Så gör vi skillnad, Skolverket

Kolle
g
läran ialt
de
g
jnin
l
ö
f
Upp ch
o ring
rde
utvä
L
Dela
ktigh
et
t
atisk te
m
e
Syst etsarbe
it
kval
Långsiktighet
riktlinjer för nationell skolutveckling
Så gör vi skillnad
t
ghe
rdi
ikvä
Förord
Vårt arbete med nationell skolutveckling fyller en viktig
funktion i att stödja huvudmän, rektorer och lärare i
deras arbete att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet.
Den svenska skolan har debatterats flitigt det senaste decenniet. Samtidigt som många delar av skolan fungerar mycket väl, finns det områden som uppvisar en mer bekymmersam utveckling. Inte minst gäller detta
elevernas kunskapsutveckling i viktiga ämnen. Det är tydligt att svenska elever
idag uppvisar lägre kunskaper i flera ämnen än vad de gjorde för tio år sedan.
Likvärdigheten mellan skolor har minskat och elevernas möjlig­heter att lyckas
i skolan beror alltmer på vilken skola de valt och vilken utbildningsbakgrund
deras föräldrar har.
Skolverket har en central roll i att bidra till att vända den utvecklingen.
För att Skolverkets stöd ska bli verkningsfullt har vi ett ansvar att planera,
genomföra och följa upp våra insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap om
skolutveckling. Vi har därför tagit fram dessa riktlinjer om hur vi ska kunna
leva upp till detta ansvar. Innehållet i riktlinjerna baseras på den mest aktuella
svenska och internationella forskningen om skolutveckling samt de erfarenheter
Skolverket har av sitt arbete med nationell skolutveckling.
De vägledande principerna och konkreta råden ska, så långt det är möjligt,
ange riktningen för våra nationella skolutvecklingsinsatser.
För barnens och elevernas skull är det angeläget att vi lyckas!
Anna Ekström
Generaldirektör
Inledning
Vad riktlinjerna handlar om
Det här dokumentet är riktlinjer för våra nationella implementerings- och skolutvecklingsinsatser. Skolverket har tagit fram det för att säkerställa att våra insatser vilar på samma grund och genomförs utifrån samma principer så att våra
målgrupper uppfattar vårt stöd som sammanhängande, relevant och angeläget.
Riktlinjerna är ett viktigt delmål för att förverkliga intentionerna i Skolverkets
strategiska plan 2013–2016.
Riktlinjerna ger konkreta råd för hur Skolverkets nationella skolutvecklings­
insatser ska vara utformade. Råden baseras på lärdomar från myndighetens
arbete med nationell skolutveckling samt forskning om skolutveckling. Både
du som arbetar med en skolutvecklingsinsats och du som kommunicerar med
regeringen om kommande uppdrag berörs av riktlinjerna.
I riktlinjerna används begreppen skola, rektor och lärare i vid bemärkelse.
I begreppen avses samtliga skolformer, skolledare och all pedagogisk personal
inom både förskolan, ungdomsskolan och vuxenutbildningen.
Myndighetens skolutvecklingsuppdrag
Skolverket ska med sin samlade verksamhet främja att alla barn, elever och
vuxen­studerande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska med våra olika insatser ge stöd för
förbättrad undervisning och pedagogisk utveckling samt bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat
för elever och vuxen­studerande.
För att nå detta mål arbetar Skolverket med olika uppgifter: nationell styrning, utveckling, uppföljning och utvärdering samt hantering av statsbidrag
och legitimering av lärare. För att våra insatser ska stödja våra målgrupper, och
för att leva upp till de förväntningar som regering och riksdag har på oss, är det
viktigt att vi ständigt utvecklar och effektiviserar vår verksamhet.
I 4 § förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk står följande att läsa om hur vi ska arbeta med det nationella utvecklingsuppdraget.
Myndigheten ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad
måluppfyllelse genom att
1. stödja och svara för nationellt prioriterad fortbildning och annan kompetensutveckling för personal,
2. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning, och
3. svara för andra nationella utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.
En hållbar struktur för nationell skolutveckling
Skolutvecklingen har sitt nav på varje skola men Skolverket har till uppgift att
visa på vad som fungerar och inte fungerar samt identifiera nationella utvecklingsbehov.
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att utbildningen genomförs
i enlighet med de nationella styrdokumenten, men det är rektorn och lärarna
som leder den lokala skolutvecklingsprocessen på varje skola. Skolverket kan
stödja den lokala skolutvecklingen genom att initiera generella, uppsökande
eller riktade insatser.
För att vårt stöd ska komma den enskilda skolan till del, är det viktigt att
skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där rektor och lärare själva identifierar sina behov av nationellt stöd med utgångspunkt i beprövad erfarenhet
och forskning. Det är också viktigt att rektor och lärare har möjlighet att styra
över när och hur de behöver eller önskar detta stöd.
Genom uppföljning och utvärdering och med stöd av forskning och beprövad
erfarenhet kan Skolverket även ta fram underlag för nationella prioriteringar.
Detta gäller oavsett om insatsen initieras som ett regeringsuppdrag eller som en
del av Skolverkets instruktionsenliga uppgift.
Våra nationella skolutvecklingsinsatser kan vara av olika karaktär och omfattning. Även implementeringsinsatser är en central del av insatserna för nationell
skolutveckling. En del insatser berör flera skolformer, t.ex. allmänna råd om studieoch yrkesvägledning, statsbidrag till karriärtjänster eller utveckling av undervisning
inom naturvetenskap och teknik. Andra insatser riktas mot en begränsad målgrupp
eller en viss skolform t.ex. uppföljning av elevernas etablering på arbetsmarknaden,
utveckling av sfi, förskolelyftet, eller uppdrag att utveckla introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Ytter­ligare andra insatser kan vara riktade och uppsökande
till vissa huvudmän och skolor som på grund av organisatoriska eller andra skäl
behöver stöd, t.ex. handledning för lärande.
I budgetunderlaget 2015–2017 uppmärksammade Skolverket regeringen på att
mer hållbara strukturer för nationell skolutveckling, med insatser för alla nivåer i
styrkedjan, skulle ge betydligt bättre förutsättningar att stödja en förbättrad kvalitet
i undervisningen än alltför många och spridda uppdrag. Insatserna för nationell
skolutveckling ska kunna innehålla riktat och anpassat stöd för såväl huvudmän
och rektorer som lärare samt ha stark koppling till karriärtjänsterna och de särskilda
handledartjänster som nu inrättas i flera stora utvecklingsuppdrag.
Skolutveckling är en ständigt pågående lokal förnyelseprocess utan slutdatum som
har till yttersta syfte att varje elev eller barn ska utvecklas så långt som möjligt i
förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. En skolutvecklingsprocess
kännetecknas av att den över tid syftar till att ge återverkning på hela skolans verksamhet, men den kan ta sin början i enskilda delar av en skolas verksamhet. Skolverkets nationella skolutvecklingsuppdrag innebär statligt stöd till lokal skolutveckling
inom områden som är nationellt identifierade och prioriterade.
Alla som arbetar med skolutvecklingsinsatser berörs
Riktlinjerna anger vilka principer och förhållningssätt som ska vara vägledande
när vi diskuterar och överväger olika alternativ och vägval i en skolutvecklingsinsats.
Skolverket genomför ofta skolutvecklingsinsatser i projektform och enligt
projektmodellen. Den reglerar och preciserar den styrande och genomförande
nivåns roller och ansvar samt former för hur alla projekt ska planeras, organiseras och genomföras. Det innebär att riktlinjerna inte berör frågor om t.ex.
projektfaser, bemanning, kompetensförsörjning, ekonomi och tidsplaner.
För att Skolverkets samlade utvecklingsverksamhet ska leva upp till de väg­
ledande principerna i dokumentet, måste det finnas en kontinuerlig och formaliserad dialog mellan den styrande och genomförande nivån. Den styrande
nivån har en viktig roll i att efterfråga motiv och argument för föreslagna beslut
och vägval och den genomförande nivåns uppgift är att säkerställa att sådana
underlag finns.
Vägledande principer
Skolverkets övergripande mål – att främja att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god
kvalitet i en trygg miljö – kan sammanfattas i fyra principer för skolutveckling.
Dessa principer ska, så långt det är möjligt, vara vägledande när olika alternativ
och vägval diskuteras och övervägs i en skolutvecklingsinsats.
Våra insatser ska stärka likvärdigheten i utbildningen
Skolverkets insatser ska ta sin utgångspunkt i de nationella målen och kunskaps­
kraven. De ska också stödja skolor och huvudmän så att alla barn och elever får
tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Insatserna ska anpassas till
målgruppernas olika förutsättningar och behov och möjliggöra för alla huvudmän att delta, även små kommunala och enskilda huvudmän. Därför kan in­
satserna vara riktade och uppsökande till vissa huvudmän och skolor.
Våra insatser ska stärka hela skolans uppdrag
En positiv skolmiljö med goda relationer och ett tillitsfullt klimat utgör nödvändiga förutsättningar för att uppnå bra skolresultat. Skolverkets insatser ska
därför så långt som möjligt förena kunskaps- och värdegrundsuppdraget så att
det inte blir två separata uppdrag för målgrupperna att hantera. För förskolans
del ska insatserna på motsvarande sätt främja alla barns utveckling och lärande
samt en livslång lust att lära.
Våra insatser ska stärka professionen
Skolverkets insatser ska utgå från att det finns en vilja och förmåga hos de
som arbetar med och i skolan att utvecklas i sitt pedagogiska uppdrag. Våra
insatser ska därför bygga på hög tilltro till professionen. De ska också bidra till
att utveckla såväl rektorers pedagogiska ledarskap som lärares didaktiska och
ämnesteoretiska kunskaper samt stödja rektorer och lärare att ta ansvar för det
professionella innehållet i den pedagogiska yrkesutövningen.
Våra insatser ska stärka skolors och
huvudmäns systematiska kvalitetsarbete
Skolverkets insatser ska stärka det systematiska kvalitetsarbetet som skolor och
huvudmän genomför. Våra insatser ska uppmuntra skolor och huvudmän att
bedriva lokal skolutveckling som kännetecknas av systematiska långsiktiga processer mot ett antal prioriterade mål.
Konkreta råd
Skolverket har ofta en möjlighet att välja hur en insats ska utformas, genom­
föras, följas upp och utvärderas. Det är därför viktigt att vi inom detta friutrymme gör kloka val baserade på metoder och verktyg som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att skapa förändring måste vi
kunna lägga ihop kunskap som kommer från forskning med de lärdomar som
vi dragit av vårt tidigare arbete med nationell skolutveckling.
Men varken forskning eller beprövad erfarenhet ger enkla svar på de beslut
som behöver tas i varje enskild insats. Ibland kan det vara svårt att på förhand
förutsätta eller veta att en metod eller ett angreppssätt kommer att fungera. Om
man är osäker på vad som fungerar bäst bör man i första hand följa nedanstående råd. Dessa har stöd i både beprövad erfarenhet och forskning om framgångsrik skolutveckling (se avsnittet Mer om skolutveckling).
Råden ska följas så långt som möjligt.
Insatsen ska vara en del av Skolverkets struktur för nationell
skolutveckling
Den styrande nivån bör:
− Samordna insatsen med redan pågående insatser eller projekt.
− Efterfråga erfarenheter och lärdomar så att dessa kan synliggöras, kommuniceras och användas i kommande insatser.
Den genomförande nivån bör:
− Utgå från kunskaper och erfarenheter om hur liknande insatser tidigare
genomförts och fallit ut.
− Samarbeta och utbyta erfarenheter med andra som arbetar med närliggande
insatser eller basuppgifter.
Insatsen ska beröra hela skolor, verksamheter eller grupper
Den styrande nivån bör:
− Avgöra om insatsen behöver vara riktad eller uppsökande till vissa huvudmän
och skolor.
− Ha det kollegiala lärandet som utgångspunkt för insatsen.
Den genomförande nivån bör:
− Skapa förutsättningar för att planering, genomförande och uppföljning av
insatsen kan ske kollegialt.
− Undvika insatser som enbart riktar sig mot enskilda personer.
Insatsen ska vara välgrundad
Den styrande nivån bör:
− Identifiera målgruppernas behov.
− Utarbeta en övergripande verksamhetslogik för insatsen.
− Synliggöra på vilket sätt insatsen sammanför skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag.
Den genomförande nivån bör:
− Säkerställa att de planerade insatserna har rimliga förutsättningar att leda till
de önskade resultaten.
− Kunna redogöra för hur insatsen kan stärka den lokala skolutvecklingen.
− Argumentera för de val som gjorts i utformningen av insatsen.
Insatsen ska utformas så att den underlättar långsiktig planering
för skolor och huvudmän
Den styrande nivån bör:
− Eftersträva att insatsen inte genomförs som en punktinsats.
Den genomförande nivån bör:
− Utforma insatsen med hänsyn till att skolor kan befinna sig i olika faser av
utvecklingsprocessen och också möjliggöra för skolan att själv avgöra när och
hur de vill använda det nationella stödet.
− Planera för hur skolan kan fortsätta sitt utvecklingsarbete när Skolverket
avslutat insatsen.
Insatsen ska göra huvudmän, rektorer och lärare delaktiga
i planering och genomförande
Den styrande nivån bör:
− I ett tidigt skede efterfråga att dessa grupper är delaktiga.
Den genomförande nivån bör:
− Involvera berörda målgrupper, lärosäten, organisationer och andra myndig­
heter i planeringen av insatsen.
− Synliggöra för berörda målgrupper vad insatsen syftar till och hur den för­
håller sig till andra pågående insatser.
Insatsen ska, där det är lämpligt och möjligt, följas upp och utvärderas
Den styrande nivån bör:
− Tidigt bedöma i vilken omfattning insatsen ska följas upp och utvärderas.
− Återkommande efterfråga resultat av insatsen, t.ex. i samband med verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning.
Den genomförande nivån bör:
− Tidigt i processen planera för uppföljning eller utvärdering.
− Ställa rimliga dokumentationskrav på målgruppen.
Mer om skolutveckling
På följande sidor finns en sammanställning av centrala forskningsrön om såväl
nationell som lokal skolutveckling som på ett överskådligt sätt syftar till att ge
Skolverkets medarbetare stöd i planeringen av både nya och pågående insatser.
Matrisen är indelad utifrån tre styrnivåer.
− För det första finns uppmaningar riktade till staten (inklusive Skolverket),
om vad vi behöver göra i olika avseenden t.ex. vilka verktyg vi behöver, hur vi
förklarar syftet, och hur vi skapar acceptans.
− För det andra finns uppmaningar som riktar sig till huvudmän och rektorer
t.ex. vilka verktyg de behöver, hur de behöver förklara syftet och hur de kan
skapa acceptans.
− För det tredje finns uppmaningar om vad lärare behöver göra, vilka verktyg
de behöver, samt hur de behöver skapa mening och acceptans tillsammans
med kollegor.
Uppmaningarna är många, och visar att det finns en bredd i forskningen. Den
medarbetare som vill fördjupa sig ytterligare, kan läsa vidare i de studier som
finns hänvisade till i fotnoterna.
Forskning om skolutveckling
Ha rätt verktyg för att genomföra insatsen
Stat, huvudmän, rektorer och lärare kan genomföra insatsen genom
att ha rätt verktyg; t.ex. kompetenser, strukturer, ekonomiska resurser
etc.
STATEN BEHÖVER:
Viktigt för staten:
Lång­siktighet
För­ankring
Sam­verkan
–Ge rätt resurser för huvudmän, rektorer och lärare att genomföra
insatsen (t.ex. i form av tid, kompetens och pengar)1
–Ta hänsyn till lokala förutsättningar och behov1
–Undvika att insatsen innebär en ökad arbetsbörda för lärare1
–Ge ansvar till huvudmän/rektorer och lärare1
–Stötta huvudmän, rektorer och lärare i implementeringsprocessen
genom att ge rätt verktyg1
–Ge differentierade kompetensutvecklingsmöjligheter till rektorer6
–Få rätt personer att bli lärare2
Förstå insatsens funktion och skapa en
berättelse om vad det är tänkt att insatsen
ska förbättra.
Stat, huvudmän, rektorer och lärare måste
förstå vad insatsen syftar till och hur den
är tänkt att leda till ett eller flera mål.
Skapa positiva attityder till insatsen
En förutsättning för att stat, huvudmän, rektorer och lärare ska kunna genomföra insatsen
är att de har en positiv inställning till insatsen,
dvs. att viljan finns att genomföra.
STATEN BEHÖVER:
STATEN BEHÖVER:
–Se till att insatsen ligger i linje med
principerna för den skolutveckling som
redan är på gång1
–Involvera lärare, skolledare och huvudmän i
utvecklingen av insatsen (istället för ren topdown styrning)1, 8
–Skapa dialog mellan de nivåer som är
involverade i skolutvecklingen (stat –
huvudmän – skolor)1
–Skapa bred uppslutning kring insatsens
intentioner på alla nivåer1
–Undvika inre oklarheter och motsättningar i insatsen1
–Ha en rimlig takt för insatserna, undvika
många skilda insatser samtidigt1
–Skapa samsyn kring insatsen bland huvudmän, rektorer och lärare1
–Se huvudmän, rektorer och lärare som
medskapare av insatser (t.ex. kompetens­
utveckling) istället för mottagare av någon
annans kunskap9
–Identifiera och ändra ev. traditioner som motverkar viljan till förändring bland huvudmän,
rektorer och lärare1
Ha rätt verktyg för att genomföra insatsen
HUVUDMÄN/REKTORER BEHÖVER:
Viktigt för
huvudmän och
rektorer:
Systematiskt
kvalitetsarbete
Pedagogiskt
ledarskap
Skapa förutsättningar
Uthållighet
–Ta hänsyn tas till lokala förutsättningar och behov1
–Utveckla ett ledarskap för att driva på utvecklingsarbetet5
–Stimulera och granska det praktiska pedagogiska arbetet6
–Skapa förutsättningar för att uppföljning och reflektion kring undervisningens kvalitet är processer som pågår på skolorna8
–Undvika ”activity traps”, dvs. att gå direkt på åtgärder innan tillräcklig tid lagt på att analysera vad som är rätt åtgärd att vidta7
–Planera och dokumentera skolutvecklingen, så att uppföljningar blir
möjliga efter ett antal år5
–Lyssna in förutsättningarna i skolans lokala kultur, men också kunna kritiskt granska verksamheten6
–Ställa pedagogiskt-didaktiska förbättringskrav på sin personal. Som
grund för detta måste ledarna skaffa sig kunskap om hur det pedagogiska arbetet bedrivs på skolan6
–Se till att lärarna får tillgång till relevanta läromedel som insatser
för skolutveckling1
–Ge lärare förutsättningar att utvecklas enskilt och kollegialt8,10
Förstå insatsens funktion och skapa en
berättelse om vad det är tänkt att insatsen
ska förbättra
Skapa positiva attityder till insatsen
HUVUDMÄN/REKTORER BEHÖVER:
HUVUDMÄN/REKTORER BEHÖVER:
–Skapa förutsättningar för att låta veten­
skap och beprövad erfarenhet möta frågor på verkliga problem i lärarnas arbete
med undervisningen7
–Visa engagemang och förmåga att understödja arbetet med gemensam reflektion och
gemensamt arbete bland lärare1, 10
–Koordinera aktiviteter för att få personer
involverade, särskilt när skolutveckling
implementeras. Kommunikation inom
skolan är en viktig aspekt av koordination, likväl som den informella kontakten
som uppstår mellan lärare8
–Ta sig an arbetet med elevinflytande6
–Visa uppslutning kring insatsens intentioner1
–Vara uthållig i sitt arbete för att förbättra
skolans kultur6
–Ta kontroll över sin egen utveckling, snarare
än att styras av den7
–Vara beredda att formulera antaganden om
vad som fungerar i undervisningen och att få
dem kritiskt granskade och testade7
–Skapa ”tighta” skolutvecklingsprogram med
en tydlig vision som involverar hela skolans
personal, inte bara lärarkollegiets mest framsynta lärare8
–Ta pedagogiskt ledarskap med ansvar för
lärarnas lärande inom sina skolor9,10
Få rätt verktyg för att genomföra insatsen
LÄRARE BEHÖVER:
Viktigt för lärare:
Tillsammans granska sin praktik
Medvetenhet i val
av arbetssätt
–Skapa gemensamma referensramar med andra lärare och sprida
väl fungerande lärande- och undervisningsmönster till varandra1
–Föra en forskningsbaserad dialog och tillsammans med kollegorna
utveckla sätt att undervisa på ett sätt som gagnar elevernas
lärande1, 2, 7,10,11
–Skapa och använda läromedel som stödjer insatserna1
–Undvika ”activity traps”, dvs. att gå direkt på åtgärder innan
tillräcklig tid lagt på att analysera vad som är rätt åtgärd att vidta7
–Visa ett aktivt engagemang för kompetensutveckling och vara
inriktad mot att förändra sitt arbete med elevernas lärande9
1
2
3
4
5
6
=
=
=
=
=
=
Gunnar Åsén (2013) Forskningsöversikt om skolinsatsers genomslag.
McKinsey & Company (2007) How the world’s bestperforming school systems come out on top.
Marit Aas (2013) Ledelse av skoleutvikling (i synnerhet kap 2).
Mats Ekholm m.fl. (2010) Skoleutvikling i praksis.
Ulf Blossing m.fl. (2012) Att kartlägga och förbättra skolor.
Ulf Blossing (2003) Skolförbättring i praktiken.
Förstå insatsens funktion och skapa en
berättelse om vad det är tänkt att insatsen
ska förbättra
Skapa positiva attityder till insatsen
LÄRARE BEHÖVER:
LÄRARE BEHÖVER:
–Gemensamt reflektera och arbeta i syfte
att utveckla det egna arbetet på ett sätt
som gagnar elevernas lärande1,10
–Sluta upp kring insatsens intentioner1
–Låta vetenskap och beprövad erfarenhet
möta verkliga problem i lärar­nas arbete
med undervisningen7,10,11
–Vara beredda på att formulera frågeställningar om det egna arbetssätten, och tillsammans utveckla och utvärdera sin praktik
utifrån verkliga utmaningar3,10,11
–Vara beredda på att formulera antaganden
om vad som fungerar i undervisningen och
att få dem kritiskt granskade och testade7
–Skapa engagemang för insatsen hos eleverna8
= Lorna M Earl och Helen Timperley (2009) Professional learning conversations.
= David Reynolds m.fl. (1996) Making good schools. Linking school effectiveness and school improvement.
(i synnerhet kapitel 6).
9
= Helen Timperley (2011) Realizing the power of professional learning (i synnerhet kap 8).
10
= John Hattie (2009) Visible learning.
11
= Jan Håkansson och Daniel Sundberg (2012) Utmärkt undervisning.
7
8