Epistemologi - Vad kan vi veta?
4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Vetenskapsteori/filosofi
Filosofi
Ontologi/
Metafysik
Vad finns?
Epistemologi
Vad kan vi veta?
Hur kan vi inhämta
kunskap?
Etik
Vad är rätt
respektive fel?
Epistemologi
Från grekiska episteme (kunskap) och logia (lära)
Kunskapens uppkomst, art och relation till verkligheten
•
•
•
•
Finns det någon sann kunskap?
Hur inhämtar man tillförlitlig kunskap?
Hur producerar man teorier?
Hur förändras teorier och metoder?
Att inhämta kunskap
Rationalism
Man måste använda förnuftet för att uppnå tillförlitlig kunskap om verkligheten
Deduktiv härledning (bevisandets väg)
Man kan härleda all kunskap från grundsatser (axiom, postulat osv.) med hjälp av
logiska resonemang
Empirism
Kunskap om verkligheten inhämtas genom sinneserfarenheter
Induktiv metod (upptäckandets väg)
Man studerar ett forskningsobjekt empiriskt utan förankring till någon specifik teori,
resultatet kan ge upphov till en ny teori
Hypotetisk-deduktiv metod (hypotesprövning)
Hypoteser härleds ur teorier och prövas empiriskt med hjälp av experiment och
observationer.
Deduktion I
Premiss (påstående)1: Alla människor är dödliga
Premiss 2: Jag är en människa
---------------------------------------------Slutsats: Jag är dödlig
Slutsatsen är logiskt giltig och premisserna är sanna (hållbar slutsats)
Deduktion II
Premiss 1: Alla människor har tre ögon
Premiss 2: Jag är en människa
---------------------------------------------Slutsats: Jag har tre ögon
Slutsatsen är logiskt giltig men premisserna är inte sanna (icke-hållbar
slutsats)
Deduktion
Logisk slutledning (deduktion) klarlägger vad som följer ur vissa
förutsättningar men säger ingenting om verkligheten, dvs. det finns
ingen garanti att premisserna och därmed slutsatsen alltid är sanna
Finns det någon kunskap som är medfödd (a priori) eller är all kunskap
inlärd och kommer från erfarenheten (a posteriori)?
Induktion
Premisser (empirisk fakta):
Svan #1 är vit
Svan #2 är vit
Svan #3 är vit
……
Svan #1000 är vit
---------------------------------------------Slutsats: Alla svanar är vita
Some rights reserved by Fool-On-The-Hill
Induktionsproblemet
Problemet med induktion är att en generalisering av en empirisk
observation kan visa sig vara förhastad
Man kan komma fram till en viss sannolikhet men kan aldrig
uppnå 100% visshet
Ex: Svarta svanar; Russels kalkon
Hypotetisk-deduktiv metod
Ett historiskt fall som illustrerar HD-metoden är Semmelweis
och barnsängsfeber
•
I Wien i mitten av 1840-talet fanns två förlossningsavdelningar
(1 och 2) på samma sjukhus
•
På avdelning 1 dog många fler kvinnor i barnsängsfeber än på
avdelning 2
•
Semmelweis var en ung underläkare på sjukhuset och han ville ta
reda på orsaken till den höga dödligheten på avd 1; han
formulerade och testade flera hypoteser
Hypotetisk-deduktiv metod I
Premiss (Semmelweiss observation)1:
Dödligheten i barnsängsfeber är betydligt större på avdelning A än på
avdelning B
Premiss (teori)2:
Barnsängsfeber orsakas av att kvinnorna blir skrämda
Hypotes: Om skillnaden beror på att kvinnorna på avd A blir skrämda
av prästen kommer skillnaden att försvinna om prästen inte visar sig.
---------------------------------------------Test (empirisk konsekvens): Prästen visar sig inte men dödligheten är
lika stor.
Slutsats: Skillnaden beror inte på att prästen skrämmer kvinnorna
Hypotetisk-deduktiv metod II
Premiss (teori)1:
Barnsängsfeber orsakas av att giftigt ”likämne” överförs från döda
människor
Hypotes: Om skillnaden beror på att läkarstudenterna överför giftiga
ämnen från obduktioner kommer skillnaden att försvinna om dessa
avlägsnas
Hjälphypotes: Om studenterna tvättar händerna i klorvatten kommer
giftiga ämnen att avlägsnas
---------------------------------------------Test (empirisk konsekvens): När studenterna tvättar händerna minskar
dödligheten
Slutsats: Skillnaden i dödligheten beror på överförda giftiga ämnen
från obduktionen
Hypotetisk-deduktiv metod
Det är alltid lättare att falsifiera hypoteser än att verifiera dem, den vanliga
uppfattningen är att en hypotes kan aldrig fullständigt verifieras även om
den klarar flera oberoende test
•
•
•
•
Den första deduktionen är logiskt giltigt men inte den andra
Semmelweiss kunde inte kontrollera ifall någon annan faktor påverkade
resultatet i samband med handtvättningen
Den andra deduktionen innehåller även en hjälphypotes, dvs. han förutsatte
att klorvatten kan avlägsna giftiga ämnet
Hjälphypoteser är vanliga, men det är viktigt att inte enbart använda dem för
att försöka ”rädda” teorier, sk. ad hoc hypoteser
Empiriska metoder
Teori
Verklighet
Tack!
4IK024 Vetenskapsmetod och teori
