Rehabilitering
2009-02-23
Universitetsförvaltningen
Personalavdelningen
Dnr 1517/09-200
Rehabilitering
Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Sid: 1 / 6
Sid:
Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Förebyggande och hälsofrämjande arbete
Karolinska Institutet har som arbetsgivare ett lagstadgat ansvar för att det på ett
lämpligt sätt bedrivs en organiserad arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet.
Det är viktigt att arbetsgivaren fångar upp tidiga signaler för att förebygga behov av
sjukskrivning och rehabilitering.
Målet med rehabiliteringsarbetet vid KI är att så tidigt som möjligt hitta en lösning
utifrån medarbetarens situation och de ekonomiska förutsättningarna i arbetsgivarens
verksamhet.
Nya regler i sjukförsäkringen infördes under 2008. De nya reglerna ställer krav på
aktivitet tidigt i sjukfallen och en s k rehabiliteringskedja är införd med fasta
tidpunkter för prövning av sjukskrivnas arbetsförmåga och rätten till sjukpenning.
Sjukperiod 1-90 Prövning om den sjukskrivna kan klara sitt vanliga arbete eller
annat tillfälligt arbete inom institutionen.
Sjukperiod 91-180 Prövning om den sjukskrivna kan klara annat tillgängligt arbete
inom hela KI.
Sjukperiod 181-364 Prövning om den sjukskrivna kan klara något arbete inom hela
den reguljära arbetsmarknaden.
Rehabiliteringsplanering, aktörer och stödresurser
Ansvarig chef ska hålla en mycket tidig och kontinuerlig kontakt med medarbetaren
under sjukperioden. Ansvarig chef ska göra en rehabiliteringsplanering när
medarbetaren varit borta p g a sjukdom mer än fyra veckor, helst redan efter två
veckor.
Läs mer om rehabiliteringsplanering under personals hemsida och
rehabiliteringsprocessen.
Blankett för rehabiliteringsplanering finns på personals hemsida under
rehabiliteringsprocessen.
Medarbetaren har ansvar för att aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga och att
aktivt medverka vid rehabiliteringsplanering och olika rehabiliteringsinsatser.
Önskas KIs företagshälsovårds, Previa, medverkan används samma blankett för
beställning av Previas tjänster.
Previa kan ge stöd till att göra rehabiliteringsplanering och till andra
rehabiliteringsåtgärder.
Det finns utsedda rehabiliteringssamordnare på Previa (Solna respektive Huddinge).
2/6
Sid:
Personalavdelningen utgör en central specialistresurs som kan ge råd och stöd under
hela rehabiliteringsprocessen. Personalavdelningen samordnar även KIs
rehabiliteringsnätverk.
Försäkringskassan ser till att den sjukskrivne får en handläggare och de ansvarar för
att samordna de rehabiliteringsinsatser som behövs. De tar även initiativ till
försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktad
rehabiliteringsplanering.vid behov. KI har fasta utsedda kontaktpersoner vid
försäkringskassan i Solna respektive Huddinge. Kontaktpersonerna är även
representanter i rehabiliteringsnätverken vid KI.
Om det bara är medicinsk rehabilitering med återgång direkt till arbete efter
sjukskrivning (ex graviditet) och där det inte krävs några ytterligare aktiva åtgärder
från försäkringskassans sida, då handläggs sjukärendena av lokalkontorens
handläggare och går ej vidare till våra kontaktpersoner vid kassan (s k
”prognosärenden”): För prognosärenden gäller att den försäkrade ska vara åter i
tjänst inom 60 dagar från sjukanmälningsdagen. Övriga ärenden som kräver åtgärder
och som våra kontaktpersoner handlägger kallas för ”aktiva ärenden”.
Friskvården vid KI har en stor kompetens och är en resurs och stöd vad gäller
hälsorelaterade frågor i förebyggande syfte, under pågående rehabilitering samt efter
rehabilitering. Friskvården kan lägga upp individuella program och har olika
aktiviteter som kan vara lämpliga under en rehabilitering. De är också representerade
i rehabiliteringsnätverken.
Fackliga organisationerna kan vara ett viktigt stöd för en medarbetare som är under
rehabilitering. Ansvarig chef ska stämma av med medarbetaren om någon
representant från berörd personalorganisation ska medverka i rehabiliteringsarbetet.
Rehabiliteringsnätverk. Det finns två geografiska rehabilteringsnätverk vid KI, dels
för institutionerna som tillhör Campus/Solna, dels för institutionerna som tillhör
Huddinge.
Syftet med rehabiliteringsnätverken är att arbeta förebyggande för att undvika ohälsa
i organisationen samt att så tidigt som möjligt komma in med rehabiliteringsinsatser
som resulterar i återgång i arbete inom KI eller till andra alternativa karriärvägar. I
nätverken finns representanter från personalavdelningen, försäkringskassan, previa
och friskvården. Vid behov kan också arbetsförmedlingen representeras.
Rehabiliteringsnätverken har möten 1 gång per månad. Alla personer som har en
sammanhängande sjukskrivningsperiod på över 28 dagar ska tas upp i nätverken ,
om det inte är uppenbart onödigt. Individen ska alltid bjudas in för att själv vara
aktiv i sin rehabilitering. Om det inte är möjligt eller om individen inte vill vara
närvarande ska personen ge sitt godkännande att ärendet diskuteras.
Sekretessbestämmelserna gäller för samtliga medverkande i nätverken. Institutionen
anmäler till personalavdelningen de ärenden som ska tas upp i nätverket. Ett ärende
kan tas upp endast en gång i nätverket eller också flera gånger beroende på behov.
Det är också angeläget att det inte är fler aktörer än vad som behövs som är
närvarande i nätverket i respektive ärende med respekt för individen.
3/6
Sid:
4/6
Ett rehabiliteringsärendes gång
Rehabiliteringsprocessen vid KI
Förebyggande
arbete
Rehabiliteringsplanering
Lösning
inom
institution
Sjukperiod
1 – 90
Lösning
inom KI
Sjukperiod
91 - 180
Lösning
utanför KI
Sjukperiod
181 - 364
Medarbetaren
Har ansvar för att aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga och att aktivt
medverka i sin egen rehabilitering.
Institutionen/Ansvarig chef
Har ansvar för sin personal och för att förebygga behov av sjukskrivning och
rehabilitering.
Regelbundna kontakter, utvecklingssamtal, personalmöten mm kan vara sätt att
fånga upp ohälsa.
Institutionen följer upp korttidsfrånvaro för sin personal i syfte att förhindra längre
sjukskrivningsperioder.
Ansvarig chef ska hålla en mycket tidig och kontinuerlig kontakt med medarbetaren
under sjukperioden. Ansvarig chef ska även göra en rehabiliteringsplanering när
- medarbetaren varit sjukskriven mer än 4 veckor, helst redan efter två veckor
- medarbetaren varit sjuk sex gånger eller fler under den senaste 12månadersperioden
- arbetstagaren själv begär det
- arbetsgivaren av särskilda skäl påkallar det.
Rehabiliteringsplaneringen görs lämpligtvis med stöd av rehabiliteringsnätverken
där previa, försäkringskassan och friskvården ingår.
Vid rehabiliteringsplaneringen ska alla insatser och åtgärder för att få individen åter i
arbete företas och det ska också noggrant dokumenteras.
Alla sjukskrivningsärenden med sammanhängande sjukperiod över 28 dagar ska gå
via rehabiliteringsnätverken som hålls 1 gång per månad. Ärendena anmäls av
institutionen till personalavdelningen. Individen själv bör vara med vid mötet och
ska alltid bjudas in och alltid informeras om och tillfrågas. Om individen väljer att
inte närvara vid nätverksmötet ska ett godkännande inhämtas från personen att
ärendet tas upp. Sekretess gäller. Representanter från institutionerna är alltid med
(ansvarig chef alt Administrativ chef eller HR-personal).
De fall av ärenden över 28 dagar som är uppenbart onödiga att tas upp i nätverken,
görs en anteckning om av institutionen. Individen ska informeras om och tillfrågas
om den önskar ha med facklig företrädare under rehabiliteringen som stöd.
Sid:
Under sjukperiod 1-90 ska den sjukskrivnas arbetsförmåga prövas om att kunna
utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete inom den egna institutionen. Allt
rehabiliteringsarbete ska dokumenteras noggrant och samlas i en personalakt.
I de fall arbetsgivaren på institutionsnivå gör bedömningen att den sjukskrivna inte
kan återgå i ordinarie arbetsuppgifter eller till annat arbete på institutionen, efter
utförliga och noggranna rehabiliteringsåtgärder, ska facklig företrädare informeras
på lokal nivå.
Försäkringskassan kan begära av den sjukskrivna att lämna ett underlag, s k
”Arbetsgivarutlåtande” om möjligheten till annat arbete inom hela myndigheten.
Om så är fallet innebär det för KI att institutionen tar kontakt med
personalavdelningen för att undersöka vilka omplaceringsmöjligheter som finns till
lediga arbeten inom hela Karolinska Institutets verksamhet. Det är
personalavdelningen som formellt gör omplaceringsutredningen.
Personalavdelningen informerar arbetstagarens centrala fackliga företrädare.
Arbetsgivarutlåtandet undertecknas av både arbetsgivaren (prefekt/ansvarig chef
samt personalavdelningen) och arbetstagaren samt central facklig företrädare och
skickas in till försäkringskassan av arbetstagaren. Institutionens ansvar för
medarbetaren kvarstår tills en eventuell lösning hittats.
Personalavdelningen
Är sammankallande till rehabiliteringsnätverksmötena. Personalavdelningen får
information av institutionerna om vilka sjukskrivningsärenden som överstiger 28
dagar. Personalavdelningen meddelar försäkringskassan och Previa om vilka
ärenden som önskas tas upp i nätverken.
Personalavdelningen är behjälplig till institutionen i de ärenden som kräver
omplaceringsutredning inom hela KI. Det är personalavdelningen som formellt gör
omplaceringsutredningen.
Under sjukperiod 91-180 vidgas prövningen från försäkringskassan av rätten till
sjukpenning till att omfatta om den sjukskrivne kan utföra något annat tillgängligt
arbete hos arbetsgivaren. Dvs är det troligt att den sjukskrivne kan utföra annat
arbete inom hela KI som personen har tillräckliga kvalifikationer för.
Omplaceringsutredning kring möjligheterna till annat arbete inom KI görs av
personalavdelningen i samarbete med institutionen under arbetstagarens sjukperiod
dag 91-180. I de fall arbetsgivaren gör bedömningen att arbetstagaren ej kan utföra
arbete inom institutionen eller erbjudas annat arbete inom hela KI, informerar
personalavdelningen arbetstagarens centrala fackliga företrädare.
Omplaceringsutredning görs även av personalavdelningen i samarbete med
institutionen när försäkringskassan begär in ett Arbetsgivarutlåtande av
arbetstagaren.
I de fall då Arbetsgivarutlåtande krävs in informerar personalavdelningen berörd
central facklig företrädare.
5/6
Sid:
Personalavdelningen är en central specialistresurs som kan ge råd och stöd under
hela rehabiliteringsprocessen.
Arbetsförmedlingen
Är det risk för att den sjukskrivne inte kommer att kunna återgå i arbete hos
arbetsgivaren före den fastställda tidsgränsen vid 180 dagar bör den sjukskrivne
erbjudas stöd via arbetsförmedlingen. Den sjukskrivne har då fram t o m dag 180 i
sjukperioden på sig att med stöd av arbetsförmedlingen söka nytt arbete utan att
rätten till sjukpenning upphör. Institutionen har i detta skede fortsatt ansvar för den
sjukskrivne.
Försäkringskassan
Från och med dag 181 i sjukperioden ska försäkringskassan – om inte särskilda skäl
talar emot det - göra en bedömning om den försäkrade kan utföra arbete inom hela
den reguljära arbetsmarknaden i övrigt. Om försäkringskassan gör bedömningen att
den försäkrade kan klara annat arbete inom övriga arbetsmarknaden utgår ingen
sjukpenning.
Prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden kan skjutas upp om det finns
särskilda skäl. Detta bör kunna ske om det är stor sannolikhet att den försäkrade efter
ytterligare behandling eller rehabilitering kan återgå i arbete hos nuvarande
arbetsgivare inom ett år efter insjuknandedagen.
I de fall försäkringskassan beslutar om att sjukpenning ej ska utgå och arbetstagaren
ej kan återgå i tjänst eller omplaceras till annat arbete inom KI kan en arbetsrättslig
process inträda hos arbetsgivaren. Institutionen tar då kontakt med
personalavdelningen för fortsatt hantering enligt de regler som gäller i arbetsrätten.
En mycket tydlig och detaljerad dokumentation av samtliga rehabiliteringsinsatser
för respektive individ är viktig vid denna process.
6/6
