Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Höstterminen
Höstteren
Grammatik I – SÆN106G
(5 p) H [ects: 5]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 4
Nu skall vi börja arbeta med adjektiven. Adjektiv är en ordklass som oftast
används för att närmare bestämma substantivet. Exempel på vanliga adjektiv är
färger, sinnestämningar, egenskaper och utseende, exempelvis gul, glad, stark,
vacker etc.
Läs om adjektivet i Deskriptiv svensk grammatik [SDG] s. 35-41.
Så här definieras adjektiv i Svenska Akademiens grammatik 1 [SAG] (2000),
s.149.
Adjektiv, en ordklass, […]. Adjektivet anger vanligen en egenskap eller ett
tillstånd hos en referent: grön, glad, färdig, tysk. Det böjs i numerus, genus och
species och kan vanligtvis kompareras. Adjektiv fungerar som huvudord i
attribut, predikativ och vissa typer av adverbial.
Således kan ett adjektiv ha upp till åtta olika former, som t.ex. adjektivet lång.
lång, långt, långa, långe, längre, längst, längsta, längste.
I Tabell 1 här nedan får du en översikt över de olika böjningsformerna:
Tabell 1: Adjektivens böjningsformer
positiv
komparativ
superlativ
utrum
lång
längre
längst
neutrum
långt
längre
längst
plur.
långa
längre
längsta
mask. sing.
långe
längre
längste
Adjektivet kan både stå före och efter substantivet som det bestämmer. När
adjektivet står före substantivet säger man att adjektivet är attributivt och när
substantivet står efter säger man att det står predikativt.
Exempel: en fin bil. Här står adjektivet attributivt för att fin står före bil.
I följande mening så står adjektivet predikativt: bilen är fin.
Kongruens
Läs om adjektivens kongruensböjning i SUN på s. 30-32.
När använder man inte artikel?
Man använder både en framförställd artikel och ett suffix i bestämd form när
man har adjektiv + substantiv, t.ex. den lilla pojken. Om adjektiv +
substantiv har däremot blivit ett etablerat begrepp som t.ex. Vita huset, Högsta
domstolen, och svarta börsen, kan den första artikeln falla bort.
Uppgift 1
Gör övningarna nedan och skicka in svaren på fråga 1-3 till mig. Rätta frågorna
4-6 med hjälp av facit som jag skickat dig.
1. Förklara termerna svag och stark böjning. Hur används dessa
böjningsformer och hur ser de ut. Ge exempel.
2. Ge exempel på adjektiv som fungerar som predikativ. Hur böjs dessa
adjektiv?
3. Vad är kongruens?
4. Gör övning C på sidan 11 i Övningsboken.
5. Gör övning A på sidan 12 i Övningsboken.
6. Gör övning A och B på sidan 13 och 14 i Övningsboken.
Komparationsböjning
Läs sid. 41-47 i DSG och sid. 32-33 i SUN.
Adjektivbildande suffix
Adjektivbildande suffix finns det gott om. Vissa används mer än andra. Nedan
följer en lista över produktiva adjektivbildande suffix (det vill säga suffix som
kan användas då man bildar nya ord i svenskan idag):
-ig [med substantivstam]: femtonbandig, poppig
-ig: [med verbstam]: småkryllig, deppig, huttrig
-lig [med substantivstam]: landskaplig, presidentlig
-ad [med substantivstam]: larmad ’försedd med larm’, ryggslejfad
-isk [med substantivstam]: filmisk, telegrafisk
-isk [med egennamnstam]: kuwaitisk, oskarisk
-bar [med verbstam]: antydbar, bjudbar, knäppbar, returnerbar
-enlig [med substantivstam]: systemenlig, normenlig
-aktig [med substantivstam]: förmyndaraktig, mardrömsaktig
-artad [med substantivstam]: pekpinneartad, klyschartad, showartad
-mässig [med substantivstam]: volymässig, karnevalsmässig
-sk [med egennamnsstam]: köpenhamnsk, mendelsk
Bland improduktiva suffix kan man nämna suffix som -sam, -abel, -al, -ant, -är,
-ativ, -iv, -ell och -ös. De förekommer i vissa ordbildningar i svenskan, men
används inte när nyord bildas.
Uppgift 2
1. Finns det någon regel för vilka ord kompareras perifrastiskt (mera, mest)
eller morfologiskt (-are, -ast)?
2. Gör adjektiv av följande ord: smör, korv, känsla, socialdemokrati, lag,
deppa, använda, stat, bära
3. Leta reda på de adjektiv som är bildade av substantiv, verb och egennamn i
texten nedan. Ange om samtliga adjektiv har produktiva eller
improduktiva suffix. Exempel: barnkirurgiska = produktivt suffix
Barnkirurgiska kliniken är sjukvårdsmässigt en del av Akademiska
barnsjukhuset, medan enheten forskningsmässigt är knuten till Institutionen för
kirurgiska vetenskaper. Inom barnurologin arbetar man med projekt fokuserade
på bland annat klinisk och experimentell hydronefros (ensidig eller dubbelsidig
vidgning av njurbäckenet). Aktivt forskningsarbete pågår även rörande
barncancer och trafikolycksfall under barnaåren. Inom flera projekt sker ett
extensivt samarbete med andra institutioner inom universitetet, men också med
forskningsgrupper i andra länder.
Det var allt för den här veckan!
Hälsningar Maria!
© Lars-Göran Johansson/Maria Riska 2014
