DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS PRESSMEDDELANDE 1/2017 30.1.2017 Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens fyra nya beslut angående diskriminering av funktionsnedsatta Nämnden förbjöd FPA att diskriminera vid erhållande av tolkningstjänster Sökande är synhörselskadad och har ett lagkraftigt beslut om rätten att använda funktionshindrades tolkningstjänster. Han hade inte getts möjlighet till tolkningstjänster då han ämnade ringa ett samtal till Portugal. Tolken som den sökande hade föreslagit, hade inte slutfört den kurs som FPA förutsätter av tolkar som tolkar åt synhörselskadade. Enligt de avtalsvillkor som FPA ingått år 2013, får endast tolkar som har gått en kurs för guidning och beskrivning åt blinda, tolka åt synhörselskadade. Sökande ansåg att iakttagande av avtalsvillkoren ledde till nekande av tolkningstjänster för vissa grupper i vissa situationer. Den sökande hade blivit utan tolkningstjänster, eftersom det på basen av avtalsvillkoren inte fanns en tolk som hade kunskaper i portugisiska och kvalifikation för att tolka åt synhörselskadade. Sökande bad diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden förbjuda FPA:s Centret för tolkningsservice för funktionshindrade fortsätta eller förnya diskrimination på basen av funktionshinder. Sökande yrkade på att nämnden skulle förelägga vite. FPA nekade att de diskriminerat sökande eller att det stridiga avtalet skulle vara diskriminerande. Sökande gjorde beställningen om tolk väldigt nära själva tolkningstillfället. Beställningen förutsatte dessutom portugisiska som specialkunnande. I FPA:s förmedlingssystem fanns en tolk med kunskaper i portugisiska som tolkade åt synhörselskadade. Denna tolk var ändå inte tillgänglig, varför man inte kunde erbjuda tjänster åt sökande. FPA gjorde, med beaktande av serviceerbjudanrens resurser, allt för att kunna förverkliga sökandens beställning. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att ett antagande om indirekt diskriminering förelåg, eftersom en till synes jämlik regel på grund av synhörselskadan satte sökande i en mindre fördelaktig ställning. Nämnden ansåg att kravet som ställts på tolkarna var oflexibel och FPA hade inte tagit i beaktande den synhörselskadade individens enskilda behov vid enskilda tolkningstillfällen. Enligt nämnden var målet att säkerställa tolkningens goda kvalitet i sig godtagart, men sättet man försökte nå det på var inte ändamålsenligt och nödvändigt. Eftersom sökande själv hade föreslagit en tolk som redan används tidigare, som skulle ha varit ledig, ansåg nämnden att FPA:s förklaring inte berättigade FPA:s handling. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att FPA diskriminerat sökande och förbjöd FPA att fortsätta eller förnya den diskriminerande handlingen och förenade sitt beslut om förbud med ett vite på 5000 euro. Nämnden förbjöd företag att diskriminera funktionsnedsatt person vid arrangerande av ett för publiken öppen marknadsföringskampanj Sökande ansåg att företaget diskriminerat honom indirekt, eftersom en bastu som tillfälligt öppnades vid en marknadsföringskampanj var inte tillgänglig för personer som använder rullstol. Enligt svarande var den ifrågavarande bastun inte föremål för svarandens ordinarie speltjänstverksamhet, Sivu 1/3 DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS PRESSMEDDELANDE 1/2017 30.1.2017 och med beaktande av dess kortvarighet, läge och kostnadsfrihet kunde inte kampanjen ordnas tillgängligt så som normala tjänster. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att företaget skulle ha haft ekonomiska resurser att arrangera marknadsföringskampanjen så att även tillgängliga utrymmen skulle ha använts. Företaget marknadsförde bastun som öppen för allmänheten. Nämnden konstaterade att ett till synes jämlikt faktum ledde till att sökande på grund av sin funktionsnedsättning inte kunde utnyttja den erbjudna tjänsten. Företaget kunde inte presenterade godtagbart syfte endast med att hänvisa till diskrimineringslagens 13 §, vilken skulle kunna berättiga åtgärderna. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade, att företaget inte framförde sådant bevis som skulle häva diskrimineringsantagande som sökande har kunnat påvisa. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svarande diskriminerat sökande indirekt och förbjöd företaget att fortsätta eller förnya den diskriminerande handlingen. Affär hade inte diskriminerat en synskadad person vid erbjudande av tjänster Sökande är en synskadad person som upplevde att han inte erbjudits ändamålsenlig assistans i affären, eftersom affärsbitredena inte alltid erbjöd honom hjälp med att plocka varorna. Svarande nekar till att de diskriminerat sökande. Affären har planerats som en självbetjäningsaffär och affärens personal har planerats enligt detta. Personalen strävar efter att betjäna sina kunder, men särskild assistans- och i hopplockningstjänst erbjuder affären inte. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att man, på basen av framställd fakta, inte handlat i strid med diskrimineringslagens 15 § rimliga anpassningar eller nekat sökande rimliga anpassningar och avslog ansökan. Restaurang hade arrangerat ingången i enlighet med tillgänglighetsföreskrifterna Sökande, som på grunda av funktionsnedsättning använde rullstol, ansåg att en restaurang hade handlat diskriminerande, då de hade arrangerat ingången för funktionsnedsatta på annat ställe än huvudinfarten. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden konstaterade, att restaurangen hade arrangerat en tillgänglig ingång i enlighet med byggnadslovet. Genom att använda denna ingång kunde även funktionsnedsatta personer tillbörlig åtnjuta restaurangens tjänster. Nämnden ansåg att antagande om diskriminerande handling inte hade uppkommit, varpå nämnden avslog ansökan. Utlåtandena i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska: http://yvtltk.fi/fi/index/materiaalit/tapausselosteet_3/tapausselosteet2016_1.html Ytterligare information: Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare Juhani Kortteinen tfn. 0295 150151, e-post: [email protected] Sivu 2/3 DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS PRESSMEDDELANDE 1/2017 30.1.2017 DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDEN Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är ett självständigt och oberoende rättsskyddsorgan som förordnats av statsrådet. Nämnden övervakar iakttagandet av diskriminerings- och jämställdhetslagen i privat verksamhet samt i offentlig förvaltning och affärsverksamhet. Till nämndens behörighet hör inte frågor som gäller arbetslivet om det är inte fråga om tillämpning av jämställdhetslagen. Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens behörighet omfattar inte ärenden som gäller privat- och familjelivet eller religionsutövning. Ärenden kan föras till nämnden av den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier eller diskrimineringsombudsman eller med målsägandens sammantycke sammanslutning som främjar likabehandling. I de ärenden som hör hos tillämpningsområden av jämställdhetslagen kan ärenden föras till nämnden endast av arbetsmarknadscentralorganisation eller jämställdhetsombudsman. Ett ärende som är anhängigt i domstol eller hos någon annan myndighet tas inte upp till prövning i nämnden. Nämndens uppgift är att ge rättsskydd till dem som upplever sig ha blivit diskriminerade eller utsatta för förbjudna repressalier i anslutning till diskriminering. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan förbjuda att fortsätta eller upprepa diskrimineringen eller repressalierna samt förena sitt beslut med vite och utdöma det. Nämnden kan förelägga aktören att inom skälig tid vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt diskrimineringslagen. Den kan även fastställa förlikning mellan parterna. Nämnden kan inte förordna att gottgörelse eller annan ersättning betalas. Ytterligare kan nämnden yttra sig om tillämpning av lagen om diskriminering eller jämställdhet på begäran av domstol, diskrimineringsombudsman, jämställdhetsombudsman eller annan myndighet eller förening Ändring i nämndens beslut kan sökas hos förvaltningsdomstolen. Handläggningen av ansökan i diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är avgiftsfri och nämndens expeditioner är avgiftsfria. Parterna betalar själva de övriga rättegångskostnaderna. Närmare information om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden: http://yvtltk.fi/fi/ Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden PB 27 FI-00023 Statsrådet Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens e-post: [email protected] Sivu 3/3