Vad händer med maskar vid användning av

Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Vad händer med maskar vid användning av bekämpningsmedel?
Helén Burman
Då besprutning av åkermark görs för att förhindra angrepp av bl.a. skadeinsekter och svamp
drabbas också markdjur som är viktiga för de processer som sker i jorden. Toxicitetstester, för
att fastställa effekter av besprutningsmedel på olika djurarter, utförs oftast i laboratorium
eftersom det är dyrt och resurskrävande att utföra testerna i fält. Djur i fält lever i en miljö
med varierande temperatur och fuktighet och är exponerade för rovdjur men har samtidigt
möjligheten att undkomma föroreningar genom att flytta till mindre förorenade ställen i
motsats till djur som odlas i laboratorium. Detta försvårar utvärderingar om de negativa
effekter en kemikalie har på djuren. Jag har i mitt examensarbete undersökt möjligheten att
förutse ekotoxikologiska effekter av ett bekämpningsmedel på småringmaskar, enchytréer, i
fält genom att använda resultat från ett labbförsök som underlag.
Enchytréer är 5-10 mm vita maskar som lever 1-5 cm ned i jorden. De är närbesläktade med
daggmaskar och är viktiga för nedbrytningsprocesser och näringsomsättningen i jorden. De
kan i vissa jordar överstiga 100 000 individer per kvadratmeter. Bekämpningsmedlet som
studerades i detta försök, bavistin (verksam ingrediens: carbendazim) används mot
svampangrepp hos stråsäd t.ex. stråknäckare.
Den laborativa delen omfattade studier av längdtillväxt, reproduktion och tillväxthastighet av
enchytreépopulationen i olika koncentrationer av bavistin. Vuxna maskar mättes före och
efter inkubation 1-6 veckor i bavistinbehandlad jord och antalet producerade kokonger och
ungar räknades. De koncentrationer som användes motsvarade en halv, en, två och tio gånger
den rekommenderade dosen. Effekterna på labb jämfördes med effekterna på densiteter av
enchytreér i ett vetefält som till hälften besprutats med rekommenderad dos av bavistin.
Labbförsöket visade att reproduktionen och populationstillväxten hos enchytreér påverkades
vid bavistinhalter över rekommenderad dos medan längdtillväxten hämmades redan vid lägre
halter. Resultaten pekade också på att det främst är kläckning av lagda kokonger som
hämmas. Antal enchytréer per kvadratmeter i försöksfältet överensstämde med tidigare data
från ett närbeläget rågfält (700, 10 000 och 8 000 per kvadratmeter i juni, juli resp. augusti).
De uppmätta koncentrationerna av carbendazim i det besprutade fältet motsvarades av
koncentrationer i labbförsöket som inte hade någon effekt på populationstillväxten hos
enchytreér. Detta visade sig också i jämförelsen mellan enchytreédensiteter i och utanför
besprutad area i fält. Det var ingen signifikant skillnad i antalet enchytreér i den besprutade
jorden jämfört med kontrolljorden.
När man utför tester om effekter av en kemikalie på olika djur tittar man vanligtvis på vad
som händer med individen vid olika koncentrationer. Min studie visar på en metod som kan
användas för att bestämma effekter på populationsnivå d.v.s. vilken koncentration som
signifikant reducerar populationstillväxten. Det är svårt att dra några klara slutsatser eftersom
marken, med dess myller av olika organismer, är en så komplex miljö. Men detta kan vara ett
steg på vägen.
Swedish official title: En fungicids inverkan på populationstillväxt hos enchytraeider
Swedish credits: 20p
Supervisor: Maria Sjögren Öhrn & Katarina Hedlund, Animal Ecology
Submission date/time: 1999-08-26
Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Impact of a fungicide on enchytraeid population growth rate
Helén Burman
Biology, Animal Ecology
Spring 1999
Abstract in English
Impact of the fungicide carbendazim on a non-target organism, the enchytraeid Enchytraeus
doerjesi, was investigated in a laboratory and a field experiment. The laboratory experiment
included studies of growth and reproduction of enchytraeids exposed to different carbendazim
concentrations. The intrinsic rate of population increase, r, was determined for the different
carbendazim concentrations and used for prediction of effects on enchytraeid populations at a
field site. Reproduction was reduced at carbendazim concentrations higher than recommended
field dose (NOEC = 3.7 and EC50 = 5.7 µg carbendazim per g (dry weight soil)). The growth
rate of enchytraeid worms was negatively affected at carbendazim concentrations lower than
the recommended field dose (EC50 = 1.5 µg carbendazim per g (dw soil)). The intrinsic rate
of population increase, r, was reduced by 15% at the recommended field dose. Spraying a
field once with the recommended field dose of carbendazim (0.25 kg per ha) did not result in
lower numbers of enchytraeids one and two months later.