"Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller "gyllene" - vilka adjektiv


Självständigt arbete 2,
15 hp, ämneslärare 7–9
vid teologiska institutionen,
Uppsala universitet "Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller
"gyllene" - vilka adjektiv beskriver du
religioner med?
Adjektivens betydelse i framställningen av islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböcker i
religion för årskurs 7–9
Linnéa Gramfält
860420-4647
Framläggning: 2017-01-11
Handledare: Lena Roos
Examinator: Anders Sjöborg
Betygsbestämmande lärare: Gabriella Beer
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................................. 3
1.1 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 3
1.2 Metod ............................................................................................................................................ 4
1.3 Avgränsningar ................................................................................................................................ 6
1.4 Material ......................................................................................................................................... 6
1.5 Teoretisk utgångspunkt ................................................................................................................. 7
1.6 Uppsatsens disposition.................................................................................................................. 7
2. Bakgrund.............................................................................................................................................. 8
2.1 Läromedel - från statligt till privat................................................................................................. 8
2.2 Värdeladdade ord – adjektiv ......................................................................................................... 8
2.3 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 10
2.3.1 Stilvärde ................................................................................................................................ 10
2.3.2 Läromedlens betydelse ........................................................................................................ 10
2.3.3 Tankekollektiv....................................................................................................................... 11
3. Undersökning .................................................................................................................................... 13
3.1 PRIO Religion stadiebok .............................................................................................................. 13
3.1.1 Islam ..................................................................................................................................... 13
3.1.2 Judendom ............................................................................................................................. 15
3.1.3 Hinduism............................................................................................................................... 17
3.1.4 Buddhism .............................................................................................................................. 18
3.1.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 20
3.2 Utkik Religion 7–9 ........................................................................................................................ 21
3.2.1 Islam ..................................................................................................................................... 21
3.2.2 Judendom ............................................................................................................................. 23
3.2.3 Hinduism............................................................................................................................... 25
3.2.4 Buddhism .............................................................................................................................. 26
3.2.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 28
3.3 SO-S Religion Ämnesboken ......................................................................................................... 29
3.3.1 Islam ..................................................................................................................................... 29
3.3.2 Judendom ............................................................................................................................. 30
3.3.3 Hinduism............................................................................................................................... 32
3.3.4 Buddhism .............................................................................................................................. 33
3.3.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 35
1
3.4 Analys .......................................................................................................................................... 36
4. Sammanfattning och slutsatser ......................................................................................................... 40
5. Litteraturförteckning ......................................................................................................................... 42
Källor.................................................................................................................................................. 42
Litteratur............................................................................................................................................ 42
Bilaga 1 .......................................................................................................................................... 44
Bilaga 2 .......................................................................................................................................... 67
Bilaga 3 .......................................................................................................................................... 82
2
1. Inledning
Det är 25 år sedan som Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner och den statliga
granskningen av läroböcker försvann. Idag är det upp till skolor och lärare att välja vilka
läroböcker som ska användas i skolan.
De ord vi använder i undervisningen kan påverka elevernas värderingar. Genom att studera
på vilket sätt läroboksförfattare till läroböcker skriver om religioner går det att få syn på vilka
ord som används och utifrån dem fundera på vad de sänder för signaler till eleverna. Detta är
jag väldigt intresserad av eftersom jag vill veta om och hur eleverna påverkas av de ordval jag
gör i min undervisning i religion.
I denna uppsats kommer jag att belysa vilka adjektiv som används för att beskriva islam,
judendom, hinduism och buddhism. Det är svårt att vara objektiv i sin undervisning, det finns
det forskning som visar på men det betyder inte att vi inte kan upplysas om att själva analysera
och motivera våra val av ord när vi undervisar. Jag vill visa vilka adjektiv som beskriver
religionerna men också vilken laddning dessa har för läsaren av läroboken. Vad betyder orden
för den som läser och hur förhåller vi oss till det i undervisningen och hur pratar vi om religion
och religiösa livsåskådningar?
Orden har stor kraft och framförallt på högstadiet där eleverna påverkas och kanske inte
riktigt hittat sig själva och sin roll i samhället. De ska inte bli matade med åsikter som lärare
har och genom att analysera egna ordval, diskutera ord och dess betydelse i undervisningen kan
man också få en bättre undervisning där eleverna själva får ta ställning till vad de tycker.
Det vill jag göra med en medvetenhet och med en analytisk förmåga se till att min
undervisning blir objektiv och att eleverna vet skillnad på när jag förmedlar fakta och när jag
talar utifrån min bakgrund och egna erfarenheter.
En av anledningarna till att jag valt att undersöka adjektiven i texterna är för att de ofta
förekommer i texter och är en beskrivande ordklass. Genom att undersöka adjektiv kan jag få
en bild av hur läroboksförfattarna valt att beskriva islam, judendom, hinduism och buddhism.
1.1 Syfte och frågeställningar
I föreliggande uppsats är syftet att undersöka på vilket sätt religionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism framställs i ett urval av läroböcker för årskurs 7–9; samt undersöka om
adjektiven som används i läroböckerna har positiv, neutral eller negativ laddning.
De frågeställningar som används för undersökningen är
3

Vilka adjektiv används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism i de läroböcker som används i undervisningen för religion i årskurs 7–9?

Vilken laddning (positiv, neutral eller negativ) har adjektiven som används för att
beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböckerna som
undersöks?
1.2 Metod
Den metod som kommer att användas i uppsatsen är en förenklad version av kvalitativ
innehållsanalys av lärobokstexter. Innehållsanalysen är anpassad för att svara på mina
frågeställningar.
Metoden innehållsanalys används vanligast när syftet med en undersökning är att räkna
alternativt uppmärksamma ord ur en text. Innehållsanalysen kan göras både manuellt, det vill
säga av människor samt med datorprogram (Bergström & Boréus 2012, s.50–51). I min
undersökning kommer jag att använda tabeller som jag själv skapat samt att kodning har valts
bort.
Efter att relevant material samlas in och urval gjorts blir det första steget i analysen att göra
en översiktlig läsning av allt material för att få en helhetsbild av läroböckerna. Efter att
översiktsläsningen gjorts kommer texterna att läsas med fokus på att uppmärksamma alla de
adjektiv som beskriver respektive religion i vardera läroboken, exempelvis gammal.
Alla adjektiv som uppmärksammas i kapitlen om islam, judendomen, hinduismen och
buddhismen plockas ut och placeras in i varsin tabell för en översikt där lärobokens titel,
boksida, adjektivet samt antalet förekomster fylls i, se exempel nedan (exempelmening finns
inte med i tabellerna utan visar här i endast ett exempel på hur meningarna kan se ut). Tabellerna
kommer att användas som ett hjälpmedel i undersökningen och finns som bilagor.
Tabell 1 Exempel: Adjektiv som förekommer inom islam i Utkik Religion 7–9.
Sida
Adjektiv
Antal
Exempelmening
5
Gammal
1
Religionen
är
gammal.
Undersökningens samtliga adjektiv finns som bilagor (bilaga 1–3). Alla adjektiv redovisas i
den form (böjningsform) som de har i texten i läroboken och oavsett om de är böjda efter ord
som står i singular, plural, utrum eller neutrum samt om adjektiven kompareras eller inte. I
brödtexten redovisas endast de adjektiv som förekommer mer än en gång i texten.
4
I sista delen av undersökningen av respektive lärobok görs en sammanställning av vilka
adjektiv som förekommit i kapitlen av respektive religion och som endast beskriver just den
religionen, exempelvis islam. Jag bedömer ordens laddning utifrån den kontext som adjektiven
är skrivna i. Dock förekommer det ord som har ett värde i sig som exempelvis ”rätt”. Adjektivet
”rätt” är för mig ett positivt laddat adjektiv. I och med att jag bedömer orden både utifrån
kontexten och ordens egenvärde så kan samma ord någon gång klassificeras på olika sätt i olika
avsnitt, beroende på kontexten. De ord som jag plockat ut från respektive bok och religion
sammanställs i en tabell:
Tabell 2 Exempel: Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i Utkik
Religion 7–9.
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Undersökningen omfattar samtliga adjektiv som förekommer i varje kapitel.
Slutligen kommer jag att uppmärksamma de iakttagelser som gjorts, det vill säga hur de
religiösa traditionerna beskrivs utifrån de adjektiv som används i texten. Det är detta som
kommer att vara analysdelen, avsnitt 3.4.
De svagheter som kan uppmärksammas när man gör en innehållsanalys manuellt är att en
människa kan bli okoncentrerad och då kan resultatet skilja sig mellan de olika läroböckerna.
Det går heller inte att garantera den objektivitet som krävs vid en läromedelsanalys jämfört med
om analysen gjorts datorbaserad (Bergström & Boréus 2012, s.56).
I min bedömning om vad som är värdeladdade ord har jag med min egen för förståelser som
påverkar mig. Detta är problematiskt vid en bedömning av huruvida orden är laddade positivt,
negativt eller inte alls, neutralt.
I min bedömning framställs orden så transparent som möjligt och så sakligt så att alla andra
kan följa med. Jag har valt att göra tabeller utav de ord som endast förekommer i respektive
religion (exempelvis islam) och sedan inte används för att beskriva någon annan religion i den
läroboken. Utifrån de orden har jag sedan valt att placera adjektiven i tabeller om positivt
laddade, neutralt laddade samt negativt laddade ord.
Jag har en kontrollgrupp bestående av fyra lärarstudenter för att testa adjektivets
värdeladdning: positivt, neutralt eller negativt för andra med annan förförståelse än mig.
Kontrollgruppen kan hjälpa mig att få en annan syn på adjektivens laddning men det är i
slutändan jag som bedömer orden (Håkan Hvitfelt 2008, s.82–83).
5
1.3 Avgränsningar
De avgränsningar som gjorts är att endast religionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism undersöks. Mitt urval motiveras utifrån ett egenintresse av att undersöka
framställningen av de religionerna som tidigare inte legat i fokus för studier av detta slag. Denna
analys är gjord efter att ha undersökt på sökportalen DiVA1 vad det finns för undersökningar
inom religionsvetenskap och kristendomen dominerar sökningarna.
Det jag kommer att analysera i mitt material är de avsnitt som berör respektive religion. Jag
kommer exempelvis inte titta på hur islam framställs i ett etikkapitel. Jag kommer inte heller
titta på bildtexter, sammanfattningar och elevuppgifter utan det är faktadelen som jag
undersöker. Anledningen till att jag har valt bort allt utom faktadelen är för att det blir
upprepningar av tidigare skriven text i läroboken samt att de uppgifter eleverna ska arbeta med
inte beskriver religionen.
1.4 Material
För undersökningen har tre läroböcker i religion valts ut. Alla läroböckerna är skrivna år 2011
eller senare samt anpassade för läroplanen Lgr11 samt årskurs 7–9. Urvalet är gjort efter det
tillgängliga materialet och jag har sedan slumpmässigt valt ut tre läroböcker att undersöka. De
tre läroböckerna som jag valt är utgivna av tre olika förlag.
Anledningen till att det är tre läroböcker som undersöks är dels att för att kunna göra denna
typ av undersökning behöver det vara minst tre läroböcker för att få ett mer generellt resultat.
Om jag valt färre läroböcker än tre skulle det bli svårt att se ett resultat. Med tre läroböcker kan
ett resultat gå att utläsa både vad det gäller adjektivens förekomster men också om det skiljer
sig mellan de olika läroboksförfattarna och deras beskrivningar av religionerna. Fler böcker än
tre skulle inte hinnas med under den begränsade tiden för uppsatsskrivandet samt omfånget på
uppsatsen.
Den första läroboken som redovisas heter PRIO Religion stadiebok och är författad av Ole
Högberg, David Isaksson och Mats Sundqvist år 2014. Läroboken kommer från förlaget
Sanoma utbildning. PRIO Religion stadiebok är uppdelad i tre delar, en per årskurs och har
totalt 21 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism får utrymme i varsitt kapitel.
1
Digitala Vetenskapliga Arkivet
6
Utkik Religion 7–9 är författad av Hans Olofsson och Rolf Uppström år 2014 och utgiven
av Gleerups utbildning. Läroboken har 12 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism
får ett varsitt kapitel.
Den tredje läroboken SO-S Religion Ämnesboken är författad av Ingrid Berlin och Börje
Ring år 2012 och utgivet av Liber förlag. Läroboken är uppdelad i tre delar, en för respektive
årskurs med totalt 10 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism utryms i varsitt
kapitel.
1.5 Teoretisk utgångspunkt
Den teoretiska utgångspunkt som jag har för min uppsats är lärares och läroboksförfattares
oförmåga att vara objektiva, lärarna i sin undervisning och läroboksförfattarna i sitt författande
av nya skolböcker. Vad är det för ord som används för att beskriva en religion och vad gör det
i undervisningsmomentet med elever och lärare. Vad är det vi lär ut och hur ska man förhålla
sig till det som står i läroböckerna idag? (Läromedelsförfattarnas Förening 1991, s. 46–47).
1.6 Uppsatsens disposition
Föreliggande uppsats börjar med en bakgrundsbeskrivning där läromedelshistoria och vad ett
adjektiv är beskrivs. Sedan kommer ett kapitel med tidigare forskning där läromedelsforskare
och religionsdidaktiker beskriver lärobokens betydelse i undervisningen. Skolverkets rapport
om olika perspektiv av läroböcker samt att stilvärde och tankekollektiv, två begrepp, kommer
att beskrivas. I undersökningsdelen samt analys redovisas de tre läroböcker som jag undersökt
och beskriver vad jag kommit fram till. I den sista delen av uppsatsen kommer sammanfattning
och slutsatser att redovisas.
7
2. Bakgrund
2.1 Läromedel - från statligt till privat
Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen skriver i sin artikel Kritisk läsning av pedagogiska
texter – En introduktion att genom att både lärare och elever kritiskt granskar läromedel kan
man uppmärksamma värderingar, synsätt och vilken hållning som finns till det påstådda
förhållningssättet i text. Det ökar inte bara elevers och lärares insikter vad det gäller läromedlet
de använder utan det är även en övning i kritisk tänkande (Carlsson & von Brömssen 2011,
s.16). Skolans texter påverkar eleverna och skapar normer för eleverna som strider mot
läroplanen vilket också påverkar eleverna i deras sociala relationer (Carlsson & von Brömssen
2011, s.17).
En av de undersökningar som gjorts visar på att normer och maktperspektiv förekommer i
läromedel i bland annat religionskunskap. Det är inte ovanligt att islam vinklas så att en del
muslimer inte känner igen sin religion vilket leder till att icke-muslimer kan få en felaktig bild
av hur islam praktiseras (Brade 2008, s.28–29).
Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner år 1991; det var sista gången som man
i Sverige granskade läromedlens innehåll inför användning i skola. Idag är det
läroboksproducenterna samt konsumenterna så som lärare, föräldrar och Skolverket som
granskar läromedlen. Det sätter då stor press på lärare att själva välja det material som ska
användas i undervisningen. Skolverket kan i efterhand granska det material som används i
skolor efter att de börjat säljas och kommit ut i skolor, vilket dock endast skett en gång på 18
år. Det kan visa på att läromedelsgranskning inte är ett högprioriterat område alternativt att
Skolverket litar på lärarna i frågan om läromedlen (Carlsson & von Brömssen 2011, s.20–21).
Läromedelsförfattarnas Förening har i Läroböcker om läroböcker redovisat information från
myndigheternas objektivitetsgranskning att lärare inte kan ha en hundraprocentig objektivitet i
sin undervisning utan mer eller mindre förmedlar sina åsikter om bland annat religion till
eleverna precis som läromedelsförfattarna sprider sina i läromedlen (Läromedelsförfattarnas
Förening 1991, s.46–47).
2.2 Värdeladdade ord – adjektiv
Då det är adjektivet som är kärnan i uppsatsens undersökning och diskussion kommer en
beskrivning av ordklassen nedan.
8
Adjektiv är beskrivande ord; adjektiven anger egenskaper eller tillstånd exempelvis att
människan kan vara blond, tjock och lång. Det finns fler beskrivande ordklasser exempelvis
verb och adverb, men det är i denna undersökning adjektiv som undersöks. Det som är speciellt
för adjektivet är att det kompareras: tung, tyngre och tyngst (Hultman 2003, s.76–77).
Värdeladdade ord är ord som har en viss laddning. Man kan gradera orden till en positiv,
neutral och negativ skala. Exempel på värdeladdade ord är kärleksfull som för med sig en
positiv påverkan medan ord som nazistisk är negativt laddat; ord som är neutrala är exempelvis
liten. (Liljestrand 1993, s.46, 138).
Jag gör skillnad mellan adjektiv och particip i min undersökning. Det är omdiskuterat om
particip2 är en egen ordklass eller inte men jag har valt att se particip som en egen ordklass och
därmed valt att inte inkludera dessa i undersökningen (Josefsson 2005, s 39–40)
I grammatik så ordnas alla ord i ordklasser och för att visa på hur många adjektiv som finns
registrerade i Nationalencyklopedins ordbok finns tabellen nedan:
Tabell 3: Sammanställning ordklasser
Ordklass
Antal
Andel
Substantiv
49240
67 %
Verb
11363
15 %
Adjektiv
11042
15 %
Adverb
1470
2%
Prepositioner
282
0,3 %
Interjektioner
198
0,2 %
Pronomen
109
0,1 %
Konjunktioner
85
0,1 %
Räkneord
85
0,1 %
Tabellen visar på att adjektiv hamnar på tredje plats och andelen av adjektiv i
Nationalencyklopedin är 15 % alltså lika många procent som verben (Althoff & Nyberg 2003,
s.12). Adjektiv utgör oftast 5-10% av orden i en text (Hultman 2003, s.76).
2
Particip finns i två former, perfektparticip och presensparticip. Presensparticip fungerar som ett adjektiv och
står före huvudordet (substantivet) i en fras. Ett presensparticip skapas utifrån en verbstam exempelvis bedöva
och lägger på -ande participet blir då bedövande. En annan ändelse som läggs till verbstammen är -ende. I
perfektparticip där verbstammen exempelvis är bedöva lägger man till -d och participet blir bedövad.
Perfektparticip fungerar precis på samma sätt som ett adjektiv. (Josefsson 2005, s.39 – 40)
9
2.3 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas. Det som kommer att beröras är
läromedlens betydelse, stilvärde samt tankekollektiv.
2.3.1 Stilvärde
I Språk i text av Birger Liljestrand beskrivs ett begrepp som heter stilvärde och används bland
annat för att definiera ord i text. Stilvärde har flera inriktningar som man kan se i figur 1.
Stilnivå
Stilvärde
Attitydmarkör
Stilvalör
Intensitetsmarkör
Figur 1. Stilvärde och dess inriktningar
Med stilnivå menas att ordet är kontextbundet och knutet till olika texttyper. Stilvalören som är
den andra riktningen av stilvärdet har i sin tur två inriktningar. Den första inriktningen
(attitydmarkören) är värdeladdning som visar på att ett ord eller en mening kan vara neutralt,
negativt eller positivt laddat. Den andra riktningen är intensitetsgraden som menas med att
adjektiv som kompareras kan ge större effekt på meningen. Det finns de adjektiv som redan har
en intensitet i sig, exempelvis heligaste (Liljestrand 1993, s.32–33).
Användandet av stilvalörer och deras betydelse har att göra med den som uttrycker orden
och dennes perspektiv och inställning till dem. Den som beskriver något har en avgörande roll
för att förmedla på vilket sätt och med vilken inställning som orden yttras (Cassirer 2003, s.75–
76); dennes värderingar kan komma att påverka omgivningen och på så sätt sprida sina
värderingar, i exempelvis ett klassrum.
2.3.2 Läromedlens betydelse
I Livstolkning och värdegrund skriver Sven G. Hartman att barns religiösa tankar inte bara
dyker upp ur intet utan att barnet blir påverkat av sin omgivning (Hartman 2000, s.87).
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa förståelse för andra människor. Ett sätt är den
empatiska förståelsen för andra människor men det kan i och med lärarnas undervisningssätt
komma att få motsatt effekt. De lärare som påverkar eleverna genom att göra religionerna mer
spännande kan i värsta fall bekräfta eller förstärka de fördomar som eleverna redan har om en
viss religion. Det gör på sikt att eleverna inte skapar den empatiska förståelsen som var tänkt
(Furenhed 2000, s.117).
10
Skolverket som styr skolans utbildning styrker det ovan nämnda i citatet ”Skolan verkar i en
omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade
betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (Skolverket 2011). Det
betyder i sin tur att lärare har en stor uppgift i att välja material som passar in på Skolverkets
krav och som inte bara utbildar våra elever utan också fostrar dem.
Johan Wickstöm (2011) beskriver nedan i citatet vad läroböcker förmedlar med sitt innehåll:
Texter är subjektiva och ger endast en av flera möjliga versioner av en företeelse. Därför måste texter
som används i undervisningen behandlas med försiktighet. Dessutom innehåller språket ideologiska
laddningar. Språket är värderande och kan inte ses som en objektiv eller neutral representation av
en omvärld utanför texten. [...] lärobokstexter innehåller inte endast representationer av någonting
som finns ute i en verklighet utan texterna och deras språk bidrar till att skapa omvärlden utanför
texten och dess religiösa, etniska och sociala strukturer genom själva språkanvändningen
(Wickström 2011, s.165).
Hur man använder läroböcker i skolan och hur man som lärare väljer ut vilket material som
skall användas kan även göras med eleverna för att tillsammans med eleverna diskutera hur en
text kan tolkas på olika sätt och för att belysa lärobokens objektivitet (Wickström 2011, s. 169).
Skolverket släppte 2006 rapporten Läromedlens roll i undervisningen där man beskriver
olika perspektiv på läroböcker.
Man kan se läroböcker som symbolisk kommunikation, dvs. som en del av den interaktion med
omvärlden via symboler som vi alla dagligen deltar i. En variant på det synsättet som är särskilt
relevant för texter betraktar läroböckernas innehåll som meningserbjudanden (Skolverket 2006,
s.17).
I citatet kan man utläsa att läroböckerna inte behöver användas som de är utan kan vara
ett hjälpmedel till läraren i undervisningen, som ett komplement där innehållet och det
som man finner relevant kan användas.
2.3.3 Tankekollektiv
Ett begrepp som förekommer i Ludwik Flecks bok Uppkomsten och utvecklingen av ett
vetenskapligt faktum är tankekollektiv. Fleck beskriver tankekollektiv som en gemenskap där
kunskaps utbyts och att kollektivet delar på, samtalar och utbyter idéer med varandra i ett
undervisningssammanhang. Kunskapsprocessen är alltså inte en individuell process utan den
sker i ett kollektiv (Fleck 1997, s.48). Detta kan man applicera på det klassrum där undervisning
11
sker. Det är viktigt i klassrummet eftersom elever och lärare lär av varandra. Det är viktigt att
lärare tänker på vilka ord de använder och varför de valt de ord som de använder.
12
3. Undersökning
I avsnittet undersökning kommer jag första att redovisa varje lärobok för sig för att slutligen i
analysen diskutera dem.
3.1 PRIO Religion stadiebok
3.1.1 Islam
I läroboken beskrivs islam genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa
muslimer i olika länder samt att det även ges en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir
lätta att förstå. Avsnittet som behandlar islam är 28 sidor långt och det innehåller 306 adjektiv.
Det mest förekommande adjektivet är muslimska som förekommer 20 gånger i texten.
Muslimska används för att beskriva exempelvis identitet ”Muslimsk identitet ser olika ut”
(s.233), ”I länder med stor muslimsk befolkning […]” (s.245) samt ”I en muslimsk familj måste
pappan vara muslim” (s.256). Muslimska används också för att förklara tiden som i exempel på
sidan 249 ”[…] eftersom den muslimska kalendern följer månen”. Muslimska används också
för att beskriva traditioner och historia ”Enligt muslimska traditioner levde Adam och Eva […]
(s.252).
På andra plats över förekomsten av adjektiv finns olika och heliga med sju förekomster
vardera. Olika beskrivs exempelvis i meningen ” […] finns det idag fyra olika så kallade
rättsskolor[…]” (s.254). Heliga används i texten i meningar som ”Heliga platser” (s.242) och
”[…] heliga böcker […]” (s.244).
Tabell nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.
De adjektiv som använts fler än en gång redovisas i tabellen nedan.
Tabell 4. Adjektiv som förekommer mer än en gång inom islam i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Viktiga/Viktigt
Muslimsk
Fel
Glad
Islamisk
Dåligt
Viktigaste
Gamla
Troende
Vuxna
Rika
Vanliga
Rättvisa
Liten/Litet
Nya
Islamiska
13
Heligaste
Stor/Stora
Gemensam/Gemensamt
Religiös/Religiösa
God
Fattiga
Rätt
Politisk
Modern
Kristna
Himmelska
Största
Speciella
Långa
Högre
Arabiska
Klart
Större
Barmhärtige
Enda/Ende
Målande
Törstig
Bra
Lite
Ljusa
Unga
Demokratiska
Flesta
Gemensamt
Europeisk
Mänskliga
Längre
Levande
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet; det förekommer
också positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ
laddning.
I läroboken PRIO Religion stadiebok finns det vissa adjektiv som endast används för att
beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna
(judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna
religion är opraktiskt, rituell, islamiska, frikostigaste, barmhärtige, stillsam, soligt, vägledande,
islamistiska.
Tabell 5. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Barmhärtige
Islamiska
Opraktiskt
Solig
Islamistiska
Frikostigaste
Rituell
14
Vägledande
Stillsam
Tabellen visar på att det förekommer flest positivt laddade ord samt att förekomsten av negativt
laddade ord förekommer samt att det finns endast ett neutralt adjektiv.
3.1.2 Judendom
I läroboken så beskrivs judendomen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får
följa judar i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla
traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om judendomen är på 29 sidor och innehåller 340
adjektiv.
Det mest använda adjektivet är judiska som förekommer 23 gånger i texten. Första gången
man kommer i kontakt med judiska är i meningen ”[…] denna mycket långa judiska tradition”
(s.168). ”Några judiska grupper […]” (s.174) är ett annat exempel på förekomsten av judiska i
texten. Ett annat exempel för att visa på förekomsten är ”För att följa denna uppmaning bär
judiska män […]” (s.183).
På andra plats över mest förekommande adjektiv finns judisk med 12 förekomster i texten.
”Men Israel är också en judisk stat” (s.192), ”Enligt judisk tradition […]” (s.178) och ”Den som
är född av en judisk mor är jude, […]” (s.180) är tre exempel på hur adjektivet judisk
förekommer i texten.
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 6. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i PRIO Religion
stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Gott
Religiösa
Olika
Starka
Långa
Ultraortodox
Aktivt
Heliga
Ortodox
Bestämda
Judiskt
Konservativa
Eget
Koscher
Troende
Största
Speciellt
Stor/Stora/Stort
Särskilt
Gammal/Gamla
Ny/Nya/Nytt
Liten
15
Heligaste
Nödvändigt
Öppet
Världens
Förstfödde
Israeliska
God
Länge
Bra
Större
Viktigaste
Vita
Moderna
Äldsta/Äldst
Bättre
Israeliterna
Manliga
Hebreiska
Kristna
Luden
Slät
Bokstavliga
Vanliga
Små
I tabellen syns det tydligt det förekommer ett stort antal positiva adjektiv men att förekomsten
av neutralt laddade ord är i stor majoritet; det är ytterst få ord som beskriver judendomen som
har negativ laddning. De negativt laddade adjektiven berör de olika inriktningarna inom
judendomen.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är vegetariskt, ansvariga, dubbla, förbjuden, osyrat,
bittra, muntligt, central, magisk, ultraortodoxa, nationalistiska, multikulturell.
I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver judendomen indelade i olika kolumner
beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.
Tabell 7. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Ansvarig
Vegetariskt
Förbjuden
Magisk
Dubbla
Bittra
Multikulturell
Osyrat
Ultraortodoxa
Central
Muntligt
Nationalistiska
16
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt, neutralt och negativt laddade ord
förekommer lika många gånger.
3.1.3 Hinduism
I läroboken så beskrivs hinduismen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får
följa hinduer i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla
traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om hinduismen är 31 sidor och det innehåller 388
adjektiv.
Det mest förekommande adjektivet för att beskriva hinduismen är heliga och förekommer
26 gånger i texten. Exempel på förekomster är ”Heliga platser och heliga rum” (s.271). Ett
annat exempel som visar på förekomsten av heliga är i rubriken ”Elefanter, gudar och heliga
kor” (s.284).
Det näst mest förekommande adjektivet är indiska med 13 förekomster i texten. Exempel på
detta är ”[…] modernisera det indiska samhället” (s.270).
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 8. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i PRIO Religion
stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Eviga
Religiösa/Religiös
Utslitna
Gudomliga
Stor/Stora/Stort
Döde
God/Goda
Hinduiska/Hinduisk/Hinduiskt Sämre
Synliga
Högre
Onda
Viktigaste
Längre
Oberörbara
Rent
Äldsta
Orena/Oren/Orent
Fint
Manlig/Manliga
Kastlösa
Heligt
Små
Fel
Andlig/Andliga
Liten
Stränga
Nytt/Nya
Längsta
Särskilt
Högsta
Troende
Muslimska
Populär
Västerländskt
Speciella
Indisk
17
Rätt
Största
Gamla
Ovanligt
Sekulär
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det
kommer positivt laddade ord och det är få ord som beskriver hinduismen som har negativ
laddning.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är dyrbart, nyrakade, döde, lyckosamma,
färgsprakande, välplanerade, ariska, oberörbara, kastlösa, nedsmittade, hjältemodiga,
skräckinjagande, blodröd, urgamla.
I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver hinduismen indelade i olika kolumner
beroende på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.
Tabell 9. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduism i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Dyrbart
Nyrakade
Döde
Lyckosamme
Ariska
Oberörbara
Välplanerade
Kastlösa
Hjältemodiga
Nedsmittade
Skräckinjagande
Blodröd
Urgamla
Tabellen visar på att det är flest negativt laddade adjektiv som förekommer i beskrivningen av
hinduism medan det finns minst av neutralt laddade adjektiv.
3.1.4 Buddhism
I läroboken så beskrivs buddhismen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får
följa buddhister i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla
traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om buddhismen är 33 sidor och det innehåller 306
adjektiv.
18
Det mest förekommande adjektivet är buddhistiska som har använts 19 gånger i texten för
att beskriva buddhismen. ”[…] följa den buddhistiska vägen” (s.294), ”De buddhistiska
skrifterna kom med tiden […]” (s.300) samt ”I många buddhistiska länder har […]” (s.316) är
tre exempel på när buddhistiska förekommer i texten.
På andra plats över mest förekommande adjektiv finns rätt som förekommer nio gånger i
texten. Åtta av gångerna är för att beskriva den åttafaldiga vägen ”Rätt kunskap […]”, ”Rätt
beslut […]”, ”Rätt tal […]”, ”Rätt handlande […]”, ”Rätt liv […]”, ”Rätt stävan […]”, ”Rätt
tänkande […]” samt ”Rätt meditation […]”. En annan förekomst av ordet rätt finns på sidan
310 ”[…] begravningen görs på rätt sätt” (s.304).
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 10. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i PRIO
Religion stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Bra
Stora/Stort/Stor
Ont
Troende
Gamla/Gammal
Sjuk
Bästa
Åttafaldiga
Onda
Speciella/Speciell
Buddhistiskt
Viktiga
Rakade
Himmelska
Fattiga
Vackra
Lilla
Eviga
Unga
Fullständiga
Medvetna
Helga
Saffransgula
Vackert
Lite
Gudomliga
Dagliga
Goda/God
Fullt
Nya/Ny
Ursprungliga
Andliga
Äldstes
Gott
Religiösa/Religiös
Ädla
Kvinnliga
Andlig
Snabbt
Kinesiske
Större
19
Ekonomiska
I tabellen ovan syns det tydligt att adjektiven som förekommer i avsnittet om buddhism främst
är neutralt laddade och att positivt laddade ord kommer tätt efter. Det är ytterst få ord som
beskriver buddhismen som har negativ laddning.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är åttafaldiga, saffransgula, fullkomligt, obehagligt,
välbärgade, klibbig, klistrig, odödlig, upplyst, utsvävande, idealistiskt, överordnad,
underordnad, kommunistiska.
Tabell 11. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om buddhismen i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Fullkomligt
Åttafaldiga
Obehagligt
Välbärgade
Klibbig
Överordnad
Utsvävande
Upplyst
Underordnad
Odödlig
Klistrig
Saffransgul
Kommunistiska
Tabellen visar på att det förekommer lika många positivt som negativ laddade adjektiv i
beskrivningen av buddhismen men endast ett neutralt laddat adjektiv.
3.1.5 Sammanfattning
I ovanstående undersökning beskrivs islam flest gånger med adjektivet muslimska och det
förekommer 20 gånger i texten. Judendomen beskrivs flest gånger med judiska som
förekommer 23 gånger. Det adjektivet om förekommer flest gånger för att beskriva hinduismen
är heliga med 26 förekomster. Inom buddhismen är buddhistiska det adjektiv som förekommer
19 gånger i texten för att beskriva religionen. Jag tycker att det är intressant att islam har
muslimska, judendom judiska, buddhismen buddhistiska som mest förekommande adjektiv,
medan hinduismen har adjektivet heliga.
Det är intressant att titta på tabellerna och adjektivens laddning. De tabeller som berör islam
(adjektiv som förekommer fler än en gång) visar att det är majoritet av neutralt laddade och
positivt laddade adjektiv i texten. Det förekommer endast två negativt laddade adjektiv. Det är
20
likadant i tabellen som beskriver laddningen av de adjektiv som endast förekommer i avsnittet
om islam i läroboken. Där är det majoritet av positivt laddade adjektiv och endast ett fåtal
negativt laddade adjektiv.
Beskrivningen av judendomen (adjektiv som förekommer fler än en gång) visar att det är
majoritet neutrala adjektiv vilket skiljer mellan den tabell som beskriver endast de adjektiv som
förekommer i avsnittet om judendomen i läromedlet; där det är lika många förekomster av
positivt, neutralt och negativt laddade adjektiv.
Hinduismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv
och på andra plats förekommer det positivt laddade och endast ett fåtal negativt laddade
adjektiv. Det intressanta är att i den tabell som endast visar de ord som förekommer i avsnittet
om hinduism är det mest förekommande negativt laddade adjektiv. De negativt laddade ord
som beskriver religionen är exempelvis oberörbara och skräckinjagande. Det visar på att det
finns en laddning i de ord som används specifikt för hinduismen.
Buddhismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv
och endast ett fåtal negativt laddade adjektiv. Förekomsten av positivt laddade adjektiv är stor.
I tabellen som berör endast adjektiv som förekommer i avsnittet om buddhism är det lika många
positivt och negativt laddade adjektiv, medan de endast förekommer ett neutralt adjektiv. Det
är intressant eftersom de generella adjektiv som beskriver och förekommer ofta är neutrala
medan de specifika adjektiven för buddhismen är positivt och negativt laddade. Det finns då en
laddning i de ord som används och är specifika för beskrivningen av buddhismen.
3.2 Utkik Religion 7–9
3.2.1 Islam
I läroboken Utkik Religion 7–9 handlar avsnittet islam bland annat om historia såsom
uppkomsten av islam. Den berättar också om hur det är att leva som muslim, traditioner och
vad man ska leva efter. Lärobokens avsnitt om islam är 42 sidor och det innehåller 456 adjektiv.
Det mest förekommande adjektivet i texten är muslimska och förekommer 43 gånger.
Exempel då ordet muslimska förekommer är ”Det finns stora skillnader mellan muslimska
traditioner i olika delar av världen” (s.171). Ett annat exempel är ”De muslimska ländernas
lagar” (s.189). Ett exempel finns i meningen ”[…] ett misslyckat uppror mot de muslimska
härskarna där på 800-talet” (s.200).
På andra plats över mest förekomna adjektiv är stora som förekommer 25 gånger i texten.
Exempel på detta är ”Stora muslimska riken efter kalifatens tid.” (s.197) och ”Men samtidigt
21
innebar de stora kalifaten […]”. ”De stora kalifatens tid […]” är ett annat exempel på
förekomsten av stora i texten (s.193).
Tabellen nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 12. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i UTKIK Religion 7–
9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Rätt
Största
Islamistisk/Islamistiska
Ny/Nya
Arabiska
Orätt
Heliga
Islamska/Islamsk
Svårare
Heligaste
Gamla/Gammal
Blodiga
Mäktiga
Långa
Rik/Rika
Religiös/Religiösa/Religiöst
Gemensamma
Muslimskt
Tydligt
Politiska
Barmhärtig
Siste
Nåderik
Liten/Små
Allsmäktig
Fattig/Fattiga
Äldre
Stort
Större
Mindre
Starka
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det
kommer positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ
laddning.
I läroboken Utkik Religion 7–9 finns det vissa adjektiv som endast används för att beskriva
just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna
(judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna
religion är berömvärd, safavidiska, självständiga, naturlig, hängivna, obligatorisk, omtänksam,
givmild, barmhärtig, nåderik, föräldralöse, betydelsefull, tillbakadragne, islamistisk,
arabisktalande.
22
I tabellen nedan är adjektiven som endast beskriver islam indelade i olika kolumner beroende
på om de är positivt, neutralt eller negativt laddade.
Tabell 13. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i Utkik Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Berömvärd
Safavidiska
Obligatorisk
Självständiga
Naturlig
Föräldralöse
Nåderik
Arabsiktalande
Islamistiskt
Barmhärtig
Tillbakadragne
Hängivna
Betydelsefull
Givmild
Omtänksam
I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som beskriver islam är i majoritet positivt laddade
samt att de neutrala och negativt laddade adjektiven inte skiljer mer än ett ord.
3.2.2 Judendom
I läroboken handlar avsnittet judendomen bland annat om historia så som uppkomsten av
judendomen. Den berättar också om hur det är att leva som jude, traditioner och vad man ska
leva efter. Avsnittet är 34 sidor och det innehåller 324 adjektiv.
Det mest förekommande adjektivet för att beskriva judendomen är judiska och det
förekommer 48 gånger i texten. Judiska förekommer bland annat i meningarna ”Det judiska
folkets uppdrag” (s.35), ”Den viktigaste judiska urkunden” (s.36), ”[…] ger mening åt den
judiska tron och identiteten” (s.42) och ”Den allra äldsta judiska historien är det svårt att veta
något säkert om” (s.49).
På andra plats över mest förekommande adjektiv är heliga. Adjektivet heliga förekommer i
bland annat meningar som ”Riter och heliga handlingar inom judendomen” (s.44), ”De främsta
skriftliga källorna är de heliga skrifterna […]” (s.49).
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 14. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i UTKIK
Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Fredlig
Stora/Stort/Stor
Blodiga
23
Goda/God
Största
Ortodox/Ortodoxa
Helig/Heliga
Vuxna
Särskilda
Heligaste
Långa
Falska
Nya
Kosher
Nazistiska
Troende
Gammal/Gamla
Konservativ
Moderna
Kvinnliga
Israeliska
Judisk/Judiskt
Religiös/Religiösa
Ung
Historiska
Tyska
Hebreiska
Brittiska
Palestinska
Muslimska
Kristna
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i stor majoritet. Det
förekommer ungefär lika många positivt laddade ord som det är negativt laddade ord.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är nazistiska, kulturella, extremt, rasistiska,
antisemitisk, ariska, fabriksmässiga, eländigt, brutalare, kosher, hederligt.
Tabell 15. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i Utkik Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Hederligt
Kulturella
Nazistiska
Kosher
Extremt
Rasistiska
Antisemitisk
Ariska3
Eländigt
3
I avsnittet hinduism ovan har jag ariska som neutralt laddat ord.
24
Brutalare
Fabriksmässiga
I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som beskriver judendomen har majoriteten negativ
laddning. Det är endast ett adjektiv som beskriver judendomen som har positiv laddning och
endast två adjektiv med neutral laddning.
3.2.3 Hinduism
I läroboken handlar avsnittet hinduismen bland annat om historia såsom uppkomsten av
hinduismen, den berättar också om hur det är att leva som hindu, traditioner och vad man ska
leva efter. Avsnittet om hinduism är på 20 sidor och innehåller det 177 adjektiv.
Det adjektiv som förekommer flest gången är heliga med en förekomst på 12 gånger i texten.
Exempel på meningar där heliga förekommer är ”[…] pilgrimsresor till heliga platser mycket
vanliga” (s.239), ”Men de heliga skrifterna berättar om flera möjliga vägar mot målet”
(s.241),”[…] med de heliga Vedaböckerna i händerna” (s.243), ”Heliga handlingar” (s.248).
På andra plats kommer god, gamla, nytt, stor och äldsta de alla förekommer fem gånger i
texten. God förekommer bland annat i meningen ”Vishnu är den som skyddar världen och ser
till att den goda ordningen fortsätter att råda” (s.244). Gamla förekommer bland annat i
meningen ”Medlemmarna bygger också sjukhus för gamla och sjuka djur” (s.249). I meningen
”Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck […]” (s.251) förekommer gamla i en annan kontext.
De båda meningarna med gamla beskriver både en tradition men också vilka man valt att hjälpa
som hindu. Nytt förekommer i meningen ”Där blandas gammalt med nytt […]” (s.237). Stor
kan man bland annat finna i meningen ”Det finns tiotusentals små och stora tempel i Indien”
(s.240). Äldsta är ett adjektiv som bland annat förekommer i meningen ”Vid Ganges ligger en
av världens äldsta städer […]” (s.238).
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 16. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i UTKIK
Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Noggrant
Större
Svårt
Goda/God
Stora/Stor
Helig/Heliga
Hinduiska/Hinduisk
Nya/Nytt
Blå
25
Viktiga
Religiösa
Högsta
Äldsta
Indiska
Gamla
Ständiga
Unga
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det
kommer positivt laddade ord och det är endast ett ord som beskriver hinduismen som har
negativ laddning.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är uråldrig, glesa, lärda, skräckinjagande, vilda, ful,
lågkastig, oberörbara, illa, läckra, praktfulla, saffransgul.
Tabell 17. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduismen i Utkik Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Lärda
Glesa
Uråldrig
Läckra
Skräckinjagande
Praktfulla
Ful
Saffransgul
Lågkastig
Oberörbara
Illa
Vilda
I tabellen går det att utläsa att det är majoritet av adjektiv med negativ laddning som beskriver
hinduismen. Det förekommer några positivt laddade ord och endast ett neutralt ord.
3.2.4 Buddhism
I läroboken handlar avsnittet buddhism bland annat om historia såsom uppkomsten av
buddhismen. Den berättar också om hur det är att leva som hindu, traditioner och vad man ska
leva efter. På de 22 sidorna som handlar om buddhismen förekommer det 185 adjektiv.
Det mest förekommande adjektivet för att beskriva buddhismen är buddhistiska som
förekommer nio gånger i texten. Ett exempel på användandet av adjektivet buddhistiska är ”Vid
26
den här tiden fanns det nämligen omkring 20 buddhistiska grupper med olika uppfattning om
läran” (s.285). Ett annat exempel på förekomsten av buddhistiska är ”Bodhisattvas spelar en
stor roll i många buddhistiska länder” (s.291).
Adjektiven som används näst flest gånger i texten är rätt som använts åtta gånger. Exempel
på detta är ”Rätt koncentration […]”, ”Rätt insikt […]”, ”Rätt inställning […]”, ”Rätt tal […]”,
”Rätt handlande […]”, ”Rätt liv […”], ”Rätt strävan […]” samt ”Rätt medvetenhet […]”
(s.286). Alla rätt beskriver den åttafaldiga vägen vilket är centralt inom buddhismen.
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 18. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i UTKIK
Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Starkt
Asiatiska
Svårt
Andlig
Religiöst
Extra
Gula
Viktigaste
Lilla
Viktig
Gamla
God/Goda
Stora/Stor/Stort
Ädla
Största
Ny/Nya
Buddhistiska
Heliga
Äldre
Rätt
Kort
Nutida
Litet
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positiva och neutralt laddade ord är i stor majoritet
medan det är endast ett ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är åttafaldiga, övernaturliga, tandlös, smärtsamt,
trasiga, utvald, frivilligt, blomsterprydda,
Tabell 19. Sammanställning av laddade ord som endast förekommer i buddhismen i Utkik
Religion 7–9
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Utvald
Åttafaldig
Övernaturliga
Frivilligt
Tandlös
Smärtsam
27
Blomsterprydda
Trasiga
I tabellen går det att utläsa att det förekommer det lika många positivt laddade som neutrala
adjektiv för att beskriva buddhismen samt att endast ett negativt laddat ord mindre än de andra.
3.2.5 Sammanfattning
I ovanstående undersökning är det vanligaste adjektivet i avsnittet om islam muslimska med 43
förekomster. Inom judendomen är det judiska som är det vanligaste adjektivet med 48
förekomster. I avsnittet om hinduismen är det heliga som var det mest använda adjektivet med
12 förekomster. I buddhismavsnittet var det buddhistiska som var mest förekommande
adjektivet med nio förekomster. Jag tycker att det är intressant att islam har muslimska,
judendom judiska, buddhismen buddhistiska som mest förekommande adjektiv, medan
hinduismen har adjektivet heliga. Det blir tydliga skillnader när islam, judendom och
buddismens mest förekomma adjektiv är religionsspecifikt (exempelvis muslimska) medan
hinduismen har ett helt annat adjektiv som inte är specifikt för någon religion i sig.
Det är också intressant att titta på tabellerna. Den tabell som rör islam är (adjektiv som
förekommer fler än en gång) de mest förekommande adjektiven neutrala. Det skiljer sig tydligt
från den tabell som berör de adjektiv som endast förekommer i avsnittet om islam. I det avsnittet
så är det dem positivt laddade orden som är mest förekommande.
I avsnittet om judendomen så är det (adjektiv som förekommer fler än en gång) övervägande
neutrala ord som beskriver religionen. Det förekommer endast ett fåtal positivt och negativt
laddade ord. Det skiljer sig väldigt mycket från den tabell med adjektiv som endast beskriver
judendomen där det är övervägande negativt laddade ord så som nazistisk och eländigt.
I beskrivningen av hinduismen (adjektiv som förekommer fler än en gång) är det flest
neutrala adjektiv som förekommer. Det finns även positivt laddade adjektiv men endast ett
negativt laddad adjektiv finns redovisat. Det skiljer sig då tabellen som beskriver ord som
endast förekommer i avsnittet om hinduismen övervägande är negativt laddade.
I avsnittet om buddhismen är det (adjektiv som förekommer fler än en gång) lika stor del
positivt laddade adjektiv som neutrala. Det förekommer endast ett negativt laddat adjektiv. Det
är ingen skillnad mellan de båda tabellerna utan förekomsterna är lika.
28
3.3 SO-S Religion Ämnesboken
3.3.1 Islam
I läroboken handlar avsnittet islam om historia och traditioner, hur man ska leva som muslim
och vilka seder och traditioner man ska leva efter. Lärobokens avsnitt om islam är 32 sidor och
det innehåller 200 adjektiv.
De adjektiv med mest förekomst i texten är muslimska; det förekommer 20 gånger. Ett
exempel som visar på detta är ”I muslimska länder följer man ibland de gamla lagarna […]”
(s.213). Ett annat exempel som beskriver religionens traditioner är ”De fem pelarna som utgör
grunden i den muslimska tron är trosbekännelsen, bönen, skatten, fastan och vallfärden” (s.
201). Exempel på klädsel och förtydligande vad som är accepterat bland män och kvinnor är ”I
Sverige klär sig muslimska män och kvinnor på olika sätt, beroende på familjens traditioner”
(s.214).
På andra plats över mest förekomna adjektiv kommer heliga och fattiga. De här orden
förekommer fem gånger per ord i texten och beskrivs i exempel som ”[…] de rika delade inte
med sig till de fattiga” (s.188). Ett exempel på heliga ”Han kunde berätta historier om heliga
städer och om Guds vilja” (s.186).
Tabellen nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 20. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i SO-S Religion
Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Ny
Kristen/Kristna
Ensamma
Rik/Rika
Fattige/Fattiga
Fel
Vackra
Stor/Stort
Himmelska
Störst/Större/Största
Nåderikes
Muslimska
Barmhärtiges
Enkla
Bra
Liten
Gemensamt
Kortare
Särskild
Högt
Mätt
Gamla
Helig/Heliga
Lättare
Heligaste
29
Rätt
Viktiga
Anständigt
Värdigt
Viktigaste
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer
neutralt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ laddning.
I läroboken SO-S Religion Ämnesboken finns det vissa adjektiv som endast används för att
beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna
(judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna
religion är jämställda, beslöjande, stränga, bokstavligt, välutbildade, renlärigt, strikta, sällsynt,
muslimska, tokiga, förnuftiga, betydelsefulla, nåderikes, barmhärtiges, mäktig, vilda,
himmelska.
Tabell 21. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i SO-S Religion Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Jämställda
Muslimska
Beslöjade
Välutbildade
Bokstavligt
Stränga
Sällsynt
Strikta
Förnuftiga
Tokiga
Himmelska
Vilda
Mäktig
Renlärigt
Nåderikes
Betydelsefulla
I tabellen går det att utläsa att de adjektiv som förekommer är majoriteten positivt laddade
adjektiv. Det förekommer också negativt laddade adjektiv men endast två neutralt laddade
adjektiv.
3.3.2 Judendom
I läroboken handlar avsnittet judendomen om historia och traditioner, hur man ska leva som
jude och vilka traditioner man ska leva efter. Avsnittet om judendomen är 25 sidor och
innehåller 221 adjektiv.
30
Det vanligaste adjektivet är gamla och förekommer 16 gånger i texten. Ett exempel som
visar på hur adjektivet används är ”Bland de ortodoxa judarna lever dessa gamla regler kvar”
(s.129). Andra exempel är när judendomens historia börjar ”[…] i det gamla Mesopotamien”
samt ”Det Gamla testamentet” (s.112).
Det näst mest förekommande adjektivet är judiska som förekommer fjorton gånger i texten.
Två exempel på förekomsten av judiska är ”Dessa lagar var från början judiska folkets lagbok”
(s.115) samt ” Men de flesta judiska kvinnor […]” (s.130).
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 22. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i SO-S Religion
Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Nya/Nytt
Riktigt
Ortodoxa
Heliga
Stor/Stora
Konservativ
Fria
Judiska/judisk/judiskt
Svag
Vis
Liten
Berömda
Gamla
Gott
Smorde
Viktigast/Viktigaste
Viktig
Liberala
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer
neutralt laddade ord och det är få ord som beskriver judendomen som har negativ laddning.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är judisk/judiska, andlig, modern, svarta, hög, kosher,
ortodox/ortodoxa, ultraortodoxa, liberal/liberala, osyrat, saltat, aktsam, smorde, konservativ,
hebreisk, poetisk, rundhänt, förstfödda, fredligt, jättelik.
Tabell 23. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om judendomen i SO-S Religion
Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Andlig
Judisk/judiska
Ortodox/ortodoxa
Modern
Osyrat
Ultraortodoxa
31
Liberal/liberala
Svarta
Aktsam
Hög
Smorde
Kosher
Poetisk
Saltat
Förstfödda
Hebreisk
Fredligt
Jättelik
Konservativ
Rundhänt
I tabellen går det att utläsa att det förekommer flest neutralt laddade adjektiv och nästan lika
många positivt laddade men endast ett fåtal negativt laddade ord.
3.3.3 Hinduism
I läroboken handlar avsnittet hinduismen om historia och traditioner, hur man ska leva som
hindu och vilka traditioner man ska leva efter. Läromedlets avsnitt om hinduism är 29 sidor och
innehåller 159 adjektiv.
Adjektivet med flest förekomster är heliga och det förekommer 13 gånger i texten. Exempel
som visar på förekomsten är ”Hinduismen har ett stort antal heliga texter[…]” (s.238) men även
i meningen ”Apor är av den anledningen heliga i vissa delar av Indien” (s.240).
Det adjektiv som är näst mest förekommande i texten är gudomliga med en förekomst på 10
gånger. Exempel på meningar där gudomliga förekommer är ”Men det finns något som är
verkligt och det är det gudomliga” (s.241). ”Brahman är det gudomliga” (s.247) är ett annat
exempel på hur adjektivet gudomliga används i texten för att beskriva hinduismen.
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 24. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om hinduismen i SO-S Religion
Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Nya/Nytt
Stor/Stort/Stora
Onda
Eviga
Små
Lågkastig
Helig/Heliga/Heligt
Gamla
Oberörbara
Rätt
Längre
Orena/Orent
God/Goda
Äldsta
Rena
Inre
Gudomlig/Gudomliga
Fattiga
32
Parallella
Kvinnliga
Långt
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet, efter det
kommer positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver hinduismen som har negativ
laddning.
De adjektiv som är utmärkande för beskrivningen av hinduismen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är praktfulla, välstädat, läckra, mäktigaste,
blodtörstig, fanatisk, tolerant, lågkastig, oberörbara, orena/orent, urgamla, lånad, obegripligt,
skräckinjagande, uthållig, uråldrig, magra, glesa, omväxlande.
Tabell 25. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om hinduismen i SO-S Religion
Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Praktfulla
Lånad
Blodtörstig
Välstädat
Magra
Fanatisk
Läckra
Glesa
Lågkastig
Mäktigaste
Oberörbara
Tolerant
Orena/orent
Uthållig
Urgamla
Omväxlande
Obegripligt
Skräckinjagande
Uråldrig
I tabellen går det att utläsa att det förekommer flest negativt laddade adjektiv för att beskriva
hinduismen. Det förekommer nästan lika många positivt laddade som negativt laddade men
endast ett fåtal neutrala ord.
3.3.4 Buddhism
I läroboken handlar avsnittet buddhismen om historia och traditioner, hur man ska leva som
buddhist och vilka traditioner man ska leva efter. Avsnittet om buddhismen är 31 sidor långt
och det innehåller 126 adjektiv.
33
Det adjektiv som är använt flest gånger är gyllene och det förekommer sju gånger i texten
om buddhismen. Exempel på förekomster är ”Den rätta vägen var den gyllene medelvägen
[…]” (s.270), adjektivet förekommer även i exemplet ”[…] den gyllene medelvägen” (s.274).
Det tredje exemplet på förekomsten av gyllene är ”Buddhas gyllene medelväg visar hur varje
människa […]” (s.272).
Heliga är det adjektiv som förekommer näst flest gånger i texten och finns på sex olika
platser. Det förekommer bland annat i en mening där läromedlet beskriver buddhismens skrifter
”Inom buddhismen finns flera heliga skrifter” (s.273). ”Den heliga åttafaldiga vägen” (s.275)
visar också på förekomsten av adjektivet.
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 26. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om buddhismen i SO-S Religion
Ämnesboken
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Gyllene
Stor/Stora
Helig/Heliga
Gamla
Bra
Buddhistiska/Buddhistisk
Viktig
Små
Nytt/Nya/Nye
Inre
Vis
Yttre
Rätt/Rätta/Rätte
Vanligt/Vanliga
Negativt laddade ord
Bästa
Stark
Fri
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av positivt laddade ord är i majoritet, efter det kommer
neutralt laddade ord och det är inga ord som beskriver buddhismen som har negativ laddning.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av buddhismen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är vardagliga, tysta, tveksam, otillfredsställda,
buddhistiskt/buddhistiska, bestående, gyllene, indisk, mystiska, övernaturligt, märkvärdigt,
underbart, kärleksfullt.
Tabell 27. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om buddhismen i SO-S Religion
Ämnesboken
34
Positivt laddade ord
Neutrala ord
Negativt laddade ord
Gyllene
Vardagliga
Tveksam
Underbart
Tysta
Otillfredsställda
Kärleksfullt
Indisk
Övernaturligt
Mystiska
Märkvärdigt
Bestående
Buddhistiskt/Buddhistiska
Tabellen visar att det förekommer flest neutrala ord, därefter negativt laddade ord samt få
positivt laddade ord.
3.3.5 Sammanfattning
I ovanstående undersökning är det i avsnittet om islam adjektivet muslimska som förekommer
20 gånger. Inom judendomen är det gamla som är det mest använda adjektivet med en
förekomst på16 gånger. För att beskriva hinduismen så används heliga 13 gånger i texten. Inom
buddhismen är det gyllene som förekommer sju gånger för att beskriva religionen.
Det är det intressant att titta på tabellerna. I de tabeller som rör islam är det (adjektiv som
förekommer fler än en gång) mest förekomst av positivt laddade adjektiv. Det förekommer
också neutralt laddade adjektiv och endast ett ytterst fåtal negativt laddade adjektiv. Det
stämmer till viss del överens med den tabell som endast visar på förekomsten av adjektiv i
lärobokens avsnitt om islam. Där förekommer det flest positivt laddade adjektiv men även fler
negativt laddade adjektiv än i den första tabellen.
I beskrivningen av judendomen är det (adjektiv som förekommer fler än en gång)
övervägande positivt laddade adjektiv men det förekommer även neutrala och negativt laddade
adjektiv. Det skiljer sig från den tabell som visar på förekomsten av adjektiv som endast
förekommer i avsnittet om judendom i läroboken där neutrala adjektiv är majoritet. Det
förekommer positivt laddade men även negativt laddade adjektiv.
Hinduismen beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) med flest neutrala adjektiv
men det förekommer också positivt laddade och negativt laddade adjektiv. I tabellen som visar
på förekomsten av adjektiv som endast förekommer i avsnittet om hinduismen i läroboken så
skiljer det sig från den första tabellen där det är mest förekommande negativt laddade adjektiv.
I avsnittet om buddhismen så beskrivs (adjektiv som förekommer fler än en gång) religionen
med mest förekommande positivt laddade adjektiv. Det förekommer även neutrala adjektiv men
35
inga negativt laddade adjektiv förekommer. Det skiljer sig mellan den tabell som berör endast
adjektiv som förekommer avsnittet om buddhism i läroboken där det övervägande är neutrala
adjektiv som förekommer. De negativt laddade adjektiven har en större förekomst än de positivt
laddade adjektiven. Det är intressant då det inte förekom några negativt laddade adjektiv i den
generella beskrivningen av religionen men att det i den specifika (endast adjektiv som
förekommer i avsnittet om buddhismen i läroboken) beskrivningen förekom fler negativt
laddade adjektiv.
3.4 Analys
Utifrån den analys jag har gjort av de tre läroböckerna kan jag tydligt se att de mest
förekommande orden i religionerna inte skiljer sig nämnvärt åt, vilket det gör mellan
religionerna. Islam och hinduism beskrivs i alla de tre läroböckerna med samma ord. Islam har
muslimska som mest förekommande i alla böckerna och hinduism har adjektivet heliga.
Det vanligaste adjektivet för att beskriva judendomen är judiska i två av tre böcker. Den
lärobok som utmärker sig är SO-S Religion Ämnesboken där gamla är det mest förekommande
adjektivet medan judiska kommer på andra plats.
Buddhismen är även den en religion som utmärker sig och det är även här SO-S Religion
Ämnesboken där gyllene är det mest förekommande adjektivet medan i de andra två
läroböckerna var det buddhistiska som var mest förekommande. I SO-S Religion Ämnesboken
är buddhistiska ett adjektiv som används fler än en gång men inte finns i toppen av mest använda
adjektiv.
Det som jag kan utläsa från det resultat som framkommit av undersökningen är att
läroboksförfattarna har en likstämmig syn på hur de valt att beskriva de fyra religionerna.
Adjektiv som muslimska, judiska och heliga men även buddhistiska är ord som jag förknippar
med de religionerna som adjektiven förekommit i. Skillnaden mellan ordvalen gör att texten
som handlar om hinduismen och där adjektivet heliga används istället för exempelvis hinduer
eller hinduisk är att fokus är på religionen och inte på utövarna. Utövarna är i fokus i
beskrivningen av islam, judendom och buddhism i och med att de mest använda adjektiven är
muslimska, judiska och buddhistiska. De beskriver vilka religionen handlar om medan heliga
beskriver vad som är heligt i religionen. Heliga förekommer även i de andra religionerna och
är på så sätt inte specifik för att beskriva hinduismen så som exempelvis hinduisk hade kunnat
vara.
36
Läroboksförfattarna har alla valt samma ord för att beskriva religionerna och det hade varit
intressant om fler läroböcker gjort som SO-S Religion Ämnesboken och skrivit med adjektiv
som inte är så frekvent använda i de andra läroböckerna. I och med att SO-S Religion
Ämnesboken utmärker sig i beskrivningen av buddhismen gör det boken mer intressant och om
jag skulle valt en lärobok till min undervisning i religion skulle den vara intressantare eftersom
den inte följer samma mönster som de andra två läroböckerna gör.
I de tabeller som sammanställer vilken laddning adjektiven har kan man se att islam beskrivs
i de tre läroböckerna med likande laddning på adjektiven. I PRIO Religion stadiebok och SO-S
Religion Ämnesboken är det positivt laddade adjektiv som har störst förekomst medan i UTKIK
Religion 7–9 förekommer det flest neutrala adjektiv. Alla tre läromedlen beskriver religionerna
med positivt laddade adjektiv. Det är något som jag tycker är intressant då det kan upplevas
som att islam beskrivs med en negativ ton i samhället och då tycker jag att det är väldigt positivt
att detta inte märks i läroböckerna.
Judendomen beskrivs precis som islam ovan med liknande laddning på adjektiven i de olika
läroböckerna. PRIO Religion stadiebok och UTKIK Religion 7–9 beskriver judendomen med
övervägande neutrala adjektiv. Medan i SO-S Religion Ämnesboken är det flest positivt laddade
adjektiv som beskriver religionen. När det kommer till de specifika adjektiven för judendomen
så skiljer det sig åt mellan läroböckerna. I PRIO Religion stadiebok är det lika stor förekomst
av positivt, neutrala och negativt laddade adjektiv. I UTKIK Religion 7–9 är det de negativt
laddade adjektiven som förekommer flest gånger medan det i SO-S Religion Ämnesboken är de
neutrala adjektiven som förekommer flest gånger. Jag tycker att det är intressant att
läroboksförfattarna valt att beskriva judendomen på tre olika sätt. Det skiljer sig mycket mellan
att använda neutrala eller negativt laddade adjektiv i beskrivningen av religionen vilket ger
olika effekt av de beskrivningar som görs. Det ger mig som lärare olika förutsättningar för hur
undervisningen kommer att bli beroende på vilken lärobok jag använder. Exempelvis om jag
väljer att använda Utkik Religion 7–9 som lärobok måste jag som lärare kompensera för
lärobokens frekventa användning av negativt laddade ord genom att exempelvis använda helt
andra, positivt laddade ord, i mina genomgångar och när jag själv pratar om religionen.
I beskrivningen av hinduismen är läroboksförfattarna helt överens. I den generella
beskrivningen av hinduismen är det de neutrala adjektiven som är i majoritet. För att beskriva
de specifika adjektiven för religionen är läroboksförfattarna överens då alla tre läroböcker har
flest adjektiv med negativ laddning. Det finner jag intressant och det kan vara på grund av
beskrivningen av de hemska förhållandena med kastsystem men också beskrivningen av de
37
olika gudarna och deras egenskaper som gör att det negativa framställs mest i beskrivningen av
hinduismen.
I beskrivningen av buddhismen använder läroboksförfattarna till störst del positivt laddade
och neutrala adjektiv. Det görs både i den generella beskrivningen men också i den specifika.
Det är en lärobok som utmärker sig och det är SO-S Religion Ämnesboken som inte använder
några negativt laddade adjektiv i den specifika beskrivningen av religionen.
Det är tydligt att läroboksförfattarna har använt övervägande neutrala adjektiv för att
beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Genom att använda neutrala
adjektiv ger de läsaren möjlighet att själv skapa sig en uppfattning kring innehållet. Som
undervisande lärare ges jag också möjlighet att välja vilka ord jag vill fokusera på och diskutera
i klassrummet.
Den lärobok som har utmärkt sig i den grad att den inte använt sig av samma adjektiv i sin
beskrivning av de fyra religionerna är SO-S Religion Ämnesboken. I valet av läroböcker kan det
vara bra att ha en bok som utmärker sig och inte följer samma traditionella beskrivningar av
religionerna som de andra läroböckerna. Dels för att få variation av läroböcker men också så
att läroböckerna kan passa olika lärare och deras undervisningssätt.
Med de negativt laddade orden som förekommer i tabellerna behöver jag som lärare
analysera vad dessa ord sänder ut för signaler och om eleverna påverkas. Det kan vara så att jag
förstärker eller bekräftar elevernas fördomar genom mina ordval (se avsnitt 2.3.1).
Lärare kan inte ha en hundraprocentig objektivitet i sin undervisning och det kan man också
se på det sätt som jag analyserat adjektiven i undersökningen och sedan placerat dem i olika
fack: positiva, negativa och neutrala. Bakom analysen ligger en vetskap om min egen oförmåga
att vara objektiv och resultatet kan spegla mina erfarenheter precis som den rapport som
Läromedelsförfattarnas Förening tagit fram visar (se avsnitt 2.1).
Eleverna kan påverkas av det som sägs i klassrummet men också av det som de själva läser
i läroböckerna. Det kan också vara positivt med vinklade läroböcker då det kan leda till
diskussioner om normer och värderingar i klassrummet. Där ett tankekollektiv finns är det
lättare att påverka individerna genom grupptryck och där får man som lärare vara försiktig med
vad man säger och vad man förmedlar (se avsnitt 2.3.3). Adjektiv som exempelvis
kommunistiska som i ett exempel beskriver buddhismen i PRIO Religion stadiebok (avsnitt
3.1.4) är komplicerat då det är ett politiskt laddat ord. För mig upplevs ordet negativ men i ett
klassrum måste jag ha en objektiv syn när jag undervisar. Hartman (2000) påpekar att barn blir
påverkade av vuxna så som exempelvis lärare och då är lärarens roll mycket viktig i fallet som
i exemplet ovan (se avsnitt 3.2.1).
38
Skolverket har gjort det tydligt att läroböcker inte behöver användas så som de är utan att
man som lärare kan använda dem som ett komplement till undervisningen. Det gör det möjligt
att diskutera de ordval som författarna använder och kritiskt granska läroböckerna tillsammans
med eleverna så att adjektiv som kommunistiska och gyllene kan få plats i klassrummet och
diskuteras (se avsnitt 2.1).
39
4. Sammanfattning och slutsatser
Den första frågeställningen som jag har i föreliggande uppsats är

Vilka adjektiv används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism i de läroböcker som används i undervisningen för religion i årskurs 7–9?
Som svar på min frågeställning är de adjektiv som förekommer flest gånger muslimska, judiska,
heliga och buddhistiska. Det var endast en lärobok (SO-S Religion Ämnesboken) som utmärkte
sig och det i beskrivningen av buddhismen och judendomen. Det är intressant att se att
skillnaderna mellan de adjektiv som förekommit flest gånger i respektive religion inte skiljt sig
då böjningsformerna samt vilka ord som adjektiven är böjda efter tagits i anspråk, det visar på
att läroböckerna inte skiljer sig i vilka adjektiv de använder sig av i beskrivningen av
religionerna nämnvärt.
Den andra frågeställningen som jag har i föreliggande uppsats är

Vilken laddning (positiv, neutral eller negativ) har adjektiven som används för att
beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböckerna som
undersöks?
Som svar på den andra frågeställningen visar undersökningen på att de mest använda adjektiven
för att beskriva religionerna: islam, judendom, hinduism och buddhism är de neutrala
adjektiven. De religioner som utmärkte sig i underökningen var bland annat islam där
förekomsten av positivt laddade ord övervägde. Den andra religionen var hinduismen som hade
övervägande negativt laddade adjektiv i gruppen adjektiv som bara förekom i det avsnittet.
De slutsatser som jag kan dra av denna undersökning är att det finns en tradition av hur man
skriver och framförallt beskriver religioner i och med att religionerna beskrevs på ett liknande
sätt i alla tre läroböckerna. Judendomen beskrivs i den kontexten att det är en gammal religion
med mycket lidande, vilket var genomgående i alla läroböcker. Hinduismen beskrivs som en
hemsk och farlig religion i och med kastsystemet och sedan hur man väljer att beskriva de olika
gudarna. Buddhismen väljer man att beskriva med adjektiv som är positiva och mycket pekar
på att religionen är väldigt harmonisk om man jämför med beskrivningen av exempelvis
hinduismen. Det är beskrivningen av islam som förvånar mig mest. Jag trodde att det skulle
vara flest negativt laddade ord med tanke på hur negativt islam målas upp i media. Jag insåg
snabbt att jag haft fel i och med att religionen beskrivs med majoriteten positivt laddade ord.
I undersökningen har jag kommit fram till intressanta reflektioner. När jag ser på de adjektiv
som jag analyserat så är det tydligt att orden inte skiljer sig åt men att mina åsikter om
beskrivningen av religionerna gör det. Det går bland annat att se i undersökningen då jag
40
värderar ariska med två olika laddningar beroende på vilken religion det handlar om. I det första
fallet handlade det om det ariska folket (avsnitt 3.1.3) som kom till Indus och där upplevde jag
ariska som neutralt. I det andra fallet handlade det om judendomen och andra världskriget där
man talar om ariska folket (avsnitt 3.2.2). Det är för mig negativt laddat eftersom att de som
inte var ariska skulle mördas.
Det som jag vill lyfta och det som är otroligt viktigt i undervisningen är att vi lärare inte bör
eller ska lägga värderingar i det vi undervisar i, men som jag kan visa på så är det svårt, därför
måste vi göra oss medvetna om detta. Det är också av stor vikt att vi väljer läroböcker som är
väl utformade och kan ge lärare och elever möjlighet till att skapa god undervisning men också
att förhållningssättet till läroböckerna och hur de beskriver religionerna.
Efter att jag undersökt läroböcker och utvisat att det finns värdeladdning i de ord som
används för att beskriva olika religioner skulle det vara intressant att fortsätta underökningen
men med fokus på eleverna. En framtida forskningsfråga skulle kunna vara

På vilket sätt påverkar våra ordval vid beskrivandet av religioner eleverna och deras
värderingar ur ett klassrumsperspektiv?
41
5. Litteraturförteckning
Källor
Berlin, Ingrid & Ring, Börge (2012). Religion. Ämnesboken. 3. uppl. Stockholm: Liber
Högberg, Ole, Isaksson, David & Sundqvist, Mats (2014). Prio. S, Religion. 1. uppl. Stockholm:
Sanoma Utbildning
Olofsson, Hans & Uppström, Rolf (2014). Utkik Religion. 7–9. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Litteratur
Althoff, Johan (2003). Ordförrådet. Stockholm: Alfabeta
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur
Brade, Lovise (2008). I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning. Stockholm:
Friends
Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (2011). ”Kritisk läsning av pedagogiska texter - en
introduktion.” I Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.) (2011). Kritisk läsning av
pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Cassirer, Peter (2003). Stil, stilistik & stilanalys. 3., uppl. Stockholm: Natur och kultur
Fleck, Ludwik (1997). Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: inledning till
läran om tankestil och tankekollektiv. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion
42
Furenhed, Ragnar (2000). ”Undervisning och förståelse – exemplet religionskunskap.” I
Almén, Edgar. Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik.
Linköping: Univ., Skapande vetande
Hartman, Sven (2000). ”Livstolkning hos barn och unga.” I Almén, Edgar (2000). Livstolkning
och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Univ., Skapande
vetande
Hultman, Tor G. (2003). Svenska akademiens språklära. 1. uppl. Stockholm: Svenska akad.
Hvitfelt, Håkan (1998). ”Den muslimska faran: om mediebilden av islam.” I Ylva Brune (red.)
Mörk magi i vita medier: svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism.
Stockholm: Carlsson
Josefsson, Gunlög (2005). Ord. Lund: Studentlitteratur
Liljestrand, Birger (1993). Språk i text: handbok i stilistik. Lund: Studentlitteratur
Lärobok om läroböcker. (1991). Stockholm: Läromedelsförfattarnas förening
Läromedlens roll i undervisningen: grundskollärares val, användning och bedömning av
läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. (2006). Stockholm: Skolverket
Wickström,
Johan
(2011).
”Didaktisk
textkompetens.”
I
Malin
Löfstedt
(red.).
Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan Hämtad: 2016-11-24
43
Bilaga 1
Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Islam
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
233, 245, 255, 256
Muslimsk
5
233, 234, 239, 242, Muslimska
20
249, 250, 251, 252,
255
233, 238, 239, 255
Islamisk
4
233
Viktigast
1
233
Svårt
1
233
Mindre
1
233
Opraktisk
1
233
Muslimskt
1
233, 249
Längre
2
233
Svenska
1
233, 244, 247
Fel
4
233, 234
Naturliga
2
234
Rätta
1
234
Eviga
1
234
Medvetet
1
234, 238, 255, 257
Gamla
4
234
Nyfödda
1
234, 248
Viktiga
2
234
Manlig
1
234
Religiöst
1
234, 249
Vuxna
2
234
Naturligt
1
234, 249
Gemensamt
3
234, 249
Glad
2
235
Döda
1
235, 250, 252
Vanliga
3
235
Fasta
1
235 , 254, 257
Olika
7
44
235
Rituell
1
235
Anständigt
1
235, 250
Liten
2
236, 239
Islamiska
4
236
Kortare
1
236, 243, 253
Viktigaste
3
236, 239, 242, 245, Stor
6
255, 257
236, 249
Troende
2
236 , 238
Religiös
2
237
Fin
1
237
Frikostigaste
1
237
Viktigt
2
237, 243
Litet
2
238, 249
Rika
2
238
Tidigt
1
238
Ekonomisk
1
238
Rättvisa
2
238
Frikostiga
1
238
Hjälpsamma
1
238
Mäktiga
1
238, 247, 249
Fattiga
3
238, 254
Politisk
2
238, 242, 243, 244
Heliga
7
239, 245, 247, 250
Kristna
4
239
Ny
1
239, 242, 247, 248, Största
6
252
239
Svaga
1
239, 245
Långa
2
239, 244, 247
Arabiska
3
239, 244, 255, 257
Nya
5
242, 252, 255
Stora
3
45
242, 243
Heligaste
2
242, 245
Första
4
243, 248
Gemensam
3
243
Öppna
1
243, 247
Större
4
244
Exakt
1
244
Modern
1
244, 247
God
2
244, 248, 255
Rätt
3
244, 254
Moderna
2
244, 251, 256
Religiösa
3
245
Judiska
1
245, 250, 252
Enda
3
245
Ogudaktig
1
245
Rättmätiga
1
246
Levande
2
246
Ursprungliga
1
246
Himmelska
2
246
Sista
1
246
Arabisk
1
245
Mesta
1
245, 255
Speciella
2
246
Förtvivlad
1
246
Rakt
1
246
Törstig
2
246
Tom
1
246
Lite
2
246
Högre
1
246, 248
Klart
2
247
Olydiga
1
247
Kär
1
247
Faderlösa
1
247 , 252
Ende
3
46
247
Allsmäktige
1
247
Allvetande
1
247, 249
Barmhärtige
2
247
Arabiskt
1
247
Ondska
1
247
Gott
1
247
Ont
1
247
Barmhärtig
1
247
Fri
1
247
Goda
1
247
Lycklig
1
247
Jordisk
1
247
Kommande
1
248
Trofast
1
248
Tålmodig
1
248
Målande
2
248
Vacker
1
248, 250, 257
Unga
3
248
Vackra
1
248
Bokstavligt
1
248
Symboliskt
1
248
Starkt
1
248
Monoteistisk
1
248, 250, 251, 252
Flesta
6
248
Stillsam
1
248
Ren
1
248, 251
Bra
3
249
Fast
1
249
Nåderike
1
249
Allsmäktig
1
249
Raka
1
249
Friska
1
249
Ljusa
2
47
249
Tråkiga
1
249
Utsatta
1
249
Extra
1
249
Festlig
1
249
Behövande
1
250
Soligt
1
250
Varmt
1
250
Lilla
1
250
Enorma
1
250, 257
Europeisk
2
250
Speciellt
1
250
Mångkulturell
1
250
Sekulära
1
251
Tolvåriga
1
251
Nationell
1
251
Bättre
1
252
Vita
1
252
Tvådelade
1
252
Vit
1
253
Andlige
1
253
Högsta
1
253
Vägledande
1
253
Tidiga
1
253
Speciell
1
254
Bästa
1
254
Rättvist
1
254
Grovt
1
254
Liberala
1
255
Dåligt
2
255
Mänskliga
2
255, 257
Demokratiska
3
255
Islamistiska
1
255
Ekonomiska
1
48
255
Hårt
1
255
Militärt
1
255
Särskild
1
255
Hårda
1
255
Öppet
1
256
Positiv
1
256
Personliga
1
256
Judisk
1
256
Kristen
1
256
Lättare
1
256
Dubbelt
1
256
Jämlika
1
256
Multikulturellt
1
257
Skilda
1
257
Enhetlig
1
257
Jämställt
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Judendom
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
167, 182, 183
Gott
4
167
Riktigt
1
168, 169, 171, 178, Judisk
12
186, 187, 192
168, 177
Starka
168, 169, 171, 172, Judiska
2
23
175, 177, 178, 179,
183, 188
168, 175, 178, 190, Religiösa
6
191
168
Enkelt
1
168
Aktivt
2
49
168, 180, 189
Långa
3
168, 172, 183
Helig
3
168
Sekulariserat
1
168, 187
Judiskt
2
168, 170
Koscher
4
168
Vegetariskt
1
168, 174
Största
2
168
Moraliska
1
168, 177, 187, 180, Stora
5
192
169, 171
Gammal
2
169
Dubbla
1
169
Ansvariga
1
169
Vit
1
169, 171, 172
Nytt
3
169, 177
Eget
3
169, 175
Nödvändigt
2
170
Praktiska
1
170
Tillåten
1
170
Förbjuden
1
170
Neutral
1
170, 190
Speciellt
2
170, 172, 178, 188, Liten
7
189
170
Rund
1
170, 174
Särskilt
2
170, 171
Världens
2
170, 175, 180, 188, Gamla
7
190
170
Tydligt
1
171
Violett
1
171
Kortare
1
171, 173, 177
Länge
3
50
171, 177
Större
2
171, 177
Vita
2
171
Särskilda
1
171
Orätt
1
171, 182, 183, 186, Troende
5
187
172
Fel
1
172
Ny
2
172
Egyptiska
1
172
Osyrat
1
172
Speciell
1
172
Bittra
1
172
Yngsta
1
172
Olik
1
172, 174
Äldsta
2
172
Historisk
1
173
Nyfiket
1
173, 174
Israeliterna
2
173, 179, 188
Stort
3
173
Allvarliga
1
173
Utvalda
1
173
Hela
1
174, 175, 177, 178, Heliga
8
183, 188
174, 175, 180, 182, Olika
10
186, 191, 192
174, 187
Manliga
2
174
Visst
1
174
Äldste
1
174
Äldst
2
174
Yngste
1
174
Rik
1
174
Omtyckt
1
51
174, 188
Heligaste
4
174, 177, 180, 186
Nya
4
174, 178
Hebreiska
2
174
Fredligt
1
174
Övermäktiga
1
175
Egna
1
175, 186
Bättre
2
175
Snabbt
1
175
Sjuarmade
1
175
Misslyckat
1
176
Spanskt
1
176, 179
Kristna
2
176
Muslimska
1
176
Stark
1
176, 177, 186
Stor
3
177
Upplyst
1
177
Stränga
1
177
Svårt
1
178
Besvärligt
1
178
Orättvist
1
178, 192
Öppet
2
178
Muslimskt
1
178
Kort
1
179
Ständiga
1
179, 177
Bestämda
2
179
Smått
1
179
Tidigaste
1
179
Hårt
1
180
Positiva
1
180
Öppen
1
180
Omöjlig
1
180
Hånfullt
1
180
Skriftliga
1
52
180
Lärda
1
180
Muntliga
1
180
Muntligt
1
180
Dagliga
1
180
Unik
1
181
Hel
1
181
Förmer
1
181
Rödhårig
1
181
Luden
2
181
Slät
2
181
Utsvulten
1
181
Helt
1
181
Röd
1
181
Röda
1
181, 182
Förstfödde
6
181
Främste
1
181
Blind
1
181, 183
God
3
181
Gamle
1
181
Konstiga
1
181, 182
Bokstavliga
2
182
Olämplig
1
182
Onda
1
182
Aktuell
1
182
Orolig
1
182
Ont
1
182
Centrala
1
182
Central
1
182
Enda
1
182
Allsmäktig
1
182
Allvetande
1
182
Evige
1
183
Bra
2
53
183
Evigt
1
183
Enskild
1
186
Icke-troende
1
186
Vackert
1
186
Festlig
1
186, 187
Viktigaste
4
186
Goda
1
186
Manligt
1
186
Kvinnligt
1
187, 190, 192
Ultraortodoxa
6
187
Skilda
1
187, 191
Ortodoxa
3
187
Vanliga
3
187
Rätta
1
187
Konservativa
2
187
Moderna
3
187
Fria
1
188
Arabiska
1
188
Smala
1
188
Tidigt
1
188
Mörkt
1
188
Gulaktigt
1
188
Högljutt
1
188
Magisk
1
188
Vackra
1
188
Högt
1
188
Arabisk
1
188
Gyllene
1
189
Palestinska
1
189
Sammanvuxet
1
190
Grundläggande
1
190
Små
2
190
Entydigt
1
54
190
Äldre
1
191
Sekulära
1
191, 192
Israeliska
4
191
Oönskade
1
191
Oberoende
1
191
Positiv
1
191
Tyngst
1
192
Israelisk
1
192
Särskild
1
192
Modern
1
192
Sekulär
1
192
Multikulturell
1
192
Nationalistiska
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Hinduism
Sida
Adjektiv
262, 263, 265, 267, Religiösa
Antal förekomster
8
282, 285, 287
262, 268, 276, 280
Eviga
5
262
Viktigast
1
262
Ärligt
1
262, 263, 264, 277, Stor
10
282, 283, 284, 287
262
Svårt
1
262
Starka
1
262
Bestämd
1
262
Omöjligt
1
263, 267, 275, 276, Gudomliga
6
281
263, 265, 266, 269, Hinduiska
12
270, 271, 282, 284,
285
55
263
Friskt
1
263
Dyrbart
1
263, 267, 276, 281
Goda
6
263, 264, 266, 274
Hinduisk
4
263
Långt
1
263
Viktigt
1
263
Nyrakade
1
263
Helig
1
Ung
God
2
263, 264, 268, 269, Nya
9
270, 271, 279
263, 281
Gammalt
263, 265, 266, 269, Högre
2
8
276, 281
263, 266
Lägre
263, 264, 267, 269, Heliga
3
26
271, 275, 277, 278,
284
264
Viktigaste
2
264
Vuxna
1
264, 268, 274
Äldsta
3
264
Vanlig
1
264
Utslitna
2
264
Döde
2
264
Fina
1
264
Äldste
1
264, 279
Manlig
2
265, 267
Små
2
265, 269, 274
Liten
3
265
Lite
1
265, 269, 280
Rent
3
265, 267
Fint
2
265
Lilla
1
56
265, 266, 269, 271, Heligt
6
278, 279
265
Speciellt
1
265
Värdefulla
1
265
Hög
1
265, 276, 283
Andlig
3
265, 287
Lägsta
2
265
Vanligare
1
266
Traditionella
1
266
Färgad
1
266
Religiös
2
266
Röd
1
266
Traditionell
1
266
Religiöst
1
266, 281, 284, 285, Nytt
7
288
266, 281, 287
Sämre
4
266
Senaste
1
266
Vanligaste
1
266, 284
Särskilt
2
266
Lyckosamma
1
266
Färgsprakande
1
266
Färgat
1
267, 274, 275, 276, Onda
8
278, 283
267
Tacksamt
1
267, 283
Synliga
2
267
Osynliga
1
268, 270, 274, 275, Stora
10
279, 284, 287
268
Välplanerade
1
268
Kvinnliga
1
268
Manliga
2
57
268
Ädla
1
268
Ariska
1
268
Längre
1
268, 270, 274, 279, Indiska
13
282, 284, 287
269, 279, 280, 282
Högsta
5
269
Politiska
1
269
Längst
1
269, 287
Oberörbara
2
269, 270, 287
Orena
5
269, 287
Kastlösa
2
269, 276
Oren
3
269
Nedsmittade
1
269, 280
Orent
4
269
Dålig
1
269, 285
Stort
2
269, 270
Muslimska
4
270
Toleranta
1
270
Europeiska
1
270
Västerländskt
2
270
Kristna
1
270
Brittiskt
1
270
Västerländska
1
270
Tolerant
1
270
Sanna
1
270
Falska
1
270
Lätta
1
270, 274
Indisk
2
270
Fredliga
1
270, 274, 285
Största
3
271, 282, 288
Hinduiskt
3
271
Indiskt
1
271
Särskild
1
58
271
Kritiska
1
271
Himmelska
1
274, 276, 277, 280, Troende
6
281, 287
274
Enkel
275, 279, 284, 285, Gamla
1
6
287
275
Omtyckt
1
275
Äktenskaplig
1
275, 278
Populär
2
275
Färgstarka
1
275
Dramatiska
1
275
Hjältemodiga
1
275
Omtyckta
1
275
Mäktiga
1
275
Bitter
1
275
Fel
2
275
Olycklig
1
275
Gamle
1
275
Bäst
1
276
Gott
1
276
Sista
1
276
Evig
1
276
Okvinnlig
1
276, 277, 281
Andliga
4
276
Lågkastig
1
276
Fri
1
277
Bättre
1
277
Lågt
1
277
Motstridiga
1
278
Lokala
1
278
Mäktigare
1
278
Betydelsefulla
1
59
278
Populära
1
278
Ende
1
278
Ljusblå
1
279
Skräckinjagande
1
279
Blodröd
1
279
Välvillig
1
279
Ungdomlige
1
279
Fritt
1
279, 283
Speciella
2
279
Fantastiska
1
279
Livsnödvändigt
1
279
Tungt
1
280
Flytande
1
280, 285
Ovanligt
2
281, 282
Rätt
2
282
Unga
1
282
Stränga
2
282
Strikta
1
282
Korta
1
282
Materiella
1
282
Världslig
1
283
Oklippta
1
283
Ny
1
283
Sikhisk
1
283
Speciell
1
284
Vackra
1
284
Mjuka
1
284
Runda
1
284
Enkla
1
284
Vardagliga
1
284
Lugnt
1
285
Intensiva
1
285
Olämpliga
1
60
285
Lätt
1
285
Högt
1
286, 288
Sekulär
2
286
Modernt
1
286
Moderna
1
286
Svåra
1
286
Uselt
1
286
Bra
1
287
Urgamla
1
287
Högkastiga
1
287
Höga
1
287
Störst
1
288
Framträdande
1
288
Snabba
1
288
Mindre
1
288
Hinduiske
1
288
Mångkulturell
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i PRIO Religion stadiebok – Buddhismen
Sida
Adjektiv
293, 296, 299, 307, Stora
Antal förekomster
7
312, 316, 318
293, 297, 300, 310, Gamla
8
312
293, 295, 304, 310, Bra
5
313
293
Djup
293, 294, 295, 296, Buddhistiska
1
19
300, 307, 310, 314,
316, 318
293
Lätt
1
61
293
Inre
1
294, 311, 313
Troende
3
294, 310
Bästa
2
294, 304, 305, 307
Åttafaldiga
5
294, 295, 299
Speciella
5
294
Nyfödda
1
294, 318
Buddhistiskt
2
294
Heligt
1
294, 314
Kortare
2
294
Kristna
1
295
Döda
1
295
Litet
1
295
Viktiga
3
295
Fullkomligt
1
295
Dålig
1
295
Viktigt
1
295, 314
Rakade
2
295, 314
Saffransgula
2
295
Röda
1
295
Orange
1
295
Rödbruna
1
295
Gråa
1
296
Vanlig
1
296
Vita
1
296, 299
Fattiga
2
296
Nyfödde
1
297, 307
Lilla
2
297
Obehagligt
1
297
Sorgligt
1
297, 301
Vackra
2
297, 314
Unga
3
297
Sjuka
1
297
Dystra
1
62
297
Enkla
1
297, 298, 302
Eviga
3
297
Asketiska
1
298
Normalt
1
298, 307
Fullständiga
3
298, 299, 312, 316
Stort
4
298
Fullkomliga
1
298
Välbärgade
1
299
Minimalt
1
299
Blodiga
1
299
Mindre
1
300, 312, 313, 318
Heliga
5
300
Rättvist
1
300
Kort
1
301
Äldsta
1
301
Känd
1
301
Tibetanska
1
301
Döde
1
301, 316
Liten
3
301
Otillgänglig
1
301
Behagliga
1
301
Lätta
1
301
Klibbig
1
301
Klistrig
1
301
Oförsiktig
1
301, 314
Vackert
2
301
Kletiga
1
301
Ivriga
1
301
Medvetna
2
301
Vaksamma
1
301
Insiktsfulla
1
301
Nytt
1
302, 316
Gudomliga
2
63
302
Mäktiga
1
302, 311, 317
Stor
3
302, 304, 305, 313
Goda
4
302
Dåliga
1
302, 303, 307, 310, God
6
311
302
Lyckligt
1
302
Ond
1
302
Gudomlig
1
302
Odödlig
1
302, 310
Ny
2
302
Lång
1
302, 312, 313, 317
Andliga
6
302
Materiella
1
302, 312, 313, 317
Nya
4
302
Otillfredsställd
1
303, 306, 311, 312, Gott
6
316
303, 311, 312
Ont
3
303, 304
Ädla
2
303, 310
Gammal
2
303, 306
Sjuk
2
303
Lyckligare
1
303
Upplyst
1
303
Innersta
1
303
Oändlig
1
303, 205, 310
Onda
3
304, 310
Rätt
9
304
Osjälviskt
1
304
Hårda
1
304
Slutliga
1
304
Inåt
1
305, 310, 315
Lite
3
64
305
Svåra
1
305
Full
1
305
Falska
1
305, 306
Dagliga
2
305
Utsvävande
1
305, 307
Fullt
2
306
Nödvändigaste
1
306, 307
Ursprungliga
2
306
Enda
1
306
Nyfött
1
307
Äldstes
2
307, 314, 318
Religiösa
4
307
Strikta
1
307
Andlig
2
310, 311
Himmelska
4
310
Idealistisk
1
310
Överordnad
1
310
Underordnad
1
310
Äldre
1
310
Yngre
1
310
Tydliga
1
310
Jämlika
1
310
Urgammal
1
311, 317
Kvinnliga
2
311
Manliga
1
311
Kalla
1
311
Mörka
1
311
Passiva
1
311
Aktiva
1
311
Varma
1
311
Ljusa
1
311
Positivt
1
311
Negativt
1
65
311
Varmt
1
311
Kallt
1
311
Rörelse
1
311
Stillhet
1
311
Hårt
1
311
Mjukt
1
311
Populär
1
311, 312
Snabbt
2
312
Kinesiske
2
312
Moderna
1
312
Modern
1
313
Enskilda
1
313
Hederlig
1
313
Öppen
1
313
Folklig
1
313
Rena
1
313
Speciell
2
313
Djupt
1
313
Bestämd
1
313, 318
Större
2
313
Personlig
1
314
Störste
1
314
Längre
1
314
Gyllene
1
314
Lugnt
1
314
Starkt
1
315
Demokratiskt
1
316
Bättre
1
316, 317
Religiös
2
316
Kommunistiska
1
317
Högste
1
317
Dominerande
1
317
Stark
1
66
317
Snabb
1
317, 318
Ekonomiska
2
318
Politiska
1
318
Religiöst
1
Bilaga 2
Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Islam
Sida
168, 170, 186, 193,
197, 200
Adjektiv
Antal förekomster
Stora
25
168, 171, 194, 197 Största
4
168
1
Arabisktalande
168, 170, 171, 174,
175, 178, 180, 193, Arabiska
15
194, 195, 197
168
Amerikanska
1
168
Islamistisk
2
168
Felaktig
1
Islamiska
17
169, 175
Gammal
3
169
Svårare
1
Religiös
7
169
Snabbt
1
169
Osäker
1
169
Mörk
1
169
Rätta
1
169
Lilla
1
168, 171, 177, 185,
193, 197, 208
169, 181, 192, 202,
208
67
170, 177, 179, 184,
Heliga
12
170
Gemensam
1
171
Vanligast
1
186, 200
171, 185, 189, 192,
193, 195, 196, 200, Muslimska
43
207
171
Viktig
1
Religiösa
13
171
Viktiga
1
181, 189
Rätt
9
171, 180, 189
Orätt
7
171, 184, 185, 202,
208
171, 177, 196, 202 Muslimskt
4
172
Tillbakadragen
1
172
Kvinnliga
1
172
Politiska
2
172
Icke-muslimsk
1
Nya
22
Afrikanska
1
172, 177, 193, 195,
201, 209
172
172 192, 197, 203 Ny
5
173, 194
Siste
3
173
Sista
1
173
Viktigaste
1
Islamisk
8
173
Betydelsefull
1
173
Svåra
1
173, 202, 204
Islamistiska
9
173
Föräldralöse
1
173
Föräldralös
1
173, 185
Liten
2
173, 186, 197, 202,
208
68
174
Mäktiga
2
174, 176, 177, 204 Rika
4
174
Dåligt
1
174
Fattigare
1
174
Vanligt
1
174
Klok
1
174
Kristen
1
174
Unge
1
174
Hårt
1
174
Allvarligt
1
174
Pålitlig
1
174
Rik
2
174
Dyrbara
1
175
Betydligt
1
175, 207
Äldre
3
175, 186, 195, 207 Små
4
175
Unga
1
Stor
7
175
Lugn
1
175
Starkt
1
175
Kraftig
1
175
Svårt
1
176
Lilla
1
176
Våldsamma
1
176
Svarte
1
176
Stekheta
1
176
Vackra
1
176, 193
Starka
2
176, 186
Fattig
2
176
Mäktig
1
177, 186
Gamla
2
177, 202
Svårare
2
175, 177 184, 200,
207
69
177, 178, 193
Blodiga
3
177, 185
Gemensamma
4
178
Vanliga
1
178
Mera
1
178
Sämre
1
178, 202
Heligaste
4
178
Oerhört
1
178, 185, 204, 209 Fattiga
9
179
Främsta
1
179
Tydlig
2
179
Noggrant
1
179
Kortaste
1
179
Korta
1
179, 189
Barmhärtig
2
179
Nåderik
3
179
Fel
1
179
Allsmäktig
2
179
Raka
1
180, 203
Långa
2
180
Lättare
1
180
Lätt
1
180
Större
2
181, 202
Religiöst
2
181
Nåderike
1
181
Mänskliga
1
181
Gravid
1
181
Stränga
1
181
Eviga
1
181
Evigt
1
181
Glada
1
184, 193, 204
Mindre
5
184
Betydelsefulla
1
184
Nyfödda
1
70
184
Mörkt
1
185
Högre
1
185
Gott
1
185
Dåliga
1
186
Gravida
1
186
Sjuka
1
186
Stolta
1
189
Hederlig
1
189
Givmild
1
189
Omtänksam
1
189
Aktsam
1
189
Litet
1
189
Lätta
1
189
Lärda
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Judendom
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
32, 40, 46, 50
Stora
10
32, 50
Långa
2
32
Dramatiska
1
32, 44, 59
Kosher
8
32
Gammaldags
1
32
Traditionell
1
Judiska
48
Gammal
5
Heliga
19
33, 48
Ung
3
33, 42, 47
Heligaste
5
33, 36, 39, 42, 45,
47, 49, 55, 62
33, 35, 53
33, 36, 39, 41, 44,
49, 57
71
34, 46, 49
Äldsta
3
34
Fredlig
2
34, 45, 47, 59
Judiskt
4
Judisk
14
34
Arg
1
34
Ovanligt
1
34
Nutida
1
35, 44, 47
Goda
5
Religiösa
12
35
Heligt
1
35, 58
God
2
35
Fredligt
1
36, 58
Moderna
4
36, 51
Kristna
2
36, 40, 53, 54, 59
Gamla
7
Nya
9
38, 41, 45, 47
Stor
5
38
Hederlig
1
38
Nytt
1
38
Dåliga
1
38
Svår
1
39
Lilla
1
39
Grym
1
39, 44
Vuxna
4
39
Nyfödda
1
39
Israeliska
1
39
Hemska
1
39
Enormt
1
39
Främsta
1
39, 62
Äldre
3
34, 35, 42, 53, 55,
59
35, 42, 45, 49, 59,
61
36, 52, 53, 55, 58,
62
72
40
Svårt
1
40
Blodiga
2
40, 55, 57
Helig
5
40
Mäktigt
1
40
Bättre
1
40
Ny
1
40
Klok
1
40
Mäktig
1
40, 60
Största
3
40
Israelitiska
1
41
Ljusare
1
41
Mörka
1
41
Pessimistiska
1
41
Ljusa
1
41
Optimistiska
1
41
Svåra
1
41
Kort
1
41
Korta
1
41
Rike
1
42
Onda
1
42
Historiska
3
42
Babyloniska
1
44, 46, 47, 57, 59
Troende
7
44
Utförliga
1
44
Noggranna
1
45
Betydelsefull
1
45
Nyfött
1
45
Enkel
1
45
Högtidligt
1
45
Religiöst
1
45, 59, 61
Ortodoxa
5
46
Nyare
1
46, 62, 63
Religiös
5
73
46
Evig
1
46
Länge
1
47
Utvalda
1
48
Bar
1
48
Dramatiska
1
50
Romerska
1
50
Brutalare
1
50
Eländigt
1
50
Fattigt
1
51, 54
Särskilda
2
51, 53
Falska
2
51
Tyska
2
51, 57
Hebreiska
4
52, 57
Muslimska
2
52
Full
1
52
Muslimske
1
52
Europeiska
1
52
Litet
1
52
Franske
1
53
Rasistiska
1
53
Brittiska
3
53
Arabiska
1
53
Självständigt
1
53
Antisemitisk
1
53
Nazistiska
2
53
Ariska
1
54
Fabriksmässiga
1
54
Antisemitiska
1
54
Sionistiska
1
54
Palestinska
2
55, 60
Stort
2
55
Israelisk
1
56
Djupt
1
74
57
Allvarliga
1
58
Modern
1
59
Kvinnliga
3
59
Ortodox
4
59
Konservativ
3
59
Kulturella
1
59, 61, 62
Israeliska
7
Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Hinduism
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
236, 238
Äldsta
5
236
Bäst
1
236, 243, 250
Större
3
236
Populär
1
236
Uråldriga
1
Heliga
12
236
Engelska
1
236
Heligt
1
237
Självständigt
1
237
Gammalt
1
236, 239, 241, 243,
248
237, 239, 244, 249 Nytt
5
237
Urgamla
1
237
Kvinnliga
1
237
Kända
1
238
Näringsrika
1
Stora
2
238
Tätbefolkad
1
238
Folkrik
1
238, 239, 248, 250,
253
75
238
Gammal
1
238
Mjukt
1
238
Försiktigt
1
238
Heligaste
1
238
Troende
1
238, 248, 252
Stor
5
239
Märkligare
1
239
Största
1
239
Lilla
1
230, 240, 250, 251 Indiska
5
239, 249, 254
Hinduisk
5
239, 252
Hinduiska
3
239
Eviga
1
239
Tidiga
1
239
Indoariska
1
239
Långa
1
240, 249, 251
Gamla
5
240
Oförstörbar
1
240
Ny
1
240
Ständiga
2
240, 244, 251
God
5
240
Sämre
1
240
Ständig
1
240
Ständigt
1
240, 251
Svårt
2
240
Kärleksfullt
1
241
Noggrant
2
241
Plikttroget
1
241, 244, 249
Goda
3
241
Skickliga
1
243
Polyteistisk
1
243
Gudomliga
1
243
Evige
1
76
243
Monoteistisk
1
243
Övermänskliga
1
243
Vackraste
1
243
Ljuvligaste
1
243
Starkt
1
244
Blå
2
244
Ont
1
244
Omtyckt
1
244
Mild
1
244
Vänlig
1
244
Vildsint
1
244
Skoningslös
1
244
Vilda
1
244
Mäktiga
1
244
Mångsidiga
1
244
Djup
1
244
Mäktig
1
244
Fruktansvärd
1
244
Svart
1
244
Långt
1
244
Tovigt
1
245
Långvarigt
1
245
Populär
1
245
Vacker
1
248
Små
1
249, 252
Helig
3
249, 252
Religiösa
2
249
Ren
1
249, 250, 254
Nya
4
249
Oavsiktligt
1
249
Sjuka
1
249
Liten
1
250
Viktig
1
77
250, 253
Högsta
2
250
Lägsta
1
250
Skarpa
1
250
Gudomligt
1
250
Sämsta
1
250
Smutsigaste
1
250
Orena
1
250, 251
Unga
2
250
Amerikanska
1
250
Snabbare
1
250
Ärofyllt
1
250
Store
1
250
Rik
1
250
Dåligt
1
250
Oberörbara
1
251
Mindre
1
251
Dyrt
1
251
Högre
1
251
Rikare
1
251
Bra
1
252
Fattigaste
1
252
Låg
1
252
Fattiga
1
252
Starka
1
252
Viktiga
2
253
Yngste
1
253
Betydelsefull
1
253
Särskilda
1
253
Färggranna
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i Utkik Religion – Buddhism
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
78
280
Snabba
1
280, 284
Nutida
2
280, 284
Stort
3
280
Åttafaldiga
1
281
Kortare
1
281
Saffransgul
1
281
Bra
1
282
Verklige
1
282
Övernaturliga
1
282, 294
Litet
2
282, 291, 298
Stor
5
282
Andlig
1
282
Mäktig
1
282
Gammal
1
282
Tandlös
1
282
Stränga
1
282
Sjuk
1
282, 284
Kort
2
283
Smärtsamt
1
283
Trasiga
1
283
Fattigt
1
283
Full
1
284, 294
Heliga
5
284, 285, 299
Nya
7
284
Ny
2
284, 298
Äldre
2
284, 295, 298
Största
5
284
Hänsynslöst
1
284, 285, 291, 296 Buddhistiska
9
282, 285, 290
Stora
5
285
Betydelsefull
1
285
Populär
1
285, 298
Gamla
5
79
285
Fattiga
1
285
Störst
1
285
Kinesiska
1
285
Minst
1
285
Mindre
1
285, 294
Viktig
4
285, 296
Ädla
3
285
Envist
1
285
Besviken
1
285
Korta
1
285
Lång
1
286
Rätt
8
286
Gott
1
286, 297, 299
Goda
5
286
Onda
1
286
Indiska
1
286
Sjuk
1
286, 300
God
2
288
Muntligt
1
288, 290
Viktigaste
7
288
Viktiga
1
290
Lilla
2
290
Äldsta
1
290
Utvald
1
290
Oändligt
1
291, 299
Extra
3
291
Frivilligt
1
292
Troende
1
292
Genomskinlig
1
292
Ren
1
292
Andlig
2
292, 296
Svårt
2
294
Tibetanska
1
80
294
Små
1
295
Vackra
1
295
Blomsterprydda 1
295
Helig
1
295
Färggranna
1
296
Högsta
1
296
Isolerade
1
296
Ansträngande
1
296
Speciella
1
296
Bäst
1
296
Självförsörjande 1
297
Smutsig
1
297
Skämd
1
297
Kortare
1
297
Längre
1
297
Gula
2
297
Gulklädda
1
297
Tätbefolkade
1
297
Större
1
297
Mogna
1
297
Kvinnliga
1
297
Manliga
1
297
Religiösa
1
297
Religiöst
2
297
Rikare
1
298
Gammalt
1
298
Varma
1
298
Torra
1
298
Gudomliga
1
298
Asiatiska
2
299
Ursprungliga
1
299
Starkare
1
299
Starkt
2
81
299
Brittiska
1
299
Amerikanske
1
299
Amerikanska
1
299
Positiv
1
300
Dålig
1
300
Sämre
1
300
Fredlig
1
300
Andlige
1
300
Fredliga
1
300
Stark
1
300
Stort
1
300
Religiös
1
300
Privat
1
Bilaga 3
Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Islam
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
184,187
Rik
3
Heliga
5
184
Ny
2
185
Vita
1
185, 205, 213
Ensamma
3
185
Vilda
1
185
Ändlösa
1
185
Kristen
2
185
Judiska
1
185
Ende
1
186,196
Vackra
2
186
Erfaren
1
186
Skicklig
1
186
Ensam
1
184, 188,197,
186,19
82
187,195,191
Himmelska
3
187
Fattige
2
187
Upprörda
1
187,202
Gamla
3
187
Fattiga
5
187
Rika
2
187
Upprörd
1
188
Gammal
1
188
Stor
3
188
Enkla
2
190
Betydelsefulla
1
190
Mest
1
190
Alltid
1
190
Fel
3
190
Tjock
1
190
Speciellt
1
191
Vacker
1
191
Liten
3
191
Lättare
2
191
Nåderikes
2
191
Barmhärtiges
2
191
Kort
1
191
Längsta
1
191, 209
Kortare
4
191
Sista
1
192, 200
Bra
2
192
Riktigt
1
192, 195
Gemensamt
2
193, 197
Högt
2
194
Viktigast
1
194, 203, 201
Muslimska
20
194
Korta
1
194, 195, 196, 201 Viktigaste
5
83
194
Tokiga
1
194
Viktig
1
194
Värsta
1
194
Större
2
194
Vanligt
1
194
Ond
1
194
Förnuftiga
1
195, 203
Stort
2
195
Störste
2
195, 205
Största
2
195
Ren
1
196
Okänd
1
196,206
Särskild
3
196
Litet
1
196
Minst
1
197
Svårt
1
197
Sällsynt
1
197
Längst
1
197
Lång
1
198
Speciell
1
198
Tidigt
1
198
Hel
1
198, 200
Mätt
2
198
Fattig
1
198
Sista
1
198, 210
Helig
2
199
Fullt
1
199
Tomt
1
200
Hungrig
1
200, 202
Viktiga
3
200
Mer
1
200
Främst
1
200
Oerhört
1
84
200
Muslimskt
1
200
Goda
1
200
Fylld
1
200
Ljuvlig
1
202
Kända
1
202
Självklar
1
202
Bättre
1
203
Betydelsefullt
1
203
Konservativa
1
203
Bokstavligt
1
203
Unga
1
203
Välutbildade
1
203, 205
Rätt
2
203
Rättvist
1
204
Renlärigt
1
204
Strikta
1
205
Stränga
1
205
Beslöjade
1
205, 210
Heligaste
3
205
Känd
1
205
Omtalad
1
205
Märkligt
1
205
Särskilt
1
205
Strängt
1
205
Starkt
1
206
Enkel
1
206
Turkiska
1
206
Full
1
206
Gudomliga
1
207
Äldsta
1
208
Skicklige
1
209
Anständigt
2
209
Värdigt
2
85
209
Kristna
2
210
Mörkt
1
211
Stora
1
211
Jämställda
1
214
Tätt
1
214
Liten
1
214
Rättvist
1
214
Förbjudet
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Judendom
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
107, 124
Gamla
16
107
Nytt
3
107
Ende
1
107
Yngst
1
108
Konstig
1
108
Bra
1
108
Dåliga
1
108
Liten
3
109, 114
Nya
4
109
Fria
2
109
Förstfödda
1
109
Lång
1
109
Vacker
1
110
Lugnt
1
110
Fredligt
1
110
Jättelik
1
110
Ung
1
110
Mäktig
1
110
Stort
1
110
Vis
2
86
110
Rätta
1
110
Riktigt
2
111
Levande
1
112
Heliga
7
112
Betydelsefulla
1
113
Berömda
2
113
Torrt
1
113
Främmande
1
113
Dåligt
1
113
Väldigt
1
113
Omöjligt
1
114
Svenska
1
114
Litet
1
114
Stora
3
114
Betydelsefull
1
114
Viktig
4
114
Korrekt
1
114, 129, 130
Judiska
14
114
Ny
1
115
Viktiga
1
115
Viktigast
2
115
Hebreisk
1
115
Lätt
1
115, 127
Viktigaste
3
116
Poetisk
1
116
Allmän
1
116
Svårt
1
116
Rundhänt
1
116
Starke
1
116
Rike
1
116
Skön
1
116
Vanliga
1
118
Kort
1
87
118
Kärleksfull
1
118
Rättvis
1
118
Hård
1
118
Bestämd
1
118
Högt
1
118
Stor
4
118, 123
Svag
2
118, 123, 128
Judisk
5
119
Aktsam
1
119
Judiskt
2
119
Gott
2
119
Fint
1
120
Höga
1
120
Bra
1
120
Smorde
2
120
Helig
1
121
Ovanligt
1
121
Mindre
1
121
Vackra
1
121
Lärde
1
121
Kunnige
1
122
Mer
1
122
Mindre
1
122
Konservativ
2
122
Ortodoxa
8
122
Ultraortodoxa
1
122
Hårt
1
123
Liberala
5
124
Vanligt
1
88
Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Hinduism
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
233
Uråldrig
1
233, 237, 242
Eviga
5
233
Stort
3
233
Magra
1
233
Glesa
1
233, 236
Stora
3
233, 236
Små
3
232
Omväxlande
1
234
Gammalt
1
234
Största
1
234, 235
Gamla
8
234
Väldiga
1
235
Nytt
2
235
Nya
2
235
Längre
2
235
Ny
1
236
Lilla
1
236
Obegripligt
1
236
Minsta
1
236
Osynlig
1
237
Äldsta
2
238, 240
Heliga
13
238
Lärda
1
239
Unge
1
239
Filosofiska
1
239
Filosofiskt
1
239
Inre
2
239
Höges
1
240
Hemsk
1
240
Skräckinjagande 1
240
Ful
1
89
240
Helig
4
240
Vilda
1
240
Rasande
1
240
Trogen
1
240
Uthållig
1
241
Rätt
2
241
Tolerant
1
241
Verklig
1
241
Gudomliga
10
242
Fattiga
2
242
Goda
2
242
Onda
2
243
Rik
1
243
Små
1
243
Mindre
1
244
Lågkastig
2
244
Högre
1
245
Oberörbara
4
245
Orena
2
245
Orent
3
245
Rent
1
245
Rena
2
246
Urgamla
1
246
Stark
1
246
Illa
1
246
Lånad
1
247
Stor
3
247
Heligt
3
247
Fanatisk
1
248
Blodtörstig
1
249
Parallella
3
253
Mäktigaste
1
253
Störste
1
90
253
Kvinnliga
2
254
Ensam
1
255
Gott
1
255
Fina
1
255
God
1
256
Läckra
1
256
Välstädat
1
258
Praktfulla
1
258
Svarta
1
258
Evig
1
259
Starkt
1
259
Religiös
1
260
Olika
1
260
Långt
2
260
Kort
1
260
Längre
1
260
Ensamma
1
260
Saffransgul
1
Tabell Förekomsten av adjektiv i SO-S Religion Ämnesboken – Buddhismen
Sida
Adjektiv
Antal förekomster
263
Mystiska
1
264
Tjocka
1
264, 283
Stor
3
264
Full
1
266
Övernaturligt
1
266
Egendomlig
1
266
Helig
2
266
Otroliga
1
266
Märkvärdigt
1
266
Underbart
1
91
266
Ovanliga
1
266, 274
Bra
4
266
Kärleksfullt
1
266
Hinduisk
1
267, 282
Vanliga
2
267
Gamla
3
267
Svårt
1
267
Vackert
1
268
Visa
1
268
Nytt
4
268
Nya
3
268
Fel
1
268
Ond
1
268
Vackra
1
169
Vis
2
169
Ny
1
270, 274, 286
Gyllene
7
270
Rätta
2
270
Hemliga
1
271
Indisk
1
271, 282
Stora
3
271
Högre
1
271
Lugn
1
272
Gott
1
273
Heliga
6
273
Hel
1
273
Filosofisk
1
273
Betydelsefulla
1
273
Tjock
1
274
Bästa
2
275
Stark
2
275
Hårda
1
275
Onda
1
92
276
Fri
2
276
Otillfredsställda 1
277
Buddhistiskt
2
277
Dåliga
1
278
Buddhistiska
4
278, 290
Vanligt
2
278
Rent
1
278
Mjuk
1
278
Bekväm
1
279
Heligaste
1
279
Gammalt
1
279
Bestående
1
280
Små
2
281
Gudomliga
1
281
Rätt
3
282
Svåra
1
283
Folklig
1
284
Gammal
1
284
Gudomlig
1
284
Nye
2
284
Rätte
2
285
Inre
3
285
Yttre
2
286
Vardagliga
1
286
Mörka
1
287
Viktig
2
288
Hela
1
288
Viktigaste
1
288
Viktigast
1
288
Fattiga
1
288
Levande
1
288
Tysta
1
291
Tveksam
1
93
292
Saffransgula
1
292
Vitt
1
293
God
1
293
Viktiga
1
94