100
Perforation
Symtom
– Plötslig smärta
Fri gas på buköversikt
Behandling
– Operation
101
Esofaguscancer
102
Esofaguscancer
Symtom
• Sväljningsbesvär
• Viktnedgång
• Anemi (blodbrist)
Diagnos
• Gastroskopi med
biopsi
• CT (utbredning,
metastaser)
103
Behandling
1. Esofagusresektion
2. Strål- och
cytostatikabehandling
3. Stent
”rör” genom tumören
svälja saliv
104
1. Esofagusresektion
• Stort ingrepp
–
–
–
–
–
Thoracotomi
Komprimera lungan
Ta ut esofagus
Risk för läckage
Thoraxdrän
105
Esofagustumör
106
Ventrikelcancer
Äldre pat
Minskar i antal
Symtom
• Inga
– stor volym
• Kräkning
• Anemi
107
Ventrikelcancer
Diagnos
• Gastroesofagoskopi
•
med biopsi
CT
metastaser
Prognos
25 % lever > 5 år
108
Operation
Total gastrectomi
BII-resektion
109
Överviktskirurgi
• Op vid BMI>35
vikt / längd i kvadrat
A: Mekaniskt hinder:
• Gastric banding
kg/m2
( ex 170cm och 115 kg)
• Livslång omkoppling
• Bota metabola sjd
• Goda
långtidsresultat
B: Malnutrition
• koppla ur tarm
C: Kombination
• Gastric bypass
110
Roux-en Y gastric bypass
Standardmetod
Teknik
• Bortkopplad
magsäck
• Liten magsäcksficka
1 år: BMI 45 till 30,
ca 40kg
111
Gallvägar
Orsak till gallsten
• Hereditet
• Kön (kvinnor > män)
• Graviditet
• Övervikt-kraftig
viktminskning
112
Gallstensanfall
Symtom
• plötsliga smärtor
• svårt vara still
• debut efter matintag
Diagnos
ultraljud
Behandling
smärtstillande
op vid frekventa anfall
113
Laparoskopisk cholecystectomi
114
Sten i Ductus Choledochus
Symtom
• Ikterus
• Avföringen är ljus och urinen
mörk
Diagnos
• Ultraljud
• ERCP (endoskopisk retrograd
cholangiopancreaticografi)
Behandling
• papillotomi + stenextraktion
115
Akut pankreatit
Symtom
• Svår buksmärta
Diagnos
• Amylas förhöjt
• CT-buk
Behandling
• Fasta vätskebehandling
• Smärtstillande
• Intensivvård
• Operation (utrymning
av abscesser,
nekroser)
116
Gallstenspancreatit
117
Leverkirurgi
Primär levercancer
Metastaser
från andra tumörer
Operation
• >halva levern kan tas
•
•
bort
specialinstrument
blödning
118
Nedre gastrointestinal kirurgi
• Inflammatoriska
tarmsjukdomar
• Cancer
• Appendicit
• Divertikulit
119
Inflammatorisk tarmsjukdom
Ulcerös kolit och Crohn’s sjukdom
Symtom
Diarreér, pga kronisk inflammation
Skov (spontana försämringar)
Mb Crohn: strikturer och fistlar
Cancerutveckling
Behandling
Medicinsk
Operation vid komplikationer eller
förebyggande
120
Ulcerös kolit
Coloskopi
Sårig slemhinna
Dysplasi
(cellförändringar)
Operation
Inflammerade tarmen tas
bort
Stomi-bäckenreservoir
121
Crohn´s sjukdom
Coloskopi eller
Tunntarms-rtg
Förträngning (knipsmärta)
Abscess, fistlar
Operation
Ta bort passagehinder och
avsnitt med abscess-fistel
122
Cancer
Symtom
• Blödning från tarmen
• Anemi
• Avföringsrubbning
• Palpabel resistens
Diagnos
• Koloskopi med biopsi
Behandling
• Operation – kolonresektion
• Cytostatika tillägg
• Vid inoperabel tumör – bypass operation
123
Coloncancer
124
5-årsöverlevnad
UICC-klassifikation:
Stadium
• I (ytlig växt): 95%
• II (djup växt): 80 %
• III(växt i lgll): 50 %
• IV(metastaser): 5 %
125
Appendicit
Symtom
• Smärtvandring
• Lokal peritonit höger
fossa
• Temp ~38
Diagnos
• Bukpalpation
• Annat (CRP,LPK, rtg)
Behandling
• operation
126
App-op
127
Divertikulit - Tarmficksinflammation
Symtom
• Molvärk vä nedre kvadrant
• Temp ~38
Diagnos
• Bukpalpation
• Blodprover:CRP,LPK
• CT buk
Behandling
• Fasta
• Operation vid perforation
– Sigmoideumresektion med stomi
128
Hartmanns Operation
Resektion + stomi
Görs framförallt vid perforation av divertikulit
129
Stomier
Colostomi
Ileostomi
130
Ileus-tarmvred
Symtom
• Knipsmärtor
• Kräkningar
Diagnos
• BÖS+passage
Behandling
• Smärtstillande
• Op vb
131
132
Trauma
Hög energi och låg energi våld
Multipla eller enstaka skador
133
Trauma
ATLS – Advanced Trauma Life Support
A- Airways
B- Breathing
C- Circulation
D- Disability
E- Exposure
134
Trauma
Airways
Kontrollera fria luftvägar
Exv titta i mun, inga tänder lösa
Åtgärd: Rensa luftvägar, tracheostomi
135
Trauma
Breathing
Fungerar andning?
Exv Saturation, bra andningsljud
Åtgärd: Ge syrgas, thoraxdrän
136
Trauma
Circulation
Fungerar blodcirkulationen?
Exv BT, perifer cirkulation, blek hud,
kallsvettig
Åtgärd: Ge vätska/blod, rtg eller operation
137
Trauma
Disability
Kontrollera nervfunktion
138
Trauma
Exposure
Inspektera hela kroppen
139
Bråck
”Organ kommer utanför den vanliga
lokalisationen genom en öppning”
Ex Ljumskbråck, Navelbråck, Ärrbråck.
140
Bråck
Ljumskbråck
- vanligast hos män 7:1
Sätter in nät.
141
Bråck
Femoralbråck
- Äldre kvinnor
142
Kirurgiska komplikationer
143
Komplikationer
• Respiratoriska komplikationer
•
•
•
•
– Atelektas
– Hypoxemi
– Pneumoni
Hjärtinfarkt
Ventrombos/lungemboli
Urinvägsinfektion
Depression-förvirring
144
Atelektas och pneumoni
Ökad risk
• Astma, emfysem, kronisk bronkit
• Thorax- och övre abdominal
•
•
•
kirurgi
Smärtor
Långvarigt ryggläge
Neuromuskulär sjukdom med
nedsatt vitalkapacitet
145
Symtom
• Feber dag 2-3
• Hosta
• Hållkänsla
• Skivformad förtätning
på lungröntgen
(atelektas); diffus
förtätning (pneumoni)
146
Behandling
• Prevention
– sjukgymnast
• Andningsvård
– PEEP
• Antibiotika
• Analgetika
147
Blodpropp
Symtom
• Konsistensökning
• Ömhet och rodnad av
•
vaden
Subfebrilitet dag 3 – 5
Diagnos
• Flebografi, ultraljud
148
Lungemboli
Symtom
• Allmänpåverkan
• Bröstsmärtor,
lufthunger
Diagnos
• Spiral CT,
pulmonalisangiografi
• Blodgaser
• EKG
149
Behandling
• Prevention
– Antitrombotisk
beh.
– Strumpor
– MOBILISERING
• Antikoagulation
– heparin
Waran i 6 mån
150
Urinretention
Ökad risk vid
• Ingrepp i bukens nedre del
• Prostataförstoring
• UVI
Symtom
• Smärta
• Små urinskvättar
Behandling
• KAD
151
Urinvägsinfektion
Ökad risk vid
• KAD
• Tidigare UVI
Symtom
• Sveda vid
vattenkastning
Feber
•
Behandling
• Antibiotika
152
Komplikationer till ingreppet
• Blödning
• Sårinfektion
• Abscess
• Anastomosläckage
• Sårruptur
153
Blödning
Orsaker
• Tekniskt fel
• Koagulopati
– stort kirurgisk trauma
Behandling
• Reoperation
• Expektans
– ge blod
– vid långsam blödning
Symtom
• Transfusionsbehov
• Yttre tecken till blödning
drän, sår, uppdriven buk
• Cirkulationspåverkan –
chock
154
Blödning
155
Sårinfektion
Ökad risk
– Kontaminerade operationer
– Diabetes, steroidbehandling,
cytostatika
Symtom
– Låggradig feber dag 5-7
– Rodnad kring suturer - var från
såret
Behandling
– Öppna såret
– Sällan antibiotika
156
Sårinfektion
157
Sårinfektion
158
Bukabscess
Ökad risk (som sårinfektion)
Symtom
– Feber dag 5-7
– Dov molvärk
– Lätt
allmänpåverkan
Diagnos
– CT eller ultraljud
Behandling
– Perkutant dränage
• ultraljudsledning
– Antibiotika
159
Bukabscess
160
Anastomosinsufficiens
Symtom
– Feber dag 5-7
– Buksmärtor
Diagnos
– RTG
Behandling
– Avlastning
• dränage
• stomi
161
Sårruptur
Ökad risk
– Sårinfektion
– Diabetes, steroidbehandling,
cytostatika
Symtom
– Såret brister, ev öppnas hela
– Uppträder dag 7-10
Behandling
– Akut operation med resuturering
162
Sårruptur
163
