Rutiner för öppenvårdsbesök inom Habilitering och Hjälpmedel

advertisement
Rutiner för öppenvårdsbesök inom
Habilitering och Hjälpmedel –
Misstänkt eller bekräftad multiresistent
bakterie
Utarbetad av: Vårdhygien i Skåne, Smittskydd Skåne
Godkänd av: Eva Melander
VÅRDHYGIEN
Datum:
2015-08-11
Sida 1 (3)
MRB (multiresistenta bakterier)
MRB är ett samlingsbegrepp för resistenta bakterier och resistensmekanismer. Aktuella är för
närvarande nedanstående.
MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus): Hud- och slemhinnebakterie som förvärvat
resistens mot i princip alla betalaktamantibiotika (undantaget ceftarolin).
VRE (Vankomycinresistenta Enterokocker): Naturligt resistent tarmbakterie som även förvärvat
resistens mot vankomycin.
ESBL (Extended spektrum betalaktamaser): Enzym som bryter ned och ger resistens mot
merparten av all betalaktamantibiotika. Förekommer främst hos gramnegativa tarmbakterier.
ESBLCARBA (Extended spektrum betalaktamaser/karbapenemaser): Enzym som bryter ned och
ger resistens mot merparten av all betalaktamantibiotika inklusive karbapenemer. Förekommer
främst hos gramnegativa tarmbakterier.
MBL Pseudomonas aeruginosa (Metallobetalaktamas-producerande): Miljöbakterie som förvärvat
ett enzym som bryter ned och ger resistens mot merparten av all betalaktamantibiotika inklusive
karbapenemer.
Karbapenemresistenta Acinetobacter: Naturligt resistent miljöbakterie som även förvärvat
resistens mot karbapenemer.
Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma omhändertagande,
bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller
fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterad MRB.
Smittvägar
Smittspridning inom vård och omsorg kan ske genom kontaktsmitta via händer eller via föremål
som kontaminerats. För vissa bakterier är smittvägen även fekal-oral.
Riskfaktorer för smittspridning
Riskfaktorer för smittspridning kan variera för olika patienter och situationer men är störst vid:
•
skada på hud/slemhinnebarriären: sår, eksem, andra hudlesioner
•
kvarliggande katetrar som penetrerar hud/slemhinnor: KAD, dränage
•
stomier eller andra konstgjorda kroppsöppningar, t ex PEG
•
diarré
•
urin- och faecesinkontinens
•
RIK (ren intermittent katetrisering)
Kontakta Vårdhygien vid frågor.
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner gäller vid patientnära arbete som undersökning, vård och behandling
(SOSFS 2007:19). För mer information se: Region Skånes regler för basal hygien och arbetskläder
vid patientnära arbete samt basala hygienrutiner i Vårdhandboken.
Handhygien
Händer och underarmar ska vara fria från klockor och smycken för att
korrekt handhygien ska kunna utföras.
Handdesinfektion
före och efter patientkontakt
före rent och efter smutsigt arbete
före och efter användning av handskar
Handtvätt med tvål och vatten
när händerna känns smutsiga eller är synlig smuts
alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar
Handskar
Engångshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och
utsöndringar.
Skyddskläder
Skyddskläder ska användas vid risk för kontamination av arbetsdräkten.
Arbetskläder
I patientnära arbete ska arbetskläderna vara kortärmade och bytas dagligen
eller oftare vid behov.
Rutiner vid öppenvårdsbesök
Enbart samtal, oavsett vilken MRB
• Inga särskilda hygienåtgärder krävs utöver god handhygien.
Mottagande av patient med ESBL -A och -M
• Inga särskilda hygienåtgärder krävs utöver basala hygienrutiner.
Mottagande av patienter med övriga MRB, utöver basala hygienrutiner
Nedanstående rutiner är grundläggande för att minimera risken för smittspridning mellan patienter på
enheten. Information om känt MRB-bärarskap bör finnas i patientens journal.
•
•
•
•
•
•
•
Vid misstänkt/konstaterad MRSA bör personal med eksem, sår och andra hudlesioner inte delta i
patientnära arbete.
Minimera mängden material som förvaras öppet i rummet.
Patienten kan tas emot genom ordinarie entré och på ordinarie rum. För patient med känd/misstänkt
MRSA bör väntetiden i väntrum göras så kort som möjligt. Känd MRSA-bärare med eksem, sår eller
andra hudlesioner bör gå direkt till undersökningsrummet.
Punktdesinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider om spill förekommit.
Eventuell tvätt och sopor efter besöket försluts på rummet och hanteras på sedvanligt sätt.
Efter besöket torkas undersökningsrummets ytor, medicinteknisk utrustning och annat material av
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.
Om patienten har fjällande eksem och/eller läckande sår ska golvet torkas av med
desinfektionsmedel Virkon 1%.
Rutiner vid bassängbad
Kontakta gärna Vårdhygien för individuell bedömning av patienter med riskfaktorer såsom sår, eksem och
katetrar innan bad i bassäng påbörjas.
•
•
•
•
Patienter med hel hudkostym utan sår och eksem kan delta i bassängträning.
Inkontinenta patienter skall bära inkontinensbyxa eller motsvarande.
Patienter med diarré får inte bada.
Torka omklädningsplatsen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider efter besöket.
•
Efter extern uthyrning skall omklädningsrummet vara städat innan det åter tas i bruk.
Rutiner i träningslokal
Kontakta gärna Vårdhygien för individuell bedömning av patienter med riskfaktorer såsom sår och eksem
innan träning startas upp.
•
•
•
•
Patienter med hel hudkostym kan delta i all träning i gym, gymnastiksal eller motsvarande.
Vid förekomst av sår ska dessa vara väl bandagerade och läckage får inte förekomma.
Låt patienten utföra handdesinfektion före träning.
Rutin för avtorkning av utrustning, material och omklädningsplats med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensider ska finnas.
MRB – Vårdpersonal och vårdstuderande
Följ länken för aktuell information gällande handläggning av multiresistenta bakterier –
vårdpersonal och vårdstuderande – Personalinformation MRB.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards