Pressmeddelande 2/2017

DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS
PRESSMEDDELANDE 2/2017
14.2.2017
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens fyra nya beslut
Nämnden förbjöd magistraten att diskriminera utländsk medborgare vid registrering av
faderskap och vårdnadshavande
Sökande är en utländsk medborgare, som ansåg sig ha blivit diskriminerad eftersom hans
faderskap och vårdnadshavande inte registrerades i befolkningsregistret på basen av barnets
internationella födelseattest. Dock registrerades sökandes sambos moderskap och
vårdnadshavande på basen av samma dokument. Sökande krävde att diskriminerings- och
jämställdhetsnämnden förbjuder magistraten att diskriminera och att nämnden förenar
förbudet med vite.
Magistraten ansåg att det inte var fråga om diskriminering. Det hade varit oklart för
magistraten hur faderskap erkänns enligt den franska lagstiftningen, detta eftersom
magistraten inte haft aktuell fransk lagstiftning tillhanda.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg det utretts att sökanden tillförlitligt på
basen av det internationella födelseattestet hade kunnat påvisa att han var far och
vårdnadshavare till barnet. Nämnden ansåg att det uppkommit diskrimineringsantagande på
basen av sökandes nationalitet, eftersom magistraten inte registrerat sökandes faderskap i
Finland utan särskilt krav. Magistraten hade inte heller registrerat sökandes
vårdnadshavande förrän sökande besökt barntillsyningsmyndigheterna. Sökandes finska
sambos moderskap och vårdnadshavande hade däremot registrerats på basen av samma
ifrågavarande födelseattest som sökande hade gett magistraten tillhanda. Diskrimineringsoch jämställdhetsnämnden konstaterade att magistraten inte kan hänvisa till ovetskap
angående lagstiftningens innehåll då myndighetsverksamheten inkluderar att beakta utländsk
lagstiftning.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att magistraten hade diskriminerat
sökande på grund av dennas nationalitet och förbjöd magistraten att fortsätta eller förnya
den diskriminerande handlingen.
(Ej lagakraftvunnet)
Virtuella figurer eller spelvärldens signaturer skyddas inte av diskrimineringslagstiftningens
diskrimineringsförbud
Sökande ansåg att X Ab hade diskriminerat honom då företaget inte blandat sig i spelet som
ägdes av företaget, där sökande störts och behandlats diskriminerande. X Ab nekade till
diskriminering. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att de händelser
som sökande specificerade inte angick sökande som person utan hans spelprofil. Även om det
bakom spelprofilen och signaturen fanns en fysiskindivid, så hade den påstådda
Sivu 1/4
DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS
PRESSMEDDELANDE 2/2017
14.2.2017
diskrimineringen riktat sig mot en virtuell figur eller virtuell person inom spelvärlden och
inte till den bakomliggande fysiska personen. En virtuell figur eller virtuell person kan inte
likställas med en fysiskperson. Diskrimineringslagen tillämpas och diskrimineringsförbudet
utsträcker sig uttryckligen till fysiska personer. Därav tillämpas inte diskrimineringslagen på
virtuella figurer eller spelvärldens signaturer.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden avslog ansökan eftersom nämnden inte var
behörig att behandla den.
(Ej lagakraftvunnet)
Banken hade inte diskriminerat då den inte beviljade internetbankkoder
Sökande är en utländsk medborgare som bor i Finland, som ansåg sig ha blivit diskriminerad
av svarande, då denna utan specifika eller godtagbara grunder nekat att bevilja sökande
internetbankkoder.
Svarande ansåg att de inom ramen för det sedvanliga helhetsavvägande angående beviljande
av internetbankkoder kunde besluta att inte bevilja tjänsten. Beslutet att inte bevilja
internetbankkoder åt sökande baserade sig på att sökande, trotsat bankens förbud, att slussa
privata pengar genom sitt bakkonto till företag inom vilket han är suppleant och till vilket
konto han hade bruksrätt.
Banken uppfattade inte kontoanvändningens lagenlighet och kundens meddelande. Eftersom
det ifrågavarande företagets bankkort hade stängt på bankens vägnar, ansåg svarande att det
var sannolikt att företagets penningaffärer skulle komma att skötas genom sökandes konto
och internetbankkoder.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att banken som företagsekonomisk
aktör kan låta bli att bevilja internetbankkoder på basen av den uppfattningen de fått av en
person och dennas förmögenhetsrelaterade angelägenheter. Dessa omdömen får ändå inte
basera sig på diskriminerande grunder. Om inte behandlingen som är så osaklig att den kan
anses fall inom ramen för diskrimineringslagens 14 § angående trakasserier, är inte
åsiktsskiljaktigheter som kan uppkomma vid kundbetjäning diskriminering så som
diskrimineringslagen fastställer.
Sökande påvisade inte sådana fakta som objektivt sett skulle leda till antagande om att
svarande satt sökande i en sämre position än en person i jämförbar situation, då svaranden
beslöt att inte bevilja internetbankkoder.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att diskrimineringsantagande inte hade
uppkommit och avslog ansökan.
(Ej lagakraftvunnet)
Sivu 2/4
DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS
PRESSMEDDELANDE 2/2017
14.2.2017
En datasystemsproducent diskriminerade inte ett barns förälder
Sökande är förälder till ett barn som inte är vårdnadshavare för barnet, men föräldern har
ett fastställt beslut av tingsrättens på basen av vilket föräldern har samma rätt som en
vårdnadshavare att få information av social-, hälso- och skolmyndigheterna. Sökande ansåg
att A Ab som producerat datasystemet som använts i skolan, hade diskriminerat honom
eftersom datasystemet inte tillät, med vårdnadshavare jämförbara, möjligheter att
kommunicera med skolan och läraren, fastän sökande hade rätt till information.
Svarande hävde att de inte diskriminerat sökande och att ansökan bör avslås. Svarande
konstaterade att de är en datasystemsproducent som planerar, producerar och säljer
program. Läroverkaen bestämmer hurdana program de skaffar och använder och hurdan
informations – och andra rättigheter de ger åt sin personal, vårdnadshavare och andra. A Ab
är så som datasystemsproducent inte på något sätt ansvarig för vad läroverken gör eller låter
bli att göra med deras program.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att en enskild producent endast
ansvarar för den tjänsten som utgör beställningen. Läroverkets uppgift är däremot att
förverkliga informationsflödet och uppfylla föräldrarnas rätt till information. Nämnden
ansåg att sökande inte hade presenterat fakta på vilkens basis det skulle ha framgått orsak att
anta att företaget satt sökande i annan position än annan i jämförbar situation.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att diskrimineringsantagande inte hade
uppkommit och avslog ansökan.
(Ej lagakraftvunnet)
Utlåtandena i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska:
http://yvtltk.fi/fi/index/materiaalit/tapausselosteet_3/tapausselosteet2016_1.html
Ytterligare information: Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare
Juhani Kortteinen tfn. 0295 150151, e-post: [email protected]
Sivu 3/4
DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDENS
PRESSMEDDELANDE 2/2017
14.2.2017
DISKRIMINERINGS- OCH JÄMSTÄLLDHETSNÄMNDEN
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är ett självständigt och oberoende rättsskyddsorgan som
förordnats av statsrådet. Nämnden övervakar iakttagandet av diskriminerings- och jämställdhetslagen i privat
verksamhet samt i offentlig förvaltning och affärsverksamhet. Till nämndens behörighet hör inte frågor som
gäller arbetslivet om det är inte fråga om tillämpning av jämställdhetslagen.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens behörighet omfattar inte ärenden som gäller privat- och
familjelivet eller religionsutövning.
Ärenden kan föras till nämnden av den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier eller
diskrimineringsombudsman eller med målsägandens sammantycke sammanslutning som främjar
likabehandling.
I de ärenden som hör hos tillämpningsområden av jämställdhetslagen kan ärenden föras till nämnden endast
av arbetsmarknadscentralorganisation eller jämställdhetsombudsman.
Ett ärende som är anhängigt i domstol eller hos någon annan myndighet tas inte upp till prövning i nämnden.
Nämndens uppgift är att ge rättsskydd till dem som upplever sig ha blivit diskriminerade eller utsatta för
förbjudna repressalier i anslutning till diskriminering.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan förbjuda att fortsätta eller upprepa diskrimineringen eller
repressalierna samt förena sitt beslut med vite och utdöma det.
Nämnden kan förelägga aktören att inom skälig tid vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt
diskrimineringslagen. Den kan även fastställa förlikning mellan parterna.
Nämnden kan inte förordna att gottgörelse eller annan ersättning betalas.
Ytterligare kan nämnden yttra sig om tillämpning av lagen om diskriminering eller jämställdhet på begäran av
domstol, diskrimineringsombudsman, jämställdhetsombudsman eller annan myndighet eller förening
Ändring i nämndens beslut kan sökas hos förvaltningsdomstolen.
Handläggningen av ansökan i diskriminerings- och jämställdhetsnämnden är avgiftsfri och nämndens
expeditioner är avgiftsfria. Parterna betalar själva de övriga rättegångskostnaderna.
Närmare information om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden: http://yvtltk.fi/sv/index.html
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden
PB 27
FI-00023 Statsrådet
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens e-post: [email protected]
Sivu 4/4