Stress är en riskfaktor för hälsan och blir allt vanligare i de yngre befolkningsgrupperna.
Syftet med föreliggande arbete var att beskriva skolsköterskors, mentorers, lärare och
kuratorers uppfattningar av stressförekomst bland ungdomar i årskurs åtta. Studien var
baserad på en enkätundersökning. Resultatet som framkom var att deltagarna uppfattade
att ungdomarna var stressade. Skolan tolkades som den största stressfaktorn. Huvudvärk
ansågs vara det vanligaste symtomet. Åtgärder som föreslogs för att hantera stress var,
att ungdomarna behövde hjälp att planera och prioritera sitt skolarbete. Ett ökat stöd
hemifrån samt hjälp att begränsa fritidsaktiviteter och en ökad samverkan mellan lärare
ansågs även vara viktigt. Slutsatsen blev att stress bland ungdomar i årskurs åtta
förekom. Insatser inom skolans organisation angående stressprevention bör ge redskap
och kunskap till ungdomar om stresshantering. För att kunna öka möjligheten till en
bättre hälsa bland ungdomar ansåg vi att samverkan var ett område att studera närmare.
Nyckelord: Prevention, samverkan, skola, stress.
Stress is a risk factor for the health and becomes all the more common in the younger
groups of the population. The aim with the work in question was to describe school
nurses’, mentors’, teachers’ and school welfare officers’ views of stress occurrence
among youths in eighth grade. The study was based on an opinion poll. The result
showed that the participants considered the young people as being stressed. School was
looked upon as the largest stress factor. Headache was considered as the most common
symptom. Measures proposed to handle stress were that the young people needed help
to plan and prioritize their school work. An increased support from home and help to
limit leisure-time activities and an increased cooperation between teachers were also
regarded as important. The conclusion was that stress among youths in eighth grade
occurred. Initiatives within the organization of school concerning stress prevention
should give tools and knowledge to young people about stress handling. In order to
increase the possibility for a better health among young people we were of the opinion
that cooperation was one area to study closer.
Keywords: Cooperation, prevention, school, stress.
Stressförekomst bland ungdomar i årskurs åtta
en studie baserad på skolpersonals uppfattningar
Andersson Margareta
Jonsson Mariana
Mittuniversitet, Östersund
Institutionen för Hälsovetenskap
Specialistutbildning, Distriktssköterska
Examensarbete, 15 hp. Maj, 2008
INNEHÅLL
Sida
BAKGRUND
3
SYFTE
6
Frågeställningar
6
METOD
6
URVAL OCH PROCEDUR
7
Enkätformulär
7
Analys
7
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
8
RESULTAT
8
DISKUSSION
11
RESULTAT DISKUSSION
11
METOD DISKUSSION
14
SLUTSATSER
15
REFERENSER
16
ELEKTRONISKA KÄLLOR
17
BILAGOR
18
2
Studier har de senaste 10-20 åren visat att det blivit allt vanligare att ungdomar är
nedstämda, oroliga, har svårt att sova och/eller har värk. Huvudvärk och magvärk är
kroppsliga symtom som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar. I den allmänna
debatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress (SOU 2006:77, s.27).
Under vår praktik inom skolhälsovården visade det sig att skolsköterskorna
uppmärksammat att ungdomar i högstadiet mår sämre än tidigare. Med ett samhälle där
det under de sista åren blivit vanligare med sjukskrivningar till följd av stress och
utmattningssymtom, känns det aktuellt att närmare studera detta område. Tidigare
forskning har till stor del riktats mot ungdomars upplevelser av stress. Vår tanke med
den här studien är att undersöka skolpersonalens uppfattning om hur vanligt
förekommande stress är bland ungdomar, hur den yttrar sig, samt hur de skulle kunna
arbeta primär preventivt med stress. Man vet att många av våra mänskliga vanor
grundläggs under tonårstiden, med tidiga insatser borde ungdomars välmående kunna
förbättras och på lång sikt kan möjligen samhällsekonomiska vinster göras.
BAKGRUND
Ett modernt samhälle som präglas av IT-världens snabbhet, en ökad förändringstakt och
ett högre livstempo, framkallar samma stressreaktioner som hjälpte våra förfäder att
överleva genom att stärka deras beredskap för kamp eller flykt. Balans råder när
individen kan hantera de krav som samhället ställer. Stress kan då upplevas som en
positiv utmaning och "fartgivare". Negativ stress uppstår när kamp- och flyktsystemet
övergår till ett kroniskt tillstånd med krav som överstiger individens förmåga eller vid
för låga krav, då man inte får tillfälle att använda och utveckla sin förmåga. Vid fysisk
och psykisk stress mobiliserar kroppen all energi för att bemästra situationen (UvnäsMoberg, s. 18-19, 31-44, 2005).
Vid stress aktivers det sympatiska nervsystemet och stresshormonerna adrenalin och
kortisol utsöndras. För att öka individens prestationsnivå vidgas luftvägarna, syrenivån i
blodet höjs, hjärtfrekvensen samt genomblödningen i musklerna ökar. Huden blir blek
och kall och matsmältningen avstannar då blodgenomströmningen i kroppen och
ämnesomsättningen förändras. I motsats till ”kamp och flykt systemet” har individen
även ett ”lugn och ro system”, det parasympatiska nervsystemet. I detta tillstånd är
3
stresshormonerna låga, inlagringen av näringsämnen i kroppen är effektivare och
näringsdepåerna fylls. En ökad blodgenomströmning till hud och slemhinnor sker.
Läkning och återhämtning gynnas. Båda dessa tillstånd är livsnödvändiga.
Livsstilsfaktorer som motion, kost och tillräcklig sömn, som stärker motståndskraften
mot påfrestningar, liksom muskelavslappning och meditation ingår bland metoder för
stresshantering (Uvnäs-Moberg, s. 18-19, 31-44, 2005).
De flesta ungdomar skiljer på stress och press. Med press menar de att något är kul och
nödvändigt en ”fartgivare”. Stress menar de är ensidigt negativt och att den är
självförvållad på grund av att de gör det som är roligt och skjuter det tråkiga på
framtiden. Den prioriteringen skapar tidsnöd och i förlängningen stress. Det anses att
stress är ett naturligt inslag i livet då samhället idag tenderar att vara prestationsinriktat
och det i sig genererar i stress. De flesta ungdomar upplever skolan som den främsta
och i många fall den enda stressframkallande faktorn (SOU 2006:77, s.33).
Peterson, Cooper och Laird (2001) menar att ett ökat antal ungdomar möter allvarliga
hälsoproblem till följd av livsstil, stress, depression, ångest och utanförskap. Brister i
ungdomars hälsa beror på låg självkänsla och att deras riskbeteende har blivit mer
vanligt i både samhället och i skolan. Riskbeteende och mobbing bidrar till en
alarmerande ökning av hälsoproblem bland ungdomarna (a.a). Stress är en riskfaktor för
hälsan och blir allt vanligare i de yngre befolkningsgrupperna. Stress och minskat
välbefinnande är relaterat till skolan, mobbing, familjesituation, kamrater och
självförtroendet (Haraldsson et al., 2007).
Det har i studier framkommit nya stressorer1 som är relaterade till ändrade upplevelser
och förväntningar. Skolmiljön har sista åren förändrats och ungdomar förväntas ta ett
eget ansvar över sin skolgång. Detta upplevs stressande i kombination med läxor, prov
och betygssystem. De är även ”överösta” med organiserade aktiviteter efter skolan.
Många ungdomar deltar i sportaktiviteter och tävlingar året runt och förutsätts lyckas
väl i allt. Förväntningar från tränare och föräldrar kan vara orealistiska i förhållande till
vad ungdomar kan hantera mentalt och psykiskt. Andra faktorer i samhället som kan
1
Faktorer som orsakar stress.
4
upplevas som en stressfaktor är medias budskap om utseende, klädsel och beteende
(Ryan-Wenger, Sharrer & Campell, 2005; SOU 2006:77, s.16).
Enligt Lee Hansen, Holme Hanse och Holstein (2008) lägger flickor stor vikt vid sina
skolprestationer och på att ha ett rikt umgänge med jämnåriga. Flickor har ofta ett
fulltecknat schema dagligen vilket leder till att stress har en central roll i deras liv och
att stressrelaterad huvudvärk är vanligt. En svensk studie gjord av Fichtel och Larsson
(2002) visade att återkommande huvudvärk är ett vanligt hälsoproblem bland
skolungdomar och då främst bland flickor. Individer med återkommande huvudvärk
upplever oftare symtom som stress, oro och ängslan än de som inte har huvudvärk.
Återkommande huvudvärk orsakar problem i det vardagliga livet. För ungdomarna är
det viktigt att kunna delta i sociala aktiviteter och att kunna idrotta. Liknande resultat
visar Carlsson, Larsson och Mark i en studie från 1996. De fann att ungdomar med
återkommande huvudvärk även hade problem med magvärk samt ont i nacke och axlar.
Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbete och flera
skolrelaterade faktorer påverkar framtida hälsobeteenden hos ungdomarna (Borup &
Holstein, 2006). Inom detta arbete har både lärare och skolhälsovårdens personal en
viktig roll, då de har ett delat ansvar i att identifiera hälsoproblem. Lärarna ser sin del
som en informell vårdande roll. Deras regelbundna kontakt med ungdomarna har
placerat dem i en god position att upptäcka hälsoproblem. De har beskrivit att deras
förmåga att göra något är begränsad både på grund av deras bristande kunskap om
hälsoproblem, samt deras roll som lärare inför hela klassen. Rutinbesöken hos
skolsköterskan betraktas av både lärare och skolsköterska som värdefulla tillfällen för
lärare att föra vidare uppmärksammade problem (Cohall et al., 2007; Lightfoot & Bines,
2000).
Peterson et al. (2001) har funnit att hälsa och lärande hänger samman. En god hälsa ger
en ökad möjlighet till ett bättre lärande. De menar att ungdomar som har möjligheten att
ta del av en hälsofrämjande utbildning av hög kvalitet i skolan, blir utrustade med en
omfattande kunskap om hälsans betydelse och får en skicklighet i att använda denna
kunskap för att leva ett hälsosammare liv. Vidare påpekar de att det existerar ett behov
av att stödja lärare i deras förståelse för problem som ungdomarna möter, principerna
5
för primär prevention och nyckel koncept för implementering av effektiv hälsovård och
hälsofrämjande program.
SYFTE
Syftet med föreliggande arbete var att:
beskriva skolsköterskors, mentorers2, lärare och kuratorers uppfattningar av
stressförekomst bland ungdomar 3 i årskurs åtta.
Frågeställningar
Vilka symtom på stress uppfattar skolpersonalen som vanligt förekommande
bland ungdomar?
På vilket sätt anses stress kunna förebyggas inom skolan?
Vilka stressorer är de vanligaste enligt skolpersonalens uppfattningar?
METOD
Litteraturgenomgången började med att identifiera nyckelord och termer för
litteratursökningen. Informationen inhämtades med hjälp av Mittuniversitetets
databaser. Urvalet av artiklar och annan litteratur gjordes utifrån deras relevans och med
tanke på syfte och frågeställningar. Databaserna Pubmed och Cinahl användes för att
hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var: Stress, adolescent,
stress behaivor, school nurse, preventive health service och adolescent health. Efter
sökning på varje sökord gjordes olika kombinationer dem emellan för att avgränsa
träffarna och för att bättre kunna bedöma artiklarnas betydelse för det valda ämnet. För
att hitta ytterligare intressant litteratur användes databasen Libris. Sökorden som
användes var stress och ungdomar.
När det gäller urvalet av litteratur har följande kriterier tillämpats:
2
Lärare/handledare
3
Med ungdomar i denna studie menas pojkar och flickor i åldern 15 år.
6
Den enskilda källan skall hålla hög relevans för ämnet.
Litteraturen bör inte vara äldre än 10 år.
URVAL OCH PROCEDUR
Förfrågan om tillstånd till att få genomföra studien ställdes via telefon till berörda
rektorer vid sju skolor i Jämtlands län, varav fyra tackade ja muntligt till att delta.
Skolorna valdes slumpmässigt utifrån geografisk tillgänglighet. Deltagarna innefattade
mentorer, lärare, skolsköterskor och kuratorer vid dessa fyra skolor. Skriftlig
information om studien (se bilaga 1) och enkäten (se bilaga 2) lämnades ut personligen.
Vid två av skolorna lämnades dessa till rektorerna som sedan överlämnade dem till
berörd personal. I samband med personalmöte vid de andra två skolorna lämnades de
direkt till personalen. De besvarade enkäterna lades i ett svarskuvert och inhämtades
efter en vecka. Alla enkäter var okodade. Av 92 distribuerade enkäter erhölls 53 stycken
svar vilket motsvarar en svarsfrekvens på 57 %.
Enkätformulär
Enkätformuläret som användes var en sammanställning av två enkäter som använts
tidigare (Andersson & Östlin, 2007; Nilsson & Sejdiun, 2007). De frågor som ansågs
vara relevanta för studien kombinerades. Enkäten bestod av både strukturerade och
öppna frågor. Då frågorna redan var använda så gjordes ingen pilotstudie (Patel &
Davidsson, s. 48, 1994). Alla inkomna svar sammanställdes och ingen jämförelse
mellan skolorna har skett. Någon jämförelse mellan de olika yrkeskategorierna gjordes
inte, då detta inte var relevant för studien.
Analys
De strukturerade frågorna bearbetades med hjälp av Microsoft Excel. Svarsalternativen
för varje fråga märktes med en bokstav. I kryssat svar markerades med en etta och icke i
kryssat svar med en nolla. Dessa data matades in och summerades. Resultatet
förtydligades sedan i stapel diagram. Utifrån dessa har sedan olika slutsatser kunnat
urskiljas. De öppna frågorna lästes och de huvudkategorier som kunde urskiljas utifrån
innehållet var: krav, skolans organisation, ungdomars planering och prioritering
7
och fritiden. Underkategorierna är markerade i resultat delen (Lundman & Graneheim,
2008, s.164-169).
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Studien var baserad på frivillighet och för att garantera anonymitet hos deltagarna var
enkäterna okodade. Informationen gavs till deltagarna både muntligt och skriftligt i
samband med att dessa delades ut. Med detta ansågs ett informerat samtycke vara
inhämtat och utifrån detta bedömdes att ingen etisk prövning var nödvändig (Ejlertsson,
1996). Försök till god forskningsetik har tillämpats (URL 1).
RESULTAT
Den undersökta yrkesgruppen bestod av 12 mentorer, 3 skolsköterskor, 1 kurator, 33
lärare och 4 av annan yrkeskategori som kommer i kontakt med ungdomarna i årskurs
åtta.
Alla deltagare har ansett att ungdomarna varit stressade någon gång. Stressen ökar en bit
in på terminen och de ser ett samband mellan stressförekomst och betygssättning. De
anser även att lärarkårens egna stress påverkar skolmiljön och ungdomarna negativt.
Tabell 1 visar att 43 personer anser att få till många av ungdomarna i årskurs åtta är
stressade ibland.
Kommentar: ”Vi lärare är mycket stressade och det påverkar självklart eleverna. Se till
att vi får en dräglig arbetsbelastning, så påverkar det eleverna i deras arbete här i
skolan” (Lärare).
Tabell 1. Återkommande stress förekomst
8
Av 51 deltagare uppfattar 41 personer stress bland ungdomarna oftare än några gånger
per år. 27 personer anser att stress förekommer några gånger i månaden och stress flera
gånger i vecka uppfattas av 12 personer. Endast 2 stycken uppfattar att ungdomarna är
stressade dagligen (Se tabell 2).
Tabell 2. Stress frekvens
De vanligaste symtomen på stress enligt skolpersonalen är huvudvärk, vilket 50 av 52
deltagare har beskrivit att någon av ungdomarna har. Problemet uppfattas förekomma
flera gånger per vecka. Tabell 3 visar att huvudvärk och magsmärtor anses förekomma
en gång per vecka och uppfattas vara mer förekommande bland flickor. Pojkarna kan
vara mer utåtagerande vilket de svarande menar kan vara ett möjligt tecken på stress.
Sammanlagt 37 personer har beskrivit förekomst av nacke- och axelsmärta bland
ungdomarna, 22 personer angav svarsalternativet någon gång per termin. Detta tolkas av
skolpersonalen inte vara något större problem.
Tabell 3. Förekomst av stress symtom
9
Det framkommer tydligt utifrån enkätsvaren (se tabell 4) att skolan anses vara den
största anledningen till stress bland ungdomarna i årskurs åtta. Av 51 anser 11 att skolan
är den största orsaken till stress och sammanlagt 46 personer tolkar skolan som en
stressor. Enligt skolpersonalen orsakas detta troligen av deras bristande förmåga att
planera, prioritera och ta ansvar för skolarbetet. Andra troliga orsaker är skolans krav
och att årskurs åtta är första året med betyg. Skolpersonalen anser ytterligare att
planeringen i skolan är bristfällig och samordningen av prov och läxor skulle kunna
förbättras, då det kan förekomma flera prov samma vecka. Endast 9 deltagare anser att
skolan inte är en av de stora orsakerna till stress.
Kommentar: ”Många lärare ”lastar” över ansvaret för lärandet på eleverna. De
förväntas att styra sitt eget lärande och ta ansvar för det, vilket många elever inte
klarar av (av många olika skäl). De behöver stöd! (Lärare)”
Tabell 4. Stressorer
Enligt skolpersonalens uppfattningar är ungdomarna uppbokade på flera olika aktiviter
och träningar på fritiden. Det anses då kunna vara svårt att hinna med skolarbetet.
Många av ungdomarna ställer höga krav på sig själva samt att de har krav från
omgivningen. Flickor uppfattas av många deltagare som ambitiösare än pojkarna. De
vill lyckas i skolan och ställer därför högre krav på sig själva. Fritiden uppfattas av 27
personer också vara en vanlig stressor i kombination med andra stressorer. Det tolkas
som att ungdomarna har stora krav på sig att vara tillgängliga under hela dygnet, via
mobiltelefon och chattsidor. Tv och dator i kombination med andra stressorer anses av
22 personer orsaka stressen (se tabell 5).
10
Kommentar: ”Vissa elever har prestationsångest, andra tränar mycket och har svårt att
hinna med både träningar och skola. En del upplever också krav kring träning från
vuxna och kompisar.(Lärare)”
Tabell 5. Fördelning mellan stressorer
Skolpersonalen tycker att ungdomarna bör få hjälp att planera sina veckor och ges
möjlighet till läxläsning tillsammans med andra inom skolans ramar. Individuell
handledning inför olika uppgifter föreslås. En ökad dialog och samverkan mellan
lärarna när det gäller planering av läxor och prov anges som ett förslag i många av
enkätsvaren.
Kommentar: ”Jag försöker låta eleverna bli delaktiga i lektionsplanering och planering
inför inlämningar av prov. Om elever verkar stressade, pratar jag med dem och
försöker hitta lösningar för att det ska bli bättre. (Mentor)”
Situationen i skolan påverkas starkt av olika sociala förhållanden utanför skolan. Många
påpekar att ungdomarnas hemförhållanden som t.ex. föräldrarelationer, splittrade
familjer och delade boenden även påverkar deras stress. Ett ökat stöd hemifrån kan
behövas och att föräldrarna hjälper sina ungdomar att begränsa fritidsaktiviteter, tv och
datortid.
11
DISKUSSION
RESULTAT DISKUSSION
Resultatet visar på att bland ungdomar är stress relativt vanligt förekommande. Detta
stämmer väl överens med SOU 2006:77 som visar att stress symtom blivit allt vanligare
framför allt i de yngre befolkningsgrupperna de senaste åren (s.65). Vidare framkommer
det att huvudvärk anses vara det vanligaste symtomet på stress. Detta har även Carlsson
et al. (1996); Fichtel och Larsson (2002); Lee Hansen et al. (2008) visat i sina studier.
Resultatet pekar på att flickorna anses vara mera resultatinriktade och sätter högre krav
på sig själva för att lyckas i skolan. Huvudvärk och magsmärtor anses vara ett tydligare
symtom hos dem. Förekomst av magsmärtor uppfattas vara vanligast någon gång i
månaden, men det framkommer inte i studien om detta rör flickor. Smärtor i magen kan
ha ett samband med menstruation och är då inte stressrelaterat.
Ett fåtal menar att de inte upplever någon skillnad i förekomsten av stress mellan könen.
De menar dock att pojkarna är mer oroliga och utåtagerande, vilket kan vara deras sätt
att visa stress. Ingen av artiklarna som hittats belyser specifikt stressförekomst hos
pojkar, vilket vi finner vara en brist inom området, då det skulle vara av intresse att se
om det är någon skillnad mellan könen. Om ett utåtagerande sätt är ett tecken på stress,
hur vanligt är det då att det uppfattas vara det, undrar vi. En möjlig risk kan finnas att
pojkarna inte ”tas på allvar” och inte får samma stöd att handskas med stress som
flickorna.
Fichtel och Larsson (2002) har likande resultat, och menar att även smärtor i nacke och
axlar är vanligt i samband med återkommande huvudvärk. Nacke och axelsmärtor
verkar inte vara ett stort problem bland ungdomar i vårt resultat. Intressant hade dock
varit att studera om de som har huvudvärk är samma personer som uppfattas ha smärta i
nacke och axlar, vilket i sådana fall skulle stämma överens med Fichtel och Larssons
resultat (2002). En annan möjlighet är att huvudvärk kan bero på annat än enbart stress
t.ex. lågt blodsocker, dåligt födointag och sömnbrist. Detta är inget samband som
studerats i studien eller i den litteratur vi granskat, dock kan dessa orsaker i sin tur
påverkas av stress.
12
Skolan anses vara den största stressfaktorn och den troliga orsaken är skolans ökade
krav på självständighet vad gäller planering och ansvar över studierna. Även läxor och
prov som hamnar under samma tidsperiod anges vara en orsak. En annan stor stressor
som uppges i studien är fritiden. Många av ungdomarna har flera aktiviteter med krav
på sig att lyckas väl. Ryan-Wenger et al. (2005) bekräftar dessa fynd som menar att
många även har orealistiska förväntningar på sig från omgivningen, vilket kan överstiga
deras fysiska och psykiska förmåga. Det anser vi tyder på att föräldrar, skolpersonal och
ledare för olika aktiviteter i ungdomars närhet måste ta ett gemensamt ansvar för att
hjälpa ungdomar sätta upp realistiska mål både inom skolan och på fritiden. Även om
skolan bedöms vara den huvudsakliga stressorn och insatser borde göras inom deras
ramar, så nämns även fritiden. Varför fler borde uppmärksammas på problemet för att
det ska kunna bli bättre för ungdomarna.
Haraldsson et al. (2008) menar att skolan har en viktig roll när det gäller
hälsoförebyggande arbete. Det är nödvändigt att identifiera och designa nya metoder för
att stärka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med vår
uppfattning. Vi antar att det finns brister i dagens skolmiljö och dess struktur eftersom
den bedöms vara den största stressoren och att ungdomar uppfattas stressade av
skolpersonalen. Det framkom även bland många av svaren att flertalet lärare själva
känner sig stressade. De menar att förändringar bör ske inom skolansorganisation.
Natvig, Albrektsen, Anderssen och Qvarnström (1999) anser att insatser med syftet att
minska eller lära ungdomarna att handskas med stress i skolmiljön kan förebygga
sjukdomar och bidra till deras välbefinnande och hälsa är nödvändiga.
Borup och Holstein, (2006) menar att skolrelaterade faktorer som stressigt skolklimat,
utanförskap och få kamratrelationer är relaterat till ohälsosymtom och ett ökat
riskbeteende. De menar också att skolhälsovården inte ensam kan genomföra ett positivt
hälsofrämjande arbete. Hela skolans personal måste engageras, för att åstadkomma ett
positivt skolklimat och ett positivt resultat på hälsan. Ett sätt att minska stressförekomst
enligt Haraldsson et al. (2008) är att via massage och mental träning lära ungdomar att
handskas med stress. Detta är ett arbetssätt som vi finner tilltalande, eftersom
stressprevention även bör handla om att få kunskap om vikten av att varva ner och hur
stress samt återhämtning påverkar kroppen negativt respektive positivt. Vi tror även att
13
insatser behöver göras angående skolmiljön t.ex. minska storleken på klasserna och
servera frukost och frukt.
Det är intressant att skolpersonalens uppfattningar om ungdomarnas välmående
stämmer överens med de studier gjorda på ungdomars egna upplevelser. Det anser vi
visar på att det är ett synligt ohälsoproblem i dagens samhälle. De öppna frågorna
visade på förslag som kan medverka till att reducera ungdomarnas stress, vilket vi ser
som
positivt.
Dock
saknar
vi
ett
gemensamt
synsätt
mellan
lärare
och
skolhälsovårdspersonalen. Möjligen existerar detta på de berörda skolorna i studien men
det är tyvärr inget som framkommer i resultatet. Flera studier visar att en ökad
samverkan mellan dessa båda aktörer är av vikt för att kunna uppnå en hälsosammare
skolmiljö (Borup & Holstein, 2006; Cohall et al., 2007; Leger, 2000; Peterson et al.,
2001). Vi tror det är viktigt med att ha ett helhetsperspektiv med lärare, elever och övrig
personal när man pratar stress i skolan.
METOD DISKUSSION
Utifrån den tidsram som fanns för studiens genomförande gjordes bedömningen att en
enkätundersökning var ett lämpligt metodval. Det externa bortfallet har möjligen
påverkats av tidpunkten för studiens genomförande då personalen i skolan har en
hektisk period i slutet av vårterminen. Bortfallet kan även ha påverkats av att ingen
påminnelse skickades ut till skolorna. Trots detta anser vi att studien är tillförlitlig då
det interna bortfallet på frågorna är lågt och det tolkar vi som att enkätfrågorna var lätta
att besvara och att förstå. Även svarsfrekvensen på de öppna frågorna har varit hög och
har gett oss uttömliga svar. Svaren på frågorna överensstämmer mellan de olika
skolorna.
Frågeställningarna har besvarats och det visar på att använt enkätformulär varit relevant
för studien. Valet att inte göra några statistiska beräkningar grundar sig på att studien
undersöker skolpersonalens uppfattningar om ungdomars stress. En beskrivande resultat
redovisning kändes därför mer lämplig. En nackdel är att det har varit svårt att hitta
studier som beskriver lärare och annan skolpersonals upplevelser av stress hos
ungdomar. Men vi anser ändå att relevanta jämförelser kunnat göras utifrån använd
litteratur.
14
SLUTSATSER
De slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att stress bland ungdomarna i
årskurs åtta förekommer. I de öppna frågorna kommer det fram många förslag till
åtgärder, men det verkar inte vara något som idag genomförs vid någon av skolorna.
Detta styrks med att deltagarna i studien anser att ungdomar är stressade, vilket de inte
borde vara i samma utsträckning om skolan arbetade efter dessa förslag. Den stress som
beskrivs i resultatet är av negativ karaktär. Men med flera insatser inom skolans
organisation rörande stressprevention bör det ge redskap och kunskap till ungdomarna
om stresshantering. En ökad samverkan mellan de olika personalkategorierna inom
skolan anser vi vara nödvändig, för att lättare kunna arbeta med stressprevention. Med
den samhällsutveckling som råder upplevs detta vara ett aktuellt område för vidare
studier. Detta för att se och öka möjligheterna till en bättre hälsa bland ungdomar.
Kunskapen om varför ungdomar är stressade finns, det visar flera tidigare studier på och
även denna. Men vem har ansvaret för att dessa förändringar genomförs?
15
REFERENSER
Andersson, E., & Östlin, I. (2007). Huvudvärk och ont i magen - är det stress. En studie
om tolv barn med specialpedagogiska insatser. Examensarbete. Malmö Högskola.
Hämtad 2008-05-06. http://www.dspace.mah.se/dspace/handle/2043/4176
Borup, I., & Holstein, B.E. (2006). Does poor school statisfaction inhibit positive
outecome of health promotion at school? A cross-sectional study of
schoolchildren’s response to health dialogues with health nurses. Journal of
Adolescent health, 38, 758-760.
Carlsson, J., Larsson, B., & Mark, A. (1996). Psychosocial functioning in
schoolchildren with recurrent headaches. Headache, 36, 77-82.
Cohall, A.T., Cohall, R., Dye, B., Dine, S., Vaughan, R. D., & Coots, S., (2007).
Overheard in Halls: What Adolescents Are Saying, and What Theachers Are
Hearing, About Health Issues. Journal of School Health, 77,(7), 344-350.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik.
Studentlitteratur: Lund.
Fichtel, Å., & Larsson, B. (2002). Psychosocial impact of headache and comorbidity
with other pains among Swedish school adolescents. Headache, 42, 766-775.
Haraldsson, K.S., Lindgren, E-C., Fridlund, B., Baigi, A., Lydell, M.C., & Marklund, B.
(2007). Evaluation of a school-based health promotion programme for adolescents
aged 12-15 years with focus on well-being related to stress. Public Health,122,
25-33.
Lee Hansen, D., Holme Hansen, E., & Holstein, B.E. (2008). Using Analgetics as tools:
young women’s treatment for headache. Qualitative Health Research,18,(2), 234235.
Leger, L. (2000). Developing indicators to enhance school health. Health Education
Research, 15,(6), 719-728.
Lightfoot, J., & Bines, J. (2000). Working to keep school children healthy: the
complementary roles of school staff and school nurses. Journal of Public Health
medicin, 22, (1), 74-80.
Lundman, B., & Graneheim, U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. IM. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård (s.159-172). Lund: Studentlitteratur.
Natvig, G-K., Albrektsen, G., Anderssen, N., & Qvarnström, U. (1999). School-related
stress and psychosomatic symptoms among school adolescents. Journal of School
Health. 69,(9), 362-368.
Nilsson, B., & Sejdiun, H. (2007). Stress hos barn. Examensarbete. Malmö Högskola.
Hämtad 2008-05-06. http://www.dspace.mah.se/dspace/handle/2043/5823
16
Patel, R., & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikensgrunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Peterson, F.L., Cooper, J.R., & Laird, J.M. (2001). Enhancing teatcher health literacy in
school health promotion: A vision for the new millennium. Journal of School
Health, 71,(4), 138-144.
Ryan-Wenger, N.A., Sharrer, V.W., & Campell, K.K. (2005). Changes in children’s
stressors over the past 30 years. Pediatric Nursning, 31,(4), 282-291.
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder.
Stockholm: Socialdepartementet.
Uvnäs-Moberg, K. (2005). Lugn och beröring: Oxytocinets läkande verkan i kroppen.
Stockholm: Natur och Kultur.
ELEKTRONISKA KÄLLOR
URL 1
Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning I Norden.
www.vardinorden.no/vard/index
Hämtad 2008-05-09
17
BILAGOR
BILAGA 1
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för Hälsovetenskap
April 2008
Information angående studie
De flesta ungdomar i Sverige mår bra. Dock har flera studier under de senaste 10-20
åren visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, är oroliga, har svårt att
sova och/eller har värk. I den allmänna debatten beskrivs besvären ofta som tecken på
stress. Den generella definitionen av stress innefattar upplevelser av att känna sig
pressad, att inte hinna med det man tänkt sig och att vara frustrerad. I det vardagliga
begreppet av stress ingår kroppsliga symtom som uppfattas vara konsekvenser av
påfrestningar, exempelvis huvudvärk och magvärk.
Syftet med föreliggande studie är att belysa skolsköterskors, mentorers och kuratorers
uppfattningar av stressförekomst bland ungdomar i årskurs åtta. Målet är att kunna
föreslå ett praktiskt användbart redskap för att minska ungdomars stress. Det är därför
av stor vikt att med hjälp av era erfarenheter kunna identifiera förekomsten av stress och
möjligheter att bidra till ungdomarnas välbefinnande och en bättre hälsa. Er eventuella
medverkan består i att besvara ett frågeformulär. Svarsmaterialet kommer att redovisas
på ett sådant sätt att aktuella skolor är avidentifierade.
Studiens
resultat
kommer
att
redovisas
som
en
D-uppsats
inom
Distriktssköterskeutbildningen vid Mittuniversitetet.
Kontaktpersoner:
Mariana Jonsson, leg. sjuksköterska
Margareta Andersson, leg. sjuksköterska
Tel: xxxxxxxxxxxxxxx
Tel:xxxxxxxxxxxxxxx
Projektansvarig: Marianne Svedlund, universitetslektor
Inst för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet
18
BILAGA 2
(1(2)
ENKÄT ANGÅENDE STRESSFÖREKOMST BLAND ELEVER I
GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 8
1) Har du någon gång upplevt att dina elever varit stressad?
Ja
Nej
2) Om du svarade ja på fråga 1, hur ofta uppfattar du att eleverna blir
stressade?
Varje dag
Flera gånger i veckan
Några gånger i månaden
Några gånger per år
3) Om du tror att eleverna blir stressade vad tror du är den största
orsaken till det? (Kryssa i ett eller flera svar)
Skolan (prov, läxor)
Fritiden
Kompisar
Tv, dator
4) Om du kryssat i något alternativ på fråga 3, vad beror det på tror du?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
5) Hur stor del av din klass tror du upplever stress regelbundet?
Ι----------------Ι---------------Ι---------------Ι
Väldigt
Få
Många
Väldigt
Få
många
19
BILAGA 2
(2(2)
6) Om du tror att eleverna upplever stress hur hade du velat åtgärda
det?
_______________________________________________________
_______________________________________________________
7) Hur ofta uppfattar du att någon av eleverna har huvudvärk?
Varje dag
Flera gånger i veckan En gång i veckan
Någon gång i månaden Någon gång per termin Aldrig
8) Hur ofta uppfattar du att någon av eleverna har ont i nacke/axlar?
Varje dag
Flera gånger i veckan
En gång i veckan
Någon gång i månaden Någon gång per termin Aldrig
9) Hur ofta uppfattar du att någon av eleverna har ont i magen, (ej
hungerkänsla)?
Varje dag
Flera gånger i veckan
En gång i veckan
Någon gång i månaden Någon gång per termin Aldrig
10)
Uppfattar du någon skillnad på stressförekomst mellan flickor
och pojkar, i sådana fall på vilket sätt?
_____________________________________________________
_____________________________________________________
11)
Övriga kommentarer:
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Jag som svarat på denna enkät är:
Mentor
Skolsköterska
Kurator
Lärare
Jag arbetar vid (Skolansnamn):_______________________
Vi tackar för din medverkan!
Mariana & Margareta
20
