Dokumentets Titel
Ägare:
Vårdprogram Diabetes mellitus
CENTRAL FÖRVALTNING
Hälso- och sjukvårdsenheten
Dalarnas diabetesråd
Framtaget av (förf.)
Datum
Diarienr
2015-06-17
LD15/01839
Godkänt av:
Dalarnas diabetesråd
Gäller för:
Hälso- och sjukvård Dalarna
Version
1. 2014-06-09
2. 2015-06-17
3. 2016-05-24
Karin Stikå Mjöberg
Landstingsdirektör
Förvaltningschef Hälsooch sjukvård Dalarna
Gäller fr.o.m. – t.o.m.
2016-05-24 – 2017-06-30
Vårdprogram Diabetes mellitus .................................................................................. 1
RIKTAD SCREENING ................................................................................................ 2
KRITERIER FÖR DIAGNOS ...................................................................................... 2
KLASSIFIKATION ...................................................................................................... 2
NYUPPTÄCKT DIABETES ......................................................................................... 3
Rekommenderad VÅRDNIVÅ ..................................................................................... 3
BEHANDLINGSMÅL .................................................................................................. 4
BEHANDLINGSALGORITM VID DIABETES TYP 2 ................................................... 4
Icke farmakologisk behandling ............................................................................ 4
Farmakologisk behandling vid hyperglykemi ....................................................... 5
Farmakologisk behandling vid dyslipidemi .......................................................... 8
Farmakologisk behandling vid hypertoni ............................................................. 9
UNDERSÖKNINGAR OCH KONTROLLER ............................................................... 9
EGENKONTROLL AV GLUKOS .............................................................................. 10
Populationen de MEST SJUKA ÄLDRE ................................................................... 10
FÖLJDSJUKDOMAR ................................................................................................ 11
Ögon.................................................................................................................. 11
Nefropati ............................................................................................................ 11
Diabetesfoten .................................................................................................... 12
Risknivåbedömning och handläggning .............................................................. 12
GRAVIDITETSDIABETES ........................................................................................ 13
KVALITETSUPPFÖLJNING VIA Nationella Diabetesregistret.................................. 13
REFERENSER ......................................................................................................... 13
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 1 av 13
Vårdprogrammet syftar till att personer med diabetes ska få en jämlik vård och
behandling Innehållet fokuserar i första hand på diabetes typ 2.
RIKTAD SCREENING
Förebyggande åtgärder kan minska risken för utveckling av diabetes typ 2 och
därmed behovet av sjukvård. Screening med P-glukos rekommenderas i följande
sammanhang:
•
•
•
•
•
•
•
•
Förekomst av hypertoni, dyslipidemi, övervikt och bukfetma
Pankreassjukdom
Hjärt-kärlsjukdom
Diabetes typ 2 hos föräldrar/syskon/barn
Svårläkta fotsår
Recidiverande infektioner
Steroidbehandling
Graviditet
KRITERIER FÖR DIAGNOS
fP-glukos ≥ 7,0 mmol/l
Konfirmerade prov
annan dag fordras.
eller
2 timmars venöst P-glukos
≥ 11,1 mmol/l
vid oral glukosbelastning
Konfirmerande prov vid annat
tillfälle fordras.
HbA1c ≥ 48 mmol/mol
Konfirmerande prov
annan dag, inom två
veckor fordras.
eller
HbA1c ≥ 48 mmol/mol med
samtidigt fP-glukos ≥ 7,0
mmol/l eller 2 timmars venöst
P-glukos ≥ 11,1 mmol/l.
eller
Slumpmässigt venöst
P-glukos ≥ 11,1 mmol/l
vid samtidiga
hyperglykemisymtom.
P-glukos för diagnostik ska alltid tas venöst (rör med fluorid/citrat, rosa propp – grå
ring) vid värden nära diagnosgräns. Kapillär provtagning, analyserat med vårdnära
utrustning är inte nog tillförlitligt.
HbA1c för diagnostik ska alltid ske via Laboratoriemedicin Dalarna (vårdnära
utrustning är inte nog tillförlitligt) och ska endast användas på i övrigt friska ickegravida vuxna där typ 2 diabetes misstänks.
KLASSIFIKATION
Det är viktigt att särskilja diabetes typ 1 och typ 2 då behandlingen skiljer sig åt.
Diabetes typ 1 beror på en absolut insulinbrist och måste behandlas med insulin från
debuten. Diabetes typ 2 kännetecknas av en relativ insulinbrist på grund av nedsatt
effekt av insulin, insulinresistens, och senare även bristande insulinsekretion.
Tabellen nedan ger vägledning.
LADA (Latent Autoimmun Diabetes in the Adult) ingår i gruppen typ 1 diabetes. Den karakteriseras av
debut i vuxen ålder, oftast normal vikt, ibland även annan autoimmun sjukdom, mindre dramatisk
debut än klassisk typ 1-diabetes. Insulin från debuten inte alltid nödvändigt.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 2 av 13
Typ 1-diabetes
Typ 2-diabetes
Akut/subakut insjuknande med klassiska symtom
(törst och stora urinmängder)
Normal eller låg vikt
Ketosbenägenhet (näst högsta eller maximalt
utslag på urinstickan oavsett typ/fabrikat)
Lägre ålder, oftast < 30 år
Liten ärftlighet
Annan autoimmun sjukdom
Autoantikroppar, GAD/IA2 (hög eller mycket hög
titer/koncentration)
C-peptid < 0,6
Smygande debut med få symtom
Ofta övervikt
Ej ketosbenägenhet (spår eller litet utslag på
urinstickan oavsett typ/fabrikat)
Högre ålder, oftast > 40 år
Hög ärftlighet
Tidigare graviditetsdiabetes
Andra metabola rubbningar såsom hypertoni
och hyperlipidemi förekommer
C-peptid > 0,6
C-peptid 90 min efter måltid. OBS, P-glukos ska vara >8 mmol/l när provet tas:
< 0,2 nmol/l, uttalad insulinbrist = typ 1 diabetes
< 0,6 nmol/l, relativ insulinbrist sannolikt typ 1 diabetes
> 0,6 nmol/l talar för typ 2 diabetes
NYUPPTÄCKT DIABETES
initiala åtgärder efter att diagnosen är ställd
• Strukturerad anamnes: symtomutveckling, ärftlighet, sociala förhållanden
och livsstil, övriga sjukdomar och läkemedelsbehandling.
• Krisreaktioner förekommer ofta. Samtal om den nya livssituationen behövs.
• Information och utbildning till patienten och närstående (beakta särskilt
barnperspektivet) om sjukdomen, kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, läkemedel.
Informationsbroschyr nyupptäckt diabetes
• Remiss för ögonbottenscreening.
• Planering av återbesök: diabetessjuksköterska, läkare, fotterapeut och dietist.
Beakta behov av kurator.
• Utbildning i egenvård, individuellt och snarast även gruppbaserad.
• Provtagning: B-HbA1c, P-kreatinin, U-alb/kreakvot, blodtryck, längd, vikt,
autoantikroppar (GAD och IA2, vid misstanke om typ 1). Avvakta med lipidstatus
tills glukosläget är stabiliserat.
Vid misstanke om diabetes typ 1 och/eller höga P-glukosvärden och urinketoner
remitteras patienten akut till sjukhus. Vid osäkerhet kontakta medicinjouren vid
respektive akutmottagning.
Rekommenderad VÅRDNIVÅ
Varje person med diabetes ska ha en fast vårdkontakt (diabetessjuksköterska) och
tillhöra ett diabetesteam. Huvudregeln är diabetes typ 1 inom specialiserad vård på
sjukhusens medicin- och barnkliniker. Diabetes typ 2 inom primärvård.
Primärvårdsläkare är även ansvarig för diabetespatienter inom kommunal hälso- och
sjukvård.
Flexibla lösningar utifrån kompetens hos vårdgivaren och svårighetsgrad av
sjukdomen måste också beaktas.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 3 av 13
BEHANDLINGSMÅL
Det är alltid den individuella patientens situation som ska värderas utifrån
bedömning av nytta/risk vilket innebär att den kan avvika från generella
målvärden. Patientens behandlingsmål ska dokumenteras i journalen.
I tidig sjukdomsfas gäller en ökad behandlingsintensitet för att sträva mot normala
nivåer av HbA1c medan ett högre värde kan accepteras efter en längre tids sjukdom.
Albuminuri är den viktigaste faktorn för att förutsäga ökad risk för att insjukna eller
dö i hjärt-kärlsjukdom.
HbA1c
P-glukos
Blodlipider
Blodtryck
Mikroalbumin
Tobak
Typ 2 < 50 år - icke farmakologisk
behandling
Typ 2 > 50 år - icke farmakologisk
behandling
Typ 2 – farmakologisk behandling
< 42 mmol/mol
Typ 2 > 80 år med farmakologisk
behandling
Typ 1
< 70 mmol/mol
Diabetes med återkommande svåra
hypoglykemier och/eller svår mikro- eller
makroangiopati
Fastande
Postprandiellt
Inför natten
LDL-kolesterol vid statinbehandling vid
skattning måttlig eller hög risk
60 - 70 mmol/mol
LDL-kolesterol vid statinbehandling och
skattning mycket hög risk eller samtidig
hjärt-kärlsjukdom och/eller manifest
njursjukdom
Systoliskt/diastoliskt
U-alb/kreakvot
< 1,8 mmol/l eller
50 % reduktion från
utgångsläge
< 46 mmol/mol
< 52 mmol/mol
50 - 60 mmol/mol
4-6 mmol/l
6-8 mmol/l
6-10 mmol/l
< 2.5 mmol/l
< 140/85 mm Hg
< 3 g/mol
rökfrihet
BEHANDLINGSALGORITM VID DIABETES TYP 2
Icke farmakologisk behandling
Grunden i behandling av diabetes typ 2 utgörs alltid av bra levnadsvanor.
Kostbehandling
Allmän rådgivning ges av diabetessjuksköterska medan dietist ansvarar för
kvalificerad kostbehandling. Att förändra så lite som möjligt, för att uppnå så stor
positiv effekt som möjligt, är ofta framgångsrikt. Det är viktigt att individualisera
kostråden efter patientens behov och önskemål. Bra diabeteskost är anpassad efter
individens energibehov och följer de nordiska näringsrekommendationerna (NNR
2012). Bra mat vid diabetes i LD
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 4 av 13
Fysisk aktivitet
Generellt rekommenderas 30 minuter promenad/cykling per dag. Dessutom
intensivare aktivitet 2 ggr/vecka. Komplettera med lätt styrketräning. Viktigt att
patienten är motiverad vilket innebär motivationsarbete först, därefter ordination.
Stegräknare kan vara ett komplement. Mer information i läkemedelskommitténs
terapirekommendationer sid 9. Terapirekommendationer 2016-2017
Tobak
Fråga om tobaksbruk vid varje besök – Hur ser du på din rökning?
Vad känner du till om hur rökning påverkar din hälsa? Informera om Sluta-RökaLinjen, 020-84 00 00, (kostnadsfritt rökslutarstöd via telefon) och om tobaksfakta.se.
Informera om receptfria medel vid nikotinberoende. Erbjud receptbelagda
rökavvänjningsläkemedel och rökslutarstöd.
Diplomerade tobaksavvänjare i Landstinget Dalarna
Gruppbaserad patientutbildning
Patientutbildning utifrån deltagarnas perspektiv har stor betydelse om den leds av
personer med ämnes- och pedagogisk kompetens och är högt prioriterat i Nationella
riktlinjer för diabetesvård. Gruppbaserad utbildning ska erbjudas alla med nyupptäckt
diabetes. LD - Handledarmanual gruppbaserad patientutbildning
SKL - grupputbildningsmaterial
Munhälsa
Förebyggande tandvård och att behandla tandsjukdom (framför allt tandlossning) kan
ha god effekt på glykemisk kontroll. Patienter med ökad risk för försämrad munhälsa
eller pågående inflammationssjukdomar i munnen ska hänvisas till tandvården för
ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling. Personer med
svårinställd diabetes har rätt att få Särskilt tandvårdsbidrag.
Farmakologisk behandling vid hyperglykemi
Metformin sätts in vid diagnos, eller senast inom tre månader såvida inte målnivåer
för HbA1c uppnåtts med livsstilsbehandling.
Behandlingen individualiseras och preparatvalen ska prövas enligt nedanstående
behandlingsalgoritm. Vid förändring av behandlingsregim är aktiv uppföljning inom 36 månader av yttersta vikt för att snabbt upptäcka bristfällig måluppfyllelse. Beakta
även särskilda överväganden vid övervikt/fetma och vid ökad risk för/vid hypoglykemi
enligt nedanstående algoritmer. Terapirekommendationer 2016-2017
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 5 av 13
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 6 av 13
Metformin kan användas vid njurfunktionsnedsättning men dosen ska alltid
reduceras. Ingen nyinsättning vid eGFR < 45. Stor försiktighet vid samtidig
behandling med ACE-hämmare, ARB, kaliumsparande diuretika och NSAID.
eGFR 45-60
eGFR 30-45
eGFR < 30
- försiktighet enligt ovan
- dosreduktion till maximalt 1000 mg/dygn. eGFR ska följas minst
två gånger årligen. Överväg utsättning vid instabil njurfunktion.
- utsättning
Viktigt med uppehåll i behandling, samt patientinformation om detta, vid situationer
med risk för intorkning (kräkning, diarré, hög feber och allmänpåverkan).
Patientinformation - Till dig som medicinerar med Metformin.
I samband med jodhaltig kontraströntgen gäller särskilda föreskrifter,
Kontrastundersökningar och Metformin. Viktigt med god kontinuitet och aktiv
uppföljning av eGFR.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 7 av 13
Om HbA1c trots ovanstående ändå ligger över personliga målnivåer finns en nationell
behandlingsstrategi framtagen. Till strategierna finns även stödmaterial som kan
användas i samtalet med patienten.
SKL - behandlingsstrategier vid HbA1c > 70 mmol/mol
Farmakologisk behandling vid dyslipidemi
Den totala individuella kardiovaskulära risken ska bedömas inför ställningstagande till
farmakologisk behandling. Riskbedömning sker med hjälp av riskmotor som finns på
www.ndr.nu Riskmotorn är validerad för diabetes typ 2 i åldersintervallet 30-75 år.
Personer som bedöms ha mycket hög risk (> 20 %) för att drabbas av
hjärtkärlhändelse ska behandlas intensivt med statiner. Personer med hög risk (8-20
%) bör erbjudas statiner och de med måttlig risk (2-8 %) kan erbjudas
statinbehandling. Ytterligare information i Terapirekommendationer 2016-2017
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 8 av 13
Farmakologisk behandling vid hypertoni
P-kreatinin och P-kalium bör kontrolleras före och inom två veckor efter insättning av
ACE-hämmare eller ARB. Amlodipin är metabolt neutralt.
Vid hypertonibehandling med låga doser av tiazider (hydroklortiazid 12,5mg) är
riskerna för biverkningar oftast små, men en ökad frekvens av nydebuterad diabetes
har setts i vissa studier. Bisoprolol/Metoprolol är väldokumenterade. Bra vid samtidig
ischemisk hjärt-sjukdom och/eller hjärtsvikt/VK-dysfunktion.
Vid behandling med Spironolakton bör P-kreatinin och P-kalium kontrolleras före och
inom två veckor efter insättning och därefter årligen.
UNDERSÖKNINGAR OCH KONTROLLER
Antalet kontakter med läkare/diabetessjuksköterska ska alltid utgå från patientens
behov. I samband med debut och vid insatser för optimering av behandlingen behövs
tätare besöksfrekvens hos läkare eller diabetessjuksköterska. Vid besök/kontakt ska
följande ingå: provtagning, uppföljning av personliga målnivåer, samtal om
livsstilsåtgärder och utvärdering av farmakologisk behandling.
HbA1c, blodtryck och puls kontrolleras två gånger per år. U-alb/krea-kvot (för
screening är inte morgonurin nödvändigt), fotstatus, lipidstatus/totalkolesterol, HDL
och LDL (om statinbehandling räcker det med LDL årligen), P-kreatinin, vikt och
midjemått en gång per år. EKG tas vid debut sedan efter behov samt förslagsvis
årligen efter 65 års ålder. Vid Metforminbehandling ska S-Kobalamin kontrolleras vid
behandlingsstart och därefter regelbundet vilket enklast innebär en gång per år för att
inte glömmas bort.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 9 av 13
EGENKONTROLL AV GLUKOS
Varje glukosmätning ska ha ett syfte och bör ske på grundval av ett problem eller en
fråga.
Systematisk egenmätning = före och två timmar efter måltid under en dag. Ska
erbjudas alla med insulinbehandling oavsett diabetestyp. Vid typ 1 diabetes fordras
dagliga mätningar vilket inte alltid krävs vid typ 2 diabetes.
För äldre, med insulinbehandling, i särskilt boende och hemsjukvård ska en
individuell bedömning göras.
Riktad egenmätning = sporadiska mätningar i speciella situationer. Sker efter
vårdöverenskommelse med patienten och dokumenteras i journalen. Kan erbjudas till
personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid:
•
•
•
•
•
•
diabetesdebut
patientutbildning i pedagogiskt syfte
planerad och pågående ändring av behandling (inklusive livsstilsförändringar)
annan akut sjukdom t ex infektion
insättande av andra läkemedel som kan påverka blodsockret t.ex. steroider
misstanke om hypoglykemi (viktnedgång, nedsatt aptit) vid behandling med SUpreparat
Populationen de MEST SJUKA ÄLDRE
Kännetecknas av äldre personer där kognitiv svikt är vanligt förekommande.
Gruppen har även ett omfattande behov av sjukvård och omvårdnad.
En individuell handlingsplan ska alltid upprättas där målvärden, ordinationer,
riskbedömningar och planerade kontroller beskrivs. Beakta särskilt vikten av P-glukos
vid diabetes typ 1.
Individuell handlingsplan för personer med diabetes inom kommunalt boende eller
hemsjukvård.
Symtomkontroll är viktigt därför bör plasmaglukos hållas över 5 mmol/l men under
15 mmol/l. HbA1c upp till 70 mmol/mol accepteras. SKL - vårdprogram äldre och
diabetes
Läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre, regionala rekommendationer
Vid diabetes typ 1 ska alltid insulin i flerdosregim fortgå. Vid svårighet med flerdos
kan mixinsulin övervägas.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 10 av 13
FÖLJDSJUKDOMAR
Ögon
• Patientansvarig läkare ansvarar för att remiss skickas till ögonkliniken i samband
med debut.
• Vid enbart livsstilsbehandling utförs ögonbottenfoto endast vid diagnos. Föreligger
inga förändringar kallas patienten inte till flera fotokontroller. Ny remiss måste
skrivas om farmakologisk behandling inleds.
• Fotokontroll sker vart tredje år vid diabetes typ 2 utan diabetesretinopati oavsett
farmakologisk behandling.
• Personer 80 år och äldre utan diabetesretinopati avslutas, inga fler kontroller görs.
• Om hastigt ”urspårad diabetes” måste ny remiss skrivas med önskan om snar
fotokontroll.
Diabetesbildbedömningen hittas i den gemensamma journalen TakeCare.
Ytterligare information, Diabetesvårdprogram / ögon
Nefropati
Diabetesnefropati är den vanligaste orsaken till nya fall av dialyskrävande njursvikt i
Sverige. Siffrorna för incidens visar att det är vanligare hos personer med typ 2
diabetes jämfört med typ 1. Att bromsa utvecklingen av nefropati är viktigt både för
den enskilde men även samhällsekonomiskt.
Screening för mikroalbuminuri ska göras årligen. Analyser med urinsticka får inte
förekomma p.g.a. för stor osäkerhet. Provtagning ska ske med U-alb/krea-kvot. För
bästa mätsäkerhet ska morgonurin användas. Diagnos sätts efter att två av tre prov,
tagna inom ett år, visat förhöjt värde.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 11 av 13
Albumin/krea-kvot
Normal
Mikroalbuminuri
Makroalbuminuri
≤ 3,0 g/mol
3,0 - 30 g/mol
≥ 30 g/mol
Remiss för njurmedicinsk konsult skrivs vid eGFR < 30. Fortsatt handläggning
enligt överenskommelse mellan inremitterande och njurspecialist.
Vårdprogram diabetesnefropati
Diabetesfoten
Fotundersökning ska göras minst en gång per år, oavsett vårdnivå, och omfatta
följande punkter:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hud – ex. torr, självsprickor, förhårdnader, fotsvamp, temperatur, avsaknad av
hårväxt, färg, ev. sår och deras lokalisation
Naglar – ex. nageltrång, kartnaglar, nagelsvamp
Tryckpunkter – ev. orsakat av personens strumpor och skor
Felställningar av foten – ex. plattfot, bågfot, nedsjunkna förfotsvalv, hammartå,
klotå, hallux valgus och charcot-fot
Ödem
Test sensibilitet med monofilament 5.07/10g
Test vibrationssinne med stämgaffel 128Hz
Test perifer cirkulation
Vårdprogram Diabetesfoten
Risknivåbedömning och handläggning
Remiss för fotsjukvård innebärande ETT besök hos
fotterapeut som ger en fotbehandling samt
profylaktisk information utifrån broschyren Fina
fötter från Svenska diabetesförbundet. Ska ske
under första året efter diagnos eller vid övergång
från barn till vuxenklinik. I övrigt egenvård.
Nivå 1
(risk)
Frisk fot
Nivå 2
Neuropati och/eller angiopati
(perifer kärlsjukdom).
Rekvisition till OTA vid behov av anpassade
bekvämskor inklusive fotbäddar, i profylaktiskt syfte.
Om nivå 2, samt även hud och/eller nagelproblem,
som utgör risk för sår erbjud remiss för fotsjukvård
2-4 ggr/år. I övrigt egenvård.
Nivå 3
(mycket hög
risk)
Tidigare diabetessår, tidigare
amputerad, fotdeformitet,
förhårdnader.
Rekvisition till OTA för anpassade bekvämskor eller
skor över egen läst inklusive fotbäddar i
profylaktiskt syfte.
Erbjud remiss för fotsjukvård 2-6 ggr/år.
Nivå 4
Pågående allvarlig
fotsjukdom, sår kritisk
ischemi, infektion, grav
osteoartropati, charcot-fot,
smärtsyndrom.
Remiss till multidisciplinärt fotteam.
Rekvisition OTA för skor inklusive fotbäddar
alternativt orthos i behandlingssyfte.
Erbjuds remiss för fotsjukvård 2-6 ggr/år.
(hög risk)
(pågående
skada)
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 12 av 13
GRAVIDITETSDIABETES
Målsättningen är att identifiera kvinnor med graviditetsdiabetes vilka har en kraftigt
ökad risk att senare i livet utveckla manifest diabetes. Rådgivning, uppföljning och
behandling syftar till att reducera riskerna för neonatala komplikationer hos barnet.
För diagnos graviditetsdiabetes gäller följande:
venöst fP-glukos ≥7,0 eller venöst ≥ 8,9 mmol/l 120 minuter efter oral
glukosbelastning (OGGT).
Uppföljning av kvinnor med graviditetsdiabetes är mycket angeläget. Huvudansvaret
ligger hos ansvarig läkare i primärvården. Överordnad läkare på BB kontrollerar, i
samband med utskrivning, att konsultremiss skickats till kvinnans VC för uppföljning
efter ca ett år. Vårdprogram Diabetes under graviditet
KVALITETSUPPFÖLJNING VIA Nationella Diabetesregistret
Överföring sker automatiskt var 14:e dag från journalen TakeCare via
valideringsmodul (IVR) direkt till NDR. Förutsättningen är rätt dokumentationsmall
och att någon av diagnoserna E10 eller E11 används. För läkare gäller mallen SV
Diabetes, läk respektive PV Diabetes, läk och för sjuksköterskor PV+SV Diabetes,
ssk.
För att data ska exporteras MÅSTE ett val göras i flervalslistan. Fri text
rapporteras INTE. En förutsättning för korrekt rapportering är också att
läkemedelslistan är uppdaterad och signerad.
REFERENSER
Vårdprogrammet uppdateras kontinuerligt när ny kunskap finns tillgängligt. Innehållet
är evidens- och erfarenhetsbaserat och bygger på fakta Nationella riktlinjer för
diabetesvården 2015, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011,
Benchmarkingstudien framgångsfaktorer i diabetesvården 2013, Läkemedelsverket,
skattning av risk för hjärt-kärlsjukdom vid diabetes, DIAREG (ett nätverk av
läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i Uppsala-Örebroregionen),
vårdprogram och riktlinjer från andra regioner i Sverige, vetenskapliga artiklar samt
kunskap och erfarenhet hos ansvariga i Dalarnas diabetesråd.
Vårdprogram Diabetes mellitus, Hälso- och sjukvård Dalarna.
Version 3. Giltigt t o m 2017-06-30
Sidan 13 av 13
