Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som
uppdaterats med en preliminär version den 31 mars 2014.
Psykodynamisk terapi
Tillstånd: Alkoholmissbruk eller -beroende
Åtgärd: Psykodynamisk eller interaktionell terapi
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att de studier som finns på området visar
att terapiformerna har effekt, men det vetenskapliga underlaget är be-gränsat.
Kommentar: Kostnadseffektiviteten är sämre än för MET.
Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt – icke göra
– eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling –
FoU.
Vilken effekt har åtgärden?
Vid alkoholmissbruk eller -beroende tycks psykodynamisk eller interaktionell
terapi ha samma effekt som kognitiv beteendeterapi på alkoholkonsumtion (begränsat vetenskapligt underlag).
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av psykodynamisk eller interaktionell terapi på psykiatriska symtom hos personer med
alkoholberoende.
Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?
Det saknas information i studierna om oönskade effekter.
Vilka studier ingår i granskningen?
Psykodynamisk eller interaktionell psykoterapi vid alkoholberoende har studerats i tre randomiserade kontrollerade studier och ytterligare två kontrollerade
studier [1-5]. Studierna omfattar sammanlagt 384 patienter i beroendepsykiatrisk
öppenvård. Fyra av studierna rör psykoterapi i grupp och en rör individuell psykoterapi. I samtliga studier jämförs psykodynamisk eller interaktionell terapi
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
[email protected]
www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN
med en redan evidensbaserad terapiform inom skolbildningen kognitiv beteendeterapi. Studierna visar att psykodynamisk eller interaktionell terapi har samma
effekt som kognitiv beteendeterapi med avseende på genomsnittlig alkoholkonsumtion, dagar med högt episodiskt drickande, andel helnyktra dagar, andel helnyktra patienter och andel patienter med låg förekomst av högt episodiskt drickande. Det skedde betydande förbättringar för samtliga dessa effektmått från före
terapin till efter dess avslutning för både psykodynamisk eller interaktionell terapi och för kognitiv beteendeterapi. I en av de randomiserade kontrollerade
studierna med 49 patienter visade psykodynamisk gruppterapi till och med större
effekt än kognitiv beteendeterapi avseende antal helnyktra dagar (effektstorlek =
0,64) och psykiatriska symptom (effektstorlek = 0,56) vid uppföljning efter 15
månader.
Saknas någon information i studierna?
Inte i någon av studierna jämförs psykodynamisk eller interaktionell psykoterapi
med en obehandlad kontrollgrupp, vilket gör att data om den absoluta effekten
saknas. Studierna är relativt gamla (1989–2001) och därför är överförbarheten
osäker. Dessutom har vissa av studierna oprecisa data. Studiedesign och mätmetoder kan utvecklas eller förbättras.
Hälsoekonomisk bedömning
Psykodynamisk eller interaktionell psykoterapi bedöms vara förenad med en låg
kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår om den ges i grupp och en måttlig kostnad om den ges individuellt.
Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något
relevant material. Bedömningen bygger därför på en skattning baserad på potentiella besparingar om missbruket eller beroendet upphör, hälsovinster och kostnader för åtgärden. Enligt skattningen blir kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår låg om psykodynamisk eller interaktionell psykoterapi i grupp leder till
tre veckors nykterhet. Bedömningen är att behandlingen i grupp kan ge detta
resultat. Om psykodynamisk eller interaktionell psykoterapi i individuell form
leder till fem månaders nykterhet bedöms behandlingen medföra en låg kostnad
per kvalitetsjusterat levnadsår och om den leder till två månaders nykterhet bedöms behandlingen medföra en måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår.
Bedömningen är att behandlingen individuellt kan leda till det senare.
Referenser
1. Ito, JR, Donovan, DM, Hall, JJ. Relapse prevention in alcohol aftercare:
effects on drinking outcome, change process, and aftercare attendance. Br J
Addict. 1988; 83(2):171-81.
2. Kadden, RM, Cooney, NL, Getter, H, Litt, MD. Matching alcoholics to
coping skills or interactional therapies: posttreatment results. Journal of
consulting and clinical psychology. 1989; 57(6):698-704.
3. Kadden, RM, Litt, MD, Cooney, NL, Kabela, E, Getter, H. Prospective
matching of alcoholic clients to cognitive-behavioral or interactional group
therapy. J Stud Alcohol. 2001; 62(3):359-69.
SOCIALSTYRELSEN
4. Ojehagen, A, Berglund, M, Appel, CP, Andersson, K, Nilsson, B, Skjaerris,
A, et al. A randomized study of long-term out-patient treatment in alcoholics.
Psychiatric treatment versus multimodal behavioural therapy, during 1 versus
2 years of treatment. Alcohol Alcohol. 1992; 27(6):649-58.
5. Sandahl, C, Herlitz, K, Ahlin, G, Rönnberg, S. Time-limited group
psychotherapy for moderately alcohol dependent patients: A randomized
controlled clinical trial. Psychotherapy Research. 1998; 8(4):361-78.
Läs mer på Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
