Öppna jämförelser Vård och omsorg
Kommentarer indikatorer av Landstinget i Kalmar län
13. Fallskador
Antal personer med fallskador per 1000 invånare >=80 år som medför inläggning på sjukhus
under ett år, genomsnitt för åren 2006-2008.
Fallolyckor är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt
drabbade. I Sverige dör i genomsnitt mer än tre äldre personer varje dag till följd av
fallolyckor, vilket är mer än dubbelt så många som alla dödsfall i trafiken bland äldre varje år.
Medicinering samt yrsel eller andra balansproblem är, förutom det som kan hänföras till
olyckor som att halka eller snubbla, vanliga orsaker till fallskador bland äldre. Benskörhet är
en vanlig orsak till att även lindriga fall leder till frakturer hos äldre personer. Benskörhet är
vanligare bland kvinnor än män och ökar med åldern. Förebyggande åtgärder är bland annat
fysisk aktivitet och balansträning samt näringsriktig mat. Rökning och högt alkoholintag ökar
risken för benskörhet. Antalet fallolyckor låg lika med riksgenomsnittet eller lägre för de
flesta kommuner i länet. Det är endast två kommuner som ligger över riksgenomsnittet.
Kommunens roll i det förebyggande arbetet finns bland annat inom omsorgsverksamheten,
både när det gäller näringsriktig kost men också genom att främja förutsättningarna för fysisk
aktivitet och utevistelse. Genom att göra ”skyddsronder” hos de boende som är anslutna till
den kommunala hemtjänsten, kan många fallolyckor undvikas. Fallolyckor är vanliga inom
vården och omsorgsboenden och både kommuner och landsting har här ett ansvar att arbeta
förebyggande. Att se över medicinering är också viktigt eftersom många läkemedel kan
orsaka yrsel och risk för att ramla.
14 Samtidig förskrivning av tio eller flera läkemedel
Andel av invånare 80 år eller äldre med aktuell läkemedelsbehandling som samtidigt
behandlas med tio eller flera läkemedel, 2008.
Indikatorn syftar till att belysa polyfarmaci, samtidig användning av många läkemedel, bland
äldre. Polyfarmaci har visats sig leda till svårigheter för patienten att använda sina läkemedel
på ett korrekt sätt, ökad risk för svåra läkemedelsinteraktioner samt inläggning vid sjukhus
tillföljd av läkemedelsbiverkningar. Data är hämtat från Läkemedelsregistret.
I detta register finns information om alla förskrivna och uthämtade läkemedel men däremot
ingen information om medicinen används. Indikatorn bygger på antagandet att samtliga
uthämtade läkemedel används samt att de används samtidigt. Medicin som inte är
receptbelagd samt samtliga mediciner inom slutenvården saknas i läkemedelsregistret.
Andelen ligger för de flest kommunerna i länet under riksgenomsnittet och Emmaboda samt
Borgholm tillhör de tio kommuner i riket som har lägsta andelen.
Det är endast en kommun i länet där andelen är högre än riksgenomsnittet. Det är viktigt att
läkare i samverkan med bl.a. äldreomsorgens sjuksköterskor regelbundet ser över och
kvalitetssäkrar individens läkemedelanvändning. Tanken med sådana s.k.
läkemedelsgenomgångar är att ta reda på vilka läkemedel personen använder och i vilka doser
samt ta ställning till om alla preparat är nödvändiga, om doserna måste ses över och om något
viktigt medel fattas. På de flesta håll i vårt län finns en regelbunden samverkan mellan
primärvården och äldre omsorgen kring de äldres läkemedelsanvändning.
15. Samtidig förskrivning av tre eller flera psykofarmaka
Andel av invånare 80 år och äldre med aktuell läkemedelsbehandling som samtidigt
behandlades med tre eller fler psykofarmaka, 2008.
Psykofarmaka är läkemedel som sätts in vid ångest, oro, sömnbesvär, depressioner
etc. Indikatorn vill inte bara belysa samtidig användning av tre eller fler psykofarmaka utifrån
ökad risk för läkemedelsinteraktioner och läkemedelsbiverkningar, utan även utifrån ett
vårdande perspektiv. En hög samtidig användning av tre eller flera psykofarmaka kan tyda på
brister i den psykiatriska vården.
Att mäta samtidig användning genom att titta på antal förskrivningar gällande framförallt
psykofarmaka kan delvis vara svårtolkat då det inte sällan förskrivs ett läkemedel som
sedermera inte fungerar tillfredställande varpå ett nytt läkemedel skrivs ut osv. Andelen ligger
i samtliga kommuner i länet under eller lika med riksgenomsnittet.
16. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer
Andel av invånare 80 år och äldre med aktuell läkemedelsbehandling som behandlades
med riskfyllda läkemedelskombinationer, risk för D-interaktion, 2008.
Enligt FASS kan D-interakationer "leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra
biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering”.
I länet ligger andelen i samtliga kommuner utom en under eller lika med riksgenomsnittet.
17. Oplanerade inläggningar på sjukhus
Antal oplanerade inläggningar på sjukhus per 1 000 invånare 80 år och äldre, 2008.
En låg frekvens oplanerade inläggningar på sjukhus bland de äldre i en kommun
indikerar god kvalitet på planering, läkarmedverkan och samverkan mellan kommun
och landsting. Bästa värde på indikatorn är en liten frekvens, även om målet inte kan
vara att helt eliminera oplanerad sjukhusvård. Antalet oplanerade inläggningar ligger under
riksgenomsnittet i samtliga kommuner i länet.
18. Hälsotillstånd tre månader efter stroke
Andel av alla strokepatienter som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska
gott tre månader efter stroke, genomsnitt för 2006, 2007 och 2008.
I enkäten från Riks Stroke tillfrågas personerna hur de bedömer sitt hälsotillstånd
tre månaders efter den akuta vården. Svarsalternativen är mycket gott, ganska gott,
ganska dåligt och mycket dåligt. Indikatorn visar andelen som svarar mycket gott
och ganska gott. Självskattat hälsotillstånd är nära knutet till ADL-förmåga och dessa båda
resultatvariabler ger olika aspekter på gott eller dåligt utfall: det förstnämnda patientens
upplevelse, det sistnämnda en mer ”objektiv” beskrivning av funktionen.
Denna resultatindikator kan påverkas av sjukvårdens insatser under akutskedet och efter
utskrivning från sjukhus men också av stödet från närstående och samhället. Förväntningar
spelar in liksom socioekonomiska förhållanden. Det är kommunerna i söder och
inlandskommunerna i norr där andelen med god allmän hälsa är lägre än riksgenomsnittet. Ser
vi på de tre sjukhusen (Riks Stroke 2008) så ligger andelen i Oskarhamn lika med
riksgenomsnittet 74,6 %, i Västervik på 74 % och i Kalmar på 70,5 %. Indikatorn är känslig
för stort bortfall, särskilt vid små sjukhus. På Västerviks sjukhus är bortfallet vid tre månaders
uppföljning >20 % vilket utgör en osäkerhetsfaktor.
19. Funktionsförmåga tre månader efter stroke Andel av alla strokepatienter som är oberoende av hjälp med förflyttning,
toalettbesök samt på – och avklädning tre månader efter stroke,
genomsnitt 2006, 2007 och 2008.
Indikatorn speglar den enskildes möjligheter att efter en stroke kunna leva ett normalt
självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga aktiviteter
som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar kvaliteten i
rehabiliteringsinsatserna i bred mening. Även närståendes och socialtjänstens insatser
påverkar resultatet.
Andelen ADL-beroende är starkt åldersberoende och någon könsskillnad finns inte i åldrar
under 75 år. I högre åldrar är andelen ADL-beroende däremot klart högre bland kvinnor än
bland män. Skillnaden kvarstår sedan man i en statistisk modell justerat för olika
åldersfördelning mellan män och kvinnor i åldrarna över 75 år. Det är sju kommuner i länet
där andelen oberoende tre månader efter stroke är lägre än riksgenomsnittet och endast en där
andelen är högre. Ser vi på våra tre sjukhus (Riks Stroke 2008) där man redovisare andelen
ADL beroende så är andelen beroende högre än riket på Västerviks sjukhus men lägre i
Oskarhamn och Kalmar.
20. Andelen nöjda med stödet från kommunen eller sjukvården efter sjukhusvistelsen Andel av strokepatienterna som tre månader efter stroke uppger att de är nöjda med
stödet från kommunen eller sjukvården efter sjukhusvistelsen, genomsnitt
2006, 2007 och 2008.
Frågan ställs till de 57 procent av gruppen som hade fått någon form av stöd från kommunen
eller landstinget i form av t.ex. dagrehabilitering, hemrehabilitering, korttidsboende
och hemtjänst. Det är uppenbart att vårdens kvalitet (inklusive informationen) och hur
patienterna bemöts kan påverka denna resultatindikator. Andra faktorer, främst vårdresultatet,
spelar in. Således visar missnöje med vården ett nära samband med svårighetsgraden vid
insjuknandet och med utfallet. Om hälsotillståndet 3 månader efter insjuknandet upplevs som
mycket dåligt eller om patienten ständigt känner sig nedstämd är risken för missnöje med
vården 7-faldigad.
Andelen nöjda med rehabiliteringen ligger lägre i fyra av länets kommuner med oregelbunden
spridning i länet. Ser vi på data för år 2008 från Riks stroke för våra sjukhus så är andelen
nöjda 100 % på Oskarshamns sjukhus, 98 % i Västervik och 96,5 % i Kalmar. Sammantaget pekar de tre indikatorerna (18-20), som berör strokesjukvården, på att det finns
förbättringar att göra avseende rehabiliteringsinsatserna i bred mening. Huruvida det faktum
att den totala medelvårdtiden i Västervik och Kalmar ligger klart under riksgenomsnittet och
att en stor andel av strokepatienterna följs upp i primärvården spelar roll för utfallet är för
närvarande föremål för fördjupningsstudie och kan ge underlag för förbättringsarbete. En
mera optimerad samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna för denna patientgrupp bör ligga
inom ramen för den förbättringsprocess som landstinget påbörjat inom strokesjukvården.
Oskarshamn 20091106
Lennart Hellström
Överläkare
Landstinget i Kalmar län
