Rutiner för öppenvårdsbesök inom Habilitering och Hjälpmedel – Misstänkt eller bekräftad multiresistent bakterie Utarbetad av: Vårdhygien i Skåne, Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN Datum: 2015-08-11 Sida 1 (3) MRB (multiresistenta bakterier) MRB är ett samlingsbegrepp för resistenta bakterier och resistensmekanismer. Aktuella är för närvarande nedanstående. MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus): Hud- och slemhinnebakterie som förvärvat resistens mot i princip alla betalaktamantibiotika (undantaget ceftarolin). VRE (Vankomycinresistenta Enterokocker): Naturligt resistent tarmbakterie som även förvärvat resistens mot vankomycin. ESBL (Extended spektrum betalaktamaser): Enzym som bryter ned och ger resistens mot merparten av all betalaktamantibiotika. Förekommer främst hos gramnegativa tarmbakterier. ESBLCARBA (Extended spektrum betalaktamaser/karbapenemaser): Enzym som bryter ned och ger resistens mot merparten av all betalaktamantibiotika inklusive karbapenemer. Förekommer främst hos gramnegativa tarmbakterier. MBL Pseudomonas aeruginosa (Metallobetalaktamas-producerande): Miljöbakterie som förvärvat ett enzym som bryter ned och ger resistens mot merparten av all betalaktamantibiotika inklusive karbapenemer. Karbapenemresistenta Acinetobacter: Naturligt resistent miljöbakterie som även förvärvat resistens mot karbapenemer. Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterad MRB. Smittvägar Smittspridning inom vård och omsorg kan ske genom kontaktsmitta via händer eller via föremål som kontaminerats. För vissa bakterier är smittvägen även fekal-oral. Riskfaktorer för smittspridning Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter och situationer men är störst vid: • skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner • kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: KAD, dränage • stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar, t ex PEG • diarré • urin- och faecesinkontinens • RIK (ren intermittent katetrisering) Kontakta Vårdhygien vid frågor. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner gäller vid patientnära arbete som undersökning, vård och behandling (SOSFS 2007:19). För mer information se: Region Skånes regler för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete samt basala hygienrutiner i Vårdhandboken. Handhygien Händer och underarmar ska vara fria från klockor och smycken för att korrekt handhygien ska kunna utföras. Handdesinfektion före och efter patientkontakt före rent och efter smutsigt arbete före och efter användning av handskar Handtvätt med tvål och vatten när händerna känns smutsiga eller är synlig smuts alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar Handskar Engångshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Skyddskläder Skyddskläder ska användas vid risk för kontamination av arbetsdräkten. Arbetskläder I patientnära arbete ska arbetskläderna vara kortärmade och bytas dagligen eller oftare vid behov. Rutiner vid öppenvårdsbesök Enbart samtal, oavsett vilken MRB • Inga särskilda hygienåtgärder krävs utöver god handhygien. Mottagande av patient med ESBL -A och -M • Inga särskilda hygienåtgärder krävs utöver basala hygienrutiner. Mottagande av patienter med övriga MRB, utöver basala hygienrutiner Nedanstående rutiner är grundläggande för att minimera risken för smittspridning mellan patienter på enheten. Information om känt MRB-bärarskap bör finnas i patientens journal. • • • • • • • Vid misstänkt/konstaterad MRSA bör personal med eksem, sår och andra hudlesioner inte delta i patientnära arbete. Minimera mängden material som förvaras öppet i rummet. Patienten kan tas emot genom ordinarie entré och på ordinarie rum. För patient med känd/misstänkt MRSA bör väntetiden i väntrum göras så kort som möjligt. Känd MRSA-bärare med eksem, sår eller andra hudlesioner bör gå direkt till undersökningsrummet. Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill förekommit. Eventuell tvätt och sopor efter besöket försluts på rummet och hanteras på sedvanligt sätt. Efter besöket torkas undersökningsrummets ytor, medicinteknisk utrustning och annat material av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Om patienten har fjällande eksem och/eller läckande sår ska golvet torkas av med desinfektionsmedel Virkon 1%. Rutiner vid bassängbad Kontakta gärna Vårdhygien för individuell bedömning av patienter med riskfaktorer såsom sår, eksem och katetrar innan bad i bassäng påbörjas. • • • • Patienter med hel hudkostym utan sår och eksem kan delta i bassängträning. Inkontinenta patienter skall bära inkontinensbyxa eller motsvarande. Patienter med diarré får inte bada. Torka omklädningsplatsen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider efter besöket. • Efter extern uthyrning skall omklädningsrummet vara städat innan det åter tas i bruk. Rutiner i träningslokal Kontakta gärna Vårdhygien för individuell bedömning av patienter med riskfaktorer såsom sår och eksem innan träning startas upp. • • • • Patienter med hel hudkostym kan delta i all träning i gym, gymnastiksal eller motsvarande. Vid förekomst av sår ska dessa vara väl bandagerade och läckage får inte förekomma. Låt patienten utföra handdesinfektion före träning. Rutin för avtorkning av utrustning, material och omklädningsplats med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider ska finnas. MRB – Vårdpersonal och vårdstuderande Följ länken för aktuell information gällande handläggning av multiresistenta bakterier – vårdpersonal och vårdstuderande – Personalinformation MRB.