2014-02-04
Att utbilda och informera – retoriskt
”Ett budskap är inte det som sägs utan det som uppfattas.”
4 februari 2014
Robert Sjöberg
www.ips.gu.se
En textpassage om oss…
”Inom mig bär jag mina tidigare ansikten,
Som ett träd har sina årsringar.
Det är summan av dem som är ”jag”.
Spegeln ser bara mitt senaste ansikte,
Jag känner av alla mina tidigare.”
Tomas Tranströmer
(Utdrag ur ”Minnena ser mig”)
Vad har denna dikt med åhörare och talare att göra?
www.ips.gu.se
1
2014-02-04
Detta är jag, mitt ethos – vad ser ni åskådare?
”Inom mig bär jag mina tidigare ansikten,
Som ett träd har sina årsringar.
Det är summan av dem som är ”jag”.
Spegeln ser bara mitt senaste ansikte,
Jag känner av alla mina tidigare.”
Tomas Tranströmer
www.ips.gu.se
Vad innebär det då att utbilda och informera
just retoriskt?
Jag tänkte ta med er på en retorikresa med några olika
stationer för att göra det lite mer komplext…
www.ips.gu.se
2
2014-02-04
Det klassiska talets innehåll (Hellspong, 2010)
Ofta tredelat med underavdelningar
1. Exordium: Inledning
2. Medium eller Argumentatio: huvudinnehållet
Delarna (ofta tre) här bör följa en logik
a) Narratio: Bakgrund
Propositio: Huvudtanke, förslag
Partitio: Uppdelning, vad skall talet ta upp
b) Demonstratio: Probatio eller refutatio - oftast tredelat
3. Peroratio: Avslutningen
______________________________________________________
Partitio, Argumentatio och Peroratio återstår av denna föreläsning. Men
först en dikt av Tranströmer om tillförsikt
www.ips.gu.se
Romanska bågar
Inne i den väldiga romanska kyrkan
trängdes turisterna i halvmörkret.
Valv gapande bakom valv
och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa,
var stolt! Inne i dig öppnar sig
valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig,
och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar och
föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones,
herr Tanaka och Signora Sabatini
och inne i dem alla
öppnade sig valv bakom valv oändligt.
Tomas Tranströmer
www.ips.gu.se
3
2014-02-04
Partitio: Föreläsningens fortsättning och uppdelning
A) Den retoriska inramningen
1. Retorik då och nu
2. Retorikens idébakgrund – tre principer (Hellspong, 2010)
3. Retorikens tre ben: logos, ethos, pathos
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
1. Intellectio – att förstå uppgiften
2. Inventio – att finna uppslag
3. Dispositio – att ordna stoffet i
4. Elocutio – att utforma presentationen språkligt
5. Memoria – att öva och lära in presentationen
6. Pronuntiatio och actio – att hålla presentationen (lektionen)
C) Sammanfatting och reflektion
www.ips.gu.se
A) Den retoriska inramningen
1. Retorik då och nu
”Varför inte säga det rent ut: Det finns ingen sanning –
det finns bara åsikter.” Hjalmar Söderberg
Redan de gamla grekerna… retoriken sökte inte sanningen utan det
sannolika, filosoferna däremot hade sanningen för ögonen.
Kort kronologi:
Ca 400 före vår tideräkning – Sicilien
Grekland – Sofisterna, Platon – kritikern, Isokratet, Aristoteles
Rom – Cicero, Quintilianus, Vergilius
Medeltiden – Renässansen – Augustinus/kyrkan, Shakespeare, Bellman
Därefter – sant och sannolikt, fult och fint, masskommunikation, IT
www.ips.gu.se
4
2014-02-04
A) Den retoriska inramningen
2. Retorikens idébakgrund – tre principer
Människosyn – Kunskapssyn – Språksyn
• Helhetsprincipen – holistisk princip
- Människan en helhet av förstånd, känsla, vilka samspelar
- Vetandet angår hela vårt jag
- Språket reflekterar hela vårt jag. Känsla och förnuft kopplat till språkliga uttryck.
• Den sociala principen
- Människan en social varelse
- Vi lär av varandra, giltig kunskap – en social överenskommelse
- Språket ett redskap för interaktion och kommunikation
• Verklighetsprincipen
- Människan i relation till en objektiv och fattbar omvärld
- Kunskap är nåbar genom sinnen, handling och tänkande
- Språket kan beskriva verkligheten
www.ips.gu.se
A) Den retoriska inramningen
3. Retorikens tre ben: logos, ethos, pathos
• Logos: själva orden, framsagda som bevis för huvudtanken
- Presentatörens sakförstånd – respekt och förtroende (makt)
- Du talar förnuftigt med relevanta fakta. Det går hem.
• Ethos: talarens karaktär
- En rättskaffens person att lita på, framstår som viljestark, drivande, empatisk
- Olika förväntningar pga. sammanhang. Ev. förstående, lugn person.
• Pathos: de känslor som presentationen väcker hos åhörarna
- Ditt känslomässiga engagemang som talare.
- Balans dock, annars risk för att bli ”patetisk”
www.ips.gu.se
5
2014-02-04
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
Att finna det som ger önskad effekt…
•
•
•
•
•
•
Fyndplatser
Uppbyggnad
Språklig medvetenhet
Bli ditt manus
Utstråla, inbjud, utmana, tydliggör
Utvärdering och reflektion
Intellectio – att förstå uppgiften; Inventio – att finna uppslag; Dispositio att ordna
stoffet; Elocutio – att utforma presentationen språkligt; Memoria – att öva och lära
in presentationen; Pronuntiatio och actio – att hålla presentationen (lektionen);
Peroratio – sammanfattning och reflektion
www.ips.gu.se
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
Station 1-2. Intellectio och inventio – idéfas och fyndplatser
Inventio – fyndplatserna
- De sex frågornas metod: vad, vem, när, var, hur, varför?
- Jämförelsen som medel
- Fyndplatser (för argument)
Trygghet & hälsa
Vi-känsla
Sinnlig känsla
Nytta
Auktoritet
Uppgift : Sex frågornas metod och fyndplatser.
Inför skoluniform!
www.ips.gu.se
6
2014-02-04
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
Station 1-2. Fortsättning fyndplatser
- Karaktären – ethos
-
Familj, namn, likheter med känd släkt
Kön
Ålder
Utbildning och erfarenhet
Utseende
Vänner
Yrke, ställning
- Pathos – känslor
- Glädje, hopp, fruktan/rädsla, irritation, medkänsla
Uppgift:
- Argumentera känslosamt: Slopa betyg
- Berätta om: Att vara barn i dag
www.ips.gu.se
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
Station 1-2. Exemplum och jämförelser
Skapa en klar bild för åhörarna – konkretisera, ge exempel,
bevis på det vi menar.
Jämförelser med andra liknande situationer skapar förståelse.
Överföra ett annat sammanhang till det som presenteras.
Både exempel och jämförelser kan med fördel vara påhittade för
att illustrera en idé. Jmf. Astrid Lindgrens saga om
Pomperipossa och kritik av Gunnar Strängs marginalskatt 1976.
www.ips.gu.se
7
2014-02-04
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
3. Dispositio – att ordna stoffet
• Enligt Cicero är en passande ordning överordnat goda argument eller
exempel. Effekten kan utebli, minska eller ha negativ effekt.
• Rama in presentation med inledning och avslutning - upprepning med
variation. Tes-antites-syntes.
• En presentation - sex delar: Inledning, bakgrund, förslag, uppdelning,
argumentation/innehåll, avslutning.
• Inledning skall: väcka intresse, skapa välvilja, förbereda åhörarna på ämnet.
• Inledning: dagshändelse, referensram, berättelse, dikt, citat, retorisk fråga.
• I utbildning återkoppla till tidigare tillfälle – lärandets som kedja, skapa
koherens – röd tråd. Dispositionen hjälper den som skall lära sig något nytt.
www.ips.gu.se
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
3. Dispositionsmodeller
Tematiskt
1. Det är bra med motion; 2a De fysiska fördelarna; 2b De mentala fördelarna
3. Motargument?
Kronologiskt
Först…, sedan…, till sist…; Då – nu – sedan
Rumsligt
Staten – kommunen – staden – skolan – klassrummet
Orsak – verkan
Sopbergen växer – miljöförstöring; Ungdomsbrottlighet – pga familj, missbruk…
Problem – lösning
Trafikträngsel – trängselskatt; Flumskola – kunskapsskola…
www.ips.gu.se
8
2014-02-04
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
4. Elocutio – utforma presentationen språkligt
(Johannesson, 2008 s. 144ff)
• Tre krav på språket: rent (vårdat), klart (urval) och utsmyckat
• Principen om decorum – att hitta det passande (Vergilius)
• Språk och stil – effekter på åhörarna
• Bildspråk och retoriska figurer:
– Metafor, liknelse: Tranströmers dikt om själslivet, resa
– Anafor – upprepning: I have a dream, I have a dream…
– Retorisk fråga: Vill vi att våra barn skall…?
– Stegring: En försenad buss, Göteborgs kommunikationer,
Sveriges infrastruktur… det är en angelägenhet för EU.
www.ips.gu.se
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
5. Memoria – att öva och lära in presentationen
Minnestekniker under Antiken – en muntlig kultur
Minnet som en sal möblerad med centralt stoff.
Gå från pratmanus till stödord
Klocka dig – tänk på att du oftast pratar fortare in action
Använd Powerpoint i arbetet
Läs igenom och ”förkroppsliga” temat – syftet är trygghet
www.ips.gu.se
9
2014-02-04
B) Den retoriska processen – att arbeta retoriskt
6. Actio: Framförandet
Rummet skall vara på din sida, gör det till ditt.
Använd gärna rummet – placera dig gärna olika.
Du skall ha kontakt med åhörarna – inte bara titta.
Det allt handlar om, övas bäst inför grupp.
Kursens upplägg ger er de praktiska verktygen genom er analys som
lyssnare av andras presentationer, er bedömning/feedback
Ni anar nog inte hur spännande denna resa kommer att bli.
Mycket nöje!
www.ips.gu.se
C) Peroratio: Sammanfattning och reflektion
Retoriken som holistiskt perspektiv – kropp och själ
Retoriken som verktyg
Retoriken som bildande och medvetenhet
Retoriken för det mellanmänskliga och sociala
Reflektion efter föreläsningen: Låt de retoriska perspektiven på
arbetet med presentationer ses som stöd i medvetenhet om ”er
magkänsla”. Det ger medvetna val på vägen till att möjliggöra lärande.
www.ips.gu.se
10
2014-02-04
Referenser
Björklund, B. (2000). Går budskapet eller deltagarna hem? Tips och idéer för
presentatörer/pedagoger. Stockholm: Sista Ordet förlag AB.
Ekenvall, M. (2010). Retoriken i praktiken – lärarbok. Göteborg:
Utbildningsstaden.
Gunnarsson, H. (2010). Vältalaren – en handbok i retorik. Stockholm: Liber.
Hellspong, L. (2010). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund:
Studentlitteratur AB.
Johannesson, K. (2009). Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm:
Norstedts.
www.ips.gu.se
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!
www.ips.gu.se
11
