Vattnets kretslopp
När det regnar är det egentligen samma gamla vattendroppar som
faller på oss, som föll på dinosaurierna för miljoner år sedan! Så hur
går det egentligen till? Möt professor Lunatus när han på ett tydligt
och pedagogiskt sätt förklarar hur vattnets kretslopp fungerar.
Filmen är uppdelad i fyra olika avsnitt:
• ”Molnbildning och nederbörd”
• ”Moln och regn över hav och land”
• ”Från källan till havet”
• ”Vattnets globala kretslopp”
Från: 10 år
Om söt- och saltvattnets betydelse för klimat och väderlek
En överväldigande majoritet av vattnet på jorden, över 70 procent, är
saltvatten, alltså vatten i stora hav och oceaner. Medan bara en bråkdel
av allt vatten är sötvatten. Det innebär alla sjöar, floder, åar, glaciärer
och polarisen tillsammans, plus all luftfuktighet i atmosfären. Trots
sin ringa omfattning är det bara sötvattnet som genom sitt kretslopp
mellan hav och land bestämmer hela klimatet och all väderlek på
jorden.
Ämne: Biologi
Vattnets globala kretslopp
Speltid: 26 min.
Originaltitel: Wasserkreislauf
Produktion: GIDA, Tyskland
Svensk version:
Cinebox, 2011
Ansvarig utgivare:
Katarina Lundgren
Filmnr: 14778
På jorden sker ständiga växlingar mellan olika väder. Olika platser har
olika klimat, och vattnets kretslopp ser inte likadant överallt på jorden.
Ryssland och Europa har till exempel väldigt gott om vatten, medan det
i Sydvästasien och Nordafrika finns stora öknar som Saharaöknen.
Man kan dela in jorden i fyra klimatzoner. Mittlinjen runt jordklotet
kallas ekvatorn. Klimatzonerna ligger parallellt med ekvatorn, som
remsor runt jorden. Direkt norr och söder om ekvatorn ligger den
tropiska klimatzonen. Här finns ingen vinter och nederbörden växlar
extremt mycket mellan olika områden. Därefter ligger de subtropiska
klimatzonerna. Här är det inte lika varmt som i tropikerna och
torkan och nederbörden är något beskedligare. Sedan kommer de
tempererade zonerna, där bland annat Europa, Ryssland och stora delar
av Nordamerika ligger, med sitt starkt skiftande väder. Sist kommer
polarzonerna, med Nord- och Sydpolen, där sommaren är kort, vintern
lång och nederbörden oftast faller som snö.
Vid exempelvis den varma ekvatorn stiger stora mängder varm luft upp i
atmosfären, där luften kyls av och nederbörd faller. Stora luftströmmar,
som ofta transporterar stora mängder vatten, finns i alla jordens
klimatzoner. I de tempererade zonerna på norra och södra halvklotet
påverkas det stora luft- och vattenkretsloppet dessutom av jordens
rotation, vilket ger upphov till kraftigt skiftande väder.
CINEBOX
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 07 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.cinebox.se
Vattnets kretslopp
5. Ge exempel på olika slags moln och deras
Från källan till havet
Vatten som faller ner som snö eller regn på land rinner
i princip tillbaka till havet på två sätt. Antingen under
jord, genom vattenledande kanaler, eller över jord, via
vattendrag. På sin väg över land bevattnar bäckarna och
floderna åkrar, skogar, ängar och trädgårdar via det så
kallade grundvattnet. På så vis sluts också vattnets stora
kretslopp.
Om molnbildning och nederbörd
6. Vilka sorters nederbörd finns det?
7. Varför är det ofta bördigt där det finns höga
berg?
8. Beskriv vattnets väg från källa till hav.
9. Vilka klimatzoner finns det?
Ständig avdunstning av vatten gör att det alltid och
överallt finns en viss mängd vattenånga i luften, som
kallas för luftfuktighet. Vår planets atmosfär har en
viss, men ständigt skiftande, luftfuktighet. Vattnets
kretslopp drivs av solens kraft. Den värmer upp vattnet
och får vattnet att dunsta. Det avdunstade vattnet,
vattenångan, stiger uppåt med den varma luften. På
vägen upp når luften kallare lager i atmosfären och kyls
ned. Vattenångan blir då till otaliga små vattendroppar,
som bildar moln. Till slut klarar molnen inte av att hålla
kvar sin last av vatten längre, utan det faller ned på
jorden igen som nederbörd, i form av regn, snö eller
hagel.
Om moln och regn
Moln finns i massor av olika former och färger. Vita
moln består av relativt få, finfördelade vattendroppar
medan mörka moln – regnmoln – innehåller många
fler och större vattendroppar. Om solen har värmt upp
jorden finns varma uppvindar som för med sig molnen
högre upp i atmosfären. När det inträffar kyls vattnet i
molnet av, kondenserar till stora droppar och faller ned
i form av nederbörd.
Höga berg gör att vinden stiger och att molnen stiger
med vindarna, över bergen. Där kyls molnen ned tills
nederbörd faller. Landytorna nära bergsområden är ofta
mycket vattenrika och bördiga.
Små och stora växter på land avdunstar stora mängder
vatten i luften. Träd släpper ut vatten i form av
vattenånga genom små springor på bladens undersidor.
Ett stort träd kan ge ifrån sig upp till 400 hundra liter
vatten om dagen, medan en liten buske eller en solros
släpper ut runt 1 liter om dagen.
Diskussionsfrågor
1. Hur stor del av jordens yta täcks av saltvatten?
2. Vad driver vattnets kretslopp?
3. Beskriv vattnets kretslopp över världshaven.
4. Vad innebär kondensation?
egenskaper.
10.Ge exempel på en klimatzon med extrem nederbörd.
11.På vilket sätt påverkar klimatet i tropikerna
vårt eget, tror du?
12.Är det söt- eller saltvattnet som styr hela klimatet och all väderlek på jorden?
Här kan du hämta mer information
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattnets_kretslopp - om
vattnets kretslopp
http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm mer om vattnets kretslopp
http://ga.water.usgs.gov/edu/watercycleswedish.html mer om vattnets kretslopp
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jetstr%C3%B6m – om
jetströmmar
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/
jetstrommar-1.5867 - mer om jetströmmar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nederb%C3%B6rd – om
nederbörd
http://www.havet.nu – om världens hav
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/
jetstrommar-1.5867 - om sötvatten
http://www2.utb.halmstad.se/naturskolan/laromedel/
sotvatten/sotfakta.htm - mer om sötvatten
http://www.krisinformation.se/web/Pages/
Page____11208.aspx - om hur nederbörd hänger ihop
med klimatförändringar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klimatzon - om
klimatzonerna
www.ne.se - Nationalencyklopedin
www.google.se - Användbar sökmotor
www.dn.se - Dagens nyheter
http://www.dnskola.se/ - Dagens nyheters skolsajt
www.wikipedia.se – Bra nätencyklopedi
http://www.cinebox.se/
CINEBOX
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 07 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.cinebox.se
